Deplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Deplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019"

Transkript

1 Deplyftet Våg 2-2:a journalkoll 16 januari

2 Patientflödesmätning oktober % 90% 80% % 60% 50% 40% deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0%

3 Patientflödesmätning november % 90% 80% % 60% 50% 40% 30% deputb depannan ångdep ej dep 20% 10% 0%

4 Utbildarstatistik Antal dep/icke dep Antal icke dep dec 18 Antal icke dep nov 18 Antal icke dep okt 18 Antalet dep dec 18 Antal dep nov 18 Antal dep okt CT 12KÖ 12AK 12CA 12PS 12LE 13PE 13EJ 13CH 13JÅ 15GL 15LW 15MS 15ME 16ML 16MM 16KW 4

5 Utbildarstatistik Antal vårdplaner/behandlingsstart Totalt Antal upprättade vårdplaner: 3 2 Totalt antal patienter som påbörjat behandling: CT 12KÖ 12AK 12CA 12PS 12LE 13PE 13EJ 13CH 13JÅ 15GL 15LW 15MS 15ME 16ML 16MM 16KW 5

6 Metod En läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För perioden 23 november januari 2019 o 22 journaler totalt Redovisas så här o Kvalitet: bra o finns/negeras-delvis beskrivet-saknas-ej tillämpligt 6

7 Antal patienter/deltagare 7/18 utbildare har haft fall till journalkoll detta tillfälle, Totalt 18 journaler har granskats 7

8 Antal patienter och samtal som bedömts 8

9 Färgval för bakgrund Inte bra ännu ( 7 saknas) Ganska bra men kan bli bättre ( 4-6 saknas/6-delvis) BRA! (0-3 saknas) 9

10 Anhedoni Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat 10

11 Nedstämdhet Helt rätt om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet 11

12 Sömn 12

13 Energilöshet Helt rätt om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående 13

14 Aptitstörning 14

15 Koncentration 15

16 Självnedvärderande tankar 16

17 Dödstankar Helt rätt om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs 17

18 Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk o fram till idag 18

19 Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen 19

20 Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna (trots, cd) 20

21 Samsjuklighet ADHD Helt rätt om det framgår att man kollat av adhd symtom före depressionen 21

22 Missbruk Helt rätt om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering 22

23 Mani Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns 23

24 Tidigare suicidförsök Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar 24

25 Självskadebeteende Helt rätt om det anges när patienten skadade sig (period) och omfattning/allvar (frekvens) 25

26 Suicidriskbedöming Helt rätt om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering 26

27 Ärftlighet Helt rätt om rubrik "ärftlighet" med info 27

28 Skattningsskala 28

29 C-GAS 29

30 Familjefaktorer Helt rätt om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling 30

31 Kamrater Helt rätt om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression 31

32 Skolgång Helt rätt om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression 32

33 Status Helt rätt om stämningsläge och dödstankar/suicidstegen finns med 33

34 Bedömning Helt rätt om diagnos anges med motivering och svårighetsgrad samt någon samsjuklighet eller alternativa diagnoser 34

35 Vårdplan Helt rätt om skriftlig vårdplan som patient får med sig 35

36 Anhedoni Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat 36

37 Nedstämdhet Helt rätt om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet 37

38 Sömn 38

39 Energilöshet Helt rätt om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående 39

40 Aptitstörning 40

41 Koncentration 41

42 Självnedvärderande tankar 42

43 Dödstankar Helt rätt om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs 43

44 Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk och fram till idag 44

45 Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen 45

46 Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna (trots, 46 cd)

47 Samsjuklighet ADHD Helt rätt om det framgår att man kollat av adhd symtom före depressionen 47

48 Missbruk Helt rätt om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering 48

49 Mani Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns 49

50 Tidigare suicidförsök Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar 50

51 Självskadebeteende Helt rätt om det anges när patienten skadade sig (period) och omfattning/allvar (frekvens) 51

52 Suicidriskbedöming Helt rätt om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering 52

53 Ärftlighet Helt rätt om rubrik "ärftlighet" med info 53

54 Skattningsskala 54

55 C-GAS 55

56 Familjefaktorer Helt rätt om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling 56

57 Kamrater Helt rätt om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression 57

58 Skolgång 58 Helt rätt om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression

59 Status Helt rätt om stämningsläge och dödstankar/suicidstegen finns med 59

60 Bedömning 60 Helt rätt om diagnos anges med motivering och svårighetsgrad samt någon samsjuklighet eller alternativa diagnoser

61 Vårdplan Helt rätt om skriftlig vårdplan som patient får med sig 61

62 Dagens tider utbildare och chefer separat FIKA utbildare och chefer separat klinikvis chefer + utbildare, vad behövs? LUNCH utbildare och chefer separat klinikvis chefer + utbildare, plan framåt! GEMENSAM AVSLUTNING 62

63 Vad händer nu Ipad 3-4 st/klinik kommer ut inom en vecka (Amelie) Videomöte för monitor och projektledare sker över Cisco i slutet av januari, tid kommer på mail imorgon (Håkan). Rutiner för återkoppling +patientenkät slipas. Medsittningstider för behandlingsdelen läggs nu med start om en månad. Sker (projektledare-handledare). Tekniken för handledning slipas på detaljer. (Projektledare) Kaskad. Välja behandlare och sätta datum för kaskadutbildning. Utse utbildare till utbildning 1. 63

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018 Deplyftet Våg 2-1:a journalkoll 21 november 2018 1 Metod En läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För

Läs mer

Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019

Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019 Deplyftet Våg 1-8:e journalkoll 22 januari 2019 1 Patientflödesmätning 2 Patientflödesmätning oktober 2018 300 Oktober 2018 250 200 7 5 12 5 depbehand deputb 150 depannan ångdep 100 4 5 30 222 23 5 1 10

