Psykiatri i förändring

Transkript

1 Teamets medlemmar Avdelning Rättspsykiatri Norra Stockholms Psykiatri Ingalill Andersson Mika Hellström Cindy Karlström Kristina Karlsson (kontaktperson) Tel:0/ 0 Mail: kristina.o.karlsson@sll.se

2 Sammanfattning På avdelning S:t Görans sjukhus vårdas särskilt vårdkrävande patienter som antingen är dömda enligt Lagen om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) med eller utan Särskild Utskrivningsprövning (SUP) eller vårdas enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT). Patienterna ska erbjudas en hög vårdkvalitet och rehabilitering som baseras på kompetens, vetenskap och beprövad erfarenhet. Då denna patientgrupp som regel har långa vårdtider riktades vårt utvecklingsarbete mot att kartlägga, utvärdera och förbättra deras veckoplanering, som i hög grad styr och påverkar deras vistelse på avdelningen. Att under veckosamtalet utvärdera den gångna veckan. Låta patienten berätta om sina upplevelser av veckans planerade aktiviteter och även händelser i övrigt. Planera veckoschema för ny period. Dokumentera samtalet i Sendia. ( nivåer enligt A. Björkdahl). Kartläggningen har bestått av patient- och personalenkäter, samt mätningar av aktiviteters förankring och dess genomförande och av dokumentationskvaliteten. Veckoschemat har lyfts fram, hamnat i fokus och resulterat i en förbättrad vårdkvalitet och ökad patientsäkerhet. Våra medarbetare har kontinuerligt informerats om och tagit del av vårt arbete med en positiv och nyfiken attityd. Till hösten planerar vi att utvidga förändringsarbetet genom att lägga fokus på uppföljning av omvårdnadsplanerna. Områdesbeskrivning Avdelning är en utav klinikens avdelningar för rättpsykiatrisk rehabilitering med platser. Avdelningen är en del av basområde Spånga-Tensta-Kista men har upptagningsområde som omfattar hela Norra Stockholms Psykiatri, totalt 3309 personer > år. basomrade invånare >=år gamla Kungsholmen 990 Norrmalm 09 Östermalm 339 Kista 00 Rinkeby 093 Spånga-Tensta Bromma 0 Ekerö 3 Hässelby-Vällingby 3 summa 3309

3 Personal på avdelning består av: Chefsjuksköterska Sjuksköterskor varav nattsköterskor 9 Mentalskötare varav arbetar på natten. Överläkare 0 % Underläkare 0 % Kurator 0 % Arbetsterapeut 0 % Problembeskrivning Allt började då vi för första gången hörde om (PIF) hösten 00. En nyfikenhet vaknade eftersom vi ville ha 00% följsamhet från alla medarbetare av våra patienters planering. Vi hade rutin kring hur det skulle fungera men verkligheten visade att det inte alltid gjorde det så planeringen fallerade ibland. Detta måste det göras någonting åt! Ett långsiktigt förändringsarbete verkade vara en del av lösningen. Vi hade först den höga ambitionen att vårt PIF-arbete skulle omfatta 00 % följsamhet i patienternas veckoschema, omvårdnadsplan och de individuella riktlinjerna i planeringspärmen. Kartläggning: Startskottet brann av efter PIF i Huddinge då vi delade ut en personalenkät. Resultat: Uppdraget visade sig vara för stort! Efter enkäten lade vi fokus på arbetet kring veckoschema, vilket ledde till en reviderad målsättning: Pat veckoschema ska följas till 00 av personalen samt 9 av patientens upplever att veckoschemat genomförs och följs. Vi hade även en Arbetsplats träff (APT) där vi presenterade Pif och inledde diskussion med våra medarbetare kring vilken inställningen var på avdelningen, och blev mycket positivt bemötta. Då vår förhoppning var att patienternas upplevelse av vårdkvalitet skulle förbättras, delade vi även ut en patientenkät. 3

4 Resultat. Känner du dig delaktigt i din planering?. Känner du till din planering? delaktighet i planeringen, (=inte alls, =delvis, 0=Helt och hållet) känner till min planering, (=inte alls, =delvis, 0=Helt och hållet) Svar Pat nr Efter en grundlig genomgång av vilka förutsättningar vi hade för att göra mätningar av förändringar i veckoplaneringsarbete visade det sig att veckoscheman fanns hos samtliga patienter men att de var olika förankrade. En del förankrades i dagboken och i andra fall hos personalen och vi fann även att det fattades dokumenterad utvärdering av föregående veckas schema i journalen. Syfte och mål Vår ambition var att höja patienternas vårdkvalitet och patientsäkerheten genom att alla veckoscheman skulle planeras och utvärderas tillsammans med patienten samt därefter förankras och dokumenteras enligt avdelningens rutiner. På vägen har målet reviderats ett par gånger och slutresultatet blev detta: Patienternas veckoschema ska följas till 00 procent av personalen. Samtalet och dokumentationen kring veckoschemat ska uppnå nivå 3 (enligt A. Björkdahls fyra nivåer av samtalsstruktur) 0 procent av patienterna ska uppleva att veckoschemat följs och att de är delaktiga.

5 Mätningar Vår första mätning var veckoschemats vara eller icke vara och det fanns som tidigare nämnts på alla patienter från början. Då övergick vi till att mäta kvaliteten och kvantiteten. Vi jämförde antalet planerade aktiviteter på veckoschemat mot antalet förankrade aktiviteter i dagboken för varje patient från och med vecka genom att räkna manuellt efter att veckoschemat blivit godkänt på ronden. Sen införde vi en mätning i form av journalgranskning på hur många patientjournaler som hade en dokumentation under rubriken Veckoschema, även det från och med vecka. Slutligen gjorde vi mätningar, även här genom journalgranskning, på nivåerna i patienternas respektive vecksamtals dokumentation (enligt A. Björkdahls fyra nivåer i samtalsstruktur). Förändringar Den största förändringen var att veckosamtalet fick en strukturerad form som inte tidigare funnits. Alla medarbetare fick var sin kopia av följande dokument och det har resulterat i en ökad kvalitet på dokumentation. Även på ronderna har veckosamtalsstrukturen visats sig vara användbar då personalen oftast kan hitta den information som är mest relevant samlad på ett notat. Det mest positiva är att patienten har uppmärksammat förändringarna och frågar ofta om personalen har med sig bland annat det gamla veckoschemat på veckosamtalen.

6 Veckosamtalsstruktur och dokumentation av veckosamtalet. Närvarande. Genomgång tillsammans med patienten om aktiviteter på pågående veckoschema, både förankrade aktiviteter och inte förankrade aktiviteter (frigång, ev. styrketräning, blomvattning, städa balkong, fredagsfika och liknande). 3. Göra förslag till nytt veckoschema. Förankrade aktiviteter är behandling samt personalkrävande aktiviteter som betyder att de skall finnas (vara inskrivna) i dagboken samt vara möjliga att genomföra personalmässigt. Beslut tas på ronden vilka aktiviteter som är behandling. För fylligare och mer informativ dokumentation tänk på och använd Anna Björkdahls fyra dokumentationsnivåer. Veckosamtalet är en aktivitet. Dokumentationen måste inte vara lång utan innehållet är viktigast.. Konstatera, ett påstående Ex. patienten har varit högljudd idag.. Beskriv hur jag vet det (vad jag ser). Illustrera gärna med citat/exempel. Patienten säger högljutt olämpliga saker 3. Anledning till att..varför Patientens version (uppger, beskriver, säger, uttrycker ) ev. oklar orsak.. Ev. personalens välgrundade version (Man får ha hypoteser men måste ha på fötter).. Vilka andra problem har detta fört med sig? Konsekvenser? Dokumentera under rubriken VECKOSCHEMA. Även ev. observation, bedömning under samma rubrik. Vid detta förändringsarbete är målet att förbättra dokumentationen och komma upp till tre nivåer, men om möjligt använd alla nivåer. PIF GRUPPEN Cindy, IngaLill, Mika och Kristina Resultat

7 Våra resultat visar att vi är på rätt spår. Pif-arbetet har engagerat och engagerar fortfarande alla i arbetsgruppen och i fokus ligger patienternas vårdkvalitet och patientsäkerheten. De senaste medföljande mätningarna av patient- och personalenkät, förankring och veckoschemanas dokumentationsnivåer ger oss gott hopp om en framtid med en bättre strukturerad vård av en högre kvalité. Personal enkät Resultat!. Tycker du att DU följer patienternas veckoschema? JA NEJ Jag ser till att mina patienter har möjlighet att följa sina veckoscheman. Försöker så gott det går utefter förutsättningarna.. Har du påverkats av PIF arbetet så att du läser oftare i Sendia? JA NEJ (Nej) Jag har alltid läst. 3. Har du påverkats av PIF arbetet så att du dokumenterar bättre i Sendia? JA NEJ (inget svar) Vet ej. Försöker alltid jobba efter nivåerna. Veckoschema Mer genomtänkt.. Har mallen för veckosamtalsstruktur hjälpt dig i veckosamtalet med patienten? JA NEJ Kan ej avgöra detta.

8 . Har mallen för veckosamtalsstruktur med de fyra dokumentationsnivåerna hjälpt dig i ditt dokumentationsarbete? JA NEJ Dokumentationsnivån har höjts. Nja Lättare att genomföra samtal samt göra mer fyllig anteckning i Sendia.. Vad tycker du om PIF arbetet hittills? Roligt: Intressant:9 Lärorikt:9 Tröttande Slöseri med tid Utmanande: Vet ej. Resultatet av den senaste personalenkäten visar att det finns en positiv inställning till PIF. Vi har även samlat alla kommentarer inom citat-tecken vilka tyder på att det finns en vilja och strävan efter att förbättra arbetet ytterligare. Vi delade även ut en ny mer omfattande patientenkät och resultatet visade att vi kommit en bit på vägen mot vårt mål. Arbetet fortsätter och ambitionen är fortfarande att 0 procent av patienterna ska uppleva att veckoschemat följs och att de är delaktiga.

9 Resultat av Patientenkät Vi personal på avdelningen har börjat med ett förbättringsprojekt/arbete och hoppas att du vill bidra genom att svara på dessa frågor.. Känner du att du är delaktig i din behandling? 0 Skattning 0:Helt :Delvis :Inte alls Patient. Vet du hur din planering ser ut? 0 Skattning 0: Helt : Delvis : Inte alls Patient 3. Tycker du att ditt godkända veckoschema följs? Skattning 0:Helt :Delvis :Inte alls Patient. Om det inte följs vem/vad beror det på? A: Personalen B: Dig själv An tal C: Inget svar 0 3 av patienter valde att svara på enkäten. 9

10 Dokumentationsskattning i de fyra nivåerna Vecka Vecka 3 Vecka Saknar dokumentation. Konstatera, ett påstående: Ex. patienten har varit högljudd idag.. Beskriv hur jag vet det (vad jag ser). Illustrera gärna med citat/exempel. Patienten säger högljutt olämpliga saker 3. Anledning till att..varför Patientens version (uppger, beskriver, säger, uttrycker ) ev oklar orsak.. Ev. personalens välgrundade version (Man får ha hypoteser men måste ha på fötter).. Vilka andra problem har detta fört med sig? Konsekvenser. Förankrade aktiviteter på veckoschema 0 Förankrade aktiviteter Planerade aktiviteter patient nr. 0

11 Hur går vi vidare? Vi inser att vi bara är i början av att vidmakthålla det förändringsarbete som vi genomfört. Vi har tänkt oss att hela tiden hålla det levande genom en öppen dialog och att PIF-gruppen erbjuder sin tillgänglighet vid frågor och tankar om förändringen. På APT har vi även infört PIF som en punkt på dagordningen. Det har efterfrågats i personalgruppen om PIF-gruppen kan träffa de olika kontaktgrupperna för varje patient, vilket känns roligt och vilket vi tänkt oss att göra. Eftersom det snart är sommar har vi planer på en kick-off tidigt i höst samt att göra en ny mätning för att stimulera till fortsatt aktiv förändring. Vi fortsätter med nya tag och nya PGSA-hjul och då med fokus på omvårdnadsplaneringen och dess efterlevnad i vardagen. Reflektion Öppen dörr mentalitet fungerar. Vi har haft en levande diskussion med alla på arbetsplatsen och fått otroligt bra respons. Ta till vara alla idéer även de mindre bra. Genom att se alla idéer som lika mycket värda kom vi långt. Vissa idéer kanske inte var de bästa men de styrde in oss på rätt väg när vi inte vilken väg vi skulle ta. Håll medarbetarna informerade under resans gång är A och O. Detta är vårt projekt i den meningen att det är vår arbetsgrupps och medarbetares projekt. Alla behövs för att det ska fungera och därför ska alla få säga sin mening. Det är viktigt att jobba metodiskt och att ha mätningarna på vägen mot målet. Alla som var inblandade såg resultat, patienter så väl som personal. Vi redovisade mätningarna och förklarade om någon ville det. Vi har uppmärksammat att det skapats ett mer gemensamt synsätt och diskussionsunderlag vilket gett en aktiv reflekterande avdelningskultur och dialog. Samarbetet har ökat och känslan av en samhörighet har spridit sig i arbetsgruppen.