Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Montessoriförskolan Fröhuset 17/18

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Fröhuset 17/18 1

2 Innehållsförteckning Montessoriförskolan Fröhuset 17/ Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering... 3 Utvärdering av det främjande arbetet... 3 Utvärdering av det förebyggande arbetet... 4 Främjande arbete... 4 Mål: Att ha en god stämning på förskolan... 5 Kartläggning... 5 Resultat av kartläggningen... 5 Förebyggande arbete... 5 Mål: Att förskolan har en utemiljö fri från konflikter och som stimulerar till lek och rörelse... 5 Mål: Att barnen använder ett vårdat språk... 6 Rutiner för akuta situationer... 6 Policy... 6 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 6 Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränks av andra barn... 6 Kommunikation... 7 Bilaga 1 Årshjul för främjande arbete... 8 Bilaga 2 - Underlag för utredning av kränkande behandling

3 Inledning Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling (6 kap i Skollagen 2010:800 samt Diskrimineringslagen). På Montessoriförskolan Fröhuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Planen gäller från 1 september Ansvarig för planen är Anna Berggren. Vision och syfte Fröhuset - En förskola med barnet i fokus Alla barn ska vara trygga, utvecklas maximalt utifrån sina unika förutsättningar och få utbildning av högsta kvalité. Genom tiden på förskolan ska barnet få stimulans att vilja undersöka, upptäcka och känna lust att lära. Syftet med denna plan för likabehandling och mot kränkande behandling är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Utvärdering Personalen ska utvärdera denna plan genom en enkät i december och i juni. Förra årets plan har utvärderats genom en enkät i juni Utvärdering av det främjande arbetet Det första målet i det främjande arbetet var att skapa en god stämning på förskolan. Åtgärderna för detta vara att genom att genomföra årshjulet med aktiviteter, att tänka på bemötandet av varandra, barnen och föräldrarna (ex hälsa, uppmärksamma det andra gör bra etc) samt att hitta på roliga saker med barnen i vardagen och informera de andra avdelningarna om detta. Personalen upplever att dessa åtgärder genomförts och att särskilt samarbetet mellan avdelningarna har förbättrats mycket. Det andra målet i det främjande arbetet var att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. För att uppnå detta fanns ett flertal åtgärder gällande varje diskrimineringsgrund. Personalen upplever 3

4 att mycket arbete sker i det vardagliga och att barnen får samma möjligheter men att mer tydligt och planerat arbete kring detta bör ske. Utvärdering av det förebyggande arbetet Det första målet för det förebyggande arbetet handlade om att få utemiljön mer stimulerande och att barnen inte skulle puttas när de lekte ute. För att uppnå detta skulle de äldre få vara ute på den stora gården oftare, personalen skulle arbeta för att göra Fröhusgården mer stimulerande samt att personalen skulle ha fasta positioner så att de skulle vara nära barnen och kunna ingripa snabbt. Personalen upplever att detta genomförts men kan utvecklas. Gården har utvecklats men utevistelsen kan utvecklas ännu mer genom att förbättra gården samt att ex ha olika stationer utomhus med bland annat material inifrån. Personalen kan bli ännu bättre på att sprida ut sig på gården. Det andra målet var att arbeta med kön/genus så att alla fick delta i lekar samt att inga nedsättande kommentarer om kön förekom. Åtgärderna kring detta var att personalen skulle använda sig av kontaktbarometern för att få syn på hur mycket och vilken kontakt personalen har med de olika barnen samt att arbeta med normkritiskt förhållningssätt genom diskussioner i personalgruppen. Arbetet med kontaktbarometern har inte genomförts i den utsträckning som planerat. Diskussioner kring kön/genus ökade när dockor köptes in. Personalen upplever dock att det behövs mer kunskap om hur man kan bemöta ex nedsättande kommentarer samt att diskussioner och praktiskt arbete kring normkritik kan behövas. Det tredje målet var att arbeta med klimatet mellan barnen och den, stundtals, tuffa attityden som kunde förekomma bland barnen. Åtgärderna kring detta var att med hjälp av metoden PS Paths lära barnen att tolka andras känslor och uttrycka sina egna känslor på ett bra sätt. PS Paths samlingar skulle genomföras minst två gånger per vecka och all personal skulle känna till arbetssättet. Personalen skulle även fokusera på olika delar av förskolans värdegrund Hjärta och Hjärna utifrån vad som behövs i barngruppen. Personalen upplever att arbetet med PS Paths varit bra och att det genomförts samt att det gett resultat men att den tuffa attityden ibland kan förekomma ändå. Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta arbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde, att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas samt att skapa en positiv anda på förskolan. Förskolan kommer under året att ha ett årshjul med främjande aktiviteter. Utifrån mognad kan barnen vara med i planerandet och utförandet av dessa aktiviteter. Till viss del är dessa aktiviteter kopplade till Växthusets årshjul för att skapa en känsla av samhörighet mellan förskolan och skolan. Årshjulet finns som bilaga till planen. 4

5 Mål: Att ha en god stämning på förskolan Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Genomföra de aktiviteter som finns i årshjulet samt att i så stor utsträckning som möjligt låta barnen vara delaktiga i planerandet och genomförandet av detta. Hela läsåret Anna med hjälp Personalenkät ht/vt av avdelningsansvariga Arbeta med Hjärta och Hjärna utifrån barngruppens ålder och mognad. Hela läsåret All personal Personalenkät vt/ht Kartläggning Kartläggningen baseras på personalenkäter som utförts i april och augusti, en kvalitetsundersökning som föräldrarna svarat på samt på gruppintervjuer med de äldre barnen på förskolan. Resultat av kartläggningen I utvärderingen av föregående års plan framkommer att utevistelsen kan utvecklas ännu mer genom att förbättra gården samt att ex ha olika stationer utomhus med bland annat material inifrån samt att personalen kan bli ännu bättre på att sprida ut sig på gården. Utifrån personalenkäten framgår att det oftast är på gården som det förekommer att barnen slåss eller puttas. Föräldrarnas svar i kvalitetsundersökningen visar också på att ett flertal tycker att förskolans utemiljö behöver utvecklas för att stimulera till lek och rörelse. Gällande diskrimineringsgrunden kön/genus upplever personalen att det behövs mer kunskap om hur man kan bemöta ex nedsättande kommentarer samt att diskussioner och praktiskt arbete kring normkritik kan behövas. Personal upplever även att det förekommer en del fula ord mellan barnen. Barnen upplever inga platser som otrygga men att det kan hända att barn slåss eller puttas vid gungan eller längst bort i skogen. Ett fåtal i personalen upplever att barnen inte tycker om att vara i hallen. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet ska utgå från de problemområden som identifierats på förskolan utifrån kartläggningen samt ta bort risker för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Mål: Att förskolan har en utemiljö fri från konflikter och som stimulerar till lek och rörelse Motivering: I kartläggningen framkommer att personal och föräldrar upplever att utemiljön kan förbättras samt att det oftast är ute som konflikter uppstår. Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Att varje avdelning bidrar med varsin idé om anpassningar på Fröhusgården. Hela året All personal Personalenkät ht Se till att de äldre barnen får vara ute på den stora gården oftare Hela året Gullvivan Personalenkät vt/ht 5

6 och att vuxna finns nära barnen vid gungan och i skogen. Ha stationer utomhus där bland annat material inifrån kan tas ut. Hela året All personal Personalenkät vt/ht Ha fasta positioner för personalen så att de är nära barnen och kan ingripa innan konflikter eskalerar. Hela året Schema lagt från Anna och ansvariga. Personalenkät vt/ht. Mål: Att barnen använder ett vårdat språk Motivering: Det framkommer att det förekommer en del s.k. fula ord bland barnen på förskolan Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Visa barnen hur man agerar i konfliktsituationer utan att ta till fula ord Hela Året All personal Personalenkät ht Använda PS Paths-samlingarna till att prata om vad vi säger till varandra Hela Året All personal Personalenkät ht Arbeta språkutvecklande för att stärka barnens svenska språk Hela Året All personal Personalenkät ht Rutiner för akuta situationer Policy På Fröhuset ska ingen bli utsatt för kränkande behandling, bli trakasserad eller diskriminerad. Montessoriförskolan Fröhuset är en liten, trygg förskola med hög personaltäthet och personalen har ett gemensamt ansvar för detta. Vi vill lära barnen att kunna hantera konflikter på ett bra sätt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Fröhuset tar vi snabbt tag i konflikter för att de ska lösas på en gång eftersom olösta konflikter annars kan vara grogrund för vidare kränkningar eller större bråk. Barn och vårdnadshavare ska i första hand vända sig till personalen. Om ytterligare frågor finns kan går det även bra att vända sig till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränks av andra barn Om någon i personalen fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier ska detta anmälas till rektor så fort som möjligt. Rektor beslutar om en utredning om kränkande behandling ska inledas eller inte. Rektor beslutar även vem som ska utreda ärendet. Vårdnadshavare ska informeras om att en utredning inleds. Se bilaga 2. Rektor eller annan personal samlar information från personal som sett situationen, barnets vårdnadshavare samt barnet själv om det är lämpligt. Denna information ska dokumenteras. Utifrån den kartläggningen ska rektor, tillsammans med inblandad personal, besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas för att problemet inte ska uppstår igen. Åtgärderna samt en plan för utvärdering av dessa ska dokumenteras i utredningen kring kränkande behandling. Personalen kring det utsatta barnet ska ha mycket kontakt med barnet för att skapa trygghet samt hålla kontakt med vårdnadshavare för att försäkra sig om att barnet känner sig tryggt i förskolan. 6

7 Om det är ett annat barn som är inblandat i den kränkande behandlingen ska även detta barns vårdnadshavare informeras och hållas uppdaterade om vilka åtgärder som sätts in och hur dessa fungerar. Vid behov kan externa kontakter tas för att se till att barn och vårdnadshavare får tillräckligt stöd. Kommunikation För att planen för likabehandling och mot kränkande behandling ska fungera på bästa sätt är det viktigt att både barn, föräldrar och personal vet vad som står i den. Planen kommer att läggas ut på hemsidan, tas upp på föräldramöten samt finnas i en förenklad form i förskolans lokaler. I barngrupperna ska planen tas upp i början av varje termin utifrån barnens förutsättningar. 7

8 Bilaga 1 Årshjul för främjande arbete 8

9 Bilaga 2 - Underlag för utredning av kränkande behandling A. Vid misstanke om kränkande behandling Den som misstänker kränkande behandling anmäler detta till rektor skyndsamt. B. Beslut om utredning Rektorn beslutar om en utredning ska startas eller inte, samt beslutar vem som ska utreda, lämpligen en i personalen kring det utsatta barnet eller rektor. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. C. Informera vårdnadshavare Vårdnadshavarna till de barn som är inblandade informeras av utredaren. D. Samla fakta Den vuxne pratar med personalen kring det barn som blivit utsatt och försöker att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem? Samtalet dokumenteras. E. Samtal med den som kränker någon annan Om det är lämpligt utifrån barnets ålder och mognad kan den vuxne pratar med den som kränkt någon annan. Samtalet dokumenteras. F. Diskussion i personalgruppen Utredaren, arbetslaget och rektor diskuterar den fakta som framkommit samt beslutar om vilka åtgärder som kan sättas in för att det inte ska hända igen. Åtgärderna dokumenteras och det beslutas om vem som ska informera vårdnadshavarna till de inblandade barnen. G. Information till vårdnadshavarna om åtgärder Vårdnadshavarna till de inblandade barnen informeras om vilka åtgärder som kommer att sättas in och hur uppföljningen kommer att se ut. H. Kontrollera Personalen ser till att ha mycket kontakt med den som har blivit utsatt för kränkande behandling samt den/de som utsatt det andra barnet. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. I. Uppföljande samtal efter en vecka Den vuxne som hållit i utredningen träffar vårdnadshavarna till det barn som blivit utsatt efter en vecka för att se hur det har gått och hur barnet mår. Dokumentera. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. I1. Positivt gensvar: Ge det barn som kränkt positiv förstärkning och berätta att det har gått bra samt informera dess vårdnadshavare om detta. Dokumentera. I2. Negativt gensvar: Vid negativt gensvar genomförs så många av punkterna nedan som behövs. Dokumentation vid varje punkt som genomförs. - Ytterligare anpassningar i verksamheten. - Möte med vårdnadshavare till den som kränkt tillsammans med personal. - Organisatoriska åtgärder för att öka stödet till den som kränker samt till den som blivit kränkt. - Återkommande uppföljningssamtal tillsammans med representant från elevhälsan. - Ytterligare externa kontakter 9