LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård"

Transkript

1 LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Illustrationer Kari Moden 2

3 Det här gäller för alla barn Du har mänskliga rättigheter, precis som vuxna. Du har rätt att bli sedd och vara dig själv. Du har rätt att säga vad du tycker, rätt att bli lyssnad på och att mötas med respekt. Du har rätt att vila, leka och lära, men också att vara med och bestämma över ditt liv och din framtid. Du har rätt att få skydd och hjälp mot att bli utnyttjad, utsatt för övergrepp eller misshandel. Här förklarar vi vilka rättigheter du har för att du ska känna till dem och kunna säga ifrån om något är fel. Det blir inte alltid som du vill, men du har rätt att säga hur du vill ha det 3

4 4

5 Du har rätt till god vård Det här gäller för alla barn Du har rätt till god vård. Det betyder att det ska vara lätt att söka och få hjälp när du är sjuk eller mår dåligt. All vård du får ska vara trygg och säker. Du har rätt att undersökas och få behandling av vårdpersonal med rätt medicinsk kunskap. Du har rätt att vara delaktig. Du kan kräva att få vara med och påverka det som läkare och annan vårdpersonal bestämmer om din vård. Personalen ska särskilt ta hänsyn till vad som är bäst för dig när de ger dig vård eller behandling. De ska så långt som möjligt ta reda på vad du tycker om din vård och behandling och ta hänsyn till det utifrån din ålder och mognad. 5

6 Psykiatrisk tvångsvård När kan du vårdas mot din vilja? För att få sluten psykiatrisk tvångsvård måste du uppfylla tre krav. 1. För det första måste du må väldigt dåligt psykiskt. 2. För det andra ska du ha ett absolut behov av psykiatrisk vård dygnet runt. 3. För det tredje ska du inte frivilligt vilja ta emot vård. Målet är att du ska vilja få stöd och vård Målet med tvångsvården är att du ska må så bra som möjligt så att du kan få stöd och vård utan tvång. Du ska ha en vårdplan Personalen ska så fort som möjligt göra en vårdplan. Planen ska innehålla vilken vård du behöver och hur den ska bli så bra så att du inte längre behöver vara i psykiatrisk tvångsvård. 6

7 Sluten och öppen tvångsvård Sluten tvångsvård betyder att du vårdas på ett sjukhus dygnet runt. Vård enligt LPT Öppen tvångsvård betyder att du får vård, men du sover inte på sjukhuset. Tvångsvård börjar alltid med sluten tvångsvård. Men efter en tid behöver du kanske inte vara på sjukhuset dygnet runt. Då kan du få öppen tvångsvård. Det innebär att du måste följa de villkor som du får. Det kan vara att du ska bo på ett visst ställe, ta en viss medicin eller delta i terapi. När slutar tvångsvården? Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge du kan tvångsvårdas. Men läkaren ska hela tiden bedöma om de tre kraven för tvångsvård fortfarande gäller för dig. Om något av kraven inte längre finns ska tvångsvården omedelbart upphöra. När tvångsvården upphör har du rätt att lämna sjukhuset. Du kan när som helst be läkaren att tvångsvården ska upphöra. Då räcker det med en så kallad muntlig begäran, vilket betyder att du säger att du inte går med på tvångsvård. Om läkaren ändå tycker att tvångsvården ska fortsätta har du rätt att få veta varför och hur du kan överklaga beslutet. Målet är att du ska må så bra så att du kan få det stöd och den vård du behöver utan tvång. 7

8 8

9 Du har rätt till information Det här gäller för alla barn Med rätt till information menas att du har rätt att få veta saker som handlar om ditt liv och din hälsa. Det kan vara saker som hänt tidigare eller förändringar som ska hända i ditt liv. Du har också rätt att få information om hur din kropp påverkas av mediciner, terapi och andra saker du är med om under din vårdtid. Du har rätt att fråga om allt från mediciner till maten du serveras. Om du vill prata med någon om dina funderingar eller fråga saker har du även rätt till det. Personalen har ett stort ansvar för att ge dig information som du förstår. 9

