Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Transkript

1

2 Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet i september 2004 visade att många kartlägger riskerna men inte genomför riskbedömningar och åtgärder. Rutiner och kunskaper saknas ofta. Vilka risker finns? Är arbetet tungt, innebär det påfrestande arbetsställningar, är utrymmena trånga eller är golven hala? Undersök i vilka situationer risker finns. Exempel på riskfyllda situationer: Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Själva poängen är att all personal, även läkarna, utbildas. Följden blir att det inte går att komma undan, alla måste använda konceptet. Ledningen bör också betona vikten av att använda rätt förflyttningsteknik, förtydliga regelverket och tydliggöra vitsen med riskbedömning. JAN BONNERSTIG, klinikchef, ortopedkliniken, Karlskoga lasarett 2

3 Riskbedömning Riskbedömning innebär att bedöma om de risker man har identifierat kan orsaka olyckor eller ohälsa för personalen. Hur stor är sannolikheten? Hur allvarliga kan konsekvenserna bli? Om kompetens för detta saknas i den egna verksamheten ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. A Undersök och bedöm riskerna regelbundet. Dokumentera och förankra i organisationen. Exempel på faktorer som kan behöva ses över är: Arbetsorganisation och arbetsmängd; bemanningen på kvällar, nätter och helger. Utrymme; är det tillräckligt för att kunna arbeta i lämpliga ställningar? Kunskaper; personalen behöver handledning i konkreta situationer samt regelbundet träna och följa upp sina baskunskaper i ergonomi. Utrustningens skick; är det slitage på sängar, hur är justerbarheten på exempelvis gåbord och rullstolar? När en patient kommer från akuten till oss så finns där redan en glidmatta, man tänker även i nästa led. Om vi skickar en patient till operation ser vi till att de hjälpmedel som behövs skickas med. Vi hjälper varandra. Det gemensamma tänkandet som har vuxit fram i arbetsmiljöarbetet är en bra grund som underlättar arbetsplaneringen och samarbetet mellan avdelningarna. JAN PERSSON, avdelningschef, avdelning 6, ortopedkliniken, Karlskoga lasarett B För varje patient: Bedöm graden av belastning för personalen vid förflyttningarna. C Vid varje förflyttningssituation. Bedöm risker som kan uppkomma. 3

4 Hur gör man en riskbedömning? Utgå från föreskrifterna AFS 1998:1 om belastningsergonomi och AFS 2000:1 om manuell hantering. De finns på Vid bedömningen behöver ni ta hänsyn till: Omgivningen; finns det utrymme att utföra förflyttningen? Vilka hjälpmedel ska användas? Patientens tillstånd; förmågan och motivationen avgör hur förflyttningen ska utföras. Fungerar kommunikationen kan patient och personal samarbeta. Personalens kunskap; en nyanställd har kanske inte samma möjlighet att bedöma situationen som en erfaren medarbetare. Har personalen kunskaper i förflyttningsteknik? Använder alla samma metod? Personalens olika styrka och kroppsmedvetenhet; med ökande ålder försämras reaktionsförmågan. Förflyttningen måste anpassas efter vars och ens förutsättningar. Tiden; är tidspressen stor ökar risken för slarv, dvs lyft i stället för förflyttning. Det pågår ständiga diskussioner om allt från hur man kör och hanterar en säng till vilka skor vi har på fötterna. Hur får vi bort översträckningar vid flytt från brits till säng? Hur förflyttar vi en patient med en collumfraktur? MARIANNE ELDH, utbildningsledare/instruktör, Karlskoga lasarett 4

5 Åtgärder och handlingsplan Åtgärda riskerna som ni har identifierat i bedömningen. Det som inte åtgärdas omedelbart ska skrivas ned i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras. När åtgärderna ska vara genomförda. Vem som ska se till att åtgärderna genomförs. För att skapa rutiner kan två utgångspunkter vara vårdplanerna och patienternas journaler, om det saknas annan dokumentation. Vi har haft få nya fall av långa sjukskrivningar och arbetsskador vid förflyttningar de senaste åren. Det tror jag beror på att vi jobbar mer förebyggande med handlingsplaner, utbildning och repetition av förflyttningsteknik. SUSANNA BERGLUND, enhetschef, ortopedkliniken, Sunderbyns sjukhus 5

6 Utbildning i förflyttningsteknik Det är viktigt att särskilt den personal som utför tunga förflyttningar, men gärna också arbetsledare, har tillräcklig kunskap i hur man förflyttar personer på ett ergonomiskt riktigt sätt. Att beställa utbildning i förflyttningsteknik Utbildaren bör ha kunskaper om belastningsergonomi, principer för förflyttning och gällande föreskrifter. Utbildningen bör ha en tillräcklig omfattning. Undersköterskor och sjuksköterskor kan be sjukgymnasten eller arbetsterapeuten om hjälp i speciella fall. Regelbundenhet krävs för att nöta in kunskaperna och ha en dialog mellan yrkesgrupperna. CHRISTINA GELIN, vårdenhetschef, avdelning 232, geriatriska kliniken, Mölndals sjukhus 6

7 En tillräcklig utbildning bör omfatta: Möjlighet att träna, diskutera och reflektera över möjliga förflyttningssituationer. Hur kroppen påverkas av belastning. Personalen får lära sig se riskerna i samband med förflyttningen och kunna hitta lämpliga lösningar. Kunskap om reglerna i föreskrifterna AFS 1998:1 om belastningsergonomi och AFS 2000:1 om manuell hantering, med modeller för bedömning av tunga förflyttningar. Kunskap om vilka hjälpmedel som finns och hur de används. Kunskap om hur patienten kan delta vid förflyttningen genom att använda naturliga rörelsemönster. Utbildaren bör kunna handleda personalen praktiskt i ergonomiska principer vid förflyttningar och sätta fokus på personalens arbetsteknik. Utbildningen bör följas upp i praktiken och också utvärderas. Kunskaper för att kunna ta tidiga tecken på överbelastning på allvar. 7

8 Läs mer om riskbedömningar och exempel på hur några sjukhusavdelningar runtom i Sverige arbetar med detta på Arbetsmiljöverkets webbplats: Arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena samt bedöma och åtgärda risker, inte bara när det gäller förflyttningar. Det ska ske dels regelbundet, dels vid olycksfall, allvarliga tillbud och inträffad ohälsa samt när ändringar i verksamheten planeras. Läs mer i vägledningen Undersökning och riskbedömning, H375. Den finns också på Beställ våra regler, böcker och fler exemplar av den här kostnadsfria broschyren från vår webbshop på eller från: Arbetsmiljöverkets publikationsservice Box 1300, Solna Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@av.se ADI 581 Arbetsmiljöverket 2004 Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög 25079/2006