Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 183 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef, Pehr Sandell, pehr.sandell@sll.se Överläkare Anna-Karin Svensson Skötare Susanna Flyckt Skötare Peter Gullbro Sjuksköterska Mia Karlsson Ställföreträdande enhetschef Daniel Olsson Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård.

2 Sammanfattning Under projektet har ett femtiotal förändringar provats. Det stora flertalet förändringar har varit inriktade på patientens delaktighet och ansvarstagande för sin sjukdom. Vi har valt bort förändringar som främst varit inriktade på den fysiska vårdmiljön, dels med tanke på att enheten är nybyggd och den fysiska vårdmiljön är mycket god, dels med tanke på att enheten är tänkt att vara en akutenhet där fokus ligger mer på att stabilisera patienterna och att hjälpa patienterna att vända mot ett mer självständigt liv. Den goda vårdmiljön bekräftas av genomförda patientmätningar där samtliga patienter ansåg att vårdmiljön var god vid den senaste mätningen. De uppmätta resultaten varierar kraftigt. Vi har inte kunnat se något resultat kopplat till någon förändring utifrån målen för projektet. De förändringar som införts har dock mottagits positivt av patienterna överlag. När vi sänker målnivån från 7 till 5 kan man däremot se tydliga resultat kopplat till genomförda förändringar. Vi anser att vi valde en för hög målnivå från början av projektet med hänsyn taget till det uppdrag vi har att ta emot patienter som förflyttats till en högre säkerhetsgrad på grund av misskötsamhet. Då antalet patienter begränsar oss till max 24 svar är värdet av mätningarna svårt att utvärdera. Ett fåtal patienter kan påverka resultatet relativt mycket i olika riktningar. En slutsats vi drar är att vården på avdelningen bättre behöver anpassas till de patienter som rört sig i fel riktning i vårdkedjan medan vi anser att vården för de mer akuta patienterna är bättre anpassad. Vårt deltagande i Epsilonprojektet har medfört en vana vid ständiga förbättringar och vi har funnit en metod vi tycker är bra. Epsilonprojektet är därför inledningen på ett långsiktigt och omfattande förbättringsarbete. Bakgrund Rättspsykiatri Vård Stockholm ansvarar för all rättspsykiatrisk vård inom Stockholms Län. Stockholms län har invånare (2012, Wikipedia). Enstaka utomlänspatienter vårdas kortare perioder hos oss. Rättspsykiatrin är lokaliserad till Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby, S:t Görans sjukhus i Stockholm och Helix i nära anslutning till Huddinge sjukhus, därutöver köps ett sextiotal vårdplatser av Karsuddens sjukhus i Katrineholm. H1-H2 finns på Helix och har 24 vårdplatser samt fyra observationsplatser i lokaler med anslutning till avdelningen. Huvudkategorin av patienterna är anhållna och häktade i behov av psykiatrisk vård (de patienter som vårdas på avdelningen och döms till rättspsykiatrisk vård placeras ut på rehabiliteringsavdelningar så snart domen vunnit laga kraft), vi vårdar också fängelsedömda som under verkställandet av straffet behöver psykiatrisk vård, därutöver förekommer att patienter från rehabiliteringsavdelningar inom Rättspsykiatri Vård Stockholm återförs till H1-H2 efter upprepad allvarlig misskötsamhet. H1-H2 tar även emot enstaka särskilt vårdkrävande patienter från allmänpsykiatrin. Bemanningen på enheten är 15 sjuksköterskor, 51 skötare samt en enhetschef och en ställföreträdande enhetschef. Därutöver är tre överläkare knutna till enheten. Det övergripande målet med enhetens deltagande i projektet var att minska antalet tillfällen av tvångsåtgärder efter den inledande akuta fasen. För att göra det planerade vi att försöka öka patientens delaktighet i vården och vårdplaneringen. Vidare skulle uppföljningen efter genomförda tvångsåtgärder förbättras samt att vi ville öka tryggheten på avdelningen.

3 Mål 1) Minst 80 % av patienterna ska svara lägst 7 på en tiogradig skala om de anser sig vara delaktiga i sin vård. 2) Minst 80 % av patienterna ska svara lägst 7 på en tiogradig skala om de anser sig delaktiga i sin vårdplanering. 3) Minst 80 % av patienterna ska svara lägst 7 på en tiogradig skala om de känner sig trygga på avdelningen. 4) Minst 80 % av patienterna ska svara lägst 7 på en tiogradig skala om de har förståelse för att tvångsåtgärden genomfördes. Målen mäts regelbundet under perioden 21 april till 26 september. Samtliga mål ska vara uppnådda senast den 26 september Förändringar som testats Under projektet har närmare 50 förändringar provats. Bland dessa kan särskilt nämnas: 1. Krisplan För patienter som blivit föremål för tvångsåtgärder efter att ha kommit in på avdelningen har en särskild krisplan upprättats. Krisplanen upprättas i samverkan med patienten och är skriven i jag-form. Exempelvis: Situationer som innebär risk för att jag ska allvarligt försämras är Mina tecken på allvarlig försämring är Om något av detta uppträder ska jag Om något av dessa tecken uppträder vill jag att personal Förändringen innebär att patient tillsammans med personal på ett stukturerat sätt får hitta strategier för att bromsa en negativ utveckling innan tvångsåtgärder blir nödvändiga. Det ökar patientens egenbestämmande och förståelse för tvångsåtgärder samt att det minskar risken för tvångsåtgärder. Exempel finns där tvångsåtgärder helt upphört för hos patienter där de tidigare varit mycket frekventa. 2. Omvårdnadsplan enligt NANDA på observationsenheten. NANDA (North American Nursing Diagnosis Association) är standardiserande omvårdnadsdiagnoser som är relativt väl spridda inom stora delar av världen. Diagnoserna är evidensbaserade. I Sverige är användandet av NANDA än så länge begränsat men de flesta sjuksköterskehögskolor utbildar sina studenter i instrumentet. Genom standardiserade omvårdnadsdiagnoser får vi ett mer enhetlig vokabulär för omvårdnadsdiagnoser och kan då också jämföra hur vi vårdar patienter med liknande problem. Nästa steg är att även införa evidensbaserade standardiserade omvårdnadsinsatser och utvärderingar. Även detta finns utarbetat av NANDA men är ännu inte översatt till svenska. Enheten håller nu på att översätta insatserna för de vanligaste diagnoserna till svenska. Tanken finns att sprida NANDA till omvårdnadsplanerna även inne på avdelningen samt vidare inom hela kliniken. Kliniken deltar i ett projekt tillsammans med Röda Korsets högskola för att införa NANDA. H1/H2 har tjuvstartat lite genom att i begränsad skala införa diagnoserna på observationsenheten. Syftet är att genom en effektiv evidensbaserad vård minska vårdtiderna på observationsenheten. Patienterna får genom evidensbaserade diagnoser och de därmed följande insatserna en vård som baseras på mycket omfattande erfarenheter och inte enbart erfarenheterna