10 Du har rätt till information Berätta det du vill Du har rätt till egna tankar, man brukar prata om integritet. Där ingår rätten att själv bestämma vad man vill berätta och vad man inte vill berätta. Du har rätt att berätta vad du upplever och vad du är med om för någon som lyssnar och förstår vad du säger. De personer som vårdar dig ska lyssna och visa att de förstår vad du säger. De ska ta så stor hänsyn de kan till det du vill. Du kan be om att få ett samtal där du bestämmer vem eller vilka du vill ska vara med och lyssna. Säg till personalen om du vill ha ett sådant samtal. Information om mediciner och behandling Du har rätt att få information om vilken vård och behandling du kan få. Personalen ska berätta hur olika behandlingar och mediciner kan påverka dig och din kropp. Du har också rätt att få veta om det finns risker med behandlingen, om något kan hända när du har tagit medicinen en tid och vilka biverkningar du kan få av läkemedlet. Du får läsa din journal Du har rätt att läsa din egen journal. Men i vissa särskilda undantagsfall får information om din hälsa hållas hemlig till och med för dig. Det kan vara så om din vård eller behandling blir sämre om du får all information. Föräldrar får ta del av information Huvudregeln är att dina föräldrar eller vårdnadshavare får information om din hälsa och annat personligt. Men om du skulle må väldigt dåligt av att informationen når fram till dina föräldrar kan den hållas hemlig. Din ålder och mognad spelar också roll för om dina föräldrar har rätt att få information om dig. 10

11 Sekretess Det här gäller Sekretess betyder att personalen inte får berätta om för alla barn din hälsa eller annat personligt för andra personer eller myndigheter. Personalen får däremot berätta sådana saker om det är tydligt att det inte skadar dig eller dina närstående. Det är bara de personer som behöver information om dig för att göra sitt arbete i vården som får veta information om dig. Vårdpersonalen får lämna information om dig till ett sjukhus eller till socialtjänsten om det behövs för att du ska kunna få vård, behandling eller annat stöd som du behöver. Att bryta mot sekretessen är ett brott Om personalen berättar något om dig som han eller hon inte får avslöja så kan det vara ett brott. Om du vill kan du göra en polisanmälan. Personalen ska anmäla om du far illa Om personalen misstänker eller får veta att du far illa ska de genast anmäla det till socialtjänsten. Exempel på sådana situationer kan vara att de tror att du missbrukar droger eller alkohol, att du har varit utsatt för våld eller att du inte blir ordentligt omhändertagen av dina föräldrar. När en anmälan har gjorts ska socialtjänsten ta reda på om du behöver stöd och hjälp från dem. Hälso- och sjukvården ska samverka med socialtjänsten och du har rätt att få information och säga vad du tycker. Du har rätt att fråga tills du förstår vad personalen säger 11

12 Du har rätt till information Telefon och dator I de flesta fall har du rätt att hålla kontakten med dina föräldrar, vårdnadshavare, släkt och vänner. Därför får du använda telefon och dator och kontakta vem du vill under vårdtiden. Personalen får inte avlyssna dina telefonsamtal eller ta del av det du säger. Förbud att använda telefon och dator I undantagsfall kan du få förbud att ringa eller använda datorn under en period. Det kan bero på att kontakterna får dig att må sämre eller gör det svårare att ge dig vård. Ett annat skäl kan vara att du trakasserar någon genom din telefon eller din dator. Förbudet får gälla högst två månader, men kan förlängas med två månader i taget. Så fort skälet till att du inte fick använda dator eller telefon försvinner, har du rätt att använda din dator och telefon igen. Ta emot brev Du har rätt att ta emot brev utan att personalen läser dem. Däremot får chefsöverläkaren besluta att personalen får kontrollera om brev eller paket innehåller exempelvis alkohol, narkotika eller annat som kan skada dig eller ordningen på sjukhuset. Om personalen hittar sådana saker får de tas om hand. 12

13 Skicka brev I undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att brev som du har skrivit får läsas och stoppas. Vård enligt LPT Det får ske om det är nödvändigt för din vård eller för att undvika att någon annan skadas. Om det räcker med att övervaka brev till en person ska inte brev till andra personer stoppas eller läsas. Dina brev får övervakas i högst två månader från att det bestämdes av chefsöverläkaren. Det finns ingen gräns för hur många beslut läkaren får ta. Så fort skälet till att dina brev övervakas försvinner ska personalen sluta läsa dina brev. Post som alltid får gå fram Du har alltid rätt att skicka brev till en advokat, ett offentligt biträde eller en myndighet utan att personalen först läser brevet. Personalen får kontrollera dina saker Personalen får kontrollera att du inte har saker som du inte får ha om chefsöverläkaren har bestämt att det är nödvändigt. Det kan vara alkohol, narkotika eller något annat som kan skada dig eller någon annan. Vid kontrollen kan personalen gå igenom dina kläder och din väska. De kan även be dig ta av dina kläder så att de kan se på din kropp naken. Personalen får däremot inte ta på din kropp. 13

14 Du har rätt till information 14

15 Du har rätt till en stödperson Vård enligt LPT Du har rätt att få en stödperson om du vill det. Det är en vuxen person som ger dig stöd när du tvångsvårdas och en tid efteråt. Stödpersonen ska hjälpa dig med dina personliga saker. Vara en medmänniska att prata med och få hjälp och stöd av. Stödpersonen är ditt stöd, inte personalens eller dina föräldrars. 15

16 Du har rätt till en stödperson Så får du en stödperson Personalen ska fråga om du vill ha en stödperson när du blir inskriven. Om du vill ha en stödperson är det patientnämnden som väljer en person åt dig. Om du vill byta person eller har klagomål kan du prata med vårdpersonalen eller direkt med patientnämnden. Vårdpersonalen kan berätta hur du kontaktar patientnämnden. Regler för stödpersoner Din stödperson får besöka dig regelbundet, men avdelningens tider och rutiner kan ibland styra över besöken. Stödpersonen har tystnadsplikt när det gäller din hälsa och annat personligt och får inte annat än i undantagsfall berätta det för andra. Besök Du har rätt att träffa de som är viktiga för dig under vårdtiden. Dina föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner får komma när det är besökstider på avdelningen. I undantagsfall kan dina besök begränsas. Det beror i så fall på att de får dig att må sämre. Vistas utanför sjukhuset Du får inte lämna avdelningen, eller sjukhusområdet, när du får tvångsvård. Däremot kan du få gå ut tillsammans med personal. För att få vara utanför sjukhuset på egen hand måste du ha tillstånd från chefsöverläkaren. Det kallas permission. 16

17 Fastspänning och avskiljning Vård enligt LPT När du tvångsvårdas får vårdspersonalen i speciella undantagsfall göra saker som är direkt mot din vilja för att hindra att du skadar dig själv eller andra personer. Det kallas för tvångsåtgärder. Personalen får använda visst tvång om det är nödvändigt för att hindra dig från att lämna avdelningen. De får också ta farliga saker ifrån dig för att vården ska vara säker. Bara som en sista utväg Tvångsåtgärder får bara användas om det inte finns något annat sätt att vända på en akut situation som är farlig eller skadlig. Om det finns tid och möjlighet ska läkaren prata med dig och dina föräldrar när hon eller han ser att det kommer att behövas en tvångsåtgärd. Fastspänd med bälte Chefsöverläkaren kan bestämma att du ska spännas fast med ett bälte, men bara om det finns en stor risk att du skadar dig själv eller någon annan person allvarligt. Du får aldrig hållas fastspänd längre än vad som är absolut nödvändigt och vårdpersonal ska finnas i rummet med dig hela tiden. 17

18 Fastspänning och avskiljning Huvudregeln är att du endast får vara fastspänd under en kort tid, det kan vara några timmar. Så fort det inte längre finns anledning att hålla dig fastspänd ska du omedelbart släppas fri. Fastspänd en längre tid I extrema undantagsfall får du spännas fast med bälte i mer än bara några timmar. Det finns ingen regel som säger vad som är det absolut längsta antalet timmar du får vara fastspänd. Men du får bara spännas fast så länge det finns en omedelbar fara för att du skadar dig själv eller någon annan allvarligt. Om du ska vara fastspänd längre tid än fyra timmar ska en läkare undersöka dig. Avskiljning; stanna på rummet Om ditt beteende är så störande att det är väldigt svårt att vårda andra patienter får chefsöverläkaren besluta att du ska avskiljas. Det betyder att du blir inlåst eller hindrad att lämna ett rum. Men vårdpersonalen ska titta till dig med jämna mellanrum. Ett beslut om avskiljning gäller i högst åtta timmar. Det finns ingen gräns för hur många beslut chefsöverläkaren får ta. Så fort du inte längre gör det väldigt svårt att vårda andra patienter ska du omedelbart släppas fri. Avskild en längre tid I extrema undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att du ska hållas avskild längre än åtta timmar i följd. Om du ska vara avskiljd längre tid än 8 timmar ska en läkare undersöka dig. 18

19 ! För att få avskiljning räcker det inte med att vara irriterande. Du måste störa andras vård på ett allvarligt sätt 19

20 Så tas beslut om tvångsvård Polisen kan omhänderta Polisen kan omhänderta dig för att se till att du får hjälp av vårdpersonal. Det kan de göra om de tror att du mår mycket dåligt psykiskt och behöver omedelbar hjälp eller att du är farlig för någon annan. Två läkarundersökningar Om en läkare tror att du behöver tvångsvård kan han eller hon skriva ett vårdintyg. Innan intyget skrivs ska läkaren undersöka dig, beskriva dina besvär och berätta för dig varför du behöver vård. När du har fått ett vårdintyg måste en till läkare undersöka dig för att du ska kunna tvångsvårdas. Chefsöverläkare beslutar om tvångsvård En chefsöverläkare kan besluta att du ska vårdas mot din vilja om de tre kraven för tvångsvård är uppfyllda. Utifrån det beslutet får din tvångsvård pågå i högst fyra veckor från att du skrivs in. Du kan överklaga beslutet om tvångsvård till förvaltningsrätten. 20

21 Vård enligt LPT Förvaltningsrätten kan förlänga vårdtiden Förvaltningsrätten kan besluta att den slutna tvångsvården ska fortsätta under längre tid eller att du istället ska få öppen tvångsvård. Domstolen kan också ta beslut om att du inte längre behöver tvångsvård. Med ett beslut från förvaltningsrätten får din tvångsvård pågå i högst fyra månader från att du skrivs in. Förvaltningsrätten kan fortsätta förlänga Förvaltningsrätten kan sedan besluta att den öppna eller slutna tvångsvården ska fortsätta ännu längre. Den får pågå under högst sex månader räknat från domstolens senaste beslut. Det finns ingen gräns för hur många gånger förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården. Du kan överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. 21

22 22

23 Du har rätt att överklaga Vård enligt LPT Vissa beslut kan du överklaga Om du tycker att beslut som tas om din vård är fel kan du protestera till en domstol, det kallas att överklaga. Men alla beslut går inte att överklaga. Du kan överklaga chefsöverläkarens beslut att tvångsvårda dig. Du kan även överklaga andra beslut du tycker är felaktiga. Som att du inte får använda telefon eller dator, eller att du inte får permission. Du kan inte överklaga beslut om fastspänning i bälte, avskiljning eller de mediciner du får. 23

24 Du har rätt att överklaga Personalen ska berätta hur du överklagar Personalen ska berätta för dig vilka beslut du kan överklaga. De ska också underlätta för dig att överklaga, genom att berätta hur man gör och hur man skriver en överklagan. Du överklagar till en domstol Om du vill överklaga chefsöverläkarens beslut gör du det till en domstol som heter förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten tycker att chefsöverläkaren har gjort rätt så kallas det att du får avslag. Om du vill fortsätta att överklaga till en högre domstol så gör du det till kammarrätten. Du har rätt till ett offentligt biträde Om du överklagar ett beslut till förvaltningsrätten ska de i vissa fall se till att du får kontakt med en person som kallas offentligt biträde. Det är en vuxen person som hjälper dig att överklaga och att ha kontakt med domstolen. Det kostar ingenting att få hjälp av ett offentligt biträde. Om du vill ha ett offentligt biträde kan du skriva det när du överklagar till förvaltningsrätten. Ditt offentliga biträde kan också hjälpa dig att fortsätta överklaga beslut till kammarrätten. 24

25 Lagar och regler Det här gäller för alla barn I hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen och patientsäkerhetslagen (PSL) finns bestämmelser som gäller för alla patienter i svensk vård. Särskilda regler för tvångsvård finns i två andra lagar; lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Barns övergripande rättigheter finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 25

26 Om du är missnöjd eller har frågor I första hand kan du alltid prata med din vårdpersonal, läkare eller stödperson. De är där för att hjälpa dig och ansvarar för att du får god vård. Inspektionen för vård och omsorg, IVO Om du tycker att personalen inte lyssnar på dig eller att dina rättigheter inte respekteras, kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Barnlinjen har telefonnummer Den är öppen alla vardagar klockan När linjen är stängd kan du lämna meddelande på telefonsvararen eller mejla till Du har rätt att vara anonym. Patientnämnden Landstingets patientnämnd ska ge dig den information och hjälp du behöver för att kunna ta till vara dina intressen i vården. De utser också stödperson om du vill ha det. Hur du kontaktar patientnämnden kan vårdpersonalen berätta för dig. 26

