Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård Mindre tvång"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 75, Avd A och B, Höglandssjukhuset. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska Erika Almström, erika.almstrom@lj.se (kontaktperson) Sjuksköterska Agnetha Eckerström Skötare Inge Karlsson Vårdadministratör Monica Knutsson Tf överläkare Johanna Orrby Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Genombrottsprojektet Bättre vård mindre tvång, är ett nationellt förbättringsarbete i samverkan mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Genombrottsprojektets övergripande mål är att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, att förbättra patienternas upplevelser av tvångsåtgärder och att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Avdelning A och B är två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar på Höglandssjukhuset i Eksjö. Tvångsåtgärder förekommer, då i huvudsak i form av tvångsinjektioner. Patienten upplever ofta dessa som ett övergrepp. Därav valde vi, team 75, att fokusera vårt förbättringsarbete på just tvångsinjektioner. Projektgruppens syfte var att förbättra patientens upplevelser och öka personalens medvetenhet om bemötande vid tvångsinjektion, målen var att samtliga patienter som erhållit tvångsinjektion skulle erbjudas uppföljningssamtal samt att antalet tvångsinjektioner skulle minska på avdelningarna med 20% jämfört med samma period året innan. För att nå våra mål utarbetades en blankett med strukturerat uppföljningssamtal och en arbetsbeskrivning gällande bemötande och tillvägagångssätt vid situationer där tvångsinjektion kunde bli aktuell. Även en VAS-skala (visuell analog skattning) utformades, där patienten skulle skatta sin förståelse kring erhållen tvångsinjektion, där 0 var ingen förståelse och 10 full förståelse. Teamets mål var att 80% av patienterna skulle skatta minst 7 på VASskalan. Personalen på avdelningarna informerades fortlöpande på arbetsplatsträffar och via e-post. Projektgruppen intervjuade tre patienter med erfarenheter av tvångsinjektioner. De fick tycka 1

2 till om de nya arbetsverktygen - uppföljningssamtalet, arbetsbeskrivningen och VASskattningen, vilka reviderades efter hand. En gång i månaden gjordes mätningar angående antal uppföljningssamtal jämfört med antal tvångsinjektioner. Antalet givna tvångsinjektioner mättes också samt hur och om medarbetarnas uppfattning om tvångsåtgärder förändrades under projekttiden. Det sistnämnda gjordes med hjälp av medarbetarenkäter. Resultatet blev inte som förväntat, då antalet tvångsinjektioner var högre under projekttiden jämfört med samma period året innan. Medarbetarenkäternas svarsresultat visade i huvudsak att personalen blev alltmer medvetna om och delaktiga i projektets förbättringsarbete under tiden det pågick. Bakgrund Psykiatriska kliniken i Eksjö har ett upptagningsområde på ca invånare; Aneby, Eksjö, Nässjö, Tranås och Velanda kommuner. Kliniken tar varje år emot omkring besök och har cirka 500 inläggningar inom vuxenpsykiatrin. Avdelning A och B i Eksjö är två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar där akut heldygnsvård bedrivs. Avdelningarna har 30 vårdplatser. Det förekommer tvångsåtgärder i form av tvångsinjektioner och fastspänning. Projektgruppen valde att fokusera på tvångsinjektioner då det på avdelningarna är den vanligast förekommande tvångsåtgärden. Att patienten skulle ha delaktighet i förbättringsarbetet var självklart och kontakt togs med tre patienter som var positiva till att bli intervjuade och berätta om sina upplevelser av tvångsåtgärder. Patientintervjuerna som vi gjorde i förberedelsearbetet, visade att personalens bemötande innan, under och efter tvångssituationen var viktig. Det saknades även rutiner för uppföljningssamtal efter att en tvångsinjektion givits. Vi i team 75, och patienterna som intervjuades, såg det angeläget med ett sådant samtal för att uppnå ökad förståelse mellan patient och personal. Gruppen såg en möjlighet till förbättrad vård, mindre tvång, genom att utforma en arbetsbeskrivning och en mall för ett strukturerat uppföljningssamtal. Under uppföljningssamtalet ges patient och personal möjlighet till att reflektera och planera hur man skulle kunna göra om en liknande situation uppstod igen. Betydelsen av ökad personalnärvaro på avdelningen diskuterades. Personalnärvaro för en ökad trygghet och tillit hos patienterna och för att upptäcka försämrat mående i ett tidigt stadium. Med ökad personalnärvaro tänkte vi att tvångsåtgärder i vissa fall skulle kunna undvikas. Även här fanns en önskan om förändring. Förändringsarbetet pågår fortfarande fortlöpande på avdelningarna. Medlemmarna i projektgruppen arbetar med att hålla projektet och förändringsarbetet vid liv genom att diskutera det på arbetsplatsträffar, uppdatera kollegorna via e-post samt påminna dem i vardagen om de nya förbättringsåtgärderna. Personal och patienter har mestadels varit positiva till förändringarna. Att ha möjligheten till att förhoppningsvis minska lidandet för den enskilda individen har motiverat kollegorna till att arbeta för och delta i projektets förbättringsåtgärder. Datainsamling i förberedelsearbetet Medarbetarenkät delades ut i syfte att mäta personalens delaktighet i förbättringsarbetet. Två patienter intervjuades angående tillfällen då de fått tvångsinjektion. Till vår hjälp använde vi två så kallade känsloformulär som vi fått av projektansvariga. Gemensamt i patienternas beskrivning var att de ibland känt att ingen riktigt pratade med dem under genomförandet av 2

