Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se"

Transkript

1 Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland

2 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

3 Depression försämrar Skolresultat Relationer och utveckling Fysisk hälsa o långsiktig funktion Belastning på familj Suicidrisk Självskadebeteende/s-försök Missbruk o beteendestörning Och ökar risk för fortsatta depressioner som vuxen Diagnostisera och behandla depression! Thapar A et al., BMJ 2010;340:c209 Birmaher B, AACAP 2010

4 Läget? Underbehandling av depression är ett större problem hos tonåringar jmf med vuxna Prevalensen av depression Tonåringar: 6% (ungefär som hos vuxna) flickor 8% :pojkar 4% Skolbarn före pubertet: 2% Flickor = pojkar Återfall är regel; 40-70% risk inom 3-5 år Thapar A et al., BMJ 2010;340:c209 Birmaher B, AACAP 2010 Birmaher B et al. J Am Acad Ch Adolesc. Psychiatry, 2011;50:

5 Högriskgrupper för depression Depression hos föräldrar, OR x3-4 Depressiva symptom subkliniskt, OR x2-3 Unga som tidigare haft episod av depression Annan psykiatrisk diagnos Somatisk sjukdom Missbruk Psykosocial belastning Thapar A et al., BMJ 2010;340:c209

6 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

7 Ledsen eller deprimerad? situationsspecifik avgränsad känsla lagom o sund Genomgripande förstämning mer kroppsligt mer kognitivt nedsatt funktion

8 Anhedoni = bäst i test 1. ger diagnos o 2. är tecken på svårare dep Man analyserade med item response Theory (IRT) KSADS symtomprofil från n=3403 patienter från 12 studier 5-18 år, medianålder 12,4 år depression är unidimensionellt Vad ger diagnos (diskriminerande symtom)? Nedstämdhet o anhedoni Energibrist, irritabilitet, konc problem Sömn, negativa tankar, psykomotor, aptit suicidalitet Vad är tecken på svårare depression? Suicidalitet.aptit..psykomotor Anhedoni.. Irritabilitet Energibrist.. nedstämdhet Sömn negativa tankar koncentration Cole DA et al., Psychol Assessment 2011;23(4):

9 Anhedonifrågan (dvs hur fråga om glädjelöshet) Är de flesta saker som du/han/hon brukar gilla att göra påtagligt mindre roliga/intressanta?

10 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

11 Tillfrisknande påverkas av.. Mest info hämtat från TORDIA studien där 334 tonåringar som inte svarat på 12 v SSRI randomiserades till ny medicin +/- KBT och följdes under veckor Svårighetsgrad av depression o hopplöshet Samsjuklighet Dystymi=långdraget förlopp ångestsyndrom Alkohol Familjekonflikt Anhedoni (bättre än totalpoäng) Manisymtom Skolproblem (under termin) Depression hos mamman Emslie G et al., Am J Psychiatry 2010;167(7): McMakin et al., J Am Acad Ch Adolesc Psychiatry, 2012;51(4): Maalouf et al.,j Aff Disorders 2012;138:86-95 Shamseddeen et al. J Am Acad Ch Adolesc Psychiatry, 2011: Weismann MM et al. JAMA. 2006;295(12): Budskapet: Håll koll på dessa faktorer!

12 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

13 Nytt i DSM5.. Disruptive Mood Dysregulation Disorder Ilskeanfall (verbalt/fysiskt) av klart onormal grad x3/vecka Stämningsläget negativt irritabelt, ilsket, dystert; oftast, nästan dagligen o observerbart Duration 1+ år och max 3 månader fri emellan Ålder Debut före 10 år och diagnos sätts ej före 6 år o ej efter 18 år Exklusion Affektivt syndrom (BP UNS, MDD, Dystymi, Bipolaritet) Om förklaras bättre av annan störning (PDD, PTSD, Sep Ång,,) eller av organisk el toxisk påverkan

14 Nytt i DSM5 om: Major Depressive Episode (MDE) Samma kriterier! Distinktionen mot normal sorg förtydligas anger smärtsam förlust men även ekonomi o naturkatastrof som rimliga skäl för sorg, störd sömn/aptit Tar bort 2 månaders gräns för sorgereaktion Som tidigare bör man vid sorg ej uppvisa s-tankar, hämning eller allvarlig funktionsnedsättning.

15 Nytt i DSM5 : Premenstruell Dysfori Duration Startar veckan premenstruellt, förbättras efter några dagar o sedan minimeras/försvinner helt Pågått ett år, +prospektivt 2 perioder Symtom Labilitet/irritabilitet/nedstämdhet/ångest+ min 5sy Rational Kan misstolkas som depression, dystymi Finns effektiv behandling = episodisk SSRI

16 RESPONS, REMISSION, TILLFRISKNANDE, ÅTERFALL, ÅTERINSJUKNANDE.. TÄNK FÖRLOPP!! Partiell Remission Full Remission Tillfrisknande Återfall Återinsjuknande Symptoms Respons Symptoms Faser i behandlingen Akut Fortsättnings Underhålls Behandla in i kaklet = hit! Emslie G, AACAP, Chicago10/2008

17 Depressionsbedömningen..! Symtom och förlopp episodisk? Suicidalitet Funktionsnivå (hemma, skola, fritid, kompisar) Samsjuklighet (adhd, ångest, beteende, mani) Belastningar (alkohol, fldr dep/konflikt, skolproblem) Resurser (intressen, kompisar, fysisk aktivitet, sömn o mat) Önskemål och förhoppningar

18 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling! Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

19 Basbehandling (SCC) =KBT vid rejäl depression Engelsk studie av n=208 unga år i kliniskt material med måttlig-svår depression som inte hade blivit bättre på 2+ psykopedagogiska samtal randomiserades till 1. Fluoxetin (20-40 mg)+standardsamtal 30 min x 6,5 styck 2. fluoxetin (20-40 mg)+ KBT 55 min x 10,6 styck 21% svarade på kort inledande psykosocial behandling SCC+fluoxetin = KBT+fluoxetin BUDSKAPET: Spec KBT använder x3 mer resurser men inte bättre än basbehandling under 7 månader i denna rel. svårt deppiga grupp med CGAS 40 Goodyer et al., BMJ 2007;335:142

20 Specialist Clinical Care for Depression (SCC) (BASEN) första linjen: särskilt när kompetens för specifika terapier saknas/är otillräcklig (GRUNDEN) basutbudet: som garanterar bredd och holistiskt tänk före mer specifik terapi startasdelivered Dr Raphael Kelvin, AACAP Toronto 2011,October 17-23

21 Basbehandling-tidsplan Samtal1-2: diagnostik (vecka 1 2) (1 1.5tim), risker/styrkor, vårdplan Samtal 3-4: psykoedukation; multimodal input (vecka 3 6) (30 60 minuter/samtal) Utvärdering (vecka 6) om respons=fortsätt jobba enl plan, annars Tilläggs/annan intervention ex medicinering Samtal 5-10: fortsätt jobba enl plan/ny plan (vecka 6 18): Utvärdering! (3 4 månader) Symtom, funktion, delmål/mål Samtal 11-12: underhållsbehandling, återfallsförebyggande Fritt efter Dr Raphael Kelvin, AACAP Toronto 2011,October 17-23

22 shared narrative =skapa en gemensam berättelse Diagnos, diff diagnos o risk Viktiga bakgrundsfaktorer; styrkor/svagheter Mål och delmål Gemensam åtgärdsplan

23 SHARED NARRATIVE i mindre het men lika effektiv förpackning VÅRDPLAN för: VP-utvärderas: 20 - VP-ansvarig: Pnr: Problemformulering (varför BUP=vad som ej funkar, symptom/diagnos, problemlista, resurser) J har blivit deppig sedan 1-2 månader och orkar knappt träffa kompisar, går till skolan men nu dåliga resultat pga trött och okoncentrerad. Insomning tar 2 timmar o vaknar på natten o tänker då på döden. Har nu drabbats av en depression och har för 2 år sedan haft en ätstörning och klarat att bli frisk från den. Bråk med pojkvän o mamma som också är deppig men lärare förstående och är annars duktig i skolan. Rör sig lite. MÅL: Bli fri från Depression Delmål (något om varje hinder/problem/huvudsymptom): -somna inom 1 timma -träffa kompisar x2/vecka -nedstämdhet halverad i tid o tyngd -rett ut relation med pojkvän, ma bråk 1/4 - dödstankar borta minst till 1/4nivå -motionerar något minst x3/vecka PLANERING (vad ska göras för att uppnå delmålen och av vem): Genomgång av depression med familj inkl vad man kan göra för att bli bättre/bra, Samtal x1/vecka, blandat egna o familj Skolmöte o plan för minskade krav/schema till ca 50% nivå Remiss vårdcentral för mamma Sömn: zopiklon tn i 2 veckor Ringa kompis o fråga om någon aktivitet Gå igenom relation till pojkvän i samtal o göra plan för hur reda ut Rask promenad x3/ve 1a veckorna, sedan prova något pass x1/ve MADRS o utvärdering med FastVårdKontakt o föräldrar (6 veckor) o då kan fluoxetin övervägas om symptomdelmål inte uppnåtts HALMSTAD

24 Red i problem med pojkvän Och hantera omöjlig studiesituation Grubbel Problem lösning Hopplöshet Börja sova bättre Ha tydliga mål o plan Inkl utvärderingspunkt Balanserad optimism God vård Aktivering Passivitet Kom igång med kompisar Och motion Var snäll Lyssna Visa medkänsla företräd Bra psykopedagogik, förstå, stötta o peppa! SSC by Dr Raphael Kelvin, AACAP Toronto 2011,October 17-23

25 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

26 Hur effektiv är psykoterapi? Metaanalys av 35 studier med stramare statistisk metod och bredare inklusion Effektstorlek (ES) 0,34 (liten måttlig) Passiv kontroll ES=0,41 Aktiv kontroll ES=0,24 (oftare kliniska patienter) KBT = andra former (IPT etc) Reducerade ångest men ej externaliserande störning Effekt kvar efter 2 3 månader men ej efter 1 år Stort behov av metodutveckling Intensitet Effektiv intervention beteendeaktivering? Annat?? Weisz JR et al., Psychol Bull 2006;132(1):

27 KBT bra i tidig/lindrig fas! N=316 tonåringar år där förälder haft depression och som själv hade haft depression eller hade vissa depressiva symptom men inte stod på SSRI randomiserades till 6 månader sammanlagt 14 KBT sessioner i grupp eller att själva söka behandling NNP (Number Needed to Prevent) = 9 Depression hos 33 vs 21%, p=0,03 BUDSKAPET: KBT fungerar bra vid lindriga depressiva symptom. Garber J et al., JAMA 2009;301(21):

28 Men KBT hjälpte ej om förälder BUDSKAPET: Kolla upp depression hos förälder Behandla/remittera!! hade pågående depression Depression hos 24 vs 31%, p=0,26 40 vs 12%, p<0,001 Kontroll+frisk fldr Kbt+dep fldr Kontroll+dep fldr Kbt+frisk fldr Garber J et al., JAMA 2009;301(21):

29 Ej svarat på SSRI under 12 veckor 60% KBT gjorde skillnad! (Tordia) respons >50% efter 12 veckor 50% 40% 30% 20% 10% P=0,009 SSRI venlafaxin KBT inte KBT 0% 1 medicinering psykoterapi Brent D et al., JAMA 2008;

30 men KBT hjälpte ej om tonåringen hade skolproblem (Tordia) Shamseddeen et al. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 2011;50(11): Tänk brett! Ta FÖRST itu med föräldradepression och skolproblem SEDAN KBT/IPT eller farmaka

31 Återfallsförebyggande KBT vid depression sekventierad behandling 46 st åringar, som svarat på 12 v fluoxetin fick antingen Bara Fluoxetin i 3 mån (MM) Fluoxetin i 3 mån + KBT i 6 mån (MM+CBT) dvs 8 11 samtal Risken för återfall minskade från 36 14%(NNT=5) P<0,05 Kennard B et al., J Am Acad Child & Adolesc Psychiatry 47(12), 2008,

32 Återfallsförebyggande KBT vid depression sekventierad behandling Först bedömning o psykopedagogisk intervention Sedan SSRI Sedan återfallsförebyggande KBT (RP CBT) Tidslinje; Skräddarsy paket efter 1. egen symptombild, 2. kvarstående symptom o 3. förväntade hinder (KBT) beteendestrategier (KBT) kognitiv omstrukturering (KBT) problemlösning familjeintervention Fokus på hälsa och på att må bra Förhindra återfall Kennard B, AACAP 2009

33 översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen Tänk brett! Nytt i DSM 5 (DMDD) Vad kan vi göra? Börja alltid med basbehandling Specifik psykologisk behandling Farmakologisk behandling

34 Cochrane 2012: Antidepressiva vs placebo

35 Venlafaxin o paroxetin ökar suicidalitet P P Venlafaxin Paroxetin

36 Svårare depression = mer nytta av läkemedel Metaanalys av 6 studier, n=718 där vuxna med depression fått placebo eller antidepressiv medicinering (ADM) (3 med tricycklika o 3 med SSRI). Klinisk signifikans om Effektstorlek >0,5 eller 3 poäng på HDRS Vid 25 poäng på HDRS dvs måttlig-svår D. BUDSKAP: Medicin om måttlig-svår depression eller om symptom blir kroniska Fournier JC et al JAMA. 2010;303(1):47-53.

37 Fluoxetin = snabbare förbättrad Treatment of Adolescent Depression Study (TADS) n=439 med ålder år randomiserades till kbt+flx, flx, kbt eller pbo och de aktiva grupperna behölls i 9 månader. Depression var måttlig-måttligt svår 90% BUDSKAPET: Fluoxetin var nästan lika bra som kombinationsbehandling och mkt bättre än KBT till 12 ve. på denna grupp av måttligmåttlig svår depr Patient o förälder bör få denna info före beslut om fortsatt behandling 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel som förbättrats 12 veckor 18 veckor 36 veckor fluoxetin+kb fluoxetin kbt TADS team Arch Gen Psychiatry 2007;

38 Antidepressiv effekt kommer inom 4 veckor Man följde förloppet för n=168 unga 7-18 år som öppet fick fluoxetin varav hälften var barn och drygt hälften pojkar 80% av förbättringen i nedstämdhet skedde under de första 4 veckorna OFTA Irritabilitet/nedstämdhet o anhedoni MINDRE OFTA observerbar nedstämdhet eller skuld/ringhet/s-tankar BUDSKAPET: UTVÄRDERA EFTER 4 VECKOR AGERA! Tao R et al, JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOPHARMACOLOGY Volume 20, Number 5, 2010

39 Högre dos = mer effekt för flx/cit Man mätte serumnivåer (dalvärden ve 6 +12) och undersökte om respons hade koppling till högre plasmanivåer av medicin P=.005 P=.07 P=.04 GM=geometricmean som statistiskt är riktigare än mean GM <GM Budskapet: VEN FLX/CIT FLX CIT PAR För fluoxetin och citalopram är det vb klokt att höja dosen över 20 mg. Undvik paroxetin o venlafaxin, som redan hade maxat Sakolsky et al., J Clin Psychopharm 2011;31:92-97

40 steg 0 steg 1 steg 2 steg 2a steg 3 Algoritm för farmakabehandling av depression Psykopedagogik och stöd måttlig depr 6-8 ve; svår depr 2 veckor Monoterapi: SSRI fluoxetin, cit/srt/esc Ingen respons Monoterapi: annat SSRI Partiell respons Tillägg: Stage 2a 1. mirtazapin 2. bupropion 3. litium Monoterapi: annan grupp Venlafaxin, Duloxetin, Bupropion, Mirtazapin Partiell eller ingen respons = NY DIAGNOSTIK! RASKA PÅ! 2-3 veckor på varje dos BEHANDLA TILL REMISSION Respons Respons Respons Response Fortsätt Fortsätt Fldr dep? Skola? Fortsätt Alkohol? Sömn?mani? Motion? Bråk, fldr dep? Ångestsm? ADHD? Annat..? Riktlinjer BUP Halland efter bearbetning efter Hughes CW, et al. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2007;6: Profylax

41 Depression take home Fråga ALLA om nedstämdhet, anhedoni o dödstankar Vid depression tänk brett Skolbelastning Föräldradepression Funktionsnivå o livsstil Samsjuklighet alkohol ALLTID BASBEHANDLING FÖRST Sedan ev. KBT/IPT (bättre funktion) eller farmaka (sämre funktion) UTVÄRDERA! till remission (in i kaklet)

Farmakabehandling av depression. Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se

Farmakabehandling av depression. Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se Farmakabehandling av depression Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se Steg för steg 1. Diagnos = ordentlig kartläggning är viktig symptom, samsjuklighet, missbruk!, suicidalitet,

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Samsjuklighet vid autism farmakologisk behandling Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Budskapet Samsjuklighet är regel en diagnos undantaget dvs rule out ALLA patienter (med autism) ska få en

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Kliniska riktlinjer. Depression

Kliniska riktlinjer. Depression Kliniska riktlinjer Depression 2013 Syfte 2 Genomförandeplan 2 Klinisk bild 2 Utredning 4 Behandling av lindrig medelsvår depression 6 Behandling medelsvår svår depression 9 Individuell vårdplan 10 Utvärdering

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Kliniska riktlinjer USA För mani (enligt DSM-IV) är den primära behandlingen farmakologisk De flesta unga med bipolär

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Riktlinje depression. sfbup. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Riktlinje depression. sfbup. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Riktlinje depression 2014 sfbup Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Arbetsgrupp: Håkan Jarbin, med dr, leg psykoterapeut, SFBUP och BUP Halland Anne-Liis von Knorring, professor emerita,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom. Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand

Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom. Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand Bipolär sjukdom och samsjuklighet Psykoterapiforskning Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom

Läs mer

Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923

Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923 Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923 Uppgifter om ev. jäv Dr Karanti har medverkat i kliniska prövningar för Lundbeck samt erhållit föreläsningsarvode

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

DEP LYFTET. Utvärdering. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Utvärdering. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Utvärdering Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET utvärdering INNEHÅLL Stegvis uppföljning 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Översiktlig

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram barn/ungdomar med depression

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram barn/ungdomar med depression Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram barn/ungdomar Revideras senast 2016 Yvonne Gedin Ulla Hellqvist Margaretha Pero Ingrid Thörn Juni 2014 Omarbetad version Innehållsförteckning

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

DEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin.

DEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Fallformulering psykoedukation vårdplan DEP LYFTET fallformulering psykoedukation vårdplan INNEHÅLL Inledning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP SFBUPs ADHD riktlinjer BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP Arbetsgrupp Kerstin Malmberg, specialist i barn och ungdomspsykiatri och med.dr. Marcus Westin,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer