Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik Stenmark erik.stenmark@sll.se (kontaktperson Projectplace) Sjuksköterska Susanne Hellström susanne.hellstrom@sll.se (mätansvarig Projectplace) Sjuksköterska Seija Degerman seija.degerman@sll.se Sjuksköterska Margareta Hjern margareta.hjern@sll.se Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning När vi gick in i projektet tog vi fram statistik på hur många tvångsåtgärder vi utförde på avdelningen, genom vårt dokumentationsverktyg TakeCare. För att i möjligaste mån minska antalet tvångsåtgärder alternativt förbättra upplevelsen för patienten. De tvångsåtgärder som utförts redovisas under resultatfliken. Vi ville, genom att göra en översyn av avdelningens rutiner, se vad som behövde stärkas upp och förbättras. De förändringsidéer teamet arbetat med har haft som mål att öka delaktigheten, att patienten upplever ett respektfullt bemötande, att personalen har tillräckliga kunskaper om avdelningens säkerhets- och observationsrutiner för det dagliga arbetet samt att stärka samarbetet med öppenvården. Genom att inventera och förbättra personalens kunskaper angående lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) hade vi förhoppningar om att personalens upplevelse av trygghet i arbetet på avdelningen skulle öka. Detta skulle i sin tur leda till att patienternas upplevelser av delaktighet, respektfullt bemötande samt delaktighet i vården ökade. 1

2 Bakgrund Avdelning 23 är en del av Norra Stockholms Psykiatri och ligger i anslutning till Sankt Görans sjukhus. Vårt upptagningsområde är Nordvästra Stockholm samt Stockholm City utom Södermalm. När projektet startade hade vi 14 patientplatser samt en överbeläggningsplats. Under projektets gång har överbeläggningsplatsen blivit permanent, detta på grund av att en annan avdelning har lagts ned och patientplatserna därifrån har fördelats på andra avdelningar inom kliniken. Alltså har vi idag femton patientplatser. Vårt uppdrag är att bedriva heldygnsvård för personer över 65 år med psykisk ohälsa i behov av högspecialiserad psykiatrisk vård. Vid vårdtillfället skall patienten primärt ha ett psykiatriskt vårdbehov. Några av de vanligaste sjukdomstillstånden är förstämningssyndrom, ångestsyndrom, djupa krisreaktioner samt beteendestörning vid demens, då vår målgrupp är äldre har patienten också ofta någon form av somatisk ohälsa. Vi ville genom vår medverkan ge en god och säker vård samt verka för en trygg vårdmiljö så att behovet av tvångsåtgärder minskar. Detta genom att se över och förbättra befintliga rutiner samt fånga upp synpunkter och förändringsförslag från patienter såväl som från personal. Vi ville också få inspiration om nya sätt att arbeta på samt utveckla och utvärdera befintliga rutiner och arbetssätt. Många patienter upplevde en otrygghet, exempelvis avseende tider för läkarsamtal och i samband med så kallad säkerhetsrond. Vi ville därför arbeta med att stärka upplevelsen av ett respektfullt bemötande och delaktighet i vården. Mål Målen har mätts med hjälp av Visuell analog skala (VAS). Delmål 1: 80 % av patienterna ska skatta 7 eller mer på VAS-skala på frågan: Upplever du ett respektfullt bemötande på avdelningen? Delmål 2: 80 % av patienterna ska skatta 7 eller mer enligt VAS-skala på frågan: Upplever du ett respektfullt bemötande på avdelningen? Delmål 3: 80 % av personalen ska skatta 7 eller mer enligt VAS-skala på frågan: Känner du till avdelningens rutiner för det dagliga arbetet? Delmål 4: 80 % av tillfrågade ska skatta 7 eller mer enligt VAS-skala gällande fungerande samarbete mellan olika aktörer i vårdprocessen. Förändringar som testats Mål 1) Visitering vid inskrivning Personal hade vid projektets början tankar kring att den så kallade visiteringen/genomgången av patientens tillhörigheter, stundtals upplevdes som en risksituation, då det för patientens del skulle kunna upplevas kränkande att fråntas delar av sina personliga tillhörigheter, att personal tittar igenom tillhörigheterna och detta innan relation till personalen hunnit etableras. Teamet valde på grund av detta att undersöka patienternas upplevelse av delaktighet vid den så kallade visiteringen och även ställa en öppen fråga kring om den så kallade visiteringen kunde gjorts/göras på ett annat/bättre sätt. Vid första mätningen var övervägande del av patienterna positiva. En kommentar var dock Det mest förnedrande var att ta ifrån mig mitt skärp och ge mig ett litet band att hålla upp byxorna med. En av patienterna mindes inte situationen. Teamet gjorde en andra mätning efter några månader som enbart visade ett tydligt positivt resultat, utan kommentar till den öppna frågan. På den planeringsdag avdelningen hade i mars 2014 togs frågan upp med avdelningens överläkare angående eventuell möjlighet för patienterna att få ha skärp. Senaste månaderna har inte de gröna pappersskärpen gått att få tag på så inte heller dessa har kunnat erbjudas till patienter. På avdelningen görs dock 2

3 undantag från skärpregeln (att patienten får ha skärp) och då i överenskommelse med överläkare. Detta är en av de punkter som avdelningen kommer att arbeta vidare med. Blomman (Rutin för extra observation) Avdelningen hade tidigare en rutin för x-obs via en namnlista där personal listades inför varje pass. Flera i personalen upplevde att detta inte fungerade tillfredsställande. Vid ett flertal tillfällen hände det att personal missat sitt x-obs, detta kunde exempelvis bero på att man helt enkelt glömt bort tiden, att man blivit upptagen i samtal eller följt med patient på undersökning eller dylikt. Innan projektet försökte avdelningen införa en rutin som innebar att all personal muntligen skulle lämna över x-obs:et till varandra men detta lyckades man inte förankra som rutin. I samband med projektets start kom idén upp med en s.k. stafettpinne. Tester gjordes med personalen innan stafettpinnen/blomman infördes, vilket visade att flertalet inte tyckte x-obs-rutinen fungerade tillfredsställande. När stafettpinnen skulle införas var den enda negativa kommentaren att man inte ville ha en stor grej till i arbetskläderna att bära runt på. Teamet löste detta med att använda en penna där en blomma fästs i toppen. När teamet tagit fram denna mötte den positiva kommentarer från övrig personal och en bonus blev att överlämningen av x-obs:et inte bara blev tydligare, utan även medförde en positiv känsla, då personalen hade i uppdrag att lämna över en blomma till varandra. Rutinen har efter införandet utvärderats med personalen och resultatet visade att en större del av gruppen upplevde att rutinen fungerade bättre efter att blomman införts. Den som har blomman/x-obs:et, ansvarar för detta till dess att blomman lämnats vidare till nästa person ( Den som har blomman har ansvaret ). Ytterligare en positiv sidoeffekt av blomman har varit patienternas reaktion på att personalen lämnar en blomma till varandra (positiva och glada kommentarer). Den grupp som inte var positiv till denna rutin var nattpersonalen. De är färre i tjänst nattetid och hade inte upplevt några tveksamheter kring denna rutin. Teamet/personalgruppen kom fram till att nattpersonalen inte hade behov av blomman. Att respektera de olika passens önskemål har också varit viktigt för samarbetet kring samtliga förändringar i projektet. Bokad tid för läkarsamtal Innan projektet hade försök gjorts för att patienterna skulle få en tid bokad för önskat läkarsamtal. Alltså, om läkare planerar träffa patient under dagen ska patienten, senast efter morgonronden, få en tid för detta, exempelvis kl. 10:30. Detta för att undvika onödig och stressande väntan. Detta var något som rann ut i sanden gång på gång och förankrades inte som rutin på avdelningen. Detta skapade en tydlig irritation hos patienterna, då de kunde få gå hela dagar och vänta på doktorn. Dessutom var många patienter oroade för att ta promenader, ta emot besök och dylikt, då de var måna om att finnas tillgängliga för läkaren. Test gjordes med patienterna i samband med projektet och resultatet visade att de önskade tid för läkarsamtal. Teamet och personalgruppen hjälptes åt att förankra rutinen hos avdelningsläkare som kommer och går på avdelningen men också hos den fasta personalen. Inte minst avdelningens överläkare var här en viktig person som drev detta varje rond. Test gjordes med patienterna efter införandet av läkarsamtalstider, vilket visade ett entydigt positivt resultat. Rutinen, att vid varje rond boka in en tid för läkarsamtal och meddela patienten denna, har i samband med projektet förankrats och är nu en självklarhet. Säkerhetsrond Under projektets gång uppmärksammades, i samband med en planeringsdag, oklarheter kring avdelningens rutin för säkerhetsrond. Säkerhetsrond görs en gång per dag. Personal går då igenom patienternas rum och tittar så att det inte finns några otillåtna föremål (Bilaga 2). Några i personalen tittade noggrant igenom väskor, lådor med mera. Andra menade att man inte skulle rota runt bland patientens saker. Teamet beslutade i samråd med personalen att ta med detta i projektet. Test gjordes som visade att flertalet personal upplevde den inofficiella rutinen som otydlig. Teamet tog hjälp av befintlig rutin från annan psykiatriavdelning på kliniken och modifierade den för att passa för avdelningen (Bilaga 3). Rutinen förankrades sedan hos avdelningsledningen och presenterades för personalen. Under några veckor testades 3

4 rutinen i det dagliga arbetet och utvärderades därefter med ny test. Personalen upplevde att säkerhetsronden fungerade bättre efter att rutinen prövats. De upplevde att de hade kunskap gällande rutin för säkerhetsrond och dessutom, som bonus, har det minskat irritationen hos patienter såväl som personal emellan. Rutinen finns nu tillgänglig för all personal ihop med den signeringslista som finns för säkerhetsronden. Kaffe på maten Avdelningen serverade innan projektet kaffe till frukost, eftermiddagsfika, middag och till kvällsfika. Vid en arbetsplatsträff (APT) framkom att patienter i samband med Patientforum (Ett möte med avdelningsledning och de patienter som vill delta och hålls på avdelningen en gång per vecka) framfört klagomål över att kaffe inte serverades i samband med lunchen. Teamet och personalgruppen beslutade att plocka in detta i projektet och test gjordes med fråga om patienterna önskade kaffe efter alla måltider (även lunchen). Flertalet patienter önskade kaffe i samband med alla måltider. Ett par patienter menade dock att de inte önskade detta, dels för att det skulle bli mer jobb för personalen och dels för att det kunde förta det trevliga i att eftermiddagsfika ställdes fram. Under en testperiod ställdes kaffe fram i samband med samtliga måltider. Test gjordes efter detta och det visade på ett tydligt positivt resultat. Avdelningen har efter detta kaffe/te till samtliga måltider vilket sedan utvecklats till att avdelningen senaste tiden har kaffe/te stående framme från morgon till kväll. Flertalet patienter har även önskat möjlighet att få kaffe/te för sig själva och närstående även övriga tider på dagen vilket nu tillmötesgås. Mål 2 och 3) Personalens kunskap angående LPT En del av personalen kände sig osäkra på avdelningens rutiner samt LPT-lagstiftningen, dessa saker ville vi arbeta vidare med. I samband med projektet kom frågor upp från personal angående LPT. Det fanns en vilja att få mer kunskap för att trygga det dagliga arbetet. Ett test gjordes med frågor till personalen angående upplevelse av kunskap om LPT. Därefter hade avdelningens överläkare en föreläsning med efterföljande diskussion om LPT i samband med en planeringsdag. Därefter gjorde ett nytt test, vilket visade att personalens kunskap tydligt ökat. Avlastningssamtal Vi saknade en mall för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd (de åtgärder vi tagit med är bältesläggningar, tvångsmedicinering, avskiljningar) med patienter samt en rutin för vem som ansvarade för detta. Efter tvångsåtgärd ska patienten ha ett avlastningssamtal. Överläkaren på avdelningen hade innan projektet som rutin att samtala med patient efter tvångsåtgärd men det fanns ingen gemensam rutin och heller inget gemensamt sökord för dokumentation av avlastningssamtal. En strukturerad lathund togs fram av teamet, utifrån Bergenmodellens riktlinjer för avlastningssamtal (Bilaga1). Lathunden förankrades hos avdelningsledningen och infördes som rutin för omvårdnadspersonalen. Avdelningen har få tvångsåtgärder. De som varit aktuella under projektperioden har varit tvångsinjektioner. Patienter som fått tvångsinjektioner har även erbjudits samtal. Tanken med samtalet är att få kunskap kring enskild patients önskemål, att visa respekt för patientens upplevelse och att ge kunskap till personalen angående patientens upplevelse av utförd tvångsåtgärd. Mål 4) Samarbete med öppenvården Avdelningen samarbetar framför allt med Äldrepsykiatriska mottagningen (ÄPM) på Sankt Görans sjukhus som är en öppenvårdsmottagning. Avdelningen och ÄPM har ett möte varje vecka, där gemensamma patienter diskuteras och gemensam planering görs. I början av projektet var endast avdelningens ledning med på dessa möten. Ett test gjordes med personalen på avdelningen angående deras upplevelse av delaktighet i samarbete med ÄPM. Därefter har 4

5 rutin införts, att en omvårdnadspersonal alltid ska medverka vid dessa möten. Dels är tanken att personal från avdelningen såväl som från ÄPM ska få ett ansikte på varandra, dels att öka samtlig personals kunskap och förståelse för arbetssätt på respektive verksamhet. Test har sedan gjorts efter att denna rutin prövats under testperiod och det har av personal i heldygnsvården visat en tydlig ökning gällande upplevelse av delaktighet i samarbete med öppenvården. Aktiviteter Tanken har varit att patienter ska kunna uppleva en meningsfull vardag under vårdtillfället. Att de ska ha möjlighet att delta i aktiviteter som kan erbjudas under dagen. Detta för att minska rastlösheten och att aktiviteten skulle skingra tankar för patienterna och hjälpa patienterna få en daglig rutin. Vi började med att fråga alla inskrivna patienter om de kände till vilka möjligheter till aktivitet som fanns tillgängliga på avdelningen. Dessutom efterfrågade vi förslag på aktiviteter. Drygt hälften av patienterna uppgav sig känna till några befintliga aktiviteter som erbjuds på avdelningen t.ex. promenader, böcker, radio, rörelseträning samt Patientforum. Vi fick en del förslag t.ex. film, ljudböcker, pussel, promenadband, spel och mer information om dagens händelser. Teamet satte upp en tavla utanför matsalen där dagens aktiviteter står uppskrivna. En ny enkät gjordes efter att aktivitetstavlorna varit uppsatta en tid. Vid denna undersökning svarade alla tillfrågade att de kände till vilka möjligheter till aktiviteter de har på avdelningen. Resultat Patientenkäter: Upplevelse av delaktighet och respektfullt bemötande Teamet har kontinuerligt under projekttiden frågat patienterna gällande upplevelse av delaktighet i vården och respektfullt bemötande under vårdtiden. Dessa två frågor har legat som huvudfrågor för det förändringsarbete som gjorts på avdelningen under projektet. Genomgående har patienterna skattat det respektfulla bemötandet högt (positivt) medan delaktigheten skattats något lägre vilket vi berör i avsnittet diskussion. Patientenkät: Upplevde du dig delaktig i samband med att personal gick igenom dina personliga tillhörigheter vid inskrivning på avdelningen? Mål: 80 % av patienterna ska känna sig delaktig i samband med att personal gick igenom dina personliga tillhörigheter vid inskrivning på avdelningen. 5

6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mål 80 % Vas 7 eller mer 30% 20% 10% 0% Patientenkät: Upplever du dig delaktig i vården? Mål: 80 % av patienterna ska känna sig delaktiga i sin vård. Patientenkät: Upplever du ett respektfullt bemötande på avdelningen? Mål: 80 % av patienterna ska uppleva ett respektfullt bemötande på avdelningen. 6