3 Antal tvångsinjektioner tvångsinjektionen samt att åtgärden ofta skedde mycket snabbt, att de inte fick möjlighet till att få informationen och sedan tänka igenom det eller att lugna ned sig. Dessa upplevelser var några av de aspekter som kom att ligga till grund för arbetsbeskrivningen. Fem patienter som fått tvångsinjektioner månaderna innan projektets start fick skatta sin förståelse för att tvångsinjektion givits enligt VAS-skala. Skalan är 10-skalig, där 0 är ingen förståelse och 10 full förståelse. Medelvärdet på dessa skattningar blev 4,5. Mål Syfte och Mål Projektets syfte var att förbättra patientens upplevelse i situationer med tvångsinjektion, att öka personalens medvetenhet om bemötande vid tvångsinjektion samt att öka förståelsen mellan patient och personal och därmed också minska behovet av tvångsåtgärder såsom tvångsinjektioner. Målet var att samtliga patienter som erhållit tvångsinjektion skulle erbjudas uppföljningssamtal samt att antalet tvångsinjektioner skulle minska på avdelningarna (se nedan). Att hitta och utveckla redskap för ovan blev en central arbetsuppgift för projektgruppen. Projektets övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Teamets mål: Att minska antalet tvångsinjektioner med 20 % från till samma period ett år senare ( ). Tvångsinjektioner avd A och B Målvärde Mätvärde dec 2011 jan 2011 feb 2011 mars 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mars Statistik framtagen från patientvårdssystem PVS. Basmätning gjordes angående antalet tvångsinjektioner Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder 3

