Slutrapport LOTSA- enheten för nyinsjuknade i psykos

Transkript

1 Slutrapport LOTSA- enheten för nyinsjuknade i psykos 1

2 Innehållsförteckning Team 3 Sammanfattning 4 Områdesbeskrivning 4 Problembeskrivning 5 Syfte och Mål 5 Förändringar och Resultat 6 Mätningar 6 Hur går vi vidare? 7 Reflektion 7 Bilagor: 1. Vårdplan 8 2. Krisplan Trivselenkät Anhörigintervju Patientintervju 17 2

3 SLUTRAPPORT AV FÖRÄNDRINGSARBETE Lotsa enheten för nyinsjuknade i psykos Verksamheten vänder sig till personer mellan 18 och 35 år som första gången får psykotiska symtom. Team Pernilla Aderheim mentalskötare/samordnare pernilla.aderheim.sll.se Kristina Andersson sjuksköterska kristina.andersson.sll.se Carina Jansson mentalskötare carina.jansson.sll.se Anna Thorild kurator anna.thorild.sll.se 3

4 SAMMANFATTNING Personer som nyinsjuknar i psykos ska erhålla likvärdig vård oberoende av vilken personal på LOTSA de möter. Personalen ska arbeta efter de nationella och regionala vårdprogrammen som finns utarbetat för psykossjukdomar. Lotsa enheten för nyinsjuknade i psykos - är en utveckling av f d slutenvårdsenheten Villan och teamet för Nyinsjuknade i psykos vid Danderyds psykiatriska klinik. Hösten 2007 startade den nya verksamheten Lotsa. Vårt uppdrag bestod och består i att utreda, behandla och rehabilitera patienter i åldern år. Våra patienter är hemmahörande i Nordöstra Stockholm, men man har också rätt att söka vård hos oss som så kallad frivalspatient. Gemensamt för våra patienter är att de söker vård för första gången till följd av psykotiska symtom. Hösten 2007 fick vi i personalen vårdprogrammet i våra händer för att på ett strukturerat sätt införa dess innehåll i vårt arbete med patienterna. Vi hade bla planeringsdagar där vi gick igenom programmet. Det blev då tydligt för oss vilka förbättringsområden som vi behövde fokusera på och utveckla vidare. Utifrån vårdprogrammen arbetar vi nu enligt följande riktlinjer. Vid misstanke om psykos skall ärenden/remisser handläggas i ett tidigt skede, om möjligt inom 24 timmar. Alla patienter skall ha en upprättad vård- och krisplan. Dessa skall vara påbörjade inom tre dygn. Vi genomför även intervjuer med patient och dennes anhöriga efter utarbetade formulär. Vi i personalen var eniga om att det som beskrivits ovan var viktiga utvecklingsområden och angeläget att få till stånd för att möjliggöra ett professionellt och ödmjukt patientarbete. Eftersom vi är en nystartad enhet ville vi även se över personaltrivseln då vi så klart eftersträvar en god arbetsmiljö. Förändringsarbetet har inneburit att vi idag har fått bättre struktur på enheten, vilket efterfrågades av personalen. Dock finns mer att utveckla och förbättra inom detta område innan vi är nöjda. Personalen arbetar efter samma riktlinjer. Vård- och krisplaner upprättas för i stort alla patienter. Intervjuerna börjar löpa enligt planering. Trivseln på arbetsplatsen har mätts vid två tillfällen genom anonyma enkäter, vilka har gett oss signaler om både positiva och negativa sidor gällande vår arbetsmiljö. OMRÅDESBESKRIVNING Lotsa är en enhet som svarar för den psykiatriska vården för nyinsjuknade patienter. Vi arbetar mot sex olika kommuner, Danderyd, Vaxholm, Österåker, Täby, Vallentuna och Lidingö. Vårt upptagningsområde består av ca invånare mellan 18 och 35 år. Verksamheten är en integrerad öppen- och slutenvårdsenhet. Om patienten behöver dygnetrunt-vård ska detta ske under en begränsad tid på enheten. Vi har tre sängplatser till vårt förfogande. Tyngdpunkten ska dock ligga på arbete i öppenvård med hembesök eller besök på enheten. 4

5 I behandlingsarbetet ser vi familjen och andra närstående som självklara samverkanspartners. Stor vikt lägger vi också vid samarbetet med kommunerna, försäkringskassan, arbetsgivare och skolor. Arbetssättet är flexibelt utifrån patientens psykiatriska behov. Varje patient får en behandlare, om behov finns utses två, dessa är sjuksköterskor (5 anställda) eller mentalskötare (6 anställda). Vi arbetar utifrån ett teamperspektiv där vår överläkare är PAL (patientansvarig läkare) till alla inskrivna patienter. Vi har även psykolog som har kompetens att utföra vanliga psykologutredningar såväl som neuropsykologiska, samt en kurator som kopplas in vid behov. Vi har också tillgång till arbetsterapeut som utför funktionsbedömningar samt sjukgymnast. Behandlarnas roll liknar en CaseManagers. De ansvarar bla för stöd- och krissamtal, utredningsarbete, anhörigstöd, bistår med material till Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoUU). Vi vårdar patienterna enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Öppenvårdsmottagningen är öppen måndag t o m fredag mellan kl Under jourtid handläggs inskrivningar och krissamtal av NOA (Norra Akutenheten). Lotsa samverkar, som ovan beskrivits, med Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoUU) i psykiatri Nordöst i projektet NoUPP. Projektet syftar till att öka kunskapen om psykos och utveckla vården så att den nya kunskapen kommer de som drabbas av psykos till godo. PROBLEMBESKRIVNING Efter en rivstart med många PGSA hjul i rullning insåg vi att det inte var fullt så lätt att få med personalen i förändringsarbetet. Detta tror vi till stor del orsakats av att enheten under resans gång genomgått flera omstruktureringar både vad gäller personalbemanning, byte av lokaler och arbetsscheman, men också att själva uppdraget till viss del förändrats. Detta sammantaget har medfört att vi till och från tappat fokus på PIF arbetet (PIF psykiatri i förändring) då energin gått åt till att fokusera på verksamhetens huvuduppdrag, en tanke vi fått släppa var att få in ordet krisplan med underrubriker i journalsystemet Melior men pga ledningsbeslut om byte av journalsystem har vi nu lagt detta på is. SYFTE OCH MÅL Målet är att hela personalgruppen ska följa vårdprogrammet till 100 procent. Detta ska fungera till fullo senast december år Vi har även ambitionen att uppnå en god personaltrivsel. Vi satte upp två delmål. Dels att alla patienter inom tre dygn ska ha en påbörjad vård- och krisplan, samt att all personal ska använda en speciell utarbetad checklista/anamnes för insamling av information om patienten. 5

6 FÖRÄNDRINGAR OCH RESULTAT Upprättade vård- och krisplaner from tom Vård och krisplaner okt 21-jan 16-jan 30-jan 13-feb 27-feb 12- mar 26- mar 09- apr 23- apr 07- maj Antal patienter Vårdplaner Krisplaner MÄTNINGAR Vi utformade vård- och krisplaner anpassade till vår verksamhet (bilaga 1 och 2). Dessa ska som tidigare nämnts vara påbörjade inom tre dygn. Antalet påbörjade planer har sedan meddelats vid våra behandlingskonferenser och vi har kunnat se en stadig ökning av dessa. Planerna har regelbundet sammanställts i diagram. (Se ovan). Vi utformade också en trivselenkät för personalen (bilaga 3). Vid två tillfällen har vi gjort anonyma mätningar som rör arbetsmiljön. Vid det första mättillfället fann vi att personalen efterfrågade ökad struktur vad gäller våra olika mötesformer. Arbetsklimatet var gott. Vid det andra tillfället svarade personalen att vissa problem alltjämt kvarstår vad gäller strukturen. Dock har en förbättring skett. Det framkom även en fundering hos några rörande frågeställningen om all personal behandlas på samma villkor? Vi tror att dessa synpunkter kan vara avhängigt de omstruktureringar som har och i viss mån kommer att pågå på vår enhet under närmaste tiden. Ytterligare orsaksfaktorer kan finnas såsom att vi i personalen kommer från olika arbetskulturer, personalförändringar samt lokalbyten har ägt rum. Detta tänker vi avspeglar sig på personalens mående både psykiskt och fysiskt. 6

7 HUR GÅR VI VIDARE Vi piffar vidare. Vi kommer regelbundet att utvärdera och kvalitetssäkra att vi arbetar efter vårdprogrammen. Detta kommer att ske fortlöpande i vårt dagliga arbete. Vid våra behandlingskonferenser följer vi upp att vård- och krisplaner upprättas enligt rådande riktlinjer. Trivselenkäten kommer att användas igen och ge vägledning för förbättringsområden. REFLEKTION Piffandet kom för vår enhet in i rätt tidsperiod. Då vi var en nystartad enhet fanns vissa farhågor kring att det kunde vara för tidigt att gå in i ytterligare en form av förändringsarbete. Dock skapade vårt arbete med PIF snabbt redskap och material att föra ut till våra medarbetare, som vi efter gemensam genomgång, också började använda i vårt patientarbete. Först fick vi en rivstart sedan kom vi in i lite lugnare vatten därefter blev det stiltje, men nu har vi åter fått upp ångan och tuffar vidare mot nya PGSA hjul. Under denna process har det blivit tydligt för oss Piffare vikten av att ha en god handledare. Utan vår Piff-Anna hade vi inte nått dit vi idag har nått. Anna Bylund har bidragit med stöttning och vägledning under hela resans gång. 7

8 VÅRDPLAN MALL, EXEMPEL Bilaga 1 Pat: Beh: PAL: Persnr: Datum: Medverkande: Utvärdering av tidigare VPL: Långsiktiga mål: KOMMA TILLBAKA TILL STUDIER, ARBETE. BO SJÄLV, BLI MER SJÄLVSTÄNDIG, KLARA AV MIN VARDAGSSTRUKTUR, TRÄFFA VÄNNER. Kortsiktiga mål: VAD BEHÖVER DU/PAT. GÖRA FÖR ATT KOMMA NÄRMARE DITT LÅNGSIKTIGA MÅL? VAD ÄR DET FÖR HINDER JUST NU? Insatser från psykiatrin: LOTSA; STÖDJANDE SAMTAL, MEDICINDELNING, 8

9 LÄKARKONTAKT, KURATOR, ANHÖRIGKONTAKT. Insatser från kommun: BOENDESTÖD, SYSSELSÄTTNING, FRITID. Insatser från beroende vården: MOTTAGNING OCH NAMN PÅ EV. KONTAKT, VILKEN TYP AV KONTAKT? Insatser från primärvård: HUSLÄKARE, MEDICINER, SJUKDOMAR? Insatser från Fk: SJUKPENNING, AKTIVITETSERSÄTTNING, REHABINSATS? Anhöriga/Närstående: STÖDJANDE, AVLASTNING, INGEN KONTAKT, VILL EJ? Patientens åtaganden: FÖRSÖKA TA ANSVAR OCH FÖLJA PLANERINGEN I DOM ÖVERENSKOMNA MÅLEN. 9

10 Datum för utvärdering: EN DAG, EN VECKA, EN MÅNAD, HALVÅR, ETT ÅR? Undertecknad patient/behandlare: 10

11 KRISPLAN MALL, EXEMPEL Bilaga 2 Pat: Beh: PAL: Persnr: Datum: Medverkande: Tidiga varningstecken: FÖRÄNDRAD SÖMN, FÖRÄNDRAD APTIT, IRRITERAD, KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER, DRAR SIG UNDAN, RASTLÖS. Vad ska patienten göra: KONTAKTA NÅGON, GÖRA NÅGOT JAG TYCKER OM AVLEDANDE LUGNANDE (EV. BEHOVSMEDICIN) Vem ska kontaktas: DEN SOM PAT. ÄR TRYGG MED OCH KÄNNER FÖRTROENDE FÖR, FÖRÄLDRAR, SYSKON, VÄN, LOTSA? 11

12 Vad ska närstående göra: UTIFRÅN PAT. ÖNSKEMÅL TEX. KONTAKTA LOTSA. Vad ska psykiatrin göra: EFTER ÖV. KOMMELSE MED PAT. DÅ KRISPLANEN GÖRS. TEX. TÄTARE KONTAKT/SAMTAL, SE ÖVER MEDICINERINGEN, LYSSNA TILL PATIENTENS ÖNSKEMÅL. Psykiatrins åtgärder vid en akut situation: KONTAKTA LOTSA, ANHÖRIGA, HEMBESÖK. Rekommendationer vid behov av inläggning: I FÖRSTA HAND LOTSA. Rekommendationer ang. mediciner: SE EVENTUELL LÄKEMEDELSORDINATION I JOURNAL, I MÖJLIGASTE MÅN SE TILL PATIENTENS ÖNSKEMÅL. Andra rekommendationer: KONTAKTA LOTSA, ANHÖRIGA EFTER SAMRÅD MED PATIENT. 12

13 TRIVSELENKÄT- HUR ÄR ARBETSKLIMATET PÅ ENHETEN Bilaga 3 Hur är arbetsklimatet på enheten? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Hur fungerar ditt team? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Kan du ta hjälp av dina medarbetare? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Hur tycker du stämningen är på enheten? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Behandlas alla rättvist och med respekt? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Känns det som att den egna insatsen/arbetet är viktigt? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Lyssnar din chef på dina idèer? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Vågar du diskutera problem med din chef? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Hur tycker du behandl konf fungerar? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Hur tycker du morgonmötet fungerar? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS 13

14 Hur tycker du personalmötet fungerar? BRA ACCEPTABELT BÖR FÖRBÄTTRAS Påverkar stressen att inte ha så mycket att göra, Ja Ibland Nej under uppstarten, din hälsa (sömn, trötthet)? Känner du att du har tillräckliga kunskaper för ditt arbete? Ja Ibland Nej Tycker du att det är roligt att gå till arbetet? Ja Ibland Nej Ser du dig om efter annat arbete? (Om ja varför) Ja Ibland Nej Känner du dig mobbad? Ja Ibland Nej Bidrag gärna med förslag till förbättringar

15 15

16 16

17 17

18 18