Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 118, Regionsjukhuset Karsudden Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare, Dennis Broberg, Dennis.broberg@dll.se Kontaktperson (för mer information kontakta Dennis) Enhetschef, Lennart Wigervall, Lennart.wigervall@dll.se Överläkare, Karel Kaufner, Karel.kaufner@dll.se Sjuksköterska, Therése Eriksson, Therése.eriksson@dll.se Sjuksköterska, Mattias Karlsson, Mattias.karlsson@dll.se Arbetsterapeut, Emma Jäder, -avslutad tjänstgöring på RSK Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Med en population på ca: 4miljoner invånare i upptagningsområdet och sammanlagt 128 vårdplatser bedriver Regionsjukhuset Karsudden rättspsykiatrisk vård. RSK fokuserar sina insatser på att möjliggöra och underlätta för patienternas delaktighet i sin vårdplanering genom utbildningssatsningar, stöd och handledning i samtalsmetodik och vårddokumentation för personal. RSK har idag ett flertal olika mötesforum runt patientens vårdplanering där de som deltar i vården av den enskilde patienten samlas för planering och uppföljning. Årligen anordnas s.k. anhörigdagar då patienterna uppmuntras till att bjuda in för dem viktiga personer i sitt nätverk. Mål för team 118, Regionsjukhuset Karsudden 1). 50% av patienterna på B1 Ska vara fullt delaktiga i sin Omvårdnad Status och Plan (Hädanefter kallad OSP). 25% ska vara delvis delaktiga. Senast 26/ ). 50% av patienterna Ska känna ökad delaktighet i vårdens vardag. Senast 26/ ). 100% av personalen på B1 ska ha kunskaper om regler och rutiner gällande tvångsåtgärder. Senast 26/ ). Minska antalet flyttar till observationsavdelning. Senast 26/ Vi har arbetat med att öka både personalens och patientens förståelse för hur vi tänker och hur vi agerar vid flytt till observationsavdelning. Syftet att det skulle kunna leda till att vi förhindrar flytten skulle även det leda till minskat användande av tvångsåtgärder. Genom att utbilda personal samt förbättra relation mellan personal och patientgrupperna tror vi att tvångsåtgärder utförs med professionalism och största säkerhet för både patient och personal.

2 Bakgrund Regionsjukhuset Karsudden, Rättspsykiatrisk klinik, Katrineholm Sörmland Regionsjukhuset Karsudden är det största i landet för rättspsykiatrisk vård. Här vårdas i huvudsak patienter som dömts i domstol, och som bedömts vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Karsudden är ett regionsjukhus, vilket innebär att man utöver Sörmlänningar även tar emot patienter från andra delar av landet. Dessa kommer framförallt från Stockholm och Västra Götaland. På RSK finns 112 vårdplatser och 16 tekniska vårdplatser, dessa är uppdelade på fyra huskroppar med tre avdelningar per huskropp. Projektavdelningen, B1, är en så kallad hemavdelning där det ej finns möjlighet att varken avskilja patienter eller att fastspänna dem. För att utföra dessa tvångsåtgärder måste patient förflyttas till en observationsavdelning, vilket kan bli aktuellt först efter läkarbeslut. Då vi ej använder tvångsåtgärder (undantaget inskränkning av elektronisk kommunikationsutrustning) på vår avdelning handlade vårt arbete om att identifiera risker som skulle kunna leda till att våra patienter blir utsatta för tvångsåtgärder (avskiljning eller fastspänning) på sjukhusets observationsavdelning efter att ha flyttats dit. Detta resulterade i ett antal förbättringsområden där vi aktivt arbetat med att försöka reducera situationer som leder till att vi måste flytta patienter till OBS-avd samt att öka patientens känsla av delaktighet. Vi har även en öppenvårdsorganisation där patienter som befinner sig ute i samhället under pågående öppen rättspsykiatrisk tvångsvård är inskrivna på RSK men planeras ta steget ut i öppnare vårdform. De flesta patienterna befinner sig då på HVB-hem eller annat skyddat boende men några patienter slussas ut i eget boende. Upptagningsområde: Vi har avtal med Sörmlands län (ca: invånare), Stockholms län (ca: invånare) och Västra Götalandsregionen (ca: invånare). I mån av tillgång på plats hjälper vi andra län och Kriminalvården med placeringar. Patienterna som vårdas på regionsjukhuset Karsudden vårdas så gott som uteslutande enligt tvångsvårdslagstiftning (mer än 95 % enligt lagen om rättspykiatrisk vård). Under de senaste åren har antalet patienter med bl.a. omfattande och svårbehandlad våldsproblematik ökat vilket också lett till ett ökat användande av tvångsåtgärder. Orsaken till att tvångsåtgärder behövt användas är främst allvarliga hot och våldsincidenter men även ett gravt självskadebeteende som inte kunnat hindras på annat sätt. Sammantaget är det dock fortfarande så att de flesta patienter vårdas utan att några tvångsåtgärder behöver användas. I vår ansökan om deltagande i projektet uppgav vi följande förbättringsområden: o En större tydlighet i patientjournalen avseende patientens delaktighet i sin vårdplanering. o En upplevd ökad grad av delaktighet hos patienten vad gäller vårdplanering. Utifrån tidigare genomförda patientenkäter framkommer låga siffror vad gäller patientens upplevelse av delaktighet i sin vårdplanering. o En upplevd ökad grad av tillfredsställelse med given information hos patienten vad gäller vårdplanering. Utifrån tidigare genomförda patientenkäter framkommer låga siffror vad gäller patientens upplevelse av nöjdhet med given information i sin vårdplanering.

3 o Mötesformerna för vårdplanering. Idag finns ett flertal olika möteskonstellationer och dessa behöver utvärderas och optimeras. RSK fokuserar sina insatser på att möjliggöra och underlätta för patienternas delaktighet i sin vårdplanering genom utbildningssatsningar, stöd och handledning i samtalsmetodik och vårddokumentation för personal. RSK har idag ett flertal olika mötesforum runt patientens vårdplanering där de som deltar i vården av den enskilde patienten samlas för planering och uppföljning. Årligen anordnas s.k. anhörigdagar då patienterna uppmuntras till att bjuda in för dem viktiga personer i sitt nätverk. Mål Mål för team 118, Regionsjukhuset Karsudden 1). 50% av patienterna på B1 Ska vara fullt delaktiga i sin Omvårdnad Status och Plan (Hädanefter kallad OSP), 25% ska vara delvis delaktiga. Senast 26/ ). 50% av patienterna Ska känna ökad delaktighet i vårdens vardag. Senast 26/ ). 100% av personalen på B1 ska ha kunskaper om regler och rutiner gällande tvångsåtgärder. Senast 26/ ). Minska antalet flyttar till observationsavdelning. Senast 26/ Förändringar som testats Förändringsidéer som vi testat Mål 1) PDSA Att pat. och personal tillsammans upprättar ny OSP. (Identifierar problem och sätter mål för dem). Vår hypotes har varit: om patienterna känner en större delaktighet i OSP så har de en större vetskap och förståelse för mål och åtgärder vilket förhoppningsvis bidrar till färre konflikter och mindre irritation hos patienten vilket kan innebära minskat behov av tvångsåtgärder (förebyggande). Hypotesen var även att relationen mellan patient och kontaktperson skulle stärkas. Patient och dennes kontaktperson ska tillsammans upprätta OSP, om inget annat står så utgår texten från att det är patientens ord som skrivits. Det ska framgå i text om det är så att personalen anser eller enligt personal/kp. Det ska gå att spåra via journalgranskning under sökordet medverkan i patientens OSP i vilken utsträckning patienten deltagit i upprättande av ny OSP. Antingen medverkat fullt ut där patienten vart aktiv i upprättandet av OSP, eller delvis medverkat, där t.ex. patienten avböjt att medverka men blivit informerad om mål och åtgärder. Mål 2) PDSA Strukturerat och planerat Kontaktmannasamtal (hädanefter kallat KP samtal) en gång i veckan. Vår hypotes har varit: om patienterna känner en större delaktighet i vardagen blir det färre konflikter, missförstånd och mindre irritation hos patienten vilket kan innebära minskat behov av tvångsåtgärder (förebyggande). Hypotesen var

4 även här att relationen mellan patient och KP skulle stärkas. Patient Ska tillsammans med sin kontaktperson minst en gång i veckan ha ett planerat KP samtal. I samtalet ska även patientens (kommande veckas) veckoschema planeras. Detta går att spåra via journalgranskning i arbetslistan där kvitterad post KP samtal innebär att samtal utförts, ej utfört samtal rapporteras som ej utfört. Att patienten träffar sin läkare för rondsamtal. Vår hypotes har varit: om patienterna känner en större delaktighet i vardagen blir det färre konflikter och mindre irritation hos patienten vilket kan innebära minskat behov av tvångsåtgärder (förebyggande). Hypotesen har även varit att relationen mellan patient och läkare ska stärkas. Patienten ska motiveras till att träffa Läkaren och själv föra sin talan under samtalet. Detta spårar vi via omvårdnadsanteckning där det framgår om patienten haft rondsamtal eller ej. Vi vill testa om patientens upplevelse av delaktighet i vården och vardagen ökar om patienten får vara med och utforma sin behandlingsplan i form av en trappa med olika steg för att nå sitt mål (Individuella mål och steg). Vår hypotes har varit: om patienterna känner en större delaktighet i vardagen blir det färre konflikter och mindre irritation hos patienten vilket kan innebära minskat behov av tvångsåtgärder (förebyggande). Trappan är ett visuellt hjälpmedel där antingen patientens individuella mål eller sjukhusets regler för ökade friförmåner ska läggas i trappsteg, detta för att patienten tydligt ska se var denne befinner sig på stegen och vad som denne behöver klara av/sköta för att ta nästa steg. Upprättad trappa spåras via patientens Omvårdnadsstatus och plan. Vi vill testa om trivselfika/patientforum på avd med närmsta chefer och all personal kan öka patienternas upplevelse av delaktighet i vården och vardagen. Vår hypotes har varit: om patienterna känner en större delaktighet i vardagen blir det färre konflikter och mindre irritation hos patienten vilket kan innebära minskat behov av tvångsåtgärder. Patienten upplever en större kontroll över sin vardag om de delges information och får lyfta frågor som är aktuella och viktiga för dem i vardagen och den dagliga vården. Trivselfika eller patientforum, en form av samkvämstid för patient och personalgruppen där fokus ligger på trivsel. Inga måsten eller tvång ska prägla mötet. Datum och tid har ofta satts till fredagseftermiddagar då patienterna inte har planerade aktiviteter och personalens luncher avklarats. Tid annonseras på anslagstavla i korridoren och vid tid för mötet så blir alla personaligt påminda om mötet. Trivselfikat har planerats i förväg där någon patient hjälpt till med att baka eller iordningställa något gott fikabröd/mellanmål, en förslagslåda har snickrats ihop av en patient för att alla ska kunna komma med idéer och synpunkter på saker som vi kan lyfta, en dagordning har satts upp på avdelningens anslagstavla och alla har personligen blivit påminda av personal när det varit dags för mötet. Inför ronden-förberedelse Att alla patienter ska ha möjlighet att få samma typ av förberedelse inför rondsamtal oavsett vilken KP de har. Vår hypotes har varit: att patienterna ska känna att de är väl förberedda inför rondsamtal. Patienten ska efter rondsamtal känna sig hörda, delaktiga och att de fått svar på sina frågor. Om patientens kunskap/vetskap om diagnos, medicin och annat ökar finns förhoppning om att de får större förståelse för eventuella åtgärder vilket leder till färre tvångsåtgärder. Inför rond ska patientens kontaktman erbjuda patienten samt vara denne behjälplig i att fylla i Förberedelse inför ronden-formulär.

5 Mål 3) PDSA Vi vill att all personal ska ha kunskap om regler och rutiner som finns gällande tvångsåtgärder. Personalen får svara på medarbetarenkät en gång i månaden där frågor om lokala anvisningar kring tvångsåtgärder finns med. Svarsenkäterna sammanställs och utvärderas. RSK har ett dokument med regler och rutiner för vad som gäller kring tvångsåtgärder. Vi vill att all personal ska ha gått vår interna utbildning Tvångsåtgärder. Målet är att all personal på projektavdelningen Ska genomföra utbildning i tvångsåtgärder. Dokumentation av utbildningar dokumenteras i Landstingets utbildningsdatabas ELLSA. RSK har, efter medverkan i tidigare genombrottsprojekt, tagit fram en internutbildning gällande tvångsåtgärder. Mål 4) PDSA 100 % av patienterna som varit med om en D-flytt ska erbjudas eftersamtal vid återkomst till B1 inom ett dygn. Att både personal och patienter Ska få en ökad förståelse för situationen som har föranlett en D-flytt. Hypotesen är att genom att göra detta kan man minimera antalet D-flyttar vilket skulle innebära en tillbakagång i vårdplanen. Personal Ska erbjuda patienten eftersamtal när denne kommit åter till hemavdelning efter flytt till observationavdelningen. Om möjligt Ska någon personal som medverkade vi flytten vara med. Personalen har en mall att gå efter. Resultat Mål 1) Hur många procent av patienterna som är fullt delaktiga i upprättande av osp % av pat skall vara fullt delaktiga i upprättande av osp Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Målvärde Mätvärde 25% av patienterna ska vara delvis delaktiga i OSP, här är resultatet 36% Mål 2) KP-samtal Sedan startmätning har vi sett en markant ökning av dokumenterade KPsamtal. Första mätningen kunde vi endast spåra att 2 av 11 patienter hade haft KPsamtal, de senaste veckorna har 5-6 av 11 patienter erhållit KP-samtal enligt dokumentation. Då vårdtiden för vår patientgrupp är väldigt lång (ca:6 år) så finns det

6 oftast någon form av relation mellan patienterna och deras kontaktpersoner vilket leder till väldigt många spontana samtal som ej planerats, därav känns planerade samtal överflödigt för några av våra patienter. Patienten Ska träffa sin läkare på rond - Vi har sett en ökning av patienter som träffar läkare på ronden, den senaste ronden träffade alla patienter läkaren för samtal. Trappan Introducerandet av Trappan gick inte som vi hade tänkt oss. Vi såg möjligheten att mer eller mindre alla patienter skulle ha en individuell trappa. Under projekttiden introducerades endast två trappor på projektavdelningen. Trappan har dock spridit sig till andra avdelningar, vilket får ses som ett bekräftande för oss. Trivselfika Vi har vid ett antal tillfällen haft trivselfika på avdelningen. Till en början så blev mötet något som mest skulle kunna beskrivas som Polsk riksdag, patienterna ville så mycket och alla ville prata. Efter några möten infann sig lugnet och vi hittade en lagom nivå. Till trivselfika-mötena var någon patient behjälplig med att baka något gott, en patient snickrade ihop en förslagslåda där patienter kan lämna förslag eller förfrågningar. Vi funderar på att testa trivselfika utomhus där vi spelar något och fikar tillsammans. Förberedelse inför ronden - Patienterna har själva uttryckt att formuläret/mallen gör det lättare för dem att förbereda rondsamtal samt att det är lättare att komma ihåg det man vill ta upp. Detta formulär är numera permanentat på hela sjukhuset och har blivit ett styrande dokument vilket kan användas av sjukhusets alla patienter. Så här har patienterna uppgett att deras delaktighet förändrats under projektets gång, sedan startmätningen: I mars månad var det 6 av 11 patienter som svarade på enkäten, i juni månad var det 10 av 11 patienter som medverkade. Får du vara med och påverka innehållet i din behandling?

7 Känner du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskar? Mål 3) Vi vill att all personal ska ha kunskap om regler och rutiner som finns gällande tvångsåtgärder Personal har fått information om regler och rutiner samt var man kan hitta dessa på temadagar och arbetsplatsträffar. Personalen har på enkätfrågor beskrivit hur man hittar gällande regler och rutiner. Vi vill att all personal ska ha gått vår interna utbildning Tvångsåtgärder På projektavdelningen har 19 av 20 personal genomfört utbildning i tvångsåtgärder, vilket är 95%. Mål 4) Tidigare har vi haft i snitt 1 D-flytt i månaden, sedan projektets start har vi utfört 4 D-flyttar på 6 månader vilket är en minskning. 100 % av patienterna som varit med om en D-flytt ska erbjudas eftersamtal vid återkomst till B1 inom ett dygn Vi har under projektets tid haft 4 D-flyttar. 2 av flyttarna har berott på att patienterna varit i så pass dåligt skick så att flytt av dem varit tvunget för medpatienternas skull. 2 av D-flyttarna har varit nödvändiga då patienterna hotat att slå sönder avdelningen om de inte fick flytta. Av de patienter som flyttats har endast 50% erbjudits eftersamtal. Redovisning av tvångsåtgärder (Projektavdelningen utför inga av nedanstående tvångsåtgärder.) Tvångsinjektioner = 0 Avskiljning = 0 Fastspänning = 0 Däremot har vi en patient som har inskränkning av elektronisk kommunikationsutrustning. Diskussion Mål 1 Här har vi sett en stadig ökning då vi granskat dokumentationen. Dels så har patienternas ökade delaktighet berott på att deras intresse för våra omvårdnadsåtgärder ökat i takt med att de erhållit information kring vårt projektdeltagande och vad målsättningen har varit. Dels har personalen förbättrat sina kunskaper i dokumentation av OSP och hur dokumentation av patienternas delaktighet Ska utföras. Vi har även sett att en del personal visat mer intresse under projekttiden och detta har givetvis också en positiv effekt på patienterna. De svårigheter som vi upptäckt med att få patienterna delaktiga är deras bristande intresse

8 p.g.a. de tvångsvårdas samt, i en del fall, bristande sjukdomsinsikt. Svårigheter med att få viss personal intresserade och engagerade spelar även det en negativ roll på patienters intresse för det arbete vi utfört. Mål 2 KP samtal, vid genomgång av patientjournaler syns klara förbättringar i dokumentationen av utförda/ej utförda samtal. All personal har blivit bättre på att planera in samtal med de patienter de är kontaktpersoner för. Orsaken till ökning tros inte enbart vara projektmålets förtjänst då även sjukhusets ledning begär att alla patienter Ska ha ett strukturerat veckoschema där bl.a. KP-samtal Ska vara inplanerat. Ökning har oavsett orsak kunnat spåras. Patienten träffar sin läkare på rondsamtal, På grund av de långa vårdtiderna har ibland patienter valt att inte tala med sin behandlande Läkare vissa ronder, p.g.a. de inte har något att fråga om. Vår erfarenhet av detta har varit att dessa patienter kommit med frågor och funderingar efter avslutad rond, när Läkaren har gått och vill då att personal skall ringa jourläkare. Detta har vi sett som en klar nackdel vad gäller att få patienten att förstå sin vård/omvårdnadsplan. Här spåras en ökning och att alla patienter vid det senaste rondtillfället pratade med läkare är ett bra resultat som vi är nöjda med. Trappan Patienterna på RSK har oftast långa vårdtider och många nya patienter tror att de kommer att erhålla friförmåner och permissioner inom kort. Detta kan bli ett stort bakslag för dem då friförmåner oftast tar en tid att få. Detta riskerar att ge patienten ökat missnöje gentemot sjukhuset och eventuellt kan detta sätta käppar i hjulet för den kontaktperson som Ska skapa en allians med patienten. Med anledning av detta tänkte vi att en TRAPPA visuellt skulle kunna vara ett hjälpmedel för att lättare kunna påvisa hur gången normalt är för att erhålla t.ex. egen frigång eller permission. Vi har inte lyckats uppnå det vi önskat med förändringsidén, men släpper inte tanken utan jobbar på att förbättra och förändra den så att den Ska komma patienterna till gagn. Trivselfika Våra avdelningsmöten, trivselfika, har oftast varit uppskattade av patienterna. De uppskattar bl.a. att vi tar oss tid att sitta tillsammans hela avdelningen. Dessa möten har också varit bidragande orsak till patienternas ökade intresse för projektet och vårt deltagande i detsamma. Här har vi haft en god kanal att informera patienterna om våra förändringsidéer och få deras syn på vad som behöver tänkas på samt utföras. Förberedelse inför ronden formulär Ett enkelt dokument som patienterna själva upplever vara ett tecken på att vi personal bryr oss om dem och ägnar tid åt att tillsammans förbereda dem inför rondsamtal. Att det anammats från ledningshåll på RSK och sprids till andra avdelningar känns jätteroligt för oss. Sammanställning av enkätsvaren visar ökad känsla av delaktighet från patientgruppen, att fler patienter under projektets gång fyllt i enkäter ser vi också som ett tecken på att fler patienter visar att de tycker att det är något viktigt vi gör. MÅL 3 All personal Ska ha kunskap om regler och rutiner gällande tvångsåtgärder Här har vi tillsammans med våra närmsta chefer och övriga ledningen på RSK gjort riktade insatser för att öka personalens kunskaper kring var de kan finna information om gällande riktlinjer för tvångsåtgärder på RSK. Viss personal ser det som en självklarhet att svara på enkäter och att man vet vad som gäller, viss annan personal anser sig nästan jagade med kontrollerande frågor och tjat. I slutändan har i alla fall all personal på projektavdelningen kunskap om och vetskap om var de finner lokala anvisningar gällande tvångsåtgärder. Utbildning tvångsåtgärder RSK har, efter tidigare deltagande i genombrottsprojekt, en utbildning i tvångsåtgärder. Personal har efter utförd utbildning tyckt att det känns bra att vara förberedd om vi skulle behöva hjälpa till vid t.ex. fastspänning och vad som då gäller. Detta PDSA har vi tyckt varit lättast att få övriga medarbetare delaktiga i, möjligtvis p.g.a. det kan tyckas spännande att öva på fastspänning och förflyttningstekniker. MÅL 4 Vi är nöjda med att ha minskat antalet flyttar till observationsavdelning, en nollvision hade varit bra men ej realistisk. Eftersamtal Målet att 100% Ska erbjudas eftersamtal har ej uppnåtts, dels på grund av att personalgruppen har varit svår att få engagerade samt att semestervikarierna ej varit insatta i

9 projektet. Vi har fått positiva reaktioner från de patienter som erbjudits eftersamtalet, här får de en chans att ge sin version av händelseförloppet. Även detta dokument har permanentats och Ska erbjudas alla patienter på sjukhuset som blivit flyttade till observationsavdelningen. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienterna har informerats om projektet och dess målsättning, samt informerats fortlöpande vid införande av nya förändringsidéer. Vi har satt upp en, så kallad, datavägg med information om projektet och våra mål. Detta har bidragit till att patientgruppen i större utsträckning uppger att känslan av samarbete och att bli lyssnade på ökat samt en känsla av ökad delaktighet. Patienter som varit med om flytt till observationsavdelning har uppgett att eftersamtalen vid återkomst till hemavdelning gett dem känslan av att vi bryr oss om och lyssnar. De patienter som haft svårt att förstå vilka kriterier som måste uppfyllas för att komma i utslussningsfasen har upplevt att Trappan gett dem en större förståelse för var de befinner sig i och med det visuella hjälpmedlet. Trivselfika, forumet där patienter tillsammans med personal kan sitta och umgås och planera aktiviteter över lite fika. Till denna aktivitet har en patient snickrat ihop en förslagslåda och sett till att den satts upp på avdelningen, alla har en möjlighet att lämna in frågor eller förslag av alla slag. Förändringsidéerna har inte riktats mot anhöriga och det är oklart om anhöriga sett någon förbättring. RSK har sedan tidigare en anhöriggrupp som arrangerar anhörigdagar på sjukhuset. Patienter bjuder där in sina anhöriga där de får information om sjukhuset samt rundvandring för att se lokaler. Sjukhusets läkare har telefontider avsatt för att bl.a. anhöriga ska kunna kontakta och ställa frågor om patienten gett sitt medgivande. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Sammantaget kan man säga att vi, till en början, kände oss vilse i projektet p.g.a. sjukdom och avhopp från teamet. Detta till trots så kom vi in i PDSA-tänket och kände att vi gjorde ett bra jobb, på grund av sommarsemestern så avstannade allt projektarbete eftersom den övriga personalstyrkan samt våra semestervikarier inte var insatta i hur PDSA hjulen skulle snurra. Avslutningsvis kan vi säga att vi med största sannolikhet hade uppnått andra resultat om vi varit fler som varit aktiva i projektet, då hade vi kunnat lägga mer resurser på att implementera projektarbetet i hela personalgruppen vilket säkerligen kunde ha bidragit till att vi hållit projektarbetet mer flytande under sommaren. Vi har inte uppnått våra mål, och vi kommer att arbeta vidare med att uppnå dem. Sett till projektets övergripande mål: Mål 1 - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Vi har arbetat med att öka både personalens och patientens förståelse för hur vi tänker och hur vi agerar vid flytt till observationsavdelning. Syftet att det skulle kunna leda till att vi förhindrar flytten skulle även det leda till minskat användande av tvångsåtgärder. Mål 2 - Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder Genom att utbilda personal samt förbättra relation mellan personal och patientgrupperna tror vi att tvångsåtgärder utförs med professionalism. Mål 3 - Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder

10 Även här gäller utbildning och träning, både för patienten som drabbas men även för arbetsmiljön för den som utför tvångsåtgärden. Övriga kommentarer Det har varit mycket lärorikt att deltaga i projektet samt att träffa de andra teamen och följa deras arbete via projektplatsen, som visat sig vara ett mycket enklare forum än det till en början såg ut att vara. Sett till Genombrottsprojektets övergripande mål har vi kanske inte till 100% uppnått målsättningen men förbättringar har gjorts och kommer att fortsätta göras. Vi kommer med största sannolikhet att ha kvar tänket kring genombrottsmetodiken och arbeta med att ständigt identifiera tänkbara förbättringsområden.