4 Teamets mål: Målet var att minst 80 % av patienterna skattar sin förståelse för att tvångsinjektion givits med minst 7 på VAS-skalan, (se bilaga 3) Patienter hade i basmätningarna skattat ett medelvärde 4, 5 på VAS-skalan i september och oktober Skattningen skulle under projekttiden utföras i samband med uppföljningssamtalet. Detta ändrades efter utvärdering till att skattningen istället skulle utföras innan eller i samband med utskrivning. Ansvarig för att VAS-skattning utfördes var någon av patientens kontaktpersoner. Utvärderades Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Teamets mål: Att samtliga patienter erbjuds ett strukturerat uppföljningssamtal inom 48 timmar efter tvångsinjektion om patientens mående tillåter, annars så snart det går. Patientens kontaktpersoner ansvarar för att uppföljningssamtalet genomförs. 7 uppföljningssamtal utfördes under projekttiden (4 på avd B, 3 på avd A). Antalet tvångsinjektioner var 13 st. Det innebär att 55 % av de som fick tvångsinjektion även fick ett uppföljningssamtal. Personalperspektiv Medarbetarenkäter delades ut till personalen. Målet var att öka personalens medvetenhet kring riktlinjerna vid tvångsåtgärder (se bilaga 4). Förändringar som testats Arbetsbeskrivning Projektgruppen sammanställde en arbetsbeskrivning (se bilaga 1) som bör följas när tvångsmedicinering blir aktuell. Hur personalen bör agera för att undvika tvångsmedicinering beskrivs, liksom åtgärder vid genomförandet och efter tvångsmedicinering. Vi tog hjälp av andra klinikers arbetsbeskrivningar, vår egen, kollegornas och patienternas erfarenhet, och utformade ett förslag på arbetsbeskrivning som sedan godtogs av ledningen. Uppföljningssamtal Blankett för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd utformades av projektgruppen. Samtliga patienter som fått tvångsinjektion ska erbjudas ett strukturerat uppföljningssamtal inom 48 timmar efter att injektion har givits, eller så snart det är möjligt. Patientens kontaktpersoner ansvarar för att uppföljningssamtal genomförs. Uppföljningssamtalet utformades utifrån Gibbs reflektionscykel (se bilaga 2). Personalen fick information på arbetsplatsträffar och genom e-post om uppföljningssamtalets användande och blev påminda om betydelsen av det. VAS-skattning Projektgruppen utformade en VAS-skala, (se bilaga 3) för att användas vid förfrågan till patienter som fått tvångsinjektion om sin förståelse för tvångsåtgärden. Enligt en VAS-skala, mellan 0 och 10, där 0 är ingen förståelse och 10 är full förståelse, fick patienten välja den siffra som visade skattningen av förståelse för åtgärden. 4

5 Medarbetarenkät Under projekttiden delades en enkät ut (se bilaga 4) vid tre tillfällen till personalen på avd. A och B, för att undersöka om deras uppfattning/upplevelse av tvångsåtgärder förändrades under projekttiden. Medarbetarenkäten innehöll påståenden om hur delaktiga medarbetarna kände sig och hur mycket kunskap de hade kring rutiner gällande tvångsåtgärder. Ökad personalnärvaro på avdelningen För att öka personalnärvaron på avdelningarna har ett test påbörjats , enligt projektgruppens förslag, att personal fördelas på de tre modulerna som finns på avdelningen. De utsedda i personalen har då ett ökat omvårdnadsansvar för en modul (fem patienter). Avdelningarna har tre moduler med fem patientrum i varje. Ett dagrum finns i varje modul. Målet är att öka personalnärvaron på avdelningen för att skapa ökad trygghet och tillit hos patienterna. Detta kommer att utvärderas på arbetsplatsträffar. Resultat Arbetsbeskrivning Arbetsbeskrivningen diskuterades med personalen på arbetsplatsträffar och en del ändringar och tillägg gjordes i texten. Personalen ansåg att innehållet i arbetsbeskrivningen kändes aktuell och att det i stort sett är så man arbetar idag. Det ansågs viktigt att dokumentet har utformats, framför allt för att ge tydlig information till ny personal och vikarier. Den kan även vara ett stöd för reflektion när en aktuell händelse med tvångssituation speglas i berörd arbetsgrupp. Uppföljningssamtal Under projekttiden genomfördes 13 tvångsinjektioner och 7 uppföljningssamtal. Det visade sig att uppföljningssamtal inte hade genomförts efter varje tvångsinjektion. En patient fick flera tvångsinjektioner under en kort tidsperiod och fick därmed inte uppföljningssamtal efter varje tillfälle. Vissa patienter var inte tillräckligt stabila för att svara på frågor och samtalen glömdes sedan bort. Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd infördes som en fast rutin på avdelning A och B VAS-skattning Vi kom fram till att det var för tidigt för patienterna att utföra VAS-skattning i samband med uppföljningssamtalet, då det var få patienter som kunde svara på frågan, eftersom de inte var tillräckligt stabila i sitt mående. Vi beslutade då att skattningen istället skulle utföras en tid före eller vid utskrivningen från och med En del av de patienter, som fick tvångsinjektion hade blivit utskrivna innan vårt nya beslut togs och därför saknas VASskattning på ett antal patienter. De tre som svarade i mars blev medelvärdet 3,25. En av patienterna svarade 0, en 6,5 och den tredje kom inte ihåg att hon fått en tvångsinjektion. Medarbetarenkät Resultaten från medarbetarenkäterna visade att de allra flesta ansåg att förändringsarbetet var av stor betydelse. Förslag på att förbättra och utveckla rutiner och riktlinjer gavs av några medarbetare, till exempel: regelbunden genomgång av rutiner och öva bältesläggning. En del medarbetare svarade inte på enkäten, trots upprepad information via e-post och på arbetsplatsträffar. Svarsfrekvensen minskade för varje undersökningstillfälle. Vid första tillfället svarade ca 50 % av de tillfrågade, vid tillfälle två och tre svarade ca 25 %. Ökad personalnärvaro på avdelningen Testet är i skrivande stund påbörjat sedan cirka tre veckor tillbaka. Personalen är i huvudsak 5

6 positiva till att arbeta efter en ny modell. Vissa i personalgruppen upplever det mindre stressigt att ha omvårdnadsansvar för fem patienter. Antal personal/modul varierar, beroende på hur många som är i tjänst. De patienter vi pratat med upplever det positivt att personal återkommer regelbundet till dagrummet i respektive modul och pratar med dem. De blir tillfrågade om olika aktiviteter och patienter som inte får gå ut själva följes med ut på promenad i större utsträckning än tidigare enligt de tillfrågade patienterna. Redovisning av tvångsåtgärder Resultatet visar på en ökning av tvångsinjektioner jämfört med samma period året innan. Antalet var under projekttiden 13, jämfört med 6 året innan. Se diagram sid. 3. Våra genomförda aktiviteter Personal informerades om förbättringsarbetet genom e-post och en stående punkt på arbetsplatsträffarna var Genombrottsprojektet. För att hålla diskussionen vid liv och öka personalens delaktighet i förbättringsarbetet sattes whiteboardtavlan (som teamen fick på Lärandeseminarium 1) upp i personalrummet. Projektgruppens mål och syfte skrevs upp på whiteboardtavlan och Månadsrapporter sattes upp, även nyhetsbrev från Projectplace, liksom de dokument som tagits fram av gruppen. Personalen uppmanades att skriva upp förbättringsidéer. Så här involverade vi patienter Patientmedverkan Projektgruppen hade till en början kontakt med två patienter, som hade erfarenhet av att ha blivit utsatta för tvångsåtgärder. Patienterna intervjuades, utifrån Känsloformulären, om sina erfarenheter av tvångsåtgärder. Ytterligare en patient involverades senare under projekttiden. Intervjuerna var till stor hjälp i projektgruppens utformande av arbetsbeskrivning och uppföljningssamtal. Patienterna fick tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i arbetsbeskrivning och uppföljningssamtal och revideringar gjordes. Patienterna upplevde dessa samtal som positiva och var villiga att dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter. De uppgav att de kände sig delaktiga i förändringsarbetet att uppnå bättre vård och mindre tvång. I och med att vårt projekt riktat in sig på just tvångsinjektioner och bemötandet i dessa situationer, valde vi att prioritera patientperspektivet. Så här går vi vidare Vi strävar efter fortsatt ökad personaltillgänglighet på avdelningarna för att öka tryggheten för patienterna och bevara lugnet. Den nyligen påbörjade arbetsmodellen med modulansvarig personal fortsätter (se ovan). Sedan någon månads tid tillbaka har vi ett rum på en av avdelningarna, som vi kallar Lugna rummet. Det är ett litet rum som vi har inrett med sköna fåtöljer och tavlor med vackra naturmotiv. Där kan patienterna bland annat lyssna på musik, få taktil massage eller öronakupunktur och få möjlighet till en stund av lugn och ro. Rummet kan också användas för samtal, till exempel när anhöriga är på besök. Inspiration till att inreda ett sådant rum fick vi på Lärandeseminarium 2, då Anna Björkdahl föreläste och bland annat berättade hur man inom Stockholms läns slutenvård startat ett projekt med sensoriskt stimulerande 6

7 avslappningsrum. Patienten får hjälp att slappna av och känna välbefinnande genom stimulans av syn-, hörsel-, känsel- och doftsinnet. (Anna Björkdahl är psykiatrisjuksköterska och har doktorerat i ämnet att förebygga och hantera våld i akut psykiatrisk vård utifrån ett omvårdnadsperspektiv). Under projekttiden involverades inte patienternas närstående, på grund av att fokus låg på patientperspektivet då det handlade om tvångsinjektion, men betydelsen av ökad kontakt med anhöriga och närstående till patienterna diskuterades. Samtal har förts med enhetschef om möjlighet till att kvällstid öka antalet personal. Personalen lägger önskeschema för fem veckor i taget och max personal på kvällstid är i nuläget fem personal. Då det finns större möjlighet att träffa patienternas närstående på kvällstid, ser vi det som viktigt att fler personal är i tjänst på kvällen. Vi planerar att under Psykiatriveckan, i november 2012, bjuda in en attitydambassadör från Hjärnkoll till att föreläsa på psykiatriska kliniken i Eksjö. Attitydambassadörer är föreläsare, patienter eller anhöriga, med egna erfarenheter av psykiatrisk ohälsa och vård (för ytterligare information se Detta hoppas vi kan inspirera personalen till att engagera sig ett steg ytterligare i förbättringsarbetet på avdelningarna. Då kommer också vår projektgrupps resultat att redovisas. Utomstående och kommunmedborgare är också välkomna att lyssna till föreläsningarna som ges under psykiatriveckan. Vi vill fortsätta förbättringsarbetet på avdelningarna genom att fortsätta jobba för att genomförda förbättringsåtgärder följs, samt även föreslå idéer, till nya förbättringsåtgärder, som delvis väckts från andra team i Genombrottsprogrammet Bättre vård mindre tvång. Diskussion Under projekttiden har det jämsides pågått utbildning i datajournalhantering (Cosmic), varit en del sjukfrånvaro i personalgruppen och patientbeläggning har varit hög. Det har även skett en del organisationsförändringar. Detta sammantaget gav oss mindre tid att jobba med Genombrottsprogrammet och det var svårt att finna tider då hela teamet kunde träffas. Med facit i hand önskar vi att vi hade haft större möjlighet till att träffas och att vi skulle ha schemalagt en halvdag i veckan för projektarbetet. Antalet tvångsinjektioner var fler under projekttiden i jämförelse med motsvarande period förra året, dock var antalet så lågt att det inte gick att dra några genomgripande slutsatser av mätningens resultat. Varje tvångsmedicinering som utfördes under projekttiden har diskuterats av aktuellt arbetslag och projektgruppen och bedömdes ha varit oundvikliga i de situationer som de förekom i på avdelning A och B. Team 75 lyckades utveckla verktyg som vi hoppas patienter och personal kommer att ha nytta av även i framtiden; verktyg i form av en arbetsbeskrivning för personal att följa i samband med tvångsmedicinering och en mall för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd (se bilaga 1 och 2). Den framarbetade arbetsbeskrivningen diskuterades av berörd arbetsgrupp vid tillfällen då tvångsinjektion hade givits. Att ha den som grund för reflektion kändes viktigt. Personal konstaterade att situationer skiljer sig åt vid tvångsåtgärder och att det inte alltid går att följa en mall. Arbetsbeskrivningen har reviderats efter synpunkter av personal och tre patienter. Uppföljningssamtal efter tvångsinjektion genomfördes av olika anledningar inte efter varje tvångsinjektion (se resultat), vilket vi har reflekterat över. Det tar tid innan en ny rutin 7

8 implementeras, och det kan vara en bidragande orsak till att uppföljningssamtal i en del fall glömdes bort. Några av patienterna erhöll flera tvångsinjektioner. I vissa fall valde personalen att göra endast ett uppföljningssamtal för en patient som fått flera injektioner, då flera injektioner hade givits under så kort tid att man inte hunnit eller kunnat genomföra uppföljningssamtal. Personal beskrev även att patienter ibland uttryckte irritation när de efter varje tvångsinjektion hade erbjudits ett uppföljningssamtal och att man då undvikit detta i vissa fall. I sådana specifika fall prioriterades patientens önskan, då huvudsaken var att ett sammanfattande uppföljningssamtal kunde erbjudas. Ovan nämnda har troligen påverkat resultatet. Vår slutbedömning är att om patienten inte är tillräckligt stabil i sitt psykiska mående vid första försöket med uppföljningssamtal, är det viktigt att dokumentera detta, så att det inte glöms bort att göra ett nytt försök när måendet tillåter. Målet att patienterna skulle skatta minst 7 på förståelse av given tvångsinjektion (VASskattning) har inte uppnåtts under mätperioden. De patienter som det inte gick att ha uppföljningssamtal med, på grund av instabilt mående, svarade inte heller på frågan om sin förståelse av given tvångsinjektion. Några patienter hade skrivits ut före beslutet att VAS-skattningen skulle utföras inför eller vid utskrivningen. Bortfallet blev för stort för att kunna dra någon slutsats av resultatet. Att det blev så här tror vi beror på att förändringen testades så sent under projekttiden och tvångsåtgärderna då var för få för att utgöra ett underlag. Från början var planeringen att träffar med referensgruppen; tre patienter, skulle ske gemensamt, alla patienter och projektgruppen skulle träffas samtidigt för diskussion. Patienterna var dock inlagda ganska ofta och vi fick tänka om. Patienterna fick intervjuas en och en, ibland per telefon, ibland fysiskt närvarande. På grund av sitt psykiska mående kunde patienterna tyvärr inte delta i den utsträckning vi hade hoppats på. Detta löste sig genom att vi även intervjuade andra patienter under projekttiden på grund av att de som först var tänkta inte fanns tillgängliga. Resultatet från medarbetarenkäterna visade att uppfattning/upplevelse av delaktighet ökade och kunskap om rutiner/riktlinjer gällande tvångsåtgärder däremot minskade under projekttiden. Svarsfrekvensen sjönk vid varje svarstillfälle, vilket kan ha sin förklaring i vissa organisationsförändringar, hög patientbeläggning och utbildningar jämsides med projektet. Personal har svarat vid olika tillfällen. Det väcker frågan om hur det skulle ha sett ut om samma personal svarat vid alla mätningarna och även här, hur tillförlitligt är resultatet? Den nya arbetsmodellen att fördela omvårdnadspersonal i de olika modulerna på avdelningen har upplevts positivt av en del personal, mindre positivt av andra. Eftersom modellen infördes sent, kan vi ännu inte dra några slutsatser om någon av de tidigare givna tvångsinjektionerna hade kunnat undvikas. Målet är att skapa lugn och trygghet på avdelningarna och att personal i tidigt skede ska kunna observera när patienter förändras i sitt psykiska mående. Flera tester har som tidigare nämnts reviderats flera gånger under projekttidens gång och tiden för mätning känns så här i efterhand för kort. Vi inser att förbättringsåtgärder tar tid att införa. Vi hade inte räknat med att revidera våra förbättringsidéer/dokument så frekvent som vi gjorde efter att ha testat dem. Tror i slutändan att det är bättre att ändra flera gånger än att stanna upp. Våra mätbara mål uppnåddes inte och som vi tidigare nämnt finns det förklaringar till detta. Vi känner ändå att vi kom en bra bit på väg och att det behövs mera tid för att målen ska uppnås. Glädjen är stor för att verktyg framarbetades som förhoppningsvis kommer att bli till stor nytta för både patienter och personal. Projektgruppen har lagt en grund för bättre vård - mindre tvång på avd. A och B och Kvalitetsarbetet kommer att fortsätta. Uppföljningssamtalet kommer att användas efter tvångsåtgärder och arbetsbeskrivningen sparas som ett viktigt dokument att följa och reflektera över. Modellen med ökad personalnärvaro kommer att följas upp på 8

9 arbetsplatsträffar och utvecklas vidare efterhand. Övriga kommentarer Vi anser att det var lärorikt att få delta i Genombrottsprogrammet Bättre vård mindre tvång. Lärandeseminarium 1 och 2 gav oss inspiration att arbeta med förbättringsarbete. Särskilt efter LS2 fick vi tydligare klart för oss hur vi skulle gå vidare för att nå resultat. Att lyssna till attitydambassadörer och övriga föredragshållare var mycket givande. 9

10 Bilaga 1 Arbetsbeskrivning - för att undvika tvångsmedicinering Bra bemötande lugnt och respektfullt bemötande förmedlas både genom tal och kroppsspråk God kommunikation Lyssna på patienten Använda korta meningar med tydligt innehåll Tala med en varm och lugnande röst Tilltala patienten med namn Argumentera inte mot patientens uttalanden Involvera någon person som patienten litar på och som har kunskap om patientens historia Erbjuda alternativ medicinering (tabletter), om det är möjligt Försöka motivera, förklara nyttan med medicinen Upprepa erbjudandet om alternativ medicinering Informera patienten om att läkaren har ordinerat injektion om patienten inte tar emot medicinen 10

11 Arbetsbeskrivning - vid genomförande av tvångsmedicinering Genomförande Vid konfliktsituation bedömer läkaren om tvångsmedicinering ska tillämpas. Patienten informeras och får tid att ta till sig informationen innan injektionen ges. Om möjligt ska injektionen ges då personaltätheten är hög. Ledare utses som beslutar alla steg i genomförandet (var och när, vilka som deltar). Om möjligt väljs en personal som har god kontakt med patienten. Innan man går till patienten ges medverkande personal instruktion om sina specifika uppgifter. Bra bemötande viktigt. Lugn förmedlas, både genom tal och kroppsspråk. Patientens värdighet, privata sfär och säkerhet skall bevaras under hela processen. Visa respekt och empati. Endast ledaren talar med patienten och beslutar när åtgärd ska vidtas. Pröva med att så få personal som det är möjligt, 3-4 personer, går in till patienten och ledaren förklarar situationen. Patienten ges tid och injektionen kan eventuellt ges utan direkt tvång med fasthållning. Erbjuda patienten valmöjligheter i det som är möjligt, till exempel vilken sida som injektionen ska ges på. Tvångsåtgärden ska genomföras på ett betryggande sätt och med minsta möjliga tvång och våld. Använd inlärd teknik. Patient ska erbjudas personalstöd efter att tvångsinjektion givits. Viktigt även om situationen inte krävde fasthållning och injektionen gavs under s.k. informellt tvång. 11

12 Arbetsbeskrivning - efter tvångsmedicinering Uppföljning och dokumentation Efter utförd tvångsåtgärd hålls ett strukturerat uppföljningssamtal med patienten inom två dygn, eller så snart det är möjligt. I samband med uppföljningssamtalet kan man tillsammans med patienten komma fram till hur en liknande situation skall hanteras om den inträffar på nytt. Utsedd ledare vid tvångsåtgärden ansvarar för att spegling sker efter händelsen om behov finnes.. Händelsen dokumenteras i patientens journal: Tidpunkt Vad som inträffat Vilka åtgärder som vidtogs för att försöka undvika tvångsåtgärder Vilket beslut som fattades Hur man utförde åtgärden Effekt av åtgärd 12

13 Bilaga 2 Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd 1. Beskrivning Vad hände? 2. Känslor Hur upplevde du situationen? 3. Värdering Vad var dåligt/ negativt? Fanns det något som var bra/ positivt? 4. Analys Kan du förstå varför situationen uppstod? (och varför medicin gavs?) 5. Slutsats Kunde något ha gjorts annorlunda? 13

14 Bilaga 3 VAS-skala Avd A och B ingår i ett projekt som arbetar för bättre vård och mindre tvång, vi är tacksamma om du vill hjälpa oss. Denna blankett journalförs ej utan används endast till statistik för att mäta om patienters upplevelse förändras under projekttiden. Tack för din medverkan! På en skala mellan 0 och 10, där 0 är ingen förståelse över att tvångsinjektion givits och 10 är full förståelse, hur skattar du idag din förståelse för att du har erhållit en eller flera injektioner med tvång? Vänligen sätt ett kryss i en av rutorna nedan

15 Bilaga 4 Medarbetarenkät Påståenden Medarbetarenkät 1. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats 2. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har 3. Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats 4. Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats 5. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient antal mätning 1 andel antal mätning 2 andel antal mätning antal svar antal svar antal svar andel % % % % % % % % % % % % % % % 15

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 90 RPK Sundsvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Avdelning 97A Sarah Moberg (kontaktperson)

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 72 Team 72 kommer från avdelning 66 Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst psykossjukdom. Deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 98 Gävle Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 27 Gävle Göran Rosén avdelnings chef Camilla Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 151 Vuxenpsykiatrin Karlskrona östra Blekinge Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 69 Team 69, är avd 45 Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns landsting. Vi är en barnpsykiatrisk akutavdelning med heldygnsvård. Vi har 6

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 93 Deltagande avdelning och teamdeltagare Östersunds sjukhus, avd 4a Lars Hansson, skötare Urda Stadig-Lindström, skötare Agneta Åslund,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Åsa Steinsaphir, Brukarinflytandesamordnare Norra Stockholms psykiatri Agenda MB Patientforum Ett samtal om dagen Patientforum Syfte Att lyfta

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 184 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Elisabeth Nordqvist

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 11 PIVA Kalmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Camilla

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Nr 174 från BUP-kliniken i Stockholm. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 152, Psykosenheten Team 50 Sundsvalls sjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 146 Landstinget Dalarna/Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter/ Avdelning 90 : Akut psykosavdelning, 10 vårdplatser. Syfte med deltagandet i Genombrott

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 92 Deltagande avdelning och teamdeltagare Peter Andersson avd 8 Sarah Mossfeldt avd 81 Caroline Walter avd 82 Tobias Oskarsson avd

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 30, Observationsenheten, högspecialiserad psykiatri, Universitetssjukhuset Örebro Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning 1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 139 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Medlemmar i teamet Lennart

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 74, Beroendekliniken i Göteborg avd 364 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för Piteå kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, motivera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarenkäten ger en nulägesbild av medarbetarnas

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 67 Avdelning 52 A och 52 B, affektiv slutenvård, Sundsvalls sjukhus Landstinget Västernorrland Deltagande team Lennart Larsson, behandlingsassistent

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 163 Projekttid: 131001-140512 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder.

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 96 Deltagande avdelning och team Rättspsykiatriska kliniken avd 32 och 36 Säter Vladislav Ruchkin Chefsöverläkare Camilla Tinnerholm

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 119 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Psykiatriskötare,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 153 Psykiatriska vårdavdelningen, PÄS, Piteå Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 113 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar SSK Sandra Hidalgo

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 57, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Deltagande team Psykavdelning 3 Psykiatriska kliniken Skellefteå lasarett Berit Backman, avdelningschef

Läs mer

Thulegårdens BPSD arbete

Thulegårdens BPSD arbete Thulegårdens BPSD arbete Sonja Östman Sjölander undersköterska Thulegårdens äldreboende Vilka är vi? 1 Vad är BPSD? Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90% av

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 102 Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad. Helena Lindström, avd.chef avd 41/PIVA Velinka

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Verksamhetsåret 2019-2020 Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Värdegrund 3 Inledning 4 Information och förankring 5 Utvärdering och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,

Läs mer

Årsredovisning 2013 Utvecklingsarbeten av steg 2 coacher inom

Årsredovisning 2013 Utvecklingsarbeten av steg 2 coacher inom Årsredovisning 2013 Utvecklingsarbeten av steg 2 coacher inom Förbättringsarbeten Esther coacher Steg 2 Arbetet ska ske i samverkan i hela vårdkedjan d v s att flera organisationer ingår. Titel på förbättringsarbete

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Smedjans förskola 2012 Planen reviderad 2011-11-24 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Storumans kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 165 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Behandlingspedagog,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 55 Deltagande team RPK Sundsvall Avd 93. Mats Persson chefsöverläkare Frida Höglund skötare Michael Hellberg skötare Peter Jonsson

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan Existentiell hälsa en livsviktig fråga! Utvecklingskraft 2018. Existentiell hälsa en livsviktig fråga!

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 86, Psykosvård i Väster (PVV), Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 99 Hudiksvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Avd 10A Allmänpsykiatrisk avdelning Åsa Mattsson, skötare Joakim Pade/ Jari Ahonen,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning Liselott Höjman Högläsning; ett verktyg i vården Att höra texter väcker känslor och kan vara lugnande.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av e med BPSD-registret 2015-2016 Titel på et Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert e Syfte med et Mål (SMARTA) Hur kom ni fram till era mål? Vilka PGShjul har ni jobbat

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543

Läs mer