7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mål 80 % Vas 7 eller mer 30% 20% 10% 0% Personalenkäter: Personalens kunskap kring avdelningens rutiner i det dagliga arbetet samt kunskap om var personalen hittar information om avdelningens och klinikens rutiner. Teamet har kontinuerligt under projekttiden frågat personalen angående kunskap kring avdelningens rutiner i det dagliga arbetet samt kunskap om var personalen hittar information om avdelningens och klinikens rutiner. Resultatet har under mätningstillfällena förbättrats successivt. Personalenkät: Känner du till avdelningens rutiner för det dagliga arbetet? Mål: 80 % av personalen ska känna till avdelningens rutiner för det dagliga arbetet. Personalenkät: Känner du till var du hittar information om avdelningens/klinikens rutiner? Mål: 80 % av personalen ska känna till var de hittar information om rutiner för avdelningen/kliniken. 7

8 Personalenkät: Upplever du att du har tillräckliga kunskaper om avdelningens rutiner för säkerhetsronden? Mål: 80 % av personalen ska känna till avdelningens rutiner för säkerhetsrond. Aktiviteter Vi har satt upp en aktivitetstavla på avdelningen där dagens datum står, vilka som har namnsdag och aktuella aktiviteter för den här dagen. På samma tavla har vi skrivit upp listan över möjliga aktiviteter. Vid matsalen finns en annan tavla med dagens datum samt dagens meny. Personalens kunskap kring avdelningens rutiner i det dagliga arbetet samt kunskap om var personalen hittar information om avdelningens och klinikens rutiner. Teamet har kontinuerligt under projekttiden frågat personalen angående kunskap kring avdelningens rutiner i det dagliga arbetet samt kunskap om var personalen hittar information om avdelningens och klinikens rutiner. Resultatet har under mätningstillfällena förbättrats successivt. 8

9 Personalenkät: Känner du till avdelningens rutiner för det dagliga arbetet? Mål: 80 % av personalen ska känna till avdelningens rutiner för det dagliga arbetet. Personalenkät: Känner du till var du hittar information om avdelningens/klinikens rutiner? Mål: 80 % av personalen ska känna till var de hittar information om rutiner för avdelningen/kliniken. Personalenkät: Upplever du att du har tillräckliga kunskaper om avdelningens rutiner för säkerhetsronden? Mål: 80 % av personalen ska känna till avdelningens rutiner för säkerhetsrond. 9

10 Sedan tavlorna kommit upp har ett flertal patienter som daglig rutin att samlas vid tavlorna för att uppdatera sig och sinsemellan, eller med personal, diskutera dagens aktiviteter och måltider. Redovisning av tvångsåtgärder Statistiken visade att vi hade utfört trettiotvå (32) tvångsåtgärder det senaste året (September - 12 till September -13) varav flera bestod av sedan tidigare ordinerade depåinjektioner som fick ges mot patientens vilja. Under tiden för projektet (1 Oktober 11 Maj) har avdelningen utfört följande tvångsåtgärder: Bältesläggning inga (0) stycken, avskiljningar inga (0) stycken tvångsinjektioner sex (6) stycken fördelat på tre (3) patienter. Diskussion Arbetet med projektet har engagerat såväl personal som patienter på avdelningen. De förändringar som gjorts har antingen kommit från personal eller patienter. Personalen har lyft otydligheter kring rutiner, som exempelvis säkerhetsronden, och patienter har ibland kommit med spontana förslag alternativt tagit upp förbättringsidéer/klagomål under Patientforum på avdelningen. Projektet har varit en hjälp att konkretisera och lyfta personals och patienters synpunkter för att sedan hitta sätt att förbättra och utvärdera åtgärder. Det negativa vi fått höra har varit när personal såväl som patienter haft ett motstånd att svara på ännu en enkät. Avdelningen har tidvis patienter som är inskrivna under längre perioder och som nekat att svara, inte minst då samma frågor upprepas. Dessutom har avdelningen sedan tidigare enkäter (Audit, Dudit MADRS-S m.fl.) som alla patienter ombeds besvara, vilket stundtals lett till att patienter upplevt frågandet mer som en belastning än som en möjlighet att främja god vård. Projektgruppen har noga övervägt patienternas och personalens kritik och tog därför beslutet att inte föra enkäter varje vecka, utan ungefär var tredje vecka. Detta visade sig har god effekt och personal såväl som patienter blev mer motiverade att svara. Projektgruppen har upplevt förändringsarbetet som mycket positivt. Ibland har det känts trögt att skapa PDSA, lägga in statistik och presentera månadsrapporter. Samtidigt har projektet 10

11 medfört så påtagliga positiva förändringar att det har varit mödan värt. En av våra patienter som under projekttiden har varit återkommande på avdelningen uttryckte spontant att hen märkt stor skillnad på avdelningen vid de olika vårdtillfällena. Bland annat nämnde personen de bokade tiderna för läkarsamtal som en tydlig positiv förändring och att kaffe serveras till samtliga måltider. Vi i projektgruppen har upplevt ett stort stöd från övrig personal. De nya rutiner, som införts i samband med projektet, har visat sig leva vidare. Man har på avdelningen även gjort tidigare försök att föra in nya rutiner men dessa har då varit svårare att förankra långsiktigt hos personalen. Projektet har varit en hjälp; kanske för att förbättringsidéerna inte kommit uppifrån utan från alla personalkategorier och patienter, kanske för att det ingår utvärderingar, kanske för att projektgruppen kontinuerligt redovisat resultat och kanske för att en grupp med både ledning och omvårdnadspersonal ingått i projektgruppen. Upplevelse av delaktighet och respektfullt bemötande Då teamet valt att fråga samtliga patienter, även de som vårdats enligt LPT, kan det lägre resultatet möjlighet förklaras med att de tvångsvårdade patienterna inte alltid upplever sig ha samma möjlighet till delaktighet som de patienter som vårdas enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Resultatet kommer dock beaktas i vidare arbete på avdelningen. En enkät med exempelvis öppna frågor kring delaktigheten för patienter som vårdas enligt LPT skulle kunna förtydliga det lägre resultatet. Personalens kunskap om avdelningens rutiner i det dagliga arbetet samt kunskap om var personalen hittar information om avdelningens och klinikens rutiner. Tanken med att personalen fått dessa frågor kontinuerligt har dels kunnat kopplas till ett par övriga frågeställningar i projektet men har även haft som syfte att uppmärksamma/påminna personalen på att de själva har möjlighet och ett ansvar att söka information om rutiner som de eventuellt är osäkra på. I samband med att klinikens rutiner uppdaterades för en tid sedan uppmuntrades personalen av ledningen att ta tid för att läsa igenom de nya rutinerna och orientera sig i det nya systemet. Så här involverade vi patienter och deras närstående Muntlig och skriftlig information om projektet har getts till patienter och närstående fortlöpande under projekttiden. Teamet har använt sig av synpunkter som kommit från patienterna, dels i det dagliga arbetet och dels via Patientforum. Enkäter har gjorts med patienterna och frågorna har inbegripit både VAS-skattningar och öppna frågor med förbättringsförslag från patienterna. På ett Patientforum framkom att patienterna saknar en presentation av personal med bild på en tavla till patientkorridoren. Från detta förslag har vi fotat oss och tillverkat en personaltavla där vi finns grupperade efter primärgrupp och vårdlag. Sammanfattning av projekttiden så här långt Teamet har lyckats genomföra ett förändringsarbete på avdelningen som har förankrats och nu lever sitt eget liv. Oavsett procentuellt resultat har samtliga förändringsidéer lett till förbättringar. Alla resultat har visat på förbättring men inte alltid svarat emot de högt uppsatta mål som teamet satt. Framöver planerar avdelningen/teamet att fortsätta förbättringsarbetet på avdelningen (se diskussionsdelen ) och vi kommer använda enkätfrågor till patienter, 11

12 personal, närstående och samverkansaktörer. Vi kommer titta på vilka förslag från patienterna som kommer upp på Patientforum och i det dagliga arbetet, för att sedan arbeta vidare med dessa önskemål. På den senaste planeringsdagen kom vi fram till att utse en personalgrupp som ska fånga upp och behandla synpunkter och förslag som kommer upp på Patientforum. Även personalens och närståendes idéer kommer att beaktas. Att utvärdera förbättringsförslag/rutiner tillsammans med patienter/personal/närstående ger ett tydligt fokus för att skapa nya rutiner och en vårdmiljö som strävar efter att förbättras. Framåt hösten planerar teamet att visa den virtuella presentationen och redogöra för arbetet under projekttiden på kliniken i ett lärandeseminarium LS4. Detta är än så länge på samtals/diskussionsstadiet. 12

13 Bilaga 1: RUTIN AVD 23 Otillåtna föremål Någon obligatorisk genomgång av kläder, väskor eller dylikt av patient är inte tillåten. Dock uppmanas patient och närstående att respektera klinikens och avdelningens regler och lämna ifrån sig olämpliga och farliga föremål. Om patienter vägrar visitering/ visa sin väska etc. efter uppmaningen får ansvarig läkare i varje enskilt fall ta ställning till om det finns förutsättningar för vården. Saknas sådana förutsättningar får den vårdsökande avvisas. På avdelningen har vi möjlighet att låsa in kläder och personliga väskor mm i patientens garderob. Exempel på otillåtna föremål avd 23 Inspelningsbara apparater med hänsyn till medpatienters rätt till integritet och säkerhet, se klinikrutin:foto - inspelning Stickande, skärande eller eldfarliga föremål. Alkohol (lättöl undantaget)/narkotika. Patientegna läkemedel och naturläkemedel får ej finnas på avdelningen, dessa tas om hand av sjuksköterska. Undantag kan ges och skrivs då i TakeCare (använd ss(sköter själv) i läkemedelslistan). Stick/virknålar, sladdar, skärp och motsvarande bedöms vara riskföremål. Plastpåsar, blomvaser i glas, porslin etc.(vi tillhandahåller gärna metall vas för att kunna ha blommor på rummet). 13

14 Bilaga 2: RUTIN AVD 23 Säkerhetsronden Varje dag, cirka kl. 16, även på helgerna går 2 st. personal runt till patientrummen. Om patienten är närvarande informeras patienten om ronden. Patienten får själv visa sängbordet och innehållet. Vi får även öppna patientgarderoben men INTE ROTA i utan endast blicka över att inga otillåtna saker finns där. Om patienten inte är närvarande får vi själv kontrollera sängbordet/lådan utan att ROTA samt kontrollera att garderoben är låst. Om farliga otillåtna saker upptäcks ska det omhändertas till avdelningens värdesaksskåp. Informera patienten om omhändertagandet. Glöm inte signera i listan när ni väl har gjort säkerhetsronden. Gamla listor sparas 1 månad i pärmen tillsammans med tillsyns/obs listor. 14

15 Bilaga 3: Samtal med patienten efter tvångsåtgärd Fråga patienten om det är ok att ta ett samtal kring tvångsåtgärd/tvångsinjektionen/avskiljningen/bältesläggningen? Om inte, respektera detta och återkom senare. Låt patienten berätta om sin upplevelse (lyssna, bekräfta, ej rätta, kritisera eller dyl.) Beskriv hur personalen uppfattade händelsen (Fråga först om patienten vill att du ska berätta). Återge då konkreta fakta i mesta möjliga mån. Förklara varför tvångsinjektion/avskiljning/bälte ordinerades (ev. ta hjälp av läkare att förklara) Diskutera om tvångsinjektionen kunnat undvikas. (finns det något du/vi kunnat göra så att situationen hade kunnat sluta på ett annat sätt, där tvång inte skulle behövas?) Önskemål från patienten vid ev. kommande tvångsåtgärd (kunde vi ha gjort på ett annat/bättre sätt)? (Om du skulle hamna i en liknande situation igen?). För in (markera på blanketten i den röda pärmen) KVÅ-kod DU045 - samtal efter tvångsåtgärd Skriv ett notat i TakeCare (sökord Omvårdnadssamtal Speciell omvårdnad) där det framgår att samtal genomförts och kort hur det gick eller att patienten erbjudits samtal men avböjt. Ev. Ta hjälp av Bergentriangeln för att klargöra situationen utifrån de olika nivåerna(kan vara ur olika perspektiv/patienten/personalen). 15