27 Det här gäller för alla barn Polisen Om du anser att någon har begått ett brott mot dig, som misshandel eller sexuellt utnyttjande, kan du göra en polisanmälan. Socialstyrelsen Till Socialstyrelsens upplysningstjänst kan du ringa för att få reda på vad det står i lagen om sjukvård och socialtjänst. Ring och be att få prata med upplysningstjänsten. Justitieombudsmannen Om du tycker att du eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller någon som jobbar där kan du klaga till Justitieombudsmannen (JO). De granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som gäller. 27

28 Du har alltid rättigheter i vården, även när du vårdas under tvång enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I den här broschyren berättar vi om rättigheter du har och i vilka speciella fall tvång kan användas.

Vård enligt LRV. Dina rättigheter i tvångsvården. Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård

Vård enligt LRV. Dina rättigheter i tvångsvården. Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård Vård enligt LRV Dina rättigheter i tvångsvården Information för dig som är under 18 år och behöver rättspsykiatrisk vård Innehåll Du har rätt till god vård 03 Tvångsvård enligt LRV 04 Du har rätt att få

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (3)

Stockholms läns landsting 1 (3) Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Underrapportering och bristande dokumentation

Underrapportering och bristande dokumentation Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 januari 2008 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 LK/152219 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Christina Ledin, med. sakkunnig Landstingsdirektör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården 2011 01 01 Tystnadsplikt och sekretess i vården Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller inom offentliga verksamheter. Sjukvårdssekretessen är en del av denna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Utredning om barn och unga

Utredning om barn och unga Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 1 Inledning... 5 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård... 9 2.2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden LVM Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Norra Sttockholms Psykiatri Februari 2012 Frivillighet är grunden

Läs mer

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Möjliggör att föra över tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver slutenvård, till öppenvård med särskilda villkor. Observera! Allt tvång utgår från slutenvården.

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? För dig som bor i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem Bra att veta om dina rättigheter Alla människor har lika värde. Du och alla andra barn och unga har rätt

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Socialtjänstlagen SoL

Socialtjänstlagen SoL LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM Det här är LVM-vård Syftet med LVM-vården är att du ska bli motiverad att arbeta med dina missbruksproblem och efter LVM-tiden fortsätta med frivillig

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM ;.u*% TUsi Å *-> 1 11 edaelaa i Sundsvall Sida l (2) Mål nr 287-13 KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet. Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst

Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet. Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet Peter Thesleff Medicinsk chef Capio Närsjukvård, Region Sydväst Privat offentlig vård Generellt små skillnader Styrs ibland av olika lagar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Vårdintyg Praktik Juridik Etik Vårdintyg Praktik Juridik Etik Margareta Lagerkvist Rättspsykiatriska vårdkedjan margareta.lagerkvist@vgregion.se Lagar och förordningar n Information kan sökas på n www.riksdagen.se n www.sos.se n Och

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Slutsatser från Socialstyrelsens uppföljning av de första åren med öppen tvångsvård Nina.Frohm@Socialstyrelsen.se Socialstyrelsen har haft två uppdrag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval. Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf

Läs mer

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KAMMARRATTEN Avdelning 5 DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm Sida l (2) Mål nr 1586-13 KLAGANDE Abduqaadir Ahmed Jeelaani, 821201-54 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Björn Eriksson Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 6 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: jur. kand. Ann Andersson Advokat Malin Wassén Kjellberg AB Norra Drottninggatan

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg

Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Missbruksutredningens

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:70

Regeringens proposition 2007/08:70 Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen? Regelverk/lagstiftning och organisation Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Presentation 14:00 Paus 14:15 Kalle en kille mitt i livet, del

Läs mer

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Hur ser regelverket ut? Lagar Patientdatalagen (SFS 2008:355;

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Tvångsvårdens syfte (2 )

Tvångsvårdens syfte (2 ) Tvångsvårdens syfte (2 ) 0 Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Sluten eller öppen psykiatrisk

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Patienters rättigheter finns beskrivna i flera olika lagar inom hälso- och sjukvårdens område. I denna skrift ligger tonvikten på: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer