Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Transkript

1 Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS ) giltigt till mars 2019 Utarbetad av Sektorsrådet i barn- och ungdomspsykiatri under ledning av Kunskapscentrum för psykisk hälsa Syfte Syftet med dessa kliniska riktlinjer är att säkerställa att suicidnära barn och ungdomar får så god vård som möjligt. Bakgrund Antalet suicid i Sverige har minskat kontinuerligt sedan 1980-talets början, utom för den yngsta åldersgruppen upp till 19 år där antalet varit detsamma de senaste 35 åren. Varje år tar svenska ungdomar i åldrarna år sina liv, och i genomsnitt är 8-9 av dessa ungdomar från VGR. I flera svenska enkätundersökningar uppger 7-8 procent av flickorna och 3-4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. För att kunna göra en tillförlitlig och välunderbyggd bedömning av suicidrisken hos barn och ungdomar är det viktigt att använda sig av en kombination av systematiskt tillämpad kunskap om risk- och skyddsfaktorer och av en intuitivt empatisk kommunikation med patienten. Suicidriskbedömningar grundas på klinisk bedömning och skattningsskalor, såsom Suicidstegen och Suicidal Intention Scale (se bilaga 2). Åtgärdskod: AU118, Strukturerad suicidriskbedömning Bedömning Vid suicidriskbedömningar föreligger ett flertal faktorer som skall tas i beaktan, dessa är indelade i sex grupper enligt nedan. 1. Statistiska riskfaktorer: a. Tidigare suicidförsök. b. Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/samsjuklighet (t.ex. depression, bipolär sjukdom, psykos). c. Somatisk sjukdom. d. Trauma och övergrepp. e. Genetiska riskfaktorer ärftlighet för psykisk sjukdom, suicid i släkten/familjen. f. Personlighet impulsivitet, aggressivitet, fientlighet, hopplöshet, stresskänslighet. g. Manligt kön. h. Akut eskalerande självskadebeteende. 2. Akut utlösande faktorer: a. Separation, dödsfall, kränkning, gräl, misslyckande. b. Sömnbrist. c. Missbruk, abstinens. d. Kamratkretsen, mobbning, suicid/suicidförsök i kamratkretsen. 3. Skyddande faktorer: a. God problemlösningsförmåga. b. God social- och relationsförmåga. c. Kan be om och ta emot hjälp av vårdnadshavare. d. Känsla av sammanhang och tillhörighet. e. Nätverkets resurser föräldrar, anhöriga. 4. Bedömning av föräldrars/närståendes omsorgs- och skyddsförmåga: a. Tar föräldrarna/närstående på sig ansvaret för patientens överlevnad? 1(5)

2 b. Hur är omsorgsnivån kring patienten? c. Föreligger total avsaknad av tillit till vårdnadshavare? 5. Psykisk status: a. Stämningsläge. b. Psykotiska symtom. c. Emotionell kontakt, attityd till behandlare, aggressivitet. d. Drog- eller alkoholpåverkan. e. Abstinens. 6. Medveten suicidbenägenhet, suicidstegen: a. Nedstämdhet Hur mår du? Är allt hopplöst? b. Dödstankar Känns livet meningslöst? Har du tankar på döden? c. Dödsönskan Önskar du att du vore död? d. Suicidtankar Har du tankar på att avsluta livet? e. Suicidimpulser Har du varit nära att skada dig i syfte att avsluta livet? f. Suicidavsikter eller- planer När, var, hur? g. Suicidhandling När, var, hur? Sammantagen suicidriskbedömning: Börja med suicidstegen. Om patienten befinner sig på något av de första två stegen, dvs a) nedstämdhet till b) dödsönskan, behöver man inte gå vidare med någon sammantagen suicidriskbedömning. Om patienten befinner sig på någon av de följande stegen, dvs från steget c) suicidtankar till g) suicidhandling, skall alla faktorer i punkt 1 till 6 vägas samman till en sammantagen suicidriskbedömning. Denna graderas i om patientens benägenhet att suicidera bedöms vara av: I. Låg risk II. Moderat risk III. Förhöjd risk IV. Hög risk Åtgärder efter sammantagen suicidriskbedömning I. Låg risk. Sedvanlig handläggning och uppföljning av grundsjukdomen. Informera om klinikens akutverksamhet och förse patient och vårdnadshavare med telefonnummer till akutavdelningen. Vid behov, fokusera på valda delar av säkerhetsplaneringen (se bilaga 1). II. Moderat risk. Suicidrisken dokumenteras enligt Meliors mall för riskbedömning. Handläggning och uppföljning baseras på klinisk bild och riskfaktorer för suicidalitet. Tillse ökad tillsyn, omsorg och psykiatrisk uppföljning. Gör säkerhetsplan tillsammans med patient och vårdnadshavare (se bilaga 1). Behandlare i öppenvården konsulterar läkare på mottagningen, alternativt mer erfaren legitimerad kollega, för att stämma av sin bedömning. Vårdnadshavaren ökar tillsyn om den unge och kontaktar vården vid behov. III. Förhöjd risk. Suicidrisken dokumenteras enligt Meliors mall för riskbedömning. Behandlare tillkallar läkare, och läkaren väger samman behandlarens riskbedömning med sin egen bedömning av patienten och fattar beslut om behovet av att skicka patienten för en akut inläggningsbedömning på BUP slutenvård. Om läkare i öppenvård fattar beslut om akut inläggningsbedömning på BUP slutenvård ska denne konsultera och informera ansvarig läkare på slutenvården innan patienten skickas. Om läkare fattar beslut att inte skicka patienten för en akut inläggningsbedömning skall behandlaren göra en säkerhetsplan tillsammans med patient och vårdnadshavare, (se bilaga 1) och planera för en snar tid för uppföljande bedömning av suicidrisken. 2(5)

3 IV. Hög risk. Hög risk är en indikation för psykiatrisk heldygnsvård. Behandlare tillkallar läkare som avgör behovet av inläggningsbedömning på BUP slutenvård. Om läkare i öppenvård fattar beslut om akut inläggningsbedömning på BUP öppenvård skall denne konsultera och informera ansvarig läkare på slutenvården innan patienten skickas. Om patienten inte accepterar inneliggande vård skall vård enligt LPT övervägas, och läkare i öppenvård tar ställning till utfärdande av vårdintyg. Uppföljning Alla barn och ungdomar som genomfört ett suicidförsök skall bedömas inom BUP. Patienter som har sökt akutsjukvård efter ett genomgånget suicidförsök skall bedömas av BUPs akutläkare efter att patienten är somatiskt frikänd. Patienter som inte har behövt söka akutsjukvård skall erbjudas ett akut besök på ansvarig BUP öppenvårdsmottagning. Vid bedömning av en patient som genomfört ett suicidförsök skall Suicidal Intention Scale användas, samt en förnyad suicidriskbedömning genomföras. Behandlare på BUP öppenvård skall alltid konsultera läkare på mottagningen för ställningstagande till behov av somatisk bedömning. Suicidal Intention Scale vägs in i den sammantagna suicidriskbedömningen. Vårdprocess vårdnivå Vårdgrannar rekommenderas konsultera BUP när patienten bedöms befinna sig på steget efter suicidtankar på suicidstegen, v.g. se punkt 6. Uppföljning av denna riktlinje Verksamhetschef ansvarar för följsamhet till riktlinjen. Uppföljning sker vartannat år av sektorsrådet barn- och ungdomspsykiatri, i dialog med andra berörda sektorsråd. Innehållsansvarig Sektorsrådet i barn- och ungdomspsykiatri. Bilagor 1. Säkerhetsplanering vid suicidrisk 2. Suicide Intention Scale (SIS) 3(5)

4 Bilaga 1: Säkerhetsplanering vid suicidrisk Gällande: Närvarande: Varför gör vi en säkerhetsplanering? Minska sårbarhet och öka stabiliteten: Utlösande händelse (triggers): Tidiga varningstecken: Ungdomens strategier: Viktiga personer att kontakta för stöd och hjälp: Vårdnadshavarens strategier: Risksanering (t.ex. vårdnadshavare tar hand om mediciner och säkerställer att farliga föremål undanröjs): Professionella att kontakta (t.ex. telefonnummer till BUP-jour och akutverksamheter): Godkänd av: 4(5)

5 Bilaga 2: Suicide Intention Scale (SIS) 5(5)