Läs mer

DEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen

DEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen DEPLYFTET Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen Dagens program 08.30-09.30 Depspåret och journalkvalitet idag idag? (H) 09.30-11.30 fika 10-10.20 Utbildare med Anna & Maria, Chefer med Robert

Läs mer

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017 Deplyftet Våg 1-2:a journalkoll 21 september 2017 Patientflödesmätning Maj 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 20 Utbildarstatistik maj-aug 2017

Läs mer

Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler

Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler Deplyftet våg 2 Journalkoll 2017 års journaler 2018-09-11 Procent % Andel depressionsdiagnoser 2017 Samtliga nybesök under 2017 och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34)

Läs mer

DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression

DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Välkomna till Deplyftet!! NV Skåne Anna Santesson, Halland Norrbotten Jönköping Håkan Jarbin, SFBUP/ Halland Maria Zetterqvist, Linköping Västerbotten

Läs mer

Välkomna till Deplyftet

Välkomna till Deplyftet Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5.

Läs mer

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Välkomna till Deplyftet

Välkomna till Deplyftet Välkomna till Deplyftet 2018-2021 Implementering av SFBUPs riktlinje depression Malmö/Trelleborg Blekinge Sörmland Dalarna Avståndet mellan evidens och dagens vård är stort There is a 15-20 year gap from

Läs mer

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Självmordsriskbedömning

Självmordsriskbedömning Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,

Läs mer

BUP-skrivning HT 2014

BUP-skrivning HT 2014 BUP-skrivning HT 2014 Fråga 1 Du arbetar som läkare på barnakutmottagningen. Föräldrar söker med sin son Jimmy, 9 år. Pojken har krockat med cykeln i hög fart när han försökte köra nerför en trappa. Commotio

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs

Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Procent sept Antal journaler

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården 2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

DEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin

DEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin DEP LYFTET Utvärdering 2017 Anna Santesson Håkan Jarbin DEPLYFTET UTVÄRDERING 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Liten utvärdering under behandlingssamtalen 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Liten utvärdering

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.30-09.00 Introduktion till dagen (HJ) 09.00-10.30 Föreläsning verktyg och tips

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Mycket bra jobbat/ R-MJ. procent Strålande, ni är på gång./ R-MJ

Mycket bra jobbat/ R-MJ. procent Strålande, ni är på gång./ R-MJ Andel patienter på strokeenheten i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

DEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin.

DEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Fallformulering psykoedukation vårdplan DEP LYFTET fallformulering psykoedukation vårdplan INNEHÅLL Inledning

Läs mer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer 1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

DEP LYFTET. Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin

DEP LYFTET. Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET DET DIAGNOSTISKA SAMTALET 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 3 Uppkomst och vidmakthållande av

Läs mer

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg Innehåll Bakgrund och process Algoritmer utifrån tillstånd Skillnader mellan RETTS-BUP

Läs mer

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Samsjuklighet vid autism farmakologisk behandling Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Budskapet Samsjuklighet är regel en diagnos undantaget dvs rule out ALLA patienter (med autism) ska få en

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning

Läs mer

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Användbara diagnos- och KVÅ-koder Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Handlingsplan vid suicidrisk

Handlingsplan vid suicidrisk Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning

Läs mer

DEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet

DEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet Anna Santesson Juni 2015 Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet Innehåll Om manualen 3 Ge allmän information om samtalet och BUP 4 Ta

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

DEP LYFTET. Utvärdering. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Utvärdering. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Utvärdering Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET utvärdering INNEHÅLL Stegvis uppföljning 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Översiktlig

Läs mer

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs

Läs mer

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom STOCKHOLM 170322 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

DEP LYFTET. Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin

DEP LYFTET. Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEP LYFTET Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET PSYKOEDUKATION & VÅRDPLAN 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Psykoedukation _ allmänna delen 4 Förtest

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st Beroendecentrum Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013 Totalt: Män: Kvinnor: 46 st 30 st 16 st Åldersgruppering 18-25 år: 8 st 26-40 år: 21 st 41 år uppåt: 17 st Varav 30 st av dessa har

Läs mer

Följ dina symtom med den här speciellt för myeloproliferativa neoplasier (MPN) utvecklade symtomdagboken. För att säkerställa att du får den

Följ dina symtom med den här speciellt för myeloproliferativa neoplasier (MPN) utvecklade symtomdagboken. För att säkerställa att du får den 21 63 89 47 5 6 3 1 Följ dina symtom med den här speciellt för myeloproliferativa neoplasier (MPN) utvecklade symtomdagboken. För att säkerställa att du får den behandling som just du behöver, är det viktigt

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program Schema 22/11 08.00-09.00 Introduktion av Håkan 09.00-9.45 Föreläsning, inspel från

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3 Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra

Läs mer

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning

Läs mer

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus Vårdprevention allt hänger ihop Risk för fall Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för ohälsa i munnen Äldre inom alla diagnoser, i alla

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

ROBERT HOLMBERG INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet 16/1 ROBERT HOLMBERG INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program Schema 16/1 08.00 08.30 Introduktion av Håkan 08.45-10.00 Föreläsning, inspel från Robert/Håkan

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

DEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

DEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEP LYFTET Återfallsförebyggande 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 5 Disposition av samtalet 5 Behandlingsarbetets

Läs mer

Helårsuppföljning BUP och VUP

Helårsuppföljning BUP och VUP Helårsuppföljning BUP och VUP BUP-helårsuppföljning i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Huvuddiagnoser Antal Personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 79 Z - Allmän undersökning och utredning av personer

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer