Team 77: Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall, avd 94 Genombrottsprojektet V RPK 94 Team 77

Transkript

1 Team 77: Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall, avd 94 Genombrottsprojektet V RPK 94 Team 77 1

2 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 77 Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Victoria Sikström, sjuksköterska, victoria.sikstrom@lvn.se (kontaktperson) Camilla Bjurbom, sjuksköterska Jeanette Midhake, behandlingsassistent Mats Hagberg, skötare Stefan Bryngelsson, samordnare Maria Petersén, överläkare Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Genombrottsprojektet påbörjades Det tillsattes en grupp på avdelningen med olika yrkeskategorier för att täcka in olika arbetssätt och synsätt. Det tog ett tag för gruppen att få fram tydliga mål för avdelningen då arbetet med tvångsåtgärder fungerade bra men efter en tid formulerades sju nya mål. Då avdelningens största problematik, vid start av projektet, var snabba patientflyttar samt rutiner gällande inskränkningar av elektronisk kommunikation inriktades arbetet främst på dessa områden. För att underlätta arbetet delades gruppen in i två delar. Vi har skapat en kriminalvårdsgrupp på avdelningen som sköter det praktiska mellan avdelningen och kriminalvården när frågor och funderingar uppstår. Förändringar av miljön i rondrum samt samtalsrum/bibliotek har genomförts. Vi har infört på mallen för veckosamtal en punkt för inskränkningar av elektronisk kommunikation. Vi har använt SBAR och infört det verktyget vid överrapportering vid patientflytt. Vi har också infört pedagogiska måltider vid middagstillfället. 2

3 Bakgrund Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) i Sundsvall är inriktad på att bedriva vård och behandling av lagöverträdare som bedöms psykiskt störda enligt lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) samt patienter som vårdas enligt (LPT) lagen om psykiatriskt tvångsvård som är särskilt vårdkrävande. I RPK s uppdrag ingår det också att vårda klienter från kriminalvården som bedöms ha ett psykiatriskt vårdbehov. RPK har sammanlagt 99 antal vårdplatser fördelade på 8 avdelningar som är indelat i SYD och NORD. RPK SYD ligger i området Nacksta och har den större andelen patienter samt administrationsavdelningen. SYD ligger beläget på Sundsvalls sjukhus. Avdelning 94 ligger på RPK NORD och har 12 allvårdsplatser. Avdelningen består av två enheter benämnda A och B. På A-sidan har patienterna tillgång till telefon och får även inneha egen mobiltelefon vilket är förbjudet på B-sidan. På B-sidan sitter de patienter som begränsats i sin elektroniska kommunikation. Vilka specifika regler som gäller för varje enskild patient bedömer ansvarig läkare, vilket omprövas kontinuerligt. Eftersom kliniken tar emot patienter på uppdrag av kriminalvården placeras dessa på avdelning 94 och B-sidan. Patienter från kriminalvården får inte ha tillgång till telefon eller egen mobiltelefon om inte tillstånd finns beviljat av kriminalvården. Avdelningen har sammanlagt 23 tjänster fördelade på en enhetschef, en sektionsledare/samordnare, 6 sjuksköterskor och 15 skötare. Personalen arbetar utifrån kontaktmannaskap där varje patient har tre kontaktpersoner varav minst en av dessa är en sjuksköterska. Avdelningen har en patientansvarig läkare, överläkare. Andra yrkeskategorier som patienten har möjlighet att träffa under vårdtiden är exempelvis psykolog, pedagogisk personal, drogterapeut, arbetsterapeut och sjukgymnast. Möjligheten att få delta i genombrottsprojekten och förbättra tvångsvården skapade till en början svårigheter att komma på vad vi ville förbättra. Statistiskt så visade avdelningen att tvångsåtgärder sällan nyttjades och att personal kände sig säker på hur rutinerna kring tvångsvården såg ut och hur dessa skulle följas. Efter brainstorming valde vi att arbeta med följande: Att skapa ett tillförlitligt tillvägagångssätt gällande patientflyttar Ta fram riktlinjer och rutiner gällande kriminalvårdspatienter Förbättra avdelningsmiljön Involvera patienterna i förbättringsarbetet Utbildning av personal 3

4 Avdelningens mål 1) Att patienten skall öka sin känsla av delaktighet gällande utformningen av restriktioner kring elektronisk kommunikation inom 6 månader. 2) Att patienten skall skatta förfarandet av flyttar bättre i april 2012 än i november ) Att patientens upplevelse av möjligheten till kontakt med närstående skall öka från oktober 2011 till april ) Att personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet vid inskränkningar av elektronisk kommunikation. 5) Att personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet av patientflyttar 6) Att patienten skattar sin känsla av trivsel på avdelningsnivå 6 innan projektets slut. 7) Att alla patienter som finns på avdelningen mellan den 4/4 till 4/5 skall ha en uppdaterad omvårdnadsplan med mätbara mål. Förändringar som testats Skrivelse som delas ut till patienter vid beslut om hur begränsningar skall utformas Patienten får en kopia på den skrivelse PAL skickar in till Socialstyrelsen gällande beslut om inskränkningar av patientens elektroniska kommunikation SBAR (anpassad till RPK) (se bilaga 1) SBAR för strukturerad kommunikation vid överrapportering av patientflytt mellan avdelningar anpassas till RPK. Används både vid muntlig och skriftlig överrapportering för en ökad patientsäkerhet och kvalitetssäkring vid förfarandet av överrapportering. Tillsättandet av kriminalvårdsgrupp (se bilaga 2) Fyra personer ur personalgruppen på avdelningen har utsetts att ingå i en grupp som tillsammans med kriminalvården tagit fram riktlinjer och rutiner gällande kriminalvårdspatienterna. Införandet av pedagogiska måltider Personalen äter tillsammans med patienterna vid middagsmålet Förbättring av trivselnivån på avdelningen Samtalsrum/bibliotek har upprättats med ny inredning samt utbildande litteratur. Förändring av miljön i rondrummet med ny inredning och förvaring. Inskränkning av elektronisk kommunikation införs som punkt på veckosamtal (se bilaga 3) Mallen för veckosamtal kompletteras med punkten Inskränkning av elektronisk kommunikation för att kontinuerligt återkoppla ämnet. Utbildning för personal i ny mall för omvårdnadsplan med mätbara mål (se bilaga 4) En mall för omvårdnadsplanen utformas med mätbara mål. Avdelningens personal får utbildning och information i användandet av mallen. 4

5 Hur gjordes mätningarna Projektets övergripande mål Journalgranskning av registrerade tvångsåtgärder är utförd varje månad under perioden November 2011 till Mars Avdelningens mål 1) Att patienten skall öka sin känsla av delaktighet gällande utformningen av restriktioner kring elektronisk kommunikation inom 6 månader Patienten skattde sin känsla av delaktighet på en tiogradig VAS-skala. Där 10 är att patienten kände sig fullt delaktig i hur inskränkningarna i den elektroniska kommunikationen såg ut och att 0 var att patienten ej kände någon delaktighet i utformningen. Skattningen skedde i oktober, och april, efter beslut på inskränkning av elektronisk kommunikation. Skattningar utfördes from 24/10-11 t.o.m. 24/ Det mätbara målet var att 50 % av patienterna i undersökningsgruppen skattade 4 efter första tillfället. 75 % av patienterna i undersökningsgruppen skattade 6 efter tre månader (som uteblev) och 100 % utav patienterna i undersökningsgruppen skattade 7 på en 10 gradig VAS-skala vid sista skattningstillfället. 2) Att patienten skall skatta förfarandet av flyttar bättre i april 2012 än i november 2011 Patienten skattade sin upplevelse av förfarandet vid avdelningsflytt på en tiogradig VASskala. Där 10 var att patienten kände sig mycket nöjd med förfarandet vid flytten och 0 var att patienten kände sig mycket missnöjd med förfarandet vid flytten. Detta skedde from 11/11-11 t.o.m. 11/ Det mätbara målet var att 50 % av patienterna i undersökningsgruppen skattade 4 efter första tillfället. 75 % av patienterna i undersökningsgruppen skattade 6 efter tre månader (som uteblev) och 100 % utav patienterna i undersökningsgruppen skattade 7 på en 10 gradig VAS-skala vid sista skattningstillfället. 3) Att patientens upplevelse av möjligheten till kontakt med närstående skall öka från oktober 2011 till april 2012 Patienten skattade sin möjlighet av kontakt till närstående på en tiogradig VAS-skala. Där 10 var att patienten kände full möjlighet till kontakt med närstående och 0 var att patienten ej kände möjlighet till kontakt med närstående. Skattningen skedde i oktober, januari och april, efter beslut på restriktion av elektronisk kommunikation. Skattningarna utfördes from 24/10-11 t.o.m. 24/ Det mätbara målet är att 50 % av patienterna i undersökningsgruppen skattar 4 efter vid första tillfället. 75 % av patienterna i undersökningsgruppen skattar 6 efter tre månader och 100 % utav patienterna i undersökningsgruppen skall skatta 7 på en 10 gradig VAS-skala vid sista skattningstillfället. 4) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande rutiner vid inskränkningar av elektronisk kommunikation Personalgruppen fyllde i en medarbetarenkät gällande deras kunskap om avdelningens rutiner för inskränkningar av elektronisk kommunikation. Det mätbara målet var att 50 % av personalgruppen kände till de rutiner som fanns vid första enkättillfället, 75 % av personalgruppen vid andra enkättillfället (som uteblev) och 80 % vid sista enkättillfället. Detta skedde from 9/11-11 t.o.m. 4/ ) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet av patientflyttar Personalgruppen får fylla i en enkät gällande deras kunskap för avdelningens rutiner om patientflyttar. Det mätbara målet är att 80 % av personalgruppen känner till de rutiner som finns kring patientflyttar vid enkättillfället. Detta sker from 4/

6 6) Att patienten skattar sin känsla av trivsel på avdelningsnivå 6 innan projektets slut. Patienten skattade avdelningens trivselnivå på en tiogradig VAS-skala vid projektets slut. Där 10 var att patienten kände sig mycket nöjd med sin trivsel på avdelningsnivå och 0 var att patienten inte kände någon trivsel på avdelningsnivå 7) Att alla patienter som finns på avdelningen skall vara delaktiga och ha en uppdaterad omvårdnadsplan med mätbara mål. Det mätbara målet är att 100 % av avdelningens patienter erbjuds och uppmuntras att delta i sin omvårdnadsplanering där målvärdet är att 50 % av patienterna väljer att vara delaktig i omvårdnadsplaneringen. Detta sker mellan 4/4 till 4/ Personalen utbildas att använda den utformade omvårdnadsmallen som innehåller mätbara mål den 4/4-12. Resultat Projektets övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätning: Journalgranskning Resultat med förklaring och kommentarer: Totalt antal tvångsåtgärder Antal Procent Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Förmiddag 2 50% % 50% Passbyte förmiddag/eftermiddag 1 25% 0 1 Err:501 Err:501 Eftermiddag 1 25% 1 0 Err:501 Err:501 Passbyte eftermiddag/natt 0 0% 0 0 Err:501 Err:501 Natt 0 0% 0 0 Err:501 Err:501 Passbyte natt/förmiddag 0 0% 0 0 Err:501 Err:501 Totalt 4 100% 2 2 Err:501 Err:501 Journalgranskning av tvångsåtgärder under perioden November-11 till Mars-12 bekräftar vår tidigare uppfattning att avdelningen håller en låg frekvens av användandet av tvångsåtgärder. 6

7 Avdelningens mål Mätbart mål: 1) Att patienten skall öka sin känsla av delaktighet gällande utformningen av restriktioner kring elektronisk kommunikation inom 6 månader Mätning: VAS-skattning Resultat med förklaring och kommentarer: 1a VAS-skattning 30/ pat deltog Målvärde: 4 Medelvärde: 4,6 2a VAS-skattning 15/ pat deltog Målvärde: 6 Medelvärde: 1,12 3e VAS-skattning 3/ pat deltog Målvärde: 7 Medelvärde: 0,75 Utifrån resultat har vi räknat ut ett medelvärde som visas i tabellen. 1a VAS-skattning Dec-11 4 pat deltog Målvärde: 4 Medelvärde: 4,75 2a VAS-skattning Feb-12 Ingen skattning utfördes 3e VAS-skattning April-12 2 pat deltog Målvärde: 7 Medelvärde: 0 Utifrån resultat har vi räknat ut ett medelvärde som visas i tabellen. 7

8 Mätbart mål: 2) Att patienten skall skatta förfarandet av flyttar bättre i april 2012 än i november 2011 Mätning: VAS-skattning Resultat med förklaring och kommentarer: 1a VAS-skattning Nov-11 4 pat deltog Målvärde: 4 Medelvärde: 6,5 2a VAS-skattning Jan-12 Inga flyttar förekom under denna period 3e VAS-skattning April-12 2 pat deltog Målvärde: 7 Medelvärde: 3 Utifrån resultat har vi räknat ut ett medelvärde som visas i tabellen. Mätbart mål: 3) Att patientens upplevelse av möjligheten till kontakt med närstående skall öka från oktober 2011 till april Mätning: VAS-skattning Resultat med förklaring och kommentarer: 1a VAS-skattning 30/ pat deltog Målvärde: 4 Medelvärde: 4,2 2a VAS-skattning 15/ pat deltog Målvärde: 6 Medelvärde: 2,75 3e VAS-skattning 3/ pat deltog Målvärde: 7 Medelvärde: 2,25 Utifrån resultat har vi räknat ut ett medelvärde som visas i tabellen. 8

9 Mätbart mål: 4) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet vid inskränkningar av elektronisk kommunikation Mätning: Enkät, se bilaga 5 Resultat med förklaring och kommentarer: 100% 80% 60% 90% 100% Känner till rutiner/riktlinjer Personal svarade vid två tillfällen på enkät gällande rutiner/riktlinjer vid förfarandet av inskränkningar. 40% 20% 0% 0% 0% 0% 0% v Redan vid första svarstillfället blev resultatet över målvärdet. Mätbart mål: 5) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet av patientflyttar Mätning: Enkät, se bilaga 6 Resultat med förklaring och kommentarer: 100 % av personalen har fått information om de nya rutiner och riktlinjer som gäller vid förfarandet av patientflyttar. Mätning av kunskapsnivå utfördes 4/5-12. Personalen fick svara på en enkät gällande rutiner och riktlinjer för användandet av SBAR efter testperioden av verktyget. 18 av 23 personal valde att svara på enkäten. 9

10 Mätbart mål: 6) Att patienten skattar sin känsla av trivsel på avdelningsnivå 6 innan projektets slut. Mätning: VAS-skattning Resultat med förklaring och kommentarer: VAS-skattning före förändring 10 pat deltog Medelvärde: 4,6 13 personal deltog Medelvärde: 2,2 VAS-skattning efter förändring 7 pat deltog Medelvärde: 8,6 14 personal deltog Medelvärde: 7,5 Utifrån resultat har vi räknat ut ett medelvärde som visas i tabellen. 10

11 Mätbart mål: 7) Att 100% av de patienter som finns på avdelningen mellan 4/4-12 till 4/5-12 skall ha en uppdaterad omvårdnadsplan med mätbara mål samt att 50% av patienterna skall vara delaktiga i sin omvårdnadsplan genom motivering. Mätning: Journalgranskning Resultat med förklaring och kommentarer: Omvårdnadsmall med mätbara mål har upprättades. Muntlig och skriftlig information till personal utfördes 4/4-12. Testperiod pågick till den 4/ av 12 patienter hade efter testperioden en uppdaterad omvårdnadsplan med mätbara mål. 5 patienter av 12 var delaktiga i sin omvårdnadsplan. 11

12 Aktiviteter under projekttiden Under projekttiden har vi utfört en mängd olika aktiviteter: Genombrottsprojektet har en egen punkt på APT Patienter har deltagit i förändringsarbetet genom olika VAS-skattningar och förbättringsförslag Införande av punkt Inskränkning av elektronisk kommunikation på mall för veckosamtal. Anpassat SBAR till RPK Information till arbetsledningen Skapat kriminalvårdsgrupp Möte med kriminalvården Saltvik Genombrottsmöten, månadsrapporter samt LS Utbildning för avdelningspersonalen Skickat information till alla anställda på kliniken Intervjuats av Landstingets informatör Miljöförändringar i form av renovering på avdelningen Införande av ny mall för omvårdnadsplanering Haft pedagogiska måltider Samordning med pedagogiska utrymmen 12

13 Diskussion Projektets övergripande mål Journalgranskning av tvångsåtgärder under perioden November 2011 till Mars 2012 bekräftar tidigare uppfattning att avdelningen håller en låg frekvens av användandet av tvångsåtgärder. Våra intentioner är att upprätthålla vår låga nivå på tvångsåtgärder som vi skapat genom ett tryggt och strukturerad förhållningssätt gentemot patienten på avdelningen. Avdelningens mål 1) Att patienten skall öka sin känsla av delaktighet gällande utformningen av restriktioner kring elektronisk kommunikation inom 6 månader Patienternas känsla av delaktighet har under testperioden sjunkit kraftigt. Vi tror att genom vår information och undervisning till patienten har vi ökat medvetenhet om deras inskränkningar och därmed har patientens missnöje förtydligats samt det faktum att det inte är samma patientgrupp som svarat vid de olika mätningarna. Vårt mål med att öka patientens delaktighet hoppas vi ändå att vi kan nå i framtiden detta genom fortsatt information och undervisning i bland annat återkopplande veckosamtal samt vidare delgivning på ronden, både muntligt och skriftligt, om inskränkning gällande elektronisk kommunikation. 2) Att patienten skall skatta förfarandet av flyttar bättre i april 2012 än i november 2011 Patienternas skattning av förfarandet vid flytt är enligt statistiken sämre vid sista VAS-skattningen än vid första. Detta tror vi beror på att det inte förekommit flyttar lika frekvent samt att undersökningsgruppen har bestått av olika patienter. Vid första mätningen var resultatet betydligt bättre än förväntat, patienterna upplevde inte flyttarna så jobbiga som vi befarat. De mätningarna som gjordes på personalens upplevelse gällande förfarandet kring patientflytt var betydligt lägre än patienternas resultat. Vår förhoppning är att såväl patienter som personal ska uppleva förfarandet av de patientflyttar som sker mer positiva med hjälp av införandet av SBAR. 3) Att patientens upplevelse av möjligheten till kontakt med närstående skall öka från oktober 2011 till april Vi tror att genom vår information och undervisning till patienten har vi ökat medvetenhet om deras inskränkningar och därmed har patientens missnöje förtydligats samt det faktum att det inte är samma patientgrupp som svarat vid de olika mätningarna. Dessutom har vi en stor del kriminalvårdspatienter som styrs av kriminalvårdens regelverk. Detta innebär att vi inte har samma förutsättningar att påverka möjligheten till kontakt med närstående för dessa i samma utsträckning som för patienter dömda till rättspsykiatrisk tvångsvård. 4) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet vid inskränkningar av elektronisk kommunikation Under genomprojektets gång har kunskapsnivån hos personalgruppen på avdelningen passerat målvärdet med stor marginal. Detta tror vi beror på kontinuerlig information samt tillsättandet av kriminalvårdsgruppen som tydligtgjort rutiner och riktlinjer kring inskränkningar av elektronisk kommunikation. Genom detta tror vi att känslan av delaktighet rörande genombrottsprojektet ökat vilket vi tror motiverat personalens vilja till att ta till sig ny kunskap. 13

14 5) Personalgruppens skall besitta en kunskapsnivå på 80 % gällande förfarandet av patientflyttar Resultatet av enkäten visar att 61% av personalen kände till riktlinjer och rutiner angående förförandet vid patientflyttar. Värdet ligger under målvärdet vilket vi tror beror på att verktyget endast har använts under en kortare period ca 1 månad. För att nå målvärdet behöver verktyget användas mer frekvent för djupinlärning. Att personalen visat med 72% att dem känner sig trygga i samband med förfarandet gällande patientflyttar tror vi beror på att vi nu har ett fungerande verktyg för detta genom SBAR. 6) Att patienten skattar sin känsla av trivsel på avdelningsnivå 6 innan projektets slut Resultatet visar att patienterna upplever en ökad trivselnivå på avdelningen efter förändring av miljön i rondrum. Vi tror att förändringarna skapar en mer avslappnad miljö för patienterna att vistas i under rondsamtal samt vårdplaneringar vilket i sin kan leda till en öppnare kommunikation mellan patient och personal. 7) Att alla patienter som finns på avdelningen skall ha en uppdaterad omvårdnadsplan med mätbara mål. Resultatet visar att av uppdaterade omvårdnadsplaner har 50% av patienterna deltagit vilket var vårat målvärde. 10 av 12 patienter har en omvårdnadsplan med mätbara mål vilket vi anser är ett bra resultat då de två resterande patienter kommit till avdelningen mitt under testperioden. För att uppföra en god omvårdnadsplan krävs att personalen har skapat en god kontakt till patienten. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienterna får information inför varje VAS-skattning som sker vid tre tillfällen. Personal ur projektgruppen delar ut skattningen och informerar muntligt till patienten. Patienten får även muntlig information om hela projektet och dess syfte. Närstående är ej med i projektet. 14

15 Sammanfattning av projekttiden så här långt Projektet har genererat många nya tillvägagångssätt för vidare förändringsarbete. Vi har skapat en öppen och givande dialog med kriminalvården som vi tidigare inte hade. Detta leder till kvalitetssäkring gällande handhavandet utav kriminalvårdspatienterna. Vi har strukturerat upp och tydligtgjort befintliga rutiner samt utformat nya effektfulla arbetssätt för att patientsäkra vården. I början var avdelningspersonalen skeptisk till att något kunde förbättras men under projektets gång har medarbetarenkäter visat på ett ökat engagemang och delaktighet i förändringsarbetet vilket är mycket positivt för personalens vilja till att ta till sig ny kunskap. Två PGSA-cyklar pågår nu och fram till 4/5 varpå dessa resultat ej är kompletta vilket leder till att ingen slutsats är tagen. 15

16 SBAR- patientflyttar- RPK S B A R Situation Vad är andledningen till kontakt? Bakgrund Kortfattad helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu Aktuellt tillstånd Status Bedömning Rekommendation Ange Ditt eget namn, titel, enhet Anledning till flytt Patients personuppgifter Informera om Telefonremiss/uppdrag/uppdragsgivare Aktuella problem Diagnos Tidigare våldshandlingar Tidigare suicidförsök Aktuella behandlingar/medicin Somatiska faktorer av betydelse Kost Närstående Socialt nätverk (KVA, godman, stödperson ect.) Restriktioner/begränsningar/tillstånd Rapportera Psykiatrisk status Orientering Ångestnivå Psykotiska symtom Suicid och farlighetsrisk Vårdform och tillsynsgrad Jag tror att anledningen till patientens tillstånd är därför föreslår jag: Byte av avdelning för att Tidsram Bekräftelse på kommunikationen Hur länge? Finns fler frågor? Är vi överens? bilaga 1

17 Arbetsbeskrivning I kriminalvårdgruppen ingår M. Hagberg, S. Bryngelsson, J. Nilsson och M. Svensson. Syfte Ge ett ökat och bättre samarbete med kriminalvården gällande de patienter som de skickar. Skapa en större kunskap om kriminalvårdens regler, rutiner och lagar, samt säkerställa att dessa efterlevs. Hjälpa kontaktpersonen i frågor kring kriminalvårdspatienter. Minska handläggningstid kring kriminalvårdens beslut rörande telefoni, besök och häktesbidrag mm. Skapa tydlighet för kontaktpersoner och kriminalvårdspatienter. Vid frågor Via denna grupp ska alla frågor gällande kriminalvårdspatienter tas upp. Kontaktmannen ska kontakta någon ur gruppen som därefter sköter kontakten med respektive anstalt/häkte. Svar lämnas sedan muntligt till frågeställaren, samt skrivs in i ROP. Restriktionspärm Gruppen ansvarar för att restriktionspärmen uppdateras regelbundet efter nya beslut. Försändelser Alla försändelser till eller från kriminalvårdspatient skall gå via respektive anstalt. I detta syfte finns en utkorg och en inkorg på exp. Kriminalvårdsgruppen sköter denna postgång. Myndighetsbrev lämnas direkt till patient. Post från kriminalvården adresserat till avdelningen eller avdelningspersonal skall öppnas. Delgivning Delgivning från kriminalvården skall skrivas under av patient och bevittnas av utlämnare därefter skyndsamt skickas åter till kriminalvården. Detta är undantaget från den övriga postgången och ansvaret ligger hos hela personalgruppen. Nöjdförklaringar Nöjdförklaringar sköter S. Bryngelsson och J. Nilsson. bilaga 2

18 Veckosamtal Förslag på rubriker Medverkande i veckosamtalet: Vilka deltog Återkoppling veckan som varit/utvärdering redovisning av ev. hemuppgift förra veckosamtalet Patientens tankar/känslor KP:s tankar/känslor Planering veckoschema inför rond eventuell hemuppgift Summering patient KP Exempel på ämnen Ekonomi Diagnos Friförmåner CAN-RPS Omvårdnadsplan Ångest Läkemedel Självskada Kost Sömn ADL Intressen Social kartläggning Planering inför rond Strategier Missbruk Framtid Brottsprevention Aktivitet Omvårdnadsplan Inskränkning av elektronisk kommunikation bilaga 3

19 Omvårdnadsplanering Innehållet i omvårdnadsplanen skall baseras på patientens förutsättningar (inte kontaktpersonernas). Engagera patienten i omvårdnadsplanen, om det är möjligt. Uppföljning av förra planen Här utvärderas den senast gjorda omvårdnadsplaneringen. Har utsatta mål nåtts gällande exempelvis Aktivitet, Kost och Dygnsrytm? Exempel 1. Aktivitet: Pat har nått uppsatt mål gällande promenader 1 gång i veckan 2. Kost: Pat har ej nått uppsatt mål gällande att äta 3 måltider per dag. 3. Dygnsrytm: Pat har ej nått uppsatt mål gällande att kliva upp på morgonen. Nuläge Här beskrivs patientens nuläge. Här kan uppgifter från funktionsbedömning, CAN-RPS, HCR-20, uppdrag från uppdragsgivare, observationer, behandlingsplan etc. användas. Beskriv kortfattat den oförmåga och de problem och svårigheter som patienten har. Exempel: 1. Aktivitet: Pat mycket stillasittande vilket leder till en ökad vikt och ett sämre psykiskt mående. 2. Kost: Pat äter ofta och stora mängder mat vilket leder till ett ohälsosamt somatiskt mående och ökad vikt. 3. Dygnsrytm: Pat är ofta vaken nattetid på grund av sena mornar samt tupplurer under dagen vilket leder till en rubbad dygnsrytm och ökad trötthet där pat skattar 7 på VAS-skattning trötthet. Mål Här beskrivs mål för omvårdnadsplanen. Försök att formulera målet på ett sådant sätt, att man kan "mäta" resultatet, t ex: Exempel: 1. Aktivitet: Förbättra motionen vilket kan leda till minskad vikt och ett bättre psykiskt mående 2. Kost: Strukturera upp matintaget och begränsa impulsätning. 3. Dygnsrytm: Få en bättre dygnsrytm med ökad aktivitet dagtid vilket kan leda till minskad trötthet på dagarna. Metod Här skrivs en konkret planering för patienten. VAD? gäller planeringen HUR? (metod) NÄR? (dag, vecka, tid) VEM/VILKA? som skall göra det. Ange gärna tidsintervall för omvårdnadsplanen och när den skall utvärderas. Exempel: 1. Aktivitet: Personal uppmuntrar pat på morgonmöte att promenera minst två dagar i veckan. Skk registrerar vikt 1g/v (fredag). Utvärderas om en månad 1/1-12 av kontakperson. 2. Kost: Äta enligt kostcirkeln och på bestämda tider med hjälp från persoanl och undervisning av kontaktperson (frukost, lunch, middag och kvällsfika). Registrera vikt 1g/v. Utvärderas om en månad 1/1-12 av kontaktperson. 3. Dygnsrytm: Personal väcker pat varje vardag kl för att vända på dygnet samt motiverar pat till aktivitet så som frigång och promenader. Utvärderas med VAS-skattning trötthet om en månad 1/1-12 av kontaktperson bilaga 4

20 Medarbetarenkät I vilken mån instämmer Du med följande påstående? 1. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående inskränkningar av elektronisk kommunikation som finns på min arbetsplats. 2. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer våra rutiner/riktlinjer för inskränkningar av elektronisk kommunikation. 3. Jag har möjlighet att föra dialog och lyfta oklarheter kring inskränkningar av elektronisk kommunikation på min arbetsplats. 4. Jag upplever att inskränkningar av elektronisk kommunikation alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats. 5. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med inskränkningar av elektronisk kommunikation. Stämmer inte alls Stämmer helt 6. Anser du att det finns behov av att förbättra/utveckla rutinerna/riktlinjerna inskränkningar samt användandet av elektronisk kommunikation? I så fall hur? bilaga 5

21 Medarbetarenkät I vilken mån instämmer Du med följande påstående? 1. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående förfarandet vid patientflyttar som finns på min arbetsplats. 2. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer våra rutiner/riktlinjer gällande förfarandet vid patientflyttar. 3. Jag har möjlighet att föra dialog och lyfta oklarheter gällande förfarandet vid patientflyttar. 4. Jag upplever att förfarandet vid patientflyttar utförs rätt på min arbetsplats. 5. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med förfarandet vid patientflyttar Stämmer inte alls Stämmer helt 6. Anser du att det finns behov av att förbättra/utveckla rutinerna/riktlinjerna gällande förfarandet vid patientflytt? I så fall hur? bilaga 6