Självmordsriskbedömning

Transkript

1 Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården

2 SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd för att något skattningsinstrument har tillräcklig tillförlitlighet för att användas för att förutsäga framtida suicid (80 % sensitivitet, 50 % specificitet). Instrument med hög sensitivitet kan dock fylla en funktion som pedagogiskt stöd för mindre erfarna kliniker Det finns starkt vetenskapligt stöd för att skattningsinstrumentet SAD PERSONS Scale har mycket låg sensitivitet; en majoritet av personer som senare gör någon suicidhandling identifieras inte Det behövs forskning som utvärderar om bedömningen av suicidrisk förbättras av att instrument används som komplement till den kliniska bedömningen. Idag saknas det studier SBU (2015)

3 Socialstyrelsens rekommendationer Hälso- och sjukvården bör erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6). Hälso- och sjukvården bör inte bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra) bedöma suicidrisken med instrumentet SAD PERSONS scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra). Socialstyrelsen (2017)

4 Vad menas med en strukturerad självmordsriskbedömning? En sammanfattande bedömning av informationen och observationer under den kliniska intervjun Att man gör lika varje gång Att man följer en viss struktur och bedömningen innebär en riskvärdering Att man dokumenterar vad man tänkt och gjort Att man upprepar bedömningarna Suicidriskbedömningen ligger till grund för den säkerhetsplan och behandlingsplanering som behandlaren gör upp tillsammans med ungdom och förälder Deplyftet, Socialstyrelsen (2017)

5 Självmordsriskbedömning Samla information + observera ungdomen gör en självmordsriskbedömning gör upp en säkerhetsplanering Identifiera: Psykisk störning Tidigare självmordsförsök Grad av instabilitet Självmordstankar/planer med suicidal avsikt Förmåga att medverka i säkerhetsplanering För att kunna göra en: Värdering av aktuella och långsiktiga risk- och skyddsfaktorer Bedömning av akut och långsiktig risk for självmord (gradera självmordsrisk) Individualiserad säkerhetsplan

6 Bemötande Inledningen på samtalet beror till stor del på sammanhanget nybesök/återbesök/akutbesök Bygg relation Ställa relevanta frågor anpassade från situationen En icke-värderande och validerande hållning Avlasta skuld Patienten måste kunna lita på behandlaren. Underlättas av att behandlaren tydligt kommunicerat regler för sekretess och när föräldrarna måste informeras och deras roll i säkerhetsplaneringen och behandling Erbjuda att dela upp delar av samtalet Krishantera Behandlaren behöver visa härbärgeringsförmåga i ord och handling

7 Fortsättning Bemötande Inge hopp Erbjuda ungdomen att själv berätta, börja med öppna frågor innan mer detaljerade frågor Förmåga att vara rak, öppen och beslutsam och att kunna sammanfatta informationen som kommit fram Återgivningen och bedömningen och säkerhetsplanering bör oftast ske gemensamt

8 Riskfaktorer Tidigare självmordsförsök Självskadebeteende Självmordsavsikt Psykisk störning Andra riskfaktorer (sårbarhet, miljöfaktorer, utlösande händelser, långsiktiga riskfaktorer)

9 Riskbedömningen är en färskvara Risken kan dock kvarstå och aktiveras vid en förnyad kris. Därför är det så viktigt både med en löpande riskinventering och att hjälpa ungdomen att hantera akuta kriser Säkerhetsplaneringen bör kontinuerligt uppdateras och hållas aktuell så att ungdom och familj kan använda den när den verkligen behövs Behandlingen bör särskilt inriktas på problemlösning, förmågan att reglera starka känslor, att minska psykiatriska symtom, att minska alkohol- och drogbruk samt på övriga stressorer i familj och närmiljö

10 Skyddsfaktorer De viktigaste skyddande faktorerna går också att hitta inom familjen såsom goda och förtroendefulla relationer, positiv tid tillsammans och omsorg och monitorering av den unge God relation till skolan Tillhörighet till en prosocial kamratgrupp Positiva fritidsaktiviteter är andra viktiga faktorer som verkar skyddande mot självmordshandlingar

11 Psykisk status Förmåga till kontakt både emotionellt och formellt Sinnesstämning Instabilitet Suicidstege och avsikt Sjukdomsinsikt och inställning till problemen Förmågan att medverka i rimlig säkerhetsplanering

12 Strukturerad självmordsriskbedömning Samla information + observera ungdomen gör en riskbedömning gör upp en säkerhetsplanering Information och observation Psykisk sjukdom inklusive riskbruk och sömnstörning Tidigare självmordsförsök Självmordsavsikt Självskadebeteende Instabilitet Utlösande händelse för den aktuella krisen Risk och skyddsfaktorer hos ungdom, familj, skola och kamrater Tillgängliga självmordsmetoder Aktuell psykiskt status Förmåga att medverka i säkerhetsplanering och förälders omsorgsförmåga

13 Värdering av självmordsrisk Värdera om den akuta suicidrisken är låg, medelhög, hög eller svårbedömd, eventuellt med mellanliggande steg (exempelvis låg till medelhög) Värdera akut och långsiktig risk och att redogöra för överväganden Suicidriskbedömningen ligger till grund för den säkerhetsplan och behandlingsplanering som behandlaren gör upp tillsammans med ungdom och förälder Hög eller svårbedömd risk inklusive oförmåga att delta i en rimlig säkerhetsplanering bör alltid föranleda kontakt med specialistläkare för helhetsbedömning och överväganden när det gäller vårdnivå

14 Övervägande av vårdnivå Utifrån den sammanfattande riskbedömning för självmordshandling eller våld sker överväganden angående val av vårdnivå och behandlingens intensitet Tänk på att såväl för låg som för hög säkerhetsnivå kan utgöra en risk Redogör för överväganden Val av vårdnivå ska alltid förankras och i möjligaste mån beslutas tillsammans med familjen efter individuellt anpassad information om överväganden

15 Dokumentation i journal Dokumentation i journalen bör innefatta psykiatrisk diagnos och aktuell behandling, eventuellt tidigare suicidförsök med allvarlighetsgrad, eventuell förekomst av aktuella stressande händelse och andra riskfaktorer av vikt. Dessa ska vägas mot skyddsfaktorer, tillgång till dödlig metod och förälders omsorgsförmåga Observationer inklusive suicidstege och intensitet och frekvens av suicidtankar/planer och vad dessa består av dokumenteras under Psykiskt status.

16 Fortsättning Dokumentation i journal Den sammanfattande riskbedömningen dokumenteras under rubriken Bedömning och graderas i låg, medelhög, hög eller svårbedömd risk och eventuellt med mellanliggande steg. De risk- och skyddsfaktorer som riskbedömningen grundar sig på anges kort men behöver inte beskrivas i detalj eftersom de dokumenterats under anamnesen Överväganden om säkerhetsplan och vårdnivå ska alltid dokumenteras under rubriken Bedömning liksom den information familjen fått Säkerhetsplanen dokumenteras under rubriken Åtgärd OBSERVERA! Det finns olika lokala rutiner avseende dokumentation. Detta är förslag från DEPLYFTET

17 Självmordsriskbedömning Steg 1. Ange den sammanfattande självmordsriskbedömning 2. Värdera risk för försök eller fullbordat suicid, akut och långsiktigt 3. Ange de riskfaktorer som bedöms vara viktigast och som vägts in i riskbedömning och som talar för bedömd nivå. Ange eventuella riskfaktorer som talar emot den bedömd nivå och som kan vara ett observandum 4. Sammanfatta de skyddsfaktorer och resurser som bedöms vara av vikt 5. Ange överväganden av vårdnivå 6. Dokumentera omedelbara åtgärder och säkerhetsplan samt inplanerade återbesök

18 Säkerhetsplanering Alla självmordsriskbedömningar med medelhög till hög risk bör följas av en plan för att hantera risken, en säkerhetsplan En säkerhetsplan förhandlas fram tillsammans med ungdom och familj och inriktar sig på att minska sårbarhet, hantera utlösare och olika strategier att hantera självmordstankar och impulser. Hur ungdomen deltar i säkerhetsplaneringen ger viktig information om risken Kommentar: I de flertalet kliniska riktlinjer är rekommendationen att kontakta läkare vid svårbedömd, medelsvår eller hög självmordsrisk

19 Säkerhetsplanering Alla självmordsriskbedömningar med medelhög till hög risk bör följas av en plan för att hantera risken, en säkerhetsplan En säkerhetsplan förhandlas fram tillsammans med ungdom och familj och inriktar sig på att minska sårbarhet, hantera utlösare och olika strategier att hantera självmordstankar och impulser. Hur ungdomen deltar i säkerhetsplaneringen ger viktig information om risken En säkerhetsplan är en gemensam lättläst lista med ungdomens egna ord på strategier och resurser i prioritetsordning Listan utgår från kartläggning av risk och skydd och är kopplat till en självmordsriskbedömning. Den är tänkt att ge en känsla av kontroll eller ram och att skapa följsamhet till behandlingen Säkerhetsplaneringen kan ske när som helst i behandlingsförloppet. Förmågan att delta i säkerhetsplaneringen är avgörande för vilken vårdnivå man väljer och ger dig vägledning i din riskbedömning.

20 Exempel Säkerhetsplanering (Deplyftet) Läget Minskning av sårbarhet Trigger Tidiga varningstecken Ungdomens strategier Vem kan jag kontakta som kan hjälpa mig att avleda om det inte funkar? Förälders strategier Risksanering Professionella att vända sig till Jag godtar planeringen Ungdom, förälder, kontaktperson, dr/ps/kur, annan

21 Exempel Säkerhetsplanering (VGR) Varför gör vi en säkerhetsplanering? Minska sårbarheten och öka stabiliteten Utlösande händelse (triggers) Tidiga varningstecken Ungdomens strategier Viktiga personer att kontakta för stöd och hjälp? Vårdnadshavarens strategier Risksanering (t.ex. vårdnadshavare tar hand om mediciner och säkerställer att farliga föremål undanröjs) Professionella att kontakta (t.ex. telefonnummer till BUP-jour och akutverksamheter) Godkänd av Västra Götalandsregionen (2017)

22 Referenser och länkar n%20och%20ungdomar%20inom%20barn-%20och%20ungdomspsykiatrin.pdf?a=false&guest=true.