Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell?

Transkript

1 Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell? Implementering och utvärdering av en ny vårdmodell Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Projektledare Pia Kärvell

2 Inledning Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling. Vårdtiderna blir allt kortare samtidigt som patienterna kräver större inflytande över vårdplanering och delaktighet i sin vård. I dagens ansträngda hälso- och sjukvårdsekonomi finns det behov av att se över den traditionella vårdmodellen. Patientnärmre vård är en vårdmodell som ursprungligen kommer från Henry Ford Hospital i Detriot. Marianne Inde, sjuksköterska från Karlstad var på studiebsök på det amerikanska sjukhuset, blev inspirerad, tog med sig idén hem och anpassade modellen till svenska förhållanden. Vårdmodellen bygger på att vården ska ske nära patienterna. En av förutsättningarna för det är att sjuksköterskan och undersköterskan avlastas från administrativa arbetsuppgifter i syfte att få mer tid till direkt omvårdnad i mötet med patienten. Den traditionella organisationen med centralt belägna sjuksköterskeexpeditioner skapar avstånd till patienterna och medför dessutom en stressig arbetsmiljö med många avbrott i arbetet. Detta kan skapa en ökad stress hos vårdpersonalen och kan därmed medföra sämre vårdkvalitet. Patientnärmre vård innebär bl. a att de stora sjuksköterskeexpeditionerna ersätts med mindre expeditioner/moduler där sjuksköterskan och undersköterskan arbetar nära patienterna. Det får till följd att patienten vårdas av färre antal vårdare vilket förväntas leda till att patienten upplever större trygghet och kontinuitet. Patientnärmre vård innebär också att en samordnarfunktion/ expedition införs som t.ex. sköter alla inkommande samtal och avlastar vårdgivarna med administrativa arbetsuppgifter. Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland har under genomfört ett klinikövergripande projekt för att införa vårdmodellen på tre av centrums kliniker. Hematologiska klinken, Lungmedicinska klinken och Onkologiska kliniken genomförde förändringen våren 27. Utvärdering genomfördes under slutet av 27 och början av 28. Kirurgiska kliniken och Urologiska klinken är i implementeringfasen. Uppdraget/Syfte En projektgrupp fick 26 ett uppdrag av centrumchefen att genomföra ett centrumgemensamt projekt med syfte att arbeta fram ett förslag på ett patientnärmre arbetssätt, samt redovisa konsekvenser för patienter och medarbetare. Målet var att förbättra vårdkvalitet och arbetsmiljö. Tidsplan/Projektslut Projektet startade i februari 26. Under året genomfördes förstudier och förberedelsearbete. Under våren 27 infördes den nya vårdmodellen på Hematologiska klinken, Lungmedicinska klinken och Onkologiska kliniken. Utvärdering av projektet blev klar våren 28. Genomförande/resultat Projektgruppen har bestått av deltagare från samtliga kliniker inom KC men deltagandet har varierat under projektets gång. Projektdeltagare på centrumnivå har varit: Pia Kärvell, Hematologiska kliniken (projektledare) Anneli Jönsson, Hematologiska kliniken - 1 -

3 Jenny Fock, Lungmedicinska kliniken Sara Carlsén, Lungmedicinska kliniken Cecilia Blaad, Onkologiska kliniken Kia Bjälfve, Onkologiska kliniken Karin Tibblin, Onkologiska kliniken Katarina Yngve, Kirurgiska kliniken Carna Östervall, Kirurgiska kliniken Ann Olsson, Kirurgiska kliniken Anneli Malmehed, Urologiska kliniken Resurspersoner har varit Pia Wange, verksamhetsutvecklare och Sussanne Börjeson, klinisk lektor. Följande faser har projektet gått igenom: Bildande av arbetsgrupper på klinikerna. Litteraturgenomgång. Studiebesök. Datainsamling före och efter införande. I februari 26 åkte projektgruppen på en konferens till Stockholm där initiativtagare till införandet av patientnärmre vård i Sverige var inbjudna som föreläsare. På konferensen inhämtade projektgruppsdeltagarna kunskap och inspiration till att arbeta med patientnärmre vård. Kort därefter inleddes förändringsarbetet på klinikerna med att sprida information och kunskap om vad patientnärmre vård innebär. Projektgruppen strukturerade en plan för hur införandet av patientnärmre vård skulle ske. Gruppen har haft återkommande möten för att delge varandra erfarenheter och hjälp att arbeta vidare. Projektgruppens deltagare fick i uppdrag att bilda arbetsgrupper på sina respektive kliniker. Syftet med arbetsgrupperna var att arbeta fram en organisationsförändring både vad det gäller lokaler och arbetssätt utifrån klinikernas verksamhet och förutsättningar. Ett stort arbete har skett ute på arbetsplatserna vad det gäller planering, förankring och genomförande. Förankring har skett på avdelningsmöten, arbetsplatsmöten och klinikmöten. Projektgruppen lade stor vikt på att förankra planeringen fortlöpande hos övrig personal. De flesta medarbetarna fick tillfälle att medverka vid en av två föreläsningar om patientnärmre vård som anordnades. Ett första studiebesök gjordes i april 26 på Nyköping sjukhus. Deltagarna blev mottagna av personal från medicin- och kirurgiavdelningarna som visade runt och svarade på frågor. Detta besök ordnades centrumgemensamt. De efterkommande studiebesöken anordnades av klinikerna själva och gick till Ersta sjukhus i Stockholm, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Karlstads sjukhus och Mälardalens sjukhus i Eskilstuna

4 I april 27 flyttade tre av Kirurgi- och onkologicentrums kliniker in i ett nytt hus. I samband med detta infördes patientnärmre vård på Hematologiska klinkens vårdavdelning, Lungmedicinska klinkens vårdavdelning och Onkologiska klinikens vårdavdelning. Inför flytten fick klinikerna möjligheten att delta i utformningen av avdelningarna så att de anpassades till att arbeta patientnärmre. Förändringen genomfördes utan utökade personalresurser. Utvärdering Utvärdering av projektet/införandet av patientnärmre vård har skett genom: Medarbetarenkät Patientenkät Mätning av antalet patientringningar Kartläggning av inkommande telefonsamtal. Mätningarna har gjorts före och efter införandet av patientnärmre vård. Medarbetarenkäten Medarbetarenkäten var fokuserad på arbetsmiljöupplevelser. Enkäten utformades av projektgruppen och innehöll 16 frågor. Respondenterna fick skatta sina upplevelser med hjälp av en -gradig skala, där står för det mest positiva svaret. Enkäten skickades ut till samtliga medarbetare. Första mätningen genomfördes i december 26 och den uppföljande enkäten i november 27. Svarsfrekvensen var mycket hög. Nästan alla inkomna svar visar på att man upplever en förändring till det bättre efter införandet av patientnärmre vård. De tydligaste förändringarna ses inom frågor gällande arbetsmiljön, kommunikationen och samarbete mellan yrkesgrupperna. Man upplever sig också i högre utsträckning ha tid till patientnärmre arbete. Upplevelsen av stress har minskat något. På frågan, Hur upplever Du din arbetsmiljö, så framkom det att både sjuksköterskor och undersköterskor upplever arbetsmiljön betydligt mer positiv i modulerna än på den traditionella sjuksköterskeexpeditionen. Det går även att se att läkare, paramedicinare och sekreterare upplever arbetsmiljön mer positiv efter förändringen. Resultatet var förväntat

5 Hur upplever Du Arbetsmiljön på/i Sjuksköterskeexpeditionen? (26) Modulerna? (27) Läkare Sjukgymnast/kurator/dietist Undersköterska Sekreterare Sjuksköterska En fråga behandlade upplevelsen av samarbete/teamarbete. Man kan se en tydlig förbättring efter införandet av patientnärmre vård, framförallt upplevs samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor som bättre. En farhåga som fanns innan implementeringen var att det skulle bli mycket ensamarbete i modulerna och även att kunskapsöverförandet skulle minska. Svaren kan tolkas som att den farhågan inte besannats. Hur upplever Du samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna (teamarbetet) Läkare Sjukgymnast/kurator/dietist Undersköterska Sekreterare Sjuksköterska - 4 -

6 På frågan vilken grad av stress som medarbetarna upplever så visar resultatet att medarbetarna upplever en något minskad stress. Några förklaringar till att skillnaden inte upplevs som större, vilket var ett förväntat resultat, kan vara att det var stora påfrestningar på medarbetarna i samband med flytten till det nya huset och dessutom en ökad arbetsbelastning under sommaren. Vilken grad av stress upplever Du i arbetet? Läkare Sjukgymnast/kurator/dietist Undersköterska Sekreterare Sjuksköterska En av grundstenarna i patientnärmre vård är att vårdgivarna är nära sina patienter och lägger en stor del av sin arbetstid på det patientnära arbetet. En av de stora förhoppningarna med projektet var just detta. I utvärderingen kan man också tydligt se att de olika yrkesgrupperna upplever att de har mer tid för det patientnära arbetet. Den största förskjutningen i svaren ses i grupperna sjuksköterskor och undersköterskor. - -

7 Upplever Du att Du har tillräcklig tid för det patientnära arbetet? Läkare Sjukgymnast/kurator/dietist Undersköterska Sekreterare Sjuksköterska Patientenkäten Patientenkäten kom att ingå i Östergötlands läns Landstings stora patientenkät. Projektgruppen fick möjlighet att påverka delar av enkäten så att frågor som var viktiga för utvärderingar av projektet lades till. Enkäten avsåg att mäta patientupplevelsen före respektive efter förändringarna. Frågorna är utformade som påståenden där respondenten får ta ställning till hur väl de överensstämmer med den egna uppfattningen. Den första enkäten skickades till de slutenvårdspatienter som legat inne på någon av de tre klinikerna under tre specifika veckor i februari 27 och den andra uppföljande enkäten genomfördes i november 27. Patientenkäten visar inga stora förändringar. Man kan dock se en förbättring av PTI, som är ett indexmått på patienttillfredsställelse där patienterna med två olika frågor fått skatta hur nöjda de är med sin vård. De områden som visar förändringar är främst inom frågor rörande omvårdnad. På påståendet Jag fick tillräckligt hjälp med min oro och ångest så ses en tydlig förbättring. Det går däremot inte att se någon förändring vad det gäller vårdkvaliteten. Förvånande var att patienterna inte visste bättre vem som var deras ansvariga sjuksköterska. Detta kan bero på att sjuksköterskorna har varit dåliga på att informera och tagit för givet att patienten har förstått vem som är ansvarig eftersom de själva haft ansvar för ett färre antal patienter än tidigare. Svaren visar att bemötandet är oförändrat gott

8 - 7 -

9 Mätning av patientringningar Antalet patientringningar mättes på samtliga kliniker före och efter införandet av patientnärmre vård. Patienternas ringningar på larmklockan mättes under en vecka. När undersökningen gjordes om efter införandet av patientnärmre vård sågs en klar nedgång av antalet ringningar, minst % på samtliga avdelningar. Detta tror vi beror på att modulerna geografiskt är placerade närmare patienterna, vilket medför att personalen har bättre översikt över sina patienter och vi tror att patienterna upplever en större trygghet att ha personalen nära. Kartläggning av inkommande samtal Mätningar på inkommande telefonsamtal har också genomförts på alla tre kliniker. Mätningarna syftade till att visa antalet telefonsamtal varje sjuksköterska/undersköterska behöver ta emot. Man ser en klar minskning på alla klinikerna, ca %. Detta resultat styrks även av medarbetarenkäten, som visar på en minskad upplevelse av tidsåtgång till telefonsamtal. Sammanfattning Uppföljningen visar att vi har kommit en bra bit på väg med att arbeta enligt patientnärmre vård - men har en del att arbeta vidare med. Klinikerna i centrumet har haft olika förutsättningar för att införa patientnärmre vård. Hematologiska kliniken, Onkologiska kliniken och Lungmedicinska kliniken har haft förmånen att införa vårdmodellen i samband med inflyttningen till ett nytt hus. På kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset har det krävts en viss anpassning och omstrukturering i utnyttjandet av befintliga lokaler eftersom kliniken haft brist på lokaler och rum. Införandet av patientnärmre vård förväntas ske där i maj

10 Urologiska kliniken har genomfört vissa delar av projektmodellen, såsom införande av samordnarfunktionen. Genomförandet fortsätter hösten 28. Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset är i implementeringsfasen. Flytten till det nya huset och införandet av patientnärmre vård infördes ett par månader innan sommaren och semestrarna vilket innebar ett avbrott i arbetet. Det var svårt att få arbetsmodellen att fungera under sommaren på grund av överbeläggningar och sammanslagning av två kliniker under helgerna, vilket medförde en ökad arbetsbelastning. Efter sommaren fick vi också av dessa skäl börja om från början med vissa förändringar i arbetssättet. Detta kan förklara att det inte var några större förändringar i patientenkäterna eftersom mätningen utfördes relativt nära sommaren. Det förväntande resultatet att medarbetarna skulle uppleva bättre arbetsmiljö och få mer tid till patienterna har till stor del införlivats. Mätningarna har visat att medarbetarna är positiva till förändringen En av de stora fördelarna vi ser är att vi kommunicerar bättre med varandra. En av farhågorna från medarbetarna var att vi skulle arbeta ensamt och att man skulle få sämre kontakt med varandra, både vad det gäller överblicken på verksamheten och kunskapsutbytet. För att motverka detta har vi morgonmöten med all personal då samordnaren informerar om vilka patienter som läggs in och vilka som skrivs ut. Sektionsledaren tar upp personalfrågor och tillsammans skapar vi en gemensam överblick över dagens arbete. Det utvecklingsområde som alla tre kliniker för närvarande arbetar på är att förbättra ronderna, både vad det gäller syfte och struktur. Att införa patientnärmre vård har inneburit ett stort förändringsarbete. Projektgruppen har lagt ner mycket tid och kraft på förankring och kontinuerlig uppföljning. Följsamheten har inte alltid varit så god hos de olika yrkesgrupperna och det har krävt tid och förståelse. Vi kan se att vi har nått fram till projektets mål, men vi arbetar vidare för att utveckla innehållet inom den tydliga ramen som vi har skapat. Det är mycket viktigt att hålla lågan levande och hela tiden arbeta för fortsatt utveckling och förbättring av vårdmodellen