Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
|
|
- Camilla Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Eva Barredal, leg. sjuksköterska e-post: eva.barredal@sll.se Anders Larsson, mentalskötare Carina Hallstan, leg. sjuksköterska Kristina Johansson, mentalskötare Silvia Lisewska, leg. sjuksköterska Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Under de månader projektet pågått har avdelningen börjat arbeta på ett mer strukturerat sätt med frågor om tvångsåtgärder. Arbetet i projektet har lett till att fler svåra frågor om aggressioner och självskador ställs till patienterna redan vid inskrivningen. På så sätt kan vi förebygga de situationer då tvångsåtgärder kan bli aktuella. Genom att ha en rak kommunikation och patientens delaktighet i planeringen av vården når vi en bättre allians. Vi har även talat mer i personalgruppen om olika sätt att hantera de situationer då tvångsåtgärder kan komma att bli aktuella. Det är viktigt att ha enhetliga mål och att hela personalgruppen strävar åt samma håll. En ytterligare effekt av projektet är att omvårdnadens betydelse lyfts fram och synliggörs. Bakgrund Avdelning 51 är en relativt nystartad avdelning ( ) med uppdrag att vårda patienter med komplexa vårdbehov. En patientgrupp med behov av åtgärder på flera olika plan och ofta med flera diagnoser, vanligaste är personlighetsstörningar och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Vi har ett nära samarbete med öppenvård, beroendevård, socialtjänst och andra vårdgivare. Avdelningens grundidé är att minska omfattningen av tvångsvård och tvångsåtgärder som tidigare varit ett vanligt inslag i vården av dessa patientkategorier. I upptagningsområdet, nordvästra Stockholm, bor ca personer. Avdelningen har 14 vårdplatser och ganska ofta överbeläggningar. Avdelningen öppnade med en ny och i många fall psykiatriskt oerfaren personalgrupp. Sedan starten har struktur och rutiner skapats, både vad gäller vården på avdelningen och samverkan med andra vårdgivare. Vi har lagt stor vikt vid att skapa en gemensam kunskapsbas och grundstruktur. Utifrån detta har vi sedan utvecklat innehållet i vården successivt. 1
2 En grundtanke har varit att arbeta med en tydlig och begriplig struktur och att ligga steget före, bl.a. att förebygga tvång snarare än att behöva använda tvångsåtgärder. Ett sätt att uppnå detta är att ställa frågor till patienter om hot, våld och självskador och att upprätta en dialog med patienten om hur vi kan agera för att undvika detta. Dessa frågor ställs i samband med att omvårdnadsanamnes och status tas. Omvårdnadsanamnesen omfattar patientens bakgrund och historia före det aktuella vårdtillfället. Omvårdnadsstatus är den andra delen i bedömningen, den beskriver patientens aktuella hälsosituation med inriktning på de problem som är aktuella vid vårdtillfället. Omvårdnadsanamnes och status ligger till grund för den omvårdnadsplan som tillsammans med patienten gör för det aktuella vårdtillfället. Vi försöker att skapa en allians och tydliggöra att vi strävar åt samma håll. Projektet Bättre vård Mindre tvång passar in i detta arbete och har på många sätt varit en naturlig del i avdelningens utveckling. Mål Teamets mål har varit fem till antalet 1. Omvårdnadsanamnes och status på 80% av patienterna inom 24 timmar (kopplat till övergripande mål 1, att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder.) 2. Omvårdnadsplan på 80% av patienterna inom 48 timmar (kopplat till övergripande mål 1, att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder.) 3. 50% deltagande i Bergen (en modell för att förebygga och hantera hot och våld) repetitioner minst en gång i månaden (kopplat till övergripande mål 3, att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder) 4. Att erbjuda synkroniserande samtal (ett samtal som syftar till att synkronisera bilden av händelsen som föregick tvångsåtgärden hos de inblandade parterna) med samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärd inom 24 timmar kopplat till övergripande mål 2, att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder) 5. Genomgång i personalgruppen efter tvångsåtgärd (kopplat till övergripande mål 3, att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder) Förändringar som testats För att nå våra mål har vi bl.a. tagit fram manualer och sedan testat om dessa fungerar i praktiken. För mål 1 och 2 har vi en liten skrift i fickformat (bilaga 1) som används som stöd i arbetet med att ta upp omvårdnadsanamnes och status samt skapa en omvårdnadsplan tillsammans med patienten. Denna har tagits fram av en av gruppens sjuksköterskor tillsammans med personal på avdelningen och dokumentationsansvariga på kliniken. Initialt (december 2010) testades mål 1, anamnes och status på 80% av patienterna inom 24 timmar, av projektgruppen och då dessa tester föll väl ut kunde rutinen införas redan under februari Mål 2, omvårdnadsplan på 80% av patienterna inom 48 timmar, fick ligga på is på grund av en extrem belastning på avdelningen. I februari gjorde vi de första testerna, dessa föll väl ut och omvårdnadsplan kunde införas som rutin redan i mars Tanken med dessa förändringar är att på ett systematiskt sätt våga ställa frågor till patienterna om aggression och självskadebeteende som en rutin vid inskrivning och under vårdtiden. Att våga fråga om aggressioner lika väl som vi frågar om somatiska tillstånd. Vi frågar också vad 2
3 som hjälper för att undvika att hamna i dessa situationer, vilka strategier har patienten och vad kan vi jobba vidare med. Detta är en del i omvårdnadsplanen. Mål 3, 50% deltagande i Bergen repetitioner för all personal, informerade vi om och införde i december Efter årsskiftet har vi på grund av ändringar i mötestider på kliniken, haft svårigheter med att hitta en fungerande tid. Detta har lett till att vi inte når upp till målet men intentionen finns. På kliniken erbjuds Bergen repetitioner 2 ggr/vecka men vår målsättning är att ha egna repetitionstillfällen. Mål 4, att erbjuda synkroniserande samtal med samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärd inom 24 timmar. Samtalen ska hållas av personal som varit med under händelsen som lett fram till tvångsåtgärden. En manual (bilaga 2) togs fram och godkändes under februari 2011 av enhetens chefer. Sedan manualen godkänts har vi inte haft några tvångsåtgärder på avdelningen varför den inte kunnat testas. Mål 5, genomgång i personalgruppen efter tvångsåtgärd. Även tidigare har gruppen samlats efter tvångsåtgärd men då alltid med avdelningens chefsjuksköterska. Nu har vi tagit fram ett antal punkter (bilaga 3) att gå efter och de som var med vid tvångsåtgärden kan själva hålla genomgången så snart tillfälle ges. Denna checklista blev klar under i mars 2011, men har inte kunnat testas då vi inte haft några tvångsåtgärder. En test genomfördes dock innan checklistan var godkänd, de punkter som fanns med på listan bedömdes av deltagande personal som relevanta. Fler test behöver genomföras. Resultat Ganska snabbt nådde vi uppsatta mål vad gäller projektets första mål, omvårdnadsanamnes och status på 80% av patienterna inom ett dygn. Redan vid andra mätningen i januari hade de målen uppnåtts. Omvårdnadsanamnes och status infördes som rutin under februari Mål 1, omvårdnadsanamnes och status på 80% av patienterna inom 24 timmar procent omvårdnadaanamnes omvårdnadsstatus
4 Det andra målet, att göra omvårdnadsplaner på 80% av patienterna inom 48 timmar, tog lite längre tid att komma i gång med men även detta föll väl ut och kunde snabbt införas som en rutin. Mål 2, omvårdnadsplan på 80% av patienterna inom 48 timmar procent omvårdnadsplan Det tredje målet, att 50% av avdelningens personal skulle delta i Bergen repetitioner på avdelningen med syfte att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder, har vi tyvärr inte uppnått. Vi kom snabbt i gång med repetitionstillfällen på avdelningen och dessa var välbesökta och uppskattade. Då flera mötestider på kliniken ändrades vid årsskiftet har vi inte längre möjlighet att lägga repetitionen vid ett tillfälle då många är i tjänst. Vi har provat lite olika lösningar men har inte lyckats nå målet mer än första månaden. Det fjärde målet, att erbjuda synkroniserande samtal med samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärd inom 24 timmar, har till syfte att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. En manual togs fram och var klar i februari 2011, sedan dess har vi inte haft några tvångsåtgärder på avdelningen varför den inte kunnat testas. Det femte målet, att efter tvångsåtgärder ha en genomgång i personalgruppen med syfte att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Även här har vi tagit fram en checklista och efter att den blev klar så har vi inte haft några tvångsåtgärder. En test genomfördes dock innan checklistan var godkänd, de punkter som fanns med på listan bedömdes av deltagande personal som relevanta. Fler test behöver genomföras. Sammantaget har vi på avdelningen börjat arbeta mer strukturerat för att förebygga tvångsåtgärder. Vi har upprättat en dialog med våra patienter om de svårigheter som kan leda till att tvångsåtgärder vidtas. Under projektets fortskridande har antalet tvångsåtgärder minskat, under februari till april 2011 har inga tvångsåtgärder vidtagits på avdelningen. Om detta är en effekt av ett förändrat arbetssätt eller har andra förklaringar är omöjligt att sia om. 4
5 Tvångsåtgärder oktober april antal 3 2 tvångsbehandling avskiljning fastspänning 1 0 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 Trots en tuff arbetssituation har resultaten i medarbetarenkäterna huvudsakligen varit positiva. Vi har inte gjort medarbetarenkäter så ofta som det tänktes, avdelningen har deltagit i flera projekt med olika enkäter, och då svarsfrekvensen succesivt gick nedåt valde vi att avstå under april. Nöjd med total arbetssituation avd % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Instämmer helt Instämmer helt Instämmer delvis- nästan helt Instämmer ej - något. 30% 20% 10% 0% okt feb mars april maj 5
6 Diskussion Den metod som använts under projektet är den så kallade Genombrottsmetoden som mycket kort kan beskrivas som en metod där man identifierar en möjlig förändring, testar den i liten skala och evaluerar utfallet av dessa test och justerar inför nya test och därefter inför förändringen. Denna metod gör det möjligt att på ett hanterbart sätt och utan alltför stor insats genomföra ett förändringsarbete i det löpande arbetet. Resultatet av projektet har sammantaget varit gott, trots att vi inte nått alla våra mål har vi sett positiva effekter och genomfört förändringar i sättet att arbeta. Under projektets gång har vi periodvis haft en extremt hård belastning med många överbeläggningar och svåra patienter detta till trots har vi strävat efter att genomföra våra mål. Projektet har bidragit till att vi på avdelningen börjat arbeta med frågor om tvångsåtgärder på ett mer strukturerat sätt. Vi vågar ställa svåra och obehagliga frågor om våld och självskadebeteende. Att ställa frågorna är en förutsättning för att kunna skapa en plan för hur man kan undvika att hamna i dessa situationer. Det här sättet att arbeta har möjliggjort en löpande dialog med patienterna om vilka tecken som tyder på att de mår dåligt, hur de vill bli bemötta då de mår dåligt och liknande. En tidig intervention kan ofta avvärja en hotfull eller obehaglig situation. En annan positiv effekt är att omvårdnadsarbetet lyfts fram och att statusen på omvårdnadens professioner höjts. De senaste tre månaderna av projektet har avdelningen inte haft några tvångsåtgärder trots en full och ofta överbelagd avdelning. Om detta kan anses vara en effekt av projektet eller har andra förklaringar låter vi vara osagt. En negativ effekt av detta är att vi inte kunnat utföra de tester vi skulle behöva för att nå våra mål. Arbetet med att nå alla mål kommer att fortgå och det finns flera tänkbara förändringsarbeten för framtiden. Vi behöver utveckla fler gemensamma strukturer med öppenvården så att vårdkedjan blir mer av en obruten kedja och inte parallella verksamheter. Ett annat framtida utvecklingsområde är anhörigarbetet. Avdelningen har funnits i ett och ett halvt år och har kommit en bra bit på vägen men det återstår mycket. Så här involverade vi patienter och deras närstående För att uppnå mål 1 och 2 krävs att patienten är delaktig. Den information som ligger till grund för anamnes, status och vårdplan inhämtas huvudsakligen från patienten och planen görs tillsammans med patienten i de flesta fall. Status och omvårdnadsplan är föränderliga och behöver förnyas under vårdtiden så det är en kontinuerlig dialog med patienten. Det synkroniserande samtalet har ju som nämnts ovan inte prövats men det har ju till syfte att erbjuda en möjlighet att tala om sin upplevelse av tvångsåtgärden men även framåtsyftande att kunna förstå och förebygga situationer då tvångsåtgärder vidtas. Vi har valt att på detta stadium inte involvera närstående på ett systematiskt sätt. 6
7 Sammanfattning av projekt tiden så här långt En viktig del i detta projekt är den s.k. Genombrottsmetoden, där man identifierar en möjlig förändring, testar den i liten skala och evaluerar utfallet av dessa test och justerar inför nya test och därefter utför förändringen. Denna metod möjliggör förändringar utan att allt för stora insatser den reguljära verksamheten. Under de månader projektet pågått har avdelningen börjat arbeta på ett mer strukturerat sätt med frågor om tvångsåtgärder. Ett manualbaserat sätt att arbeta för skapa en gemensam struktur i arbetet med att samla information och planera vårdtiden. Arbetet i projektet har lett till att fler svåra frågor, om aggressioner och självskador och liknande, ställs till patienterna. På så sätt kan vi förebygga att de situationer då tvångsåtgärder vidtas uppstår. Genom en rak kommunikation och patientens delaktighet i planeringen av vården når vi (oftast) en bättre allians. Och i förlängningen det förtroende som ligger till grund för att patienterna säger till personal istället för att skada sig själva eller andra. Det är viktigt att ha enhetliga mål och att hela personalgruppen strävar åt samma håll. Under projektets gång har vi även talat mer i personalgruppen om olika sätt att hantera de situationer då tvångsåtgärder kan komma att bli aktuella. En ytterligare effekt av projektet är att omvårdnadens betydelse lyfts fram och synliggörs. Under projekttiden har vi endast lyckats uppnå två av fem projektmål, arbetet med att nå de resterande tre målen samt att vidmakthålla de förändringar som genomförts kommer att fortgå. Det pågår ett arbete med att öka kunskapen om våra patientgrupper och kunskap om olika strategier för att möta deras problem på ett professionellt sätt. 7
8 Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen. Första steget av meningen beskriver den förmodade orsaken (etiologin) till problemet och det tredje steget beskriver befintliga tecken (symtom) och konsekvenser som verifierar problemet. Tre typer av diagnoser - Problemdiagnos Beskriver ett faktiskt problem hos patienten, där åtgärderna syftar till att lösa eller lindra problemet. - Riskdiagnos Beskriver ett potentiellt problem hos patienten, där åtgärderna syftar till att förebygga. - Resursdiagnos Beskriver förmåga patienten har som kommer att hjälpa honom att hantera sin sjukdom eller svåra situation, där åtgärderna ska syfta till att stödja och förstärka egenförmågan. Resursdiagnoser fokuserar på vad som är friskt och fungerade hos patienten istället för det som är sjukt eller handikappat. Omvårdnadsmålen ska vara enligt SMART; S - Specifik M - Mätbart A - Accepterat R - Realistiskt T - Tidsbestämt Anamnes Kontaktorsak Hälsohistoria/ vårderfarenhet - tidigare självskada - hot & våld Överkänslighet Pågående vår Minimistatus Kommunikation Nutrition Elimination Aktivitet Sömn Psykosocialt - emotionellt - relationer - socialt/ekonomi - missbruk 8
9 1. Omvårdnadsplan Aktivitet Diagnos: Svårighet att klara ADL r/t nedstämdhet, försämrat sjukdomstillstånd l/t beroende av andas hjälp Mål: Att bli så självständig som möjligt i ADL innan utskrivning. Att pt klarar av att följa ett veckoschema. Åtgärder: Medverkan - Patienten själv utför morgontoalett, duscha, äta etc Information/Undervisning - PAS informerar om vikten av mobilisering och att patienten gör det han/hon kan själv. - Tillsammans med pt göra ett veckoschema kring regelbunden egenvård och skötsel Skötsel - Hjälp med... Samordning - PAS konsulterar med sjukgymnast för bedömning - PAS konsulterar med arbetsterapeut för bedömning 2. Omvårdnadsplan Sömn Diagnos: Sömnsvårighet r/t oro, ångest, försämrat sjukdomstillstånd etc Mål: Minst x timmars sammanhängande nattsömn. Åtgärd: Stöd - Samtal vid oro/ångest Miljö - Börja förbereda sänggående senast kl: 22 och ligga i sängen kl: 22:30 - Gå upp på morgonen och äta frukost utan att personalen säger till - Byta sängkläder och vädra rummet. - Se till att pt har minimalt med stimuli på rummet innan sänggående. 3. OmvårdnadsplanSjälvdestruktivitet Diagnos: Risk för självdestruktivitet r/t impulsivitet, s-tankar/planer, ångest ect. Mål: - Att patienten ska uppsöka personal när han/hon känner begär att skada sig - Att patienten inte ska skada sig under vårdtiden. 9
10 Åtgärder Medverkan - Avtala med patienten att uppsöka personal när han/hon känner att hon kommer att skada sig själv. - Kunna beskriva alternativa sätt att hantera självdestruktiva tankar/s-tankar/impulser Miljö - Vid självskada: Ta hand om skadorna på ett känslomässigt neutralt vis och undvik att förstärka beteendet genom att visa sympati eller ge extra uppmärksamhet i dessa sammanhang. Undvik att anklaga eller skuldbelägga patienten. - Erbjuda pt till social samvaro med personal, t ex arbetsterapi Stöd - Motiverande samtal. - Tillsammans med patienten göra ett veckoschema. Information & Undervisning - Kedjeanalys efter självskada för att kunna se tydligare mönster - Förklara innebörden av kontraktet Samordning - Erbjuda pt att gå på färdighetsträning - Hålla kontakt med öppenvården (samordnad utskrivning) 4. Omvårdnadsplan Suicid Diagnos: Risk för suicid r/t depression, psykisk sjukdom, kris, missbruk, tidigare s-försök, ångest Mål: Inget suicidförsök under vårdtiden Kunna uttrycka känslor bakom önskan att suicidera Medverkan - Kartlägga pt nätverk tillsammans med pt Information/Undervisning - Hjälpa pt att känna igen riskfaktorer, vad hände innan du fick de här tankarna? - Se till att pt/anhöriga har telefonnummer till avdelningen, journummret i akuta fall Stöd - Se till att pt har en veckoplan med aktiviteter, färdighetsträning etc - Gör hembesök med pt om pt gjort suicidförsök i hemmet - Sätt gränser för ständigt återkommande diskussioner om självmord eller tidigare försök med andra pt, hänvisa till personal - Acceptera inte hemligheter med pt om t ex suicidfantasier eller planer - Stödsamtal Observation/Övervakning - X-obs efter bedömning, tala tydligt om för pt orsaker till extra-vak/x-obs. - Observera förändrad sinnesstämning hos pt och dokumentera detta. 10
11 Läkemedelshantering - Kontroller att pt sväljer oral medicinering (tydliggör kontrollnivå). Samordning - Kontakta öppenvården för samordnad utskrivning - Kontakta anhöriga för att ge information, stöd och för att främja delaktighet - Hänvisa till krisintervention för anhöriga efter genomfört suicid/suicidförsök - Suicidriskbedömning ska finnas i annat fall kontakta/informera läkare 5. Omvårdnadsplan Hot & Våld Diagnos: Risk för våld mot andra r/t ångest, irritation, nedsatt kommunikativ förmåga, låg impulskontroll etc. Mål: - Inget våld mot andra - BVC < på samtliga skattningar fram till (utvärderingsdatum) Åtgärder: Information & undervisning - Förklara varför ett hotfullt beteende eller farligt beteende inte accepteras hänvisa inte enbart till regler. - Ta reda på, efter våldsincidenten, vad som varit utlösande för att pt tappat kontrollen över sig själv. Stöd - Tala om för pt att personalen kommer och hjälper till för att kontrollera situationen om pt inte klarar det själv. Miljö - Hänvisa pt till sitt rum tillsammans med personal - Erbjud pt val och alternativ - Se till att pt inte känner sig fysiskt trängd. - Se över möjligheten för pt att komma utanför avdelningen tillsammans med personal. - Tänkt på att inte rör vid pt vid aggressivt beteende Observation/övervakning - Skatta risk för våld genom BVC - Dokumentera våldsincidenter enligt SOAS-R - Håll pt under uppsikt och var tillgänglig för pt Samordning - Hänvisa pt till en viss utsedd personal. 6. Omvårdnadsplan Kommunikation Diagnos: Svårighet att kommunicera r/t nedsatt verbal förmåga, bristande språkkunskaper. Mål: Kunna göra sig förstådd under vårdtiden 11
12 Åtgärder: Miljö - Lugn miljö vid samtal och informationstillfällen - Ställa ja och nej frågor till patienten, en fråga i taget - Ge patienten tid för att svara på frågor Information & Undervisning - Ge pt information muntligt och skriftligt Samordning - Tolksamtal 7. Omvårdnadsplan Nutrition Diagnos: Risk för undernäring r/t nedstämdhet, försämrat sjudomstillstånd Mål: BMI x eller bibehållet BMI under vårdtiden. Åtgärder: Information & Undervisning - Ansvarig ssk informerar pt om vikten av kaloriintag för att undvika malnutrition Skötsel - Näringsdryck x gånger/dygn - Mellanmål x gånger/dygn - Hjälp/tillsyn vid måltid - Energirik kost Observation/Övervakning - Vätske- och kaloriregistrering - Viktkontroll x gång/gånger per vecka (ange veckodag) - Följa BMI för pt i samband med viktkontroll 8. Omvårdnadsplan Kunskap/Utveckling Diagnos: Pt klarar inte följa rekommendationer angående sjukdomen r/t saknar kunskap om sjukdom/diagnos och egenvård. Alt r/t svårt att följa instruktioner/vårdplan. Mål: Att pt tillgodogör sig given information Information/Undervisning - Ssk informerar pt om behandlingsplan - Upprepa information vid behov - Ge information både muntligt & skriftligt 12
13 Stöd - Medverkan av närstående vid minst ett informationstillfälle Miljö - Lugn och stressfri miljö vid informationstillfällen Samordning - Öppenvården kontaktas inför utskrivning Referenser Anna Björkdahl Catrin Björvell Maire Taskinen Skriven av Silvia Lisewska 13
14 Bilaga 2 MANUAL FÖR SYNKRONISERANDE SAMTAL PÅ AVD 51 S:T GÖRANS SJUKHUS Syfte med synkroniserande samtal: Att patienten ska få möjlighet att sätta ord på känslor och upplevelser han/hon haft i samband med tvångsåtgärden Att förbättra kvaliteten i samband med tvångsåtgärder Att minimera behovet av att använda tvångsåtgärder När ska det synkroniserande samtalet hållas? Erbjudas inom 24 timmar efter tvångsåtgärden När samtalet sker kommer man då överens om Var ska samtalet hållas? Samtalet ska hållas i rum där man kan vara ostörd, ex.v. samtalsrum Vem/vilka ska hålla samtalet? Två personer i primärgruppen Samtalslängd min Informera patienten om syftet med samtalet. Följ strukturen nedan och dokumentera under XXX i Take Care. 14
15 Samtal efter tvångsbehandling (tvångsinjektion) Vad var anledningen till att du skulle tvångsbehandlas? Försökte du att ge personalen någon signal om att du behövde stöd eller hjälp innan tvångsbehandlingen? Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du tvångsbehandlades? Hur behandlades du när du skulle tvångsbehandlas? Vilken information fick du om det läkemedel du skulle behandlas med? Vilken information fick du om dina lagliga rättigheter och vad det innebär att tvångsbehandlas? Hur mycket har denna tvångssituation påverkat dej? (VAS-skala) Samtal efter fastspänning (bältesläggning) Vad var anledningen till att du blev lagd i bälte? Försökte du att ge personalen någon signal om att du behövde stöd eller hjälp innan fastspänningen? Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du lades i bälte? Hur behandlades du när du låg i bälte? Hade du ont eller upplevde du något annat obehag när du låg i bälte? Vilken information fick du om dina lagliga rättigheter och om hur länge du skulle ligga i bälte? Hur mycket har denna tvångssituation påverkat dej? (VAS-skala) Samtal efter avskiljning Vad var anledningen till att du avskiljdes/hölls på rummet? Försökte du att ge personalen någon signal om att du behövde stöd eller hjälp innan avskiljningen? Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du behövde avskiljas? Hur behandlades du när du var avskiljd? Upplevde du något obehag när du var avskiljd? Vilken information fick du om dina lagliga rättigheter och om hur länge du skulle vara avskiljd? Hur mycket har denna tvångssituation påverkat dej? (VAS-skala) 15
16 Bilaga 3 Genomgång/runda i personalgruppen efter tvångsåtgärd. - Indikation - Ordination, hade vi det från läkare? - Vem tog ledningen? - Samarbete/ - enighet i gruppen - Förberedelser? - Vad gick bra/dåligt? - Hur kunde vi gjort annorlunda? - Följde vi Bergen modellen? - Skador anmälan - Min egna reaktion här går vi runt i personalgruppen 1 i taget. 16
Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merStandardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling
Patientidentitet: Verksamhetsområde Helsingborg Standardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling Författad av: Eva Olausson och Charlotta Sandin Faktagranskad av: XXX Godkänd av: XXX Skapad:
Läs merProjektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 63 Avdelning 92 Brinkåsen, Psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Cymone Jägerev kurator Pekka
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 81, Landstinget i Värmland, Division psykiatri, allmänpsykiatriska slutenvården Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 183 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef,
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merProjektrapport. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merSotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM V TEAM NR: 84, AVD. 53. Norra Stockholms psykiatri (NSP) Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merInterpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18
Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs merHuvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.
Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:
Läs merPROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014
PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag
Läs merVesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 107 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP Malmö, Beh.avdelning, Regional slutenvård Skåne Vesna Brljevic (teamledare), doktor
Läs merEnkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?
bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merSTEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014
STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merHagaskolans likabehandlingsplan läsår 2010-2011
Hagaskolans likabehandlingsplan läsår 2010-2011 Ansvarig; Annelie Hjelm, Rektor & Gunilla Eriksson, Rektor Gäller från 101030-111030 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid 3 2. Definitioner av begrepp
Läs merSkollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den
Läs merFörskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016
Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar
Läs merBemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet
Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:
Läs merHJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP
VERKSAMHETEN 2010 HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP Alla människor hamnar någon gång i en svår livssituation. Många tar kontakt med Hjälplinjen i ett läge där de är övermannade av känslor de
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015
Pedagogisk enhet Norr 140817 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Planen gäller för: Barkassen, Gatan, Kaptensgården, Strannegården, Dannebacka,
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merSå här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
Läs mer