4 från den klinik de befinner sig på. 3. Månadssamtal Patienten erbjuds att en gång per månad träffa vårdlaget och patientansvarig läkare för att diskutera och utvärdera vårdplanen samt att uppdatera den för kommande månad. Patienten erbjuds att bjuda in en anhörig, stödperson eller liknande till månadssamtalet. Syftet är att öka såväl patientens delaktighet i vården som samverkan med patientens nätverk för den fortsatta vården. Patienterna uppskattar månadssamtalen och att de erbjuds att bjuda med en anhörig till dem. 4. Veckosamtal Patienten och en kontaktperson i vårdlaget träffas en gång per vecka. Syftet med mötet är att följa upp vårdplanen. Patienten tar initiativ till vilka ämnen som ska diskuteras varje vecka. Syftet är att patientens känsla av delaktighet ska öka och att patienten känner att han/hon i större utsträckning kan påverka sin vård. Patienterna uppskattar veckosamtalen även om enstaka exempel finns på patienter som velat skjuta upp samtalen. 5. Tydligare information om vårdlaget Ett antal förändringar har gjorts för att underlätta för patienten att veta vilket vårdlag som är patientens. Exempelvis har vi ändrat namn på vårdlaget från bokstäver till färger, vi har utrustat personal med namnbrickor märkta med vårdlagets färg, vi har satt upp lappar om vilken personal som ingår i respektive vårdlag, vi har satt upp lappar i patienternas rum om vilket vårdlag som är deras samt har i informationsfoldern till patienterna skrivit in vilket vårdlag som är deras och vad personal i vårdlaget heter. Förändringarna har medfört att det för såväl patienter som personal har blivit mer fokus på vårdlaget och vårdplaneringen. Patienterna har lättare att hitta rätt med önskemål, frågor med mera. Även för personalen har det blivit lättare att hänvisa patienten till rätt person. 6. Lås på dörrarna Patienterna har tidigare inte haft möjlighet att låsa sina dörrar på Helix men sedan försommaren är nu patienternas dörrar låsta. Patienterna kan öppna dem från insidan som vanligt med handtaget och från utsidan öppnar de med en bricka, liknande system som på många hotell. Känslan av trygghet har ökat genom att patienterna kan låsa sina dörrar. 7. Informationsfolder till patienterna En informationsfolder har tagits fram till patienterna. Varje gång en patient flyttar från ett rum läggs en ny folder in när rummet städas. Då finns alltid en ny folder till den nya patienten som så småningom kommer in på rummet. I foldern informeras om de viktigaste ordningsreglerna, telefonnummer och adress till avdelningen och annan information som det är viktigt att patienterna har. Personal tror att det kan vara svårt för patienterna att ta till sig all muntlig information i samband med att man kommer in på avdelningen och att en folder blir en bra komplettering till den muntliga informationen. Foldern har tagits fram tillsammans med patienterna, som tycker att den väsentligaste informationen finns med och de tycker att de har nytta av foldern. Vi tror att foldern ökar tryggheten för patienten och att det första intrycket hos patienten förbättras, vilket förbättrar vårdrelationen.

5 8. Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd Efter genomförd tvångsåtgärd har en mall för uppföljningssamtal upprättats. Uppföljningssamtal genomförs med samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärder. Rättspsykiatri Vård Stockholm kommer under 2015 ha i uppdrag att genomföra uppföljningssamtal efter avslutade tvångsåtgärder vilket ger ytterligare drivkraft att genomföra samtalen. I mallen ingår frågor om det fanns något personalen kunde gjort annorlunda för att undvika en tvångsåtgärd, om det fanns något som patienten kunde gjort och om patienten förstod varför han eller hon blev föremål för tvångsåtgärder. 9. Mindre spring på avdelningen Avdelning H2 ligger placerad så att det är enkelt att gå via den för att komma till H1. Det skapar en stökig vårdmiljö för patienterna. Numera går man direkt till respektive avdelnings ingång. Vid insatser på observationsenheten kan det skapa mycket onödig uppmärksamhet om alla går via den ena avdelning. Numera märker sällan patienterna den typen av insatser. Vi tror att förändringen skapar en lugnare och tryggare vårdmiljö. Patienterna på avdelning H2 har vid de inledande intervjuerna inför projektstarten påtalat problem med att så mycket personal passerar avdelning H Föreläsning om lagar En överläkare föreläser regelbundet om lagar, framför allt LRV och LPT. Det gör att patienterna är bättre informerade och får bättre möjligheter att föra sin talan i vården. Föreläsningarna uppskattas av patienterna. 11. Checklista för nya patienter För nya patienter har införts en checklista på patienttavlan. På patienttavlan står den mest relevanta informationen om varje patient. I checklistan ingår följande: Uppföljningssamtal efter avslutad tvångsåtgärd (se ovan), ankomstsamtal (en statusuppdatering enligt VIPS), skickat anhöriginformation (lite information om vården avsett för anhöriga till patienten), upprättat omvårdnadsplan och fört in denna i vårdplanen, bokat veckosamtal (se ovan), bokat månadssamtal (se ovan), informerat om möjligheten till spärr av journalsystemet och om START är aktuellt (START är ett risk och behovsbedömningsinstrument som används som underlag till vårdplanen). Genom införandet av checklistan minskar risken för att vi missar väsentliga omvårdnadsåtgärder i början av vårdtiden. Vi ökar på så sätt tryggheten för patienterna. Resultat Under projekttiden har mätningar genomförts främst avseende teamets mål. Resultatet har varierat kraftigt och det har varit svårt att koppla resultatet till de förändringar som genomförts. Man kan från teamets mål inte utläsa någon effekt av de ansträngningar som har genomförts under projektet. Två mål, trygghet och delaktighet i vårdplanering är i stort sett oförändrade. De övriga två målen, delaktighet i vård och förståelse för tvångsåtgärder har sämre resultat jämfört med startvärdet. Resultaten dalade framför allt under sommaren men

6 man kan ana en positiv trend efter sommaren för vissa mål. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1. Delaktighet i vård 2. Delaktighet i vårdplanering 3. Trygghet på vårdavdelningen 4. Förståelse för tvångsåtgärd Mål 1-4 Teamet ville ursprungligen ha en lägre målnivå än 7. Vi har därför tittat på hur resultatet ser ut för en målnivå om 5 eller högre, vilket redovisas nedan. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Delaktighet i vård Delaktig i vårdplanering Trygghet på avdelningen Förståelse för tvångsåtgärd Målnivå Parallellt med teamets mätningar har vi hjälpt projektledningen för Epsilon att genomföra mätningar (ipadmätningar). Frågorna och målen är inte teamets men resultaten redovisas ändå då de ger kompletterande kunskap till teamets resultat.

7 Axeltitel Axeltitel Redovisning av patientupplevelser för team 183 (v 18-38, 2014) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur upplever du din delaktighet? Hur upplever du att bemötandet är här? Hur upplever du att vårdmiljön är här? Vet du vilka mediciner du får och varför? Måluppfyllelse Vecka 22 Vecka 23 Vecka 25 Vecka 26 Vecka 27 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Vecka 37 Redovisning av tvångsåtgärder Redovisning av tvångåtgärder för avdelning H1- H2 inklusive observationsenheten Ovanstående statistik visar antal tvångsåtgärder under 2013 respektive Statistik för 2012 saknas. Det stora flertalet avskilda är patienter som kommer till enheten från annat håll och deras status är vid ankomst sådan att alternativ till avskildhet inte finns och det är bland dem det övervägande antalet fastspänningar och tvångsmedicineringar sker. Avskildheten sker på vår observationsenhet som organisatoriskt är en del av H1-H2. Antalet avskiljningar speglar

8 således inte vården på avdelningen utan vad som hänt innan de kom till H1-H2 och vilken status patienterna hade vid ankomst. Vi har därför räknat fram statistik för hur många avskiljningar som har skett efter att patienten kommit in på avdelningen vilket är ett bättre mått på hur avdelningen fungerar Avskiljande avdelningen 2013 Avskiljande avdelningen jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ovanstående diagram visar antalet avskiljningar initierade på avdelningen under 2013 och Under september 2014 avskildes en och samma patient tre gånger. Diskussion Vi har inom teamet fört en diskussion kring det realistiska i att ha målnivån på 7. Är det realistiskt i vårt uppdrag att patienterna skattar exempelvis delaktighet till 7 eller högre. Den 23 september när den sista mätningen gjordes hade enheten 20 inneliggande patienter. Av dessa var 10 patienter dömda till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, förflyttade till H1/H2 med anledning av misskötsamhet på andra avdelningar med lägre säkerhetsklass. Resterande 10 patienter var samtliga häktade, varav fem hade restriktioner meddelade av åklagare. De patienter som är häktade kan ha olika restriktioner. Det kan innebära restriktioner avseende en eller flera av följande kontakter med omvärlden: vistelse i gemensamhet telefon besök brev/post TV och radio Allmänna nyhetstidningar/andra tidningar och tidskrifter De 10 patienter som förflyttats till oss från lägre säkerhetsklasser har inte möjlighet till utevistelser från enheten i form av frigång eller permission då friförmånerna återkallats av Förvaltningsrätten med anledning av misskötsamhet. Vidare är innehavet av mobiltelefoner, datorer med mera starkt begränsat på avdelningen, dels av säkerhetsskäl men även för att det ska vara praktiskt möjligt att upprätthålla åklagarens restriktioner för de häktade patienterna. De patienter som förflyttats till oss har alla gravt frångått sin vårdplanering. En del av dessa patienter uttrycker att de ser vistelsen på H1/H2 som ett straff. Det finns anledning att anta att denna kategori av patienter i grunden är ganska missnöjda med att befinna sig på H1/H2. Det är därför en utmaning för oss att försöka få patienten delaktig i vården och vårdplaneringen. Detta är en utmaning vi gillar och det är nödvändigt att anta den för att patienten ska kunna vända och ta större ansvar för sin sjukdom och sin situation. De häktade patienterna har inte ett misslyckande i vården bakom sig som regel och ser det

9 sällan som ett straff att komma till H1/H2. Däremot kan de vara föremål för mycket begränsande restriktioner som vi inte har möjlighet att påverka. Den bristande kommunikation och rörelsefrihet som restriktionerna medför minskar kraftigt valmöjligheterna i vården, vilket möjligen kan minska känslan av delaktighet i vården. Däremot släpps restriktionerna ofta allt mer ju längre rättsprocessen pågår vilket ger ökade valmöjligheter i vårdplaneringen. Hos de häktade har vi en chans att ge dem en positiv start på sin vård (om de skulle dömas till rättspsykiatrisk vård). Med hänsyn till ovanstående resonemang och med facit från tidigare vårdavdelningar kring patientens ansvarstagande och delaktighet i vården kan man kanske inte förvänta sig den målnivå vi angivit. Om vi sänker målnivån till 5 ser vi förbättringar, i synnerhet från sommaren och framåt. Det kan också vara så att vi innan sommaren hade fler patienter som var häktade och färre som gått åt fel håll i vårdkedjan. Något som vi anser också har gjort värdet av mätningarna osäkert är inställningen hos patienterna. Mängden mätningar, ipaden varje vecka och teamets mål varannan vecka, har ifrågasatts av vissa patienter. Vi har varit angelägna om att få ett så högt svarsdeltagande som möjligt och har självklart lämnat över enkäterna till samtliga patienter. De som uttryckt tveksamhet till att svara har vi informerat om Epsilonprojektet och varför vi gärna vill att de svarar. Möjligen kan det ha medfört att en del patienter känt sig pressade att fylla i enkäten trots att vi informerat om att det varit frivilligt. Huruvida detta avspeglat sig i mätresultatet vet vi inte. Teamet har i stor omfattning inriktat sig på förändringar som syftar till ökad delaktighet och ansvarstagande från patientens sida. Det är inte säkert att patientens ökade delaktighet och därmed följande ansvar upplevs som positivt av patienten, utan kan kanske upplevas kravfyllt. Exempelvis krisplanen handlar om att patienten, i samarbete med vårdlaget, ska lära sig att identifiera sina varningstecken och lära sig känna igen dem och då agera på ett visst vis, samt även i planen ange hur patienten vill att personalen ska agera. Där vi provat krisplaner har dock tvångsåtgärderna minskat. I månadssamtalen går vi igenom vårdplanen och patientens utveckling utifrån prioriterade områden. Månadssamtalet är bland annat en uppföljning av utvecklingen den senaste månaden. Även det kan upplevas som ett ökat krav för patienten. Statistiken från ipadmätningarna visar ett liknande resultat som övrig statistik. Det förekommer stora variationer mellan mättillfällena. Vi är dock glada för att vi verkar kunna kombinera behovet av god struktur med ett gott bemötande. Bemötandet är den enskilda fråga som genomsnittligt legat högst vilket är synnerligen viktigt och förmodligen en av de viktigaste och svåraste frågorna för att kunna ha en god vårdallians med patienter. Vi har här en fullt acceptabel nivå, som vi är måna om att behålla. Där vi främst tycker oss kunna se brister är i vården av de patienter som går åt fel håll i vårdkedjan. Historiskt har enheten varit en mer utpräglad akutenhet ta emot instabila patienter stabilisera dem skicka vidare. Numera har vi ganska många patienter som stannar kvar på enheten länge. Enheten behöver därför anpassa vården bättre efter dessa patientkategorier, alternativt att denna kategori vårdas på annan enhet inom kliniken. Statistiken för tvångsåtgärder från avdelning H1-H2 är svår att utläsa något ur. Det stora flertalet avskiljningar beror på det tillstånd patienterna är i när de kommer till enheten och är därmed svår att påverka. Statistiken för patienter som redan vistas på avdelningen är mer intressant. Vi har under 2013 ett snitt per månad om 2,7 avskiljningar per månad och hittills under 2014 är snittet 2,0 avskiljningar per månad. Det är förvisso en minskning men i och med att antalet avskiljningar är så få ger enstaka patienter stort genomslag i statistiken. Vi tror dock att vi undvikit ett antal avskiljningar genom det pågående förbättringsarbetet. Framförallt tror vi att införandet av krisplaner har minskat antalet avskiljningar genom att de patienter som varit i farozonen för att bli föremål för upprepade tvångsåtgärder fått hjälp med strategier för att undvika detta.

10 Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienterna är kraftigt involverade i de flesta förändringarna. Många förändringar grundar sig i de patientintervjuer som genomfördes inför starten av projektet. Många av förändringarna har också testats på ett fåtal patienter som sedan kommit med synpunkter till förbättringar inför nästa PDSA-hjul. De stora förändringarna syftar till att öka patienternas delaktighet i sin vård och att stimulera till ökat ansvarstagande. Vi har även provat att sätta upp en förslagslåda. Ett försök vi nu avslutar eftersom det är många förändringar som inte kan genomföras och de flesta förslag inte rör de frågor som är syftet med projektet. Vi kommer att fortsätta att samla in förslag men på en mer enskild nivå. Anhöriga kontaktar vi i samband med att patienten kommer in på avdelningen, genom ett informationsblad. Anhöriga har även varit delaktiga i att utforma informationsbladet. Vi erbjuder även patienterna att bjuda in någon anhörig till månadssamtalen, vilket vi upplever skapar större trygghet för patienten och ger patienten ett stöd i att ta ansvar för sin situation. Sammanfattning av projekt tiden såhär långt Ur patientmätningarna har vi inte kunnat utläsa någon säker förbättring av vården på avdelningen. När vi däremot sänkt målnivån har vi kunnat se resultat av åtgärderna. I enskilda samtal med patienter uppger de också att de tycker att förändringarna är positiva. De förändringar som genomförts har diskuterats i personalgruppen. De positiva argument som framförts har i huvudsak varit av karaktären att det är bra för vården och patienten medan de negativa argumenten snarast varit att det är jobbigt för det blir mer att göra, svårare och ställer högre krav. Såväl patienternas inställning till förändringarna som personalens samlade bedömning, med den erfarenhet som finns där, gör att teamet är övertygat om att förändringarna skapat bättre vård. Vi anser däremot att vi inte lyckats anpassa vården riktigt efter en delvis ny patientgrupp vilket vi måste jobba vidare med. Vi tror att vi är på rätt väg och kommer utöver redan påbörjade förändringar att öka mängden motiverande samtal enligt MI (Motivational Interviewing). Inför våren planeras en massiv satsning i att utbilda personalen i ESL (Ett självständigt liv), särskilt anpassat efter den typ av vård som bedrivs här. Vår förhoppning är att det medför ett bättre vårdinnehåll i synnerhet för de patienter som rört sig i fel riktning i vårdkedjan. Vi kommer också att arbeta för att förtydliga och förfina vårdkedjan inom kliniken. Vi behöver i större omfattning öka antalet steg i vårdkedjan. Om man är placerad på fel steg går man till ett annat steg. Stegen leder förstås uppåt och neråt beroende på hur patienten utvecklas. H1/H2 utgör det första steget. Alla patienter som misslyckats kanske inte behöver börja om från allra första början, vilket de gör i för stor utsträckning idag, utan kan gå ner ett steg. Genom Epsilonprojektet har avdelning H1/H2 vant sig vid ett ständigt förändringsarbete, vilket är positivt inför kommande förändringar. Även personalen uttalar sig positivt om förändringarna, såväl internt som vid externa möten. Viljan och tron på att vi kan utveckla vården har implementerats i stora delar av personalgruppen, vilket kanske är den allra viktigaste förändringen. Det gör att vi inte ser Epsilonprojektet som avslutat utan enbart som en start på ett långsiktigt förbättringsarbete. Vi kommer att jobba vidare på samma sätt men

11 kanske komplettera teamet med ytterligare någon medlem och om någon vill stiga åt sidan ersätta denne. Avstampet för det fortsatta arbetet kommer att ske under LS4 i december där vi går igenom vad som hänt hittills i projektet och hur vi ser på framtiden. Vi kommer att fortsätta med patientmätningar men förmodligen med en lägre frekvens och delvis andra frågor. Övriga kommentarer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 161, Avdelning 19, Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla

Läs mer

2013-05-20. GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad

2013-05-20. GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad 2013 1 Verksamhetens innehåll: Upptagningsområde. Södra Halland. Vuxna från 18 år, män och kvinnor 10 Vårdplatser Olika diagnoser HSL LPT VARFÖR

Läs mer

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Välkomna! Bild från Trollhättan??? Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543

Läs mer

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till

Läs mer

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009 2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften

Läs mer

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, häktet Örebro, den 20 21 november 2012

Inspektion av Kriminalvården, häktet Örebro, den 20 21 november 2012 PROTOKOLL Aktbil NPM-enheten Dnr 6189-2012 Sid 1 (7) Inspektion av Kriminalvården, häktet Örebro, den 20 21 november 2012 På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde biträdande enhetschefen

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Skidskytteträning för ungdomar

Skidskytteträning för ungdomar Skidskytteträning för ungdomar - ett förslag på hur ungdomsträningen kan bedrivas. 1 Innehållsförteckning: Årsplanering 3 Grundträningsperiod 4 Grundträningsperiod -plan 5 Kombinationsträning, Tävlingsförberedelser

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Vad ska en coach kunna?

Vad ska en coach kunna? Vad ska en coach kunna? Coacherna ska skapa förutsättningar för: ett kund- och patientorienterat arbetssätt ett livslångt lärande en hållbar utveckling delaktighet och samverkan ständiga förbättringar

Läs mer

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress: Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 184 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Elisabeth Nordqvist

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014 Utvärdering APL frågor till handledare VT2014 Jag har gått den nya handledarutbildningen A. Ja 39 78 B. Nej 11 22 Total 50 100 98% (50/51) Jag har endast gått den gamla handledarutbildningen A. Ja 6 20,7

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer