DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression
|
|
- Alexandra Stina Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression
2 Välkomna till Deplyftet!! NV Skåne Anna Santesson, Halland Norrbotten Jönköping Håkan Jarbin, SFBUP/ Halland Maria Zetterqvist, Linköping Västerbotten Västmanland Johanna Mikaelsson, Halland Jens Knutsson, Lund Johanna Rindler, Örebro Värmland Robert Holmberg, Lund Ulrika Thornadsson; Örebro
3 Därför deplyftet!! Depression drabbar årligen 6% av tonåringar Olsson, G. et al., Eur Ch Ad Psych, 1997, Ger störst funktionsnedsättning (mätt med quality adjusted life years, WHO) Tonårsdebut innebär sämre prognos Williams, J.M., et al., J Affect Disord, (1-2): p Hälften av självmord sker vid depression Thapar, A., et al,. Lancet, (9820): p Depression är viktig för självskadebeteende Greydanus, DE et al. Keio J Med, : Behandling på BUP sker utifrån personlig preferens och inte utifrån psykiatrisk bedömning och evidens Psykisk ohälsa hos unga. 2009, Socialstyrelsen Förändring av vård kräver planerad implementering
4 En riktlinje - tio manualer... Öl Anna Santesson Ps Markus Andersson Ps Helena Essunger Maria Zetterqvist Håkan Jarbin Öl, med dr, leg terapeut Håkan Jarbin Psykolog, med dr, leg terapeut Maria Zetterqvist Prof em Anne-Liis von Knorring
5 ...tio samtalsstöd... tar riktlinjerna ut till samtalet
6 ...och 30? filmklipp
7 Modulerna steg för steg 1. Diagnostik 8. utvärdering 9. Återfallsförebyggande 2. psykoedukation och vårdplan 7. relationer 3. Intro problemlösning; skola och sömn 6. aktivering suicidbedömning 4. föräldrastrategier 5. sömn och aktivering
8 Effektiv implementering vad säger forskningen? 3 år + egen kaskadutbildning Monitorering depspår, journal, (patient) Medsittning Depspår Rollspel Triagering Rätt medarbetare Data feedback Fixsen, DL et al. (2005).Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL; Nat Impl Research Network
9 Feed-back på förbättring Journalerna & Depspår x3/termin Identifiering av depression (av nybesök) Depspår (antal nya-diagnos-vårdplan) Kvalitetsindikatorer ur journal (ST-läkare) Medsittning med feedbackformulär x3
10 Feedback och programtrohet från patient Online från patient/förälder èbehandlare/deplyftet Symtomskalor Funktion Nöjdhet med samtal Följsamhet till kärnkomponenter i riktlinjerna Start när kursen blivit godkänd (jan 2018)
11 Kaskadutbildning hemma på klinik Kick off Göteborg jan heldagar med egna behandlare 3 medsittningar hemma
12 Utgångsläget utifrån enkät till medarbetare -belyser determinanter för implementering n INNOVATIONEN Riktlinjen ter sig förståelig, användbar samt nyttig. n ANVÄNDARNA Medarbetarna inom BUP är positiva till sitt arbete och till evidensbaserad vård. De flesta på BUP har jobbat <5 år. n INRE KONTEXT De flesta är belastade och undanträngning från andra diagnoser. Bekymmer med hög personalomsättning. Varierande förtroende för ledningen, ofta gott klimat nyttre KONTEXT Ledningen bör mer betona kvalitet och utvärdering av vården.
13 Andel depressionsdiagnoser 2016 Samtliga nybesök under 2016 och andelen av dessa som någon gång under året få> depressionsdiagnos (F32-34) 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% F32-F34 Ej dep 20% 10% 0% Andelen depressionspatienter bör ligga på (20-) 30%
14 Anhedoni Helt räg om det både beskrivs glädjelöshet och ag aktiviteter därför minskat
15 Nedstämdhet Helt räg om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet
16 Sömn
17 Energilöshet Helt räg om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående
18 Aptitstörning
19 Koncentration
20 Självnedvärderande tankar
21 Dödstankar Helt räg om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs
22 Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk o fram till idag
23 Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen
24 Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna (trots, cd)
25 Samsjuklighet ADHD Helt räg om det framgår ag man kollat av adhd symtom före depressionen
26 Missbruk Helt räg om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering
27 Mani Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns
28 Tidigare suicidförsök Helt räg om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar
29 Självskadebeteende Helt räg om det anges när patienten skadade sig (period) och omfagning/allvar (frekvens)
30 Suicidriskbedöming Helt räg om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering
31 Ärftlighet Helt räg info förekommer om "ärftlighet
32 SkaGningsskala
33 C-GAS
34 Familjefaktorer Helt räg om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling
35 Kamrater Helt räg om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression
36 Skolgång Helt räg om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression
37 SammanfaGande bedömning
38 Riskfaktorer
39 Säkerhetsplan
40 SammanfaGning Samsjuklighet och mani Tidigare suicidförsök Anhedoni, energilöshet, CGAS, Missbruk, skattningsskala, säkerhetsplan Självskadebeteende, suicidbedömning Ärftlighet, nedstämdhet, sömn Dödstankar, kamrater, skola, familj
Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler
Deplyftet våg 2 Journalkoll 2017 års journaler 2018-09-11 Procent % Andel depressionsdiagnoser 2017 Samtliga nybesök under 2017 och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34)
Läs merDeplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018
Deplyftet Våg 2-1:a journalkoll 21 november 2018 1 Metod En läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För
Läs merDeplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017
Deplyftet Våg 1-2:a journalkoll 21 september 2017 Patientflödesmätning Maj 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 20 Utbildarstatistik maj-aug 2017
Läs merDeplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019
Deplyftet Våg 2-2:a journalkoll 16 januari 2019 1 Patientflödesmätning oktober 2018 100% 90% 80% 23 1 2 5 2 10 6 1 6 7 5 70% 60% 50% 40% 209 84 89 141 deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 12 13
Läs merDeplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019
Deplyftet Våg 1-8:e journalkoll 22 januari 2019 1 Patientflödesmätning 2 Patientflödesmätning oktober 2018 300 Oktober 2018 250 200 7 5 12 5 depbehand deputb 150 depannan ångdep 100 4 5 30 222 23 5 1 10
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merDEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen
DEPLYFTET Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen Dagens program 08.30-09.30 Depspåret och journalkvalitet idag idag? (H) 09.30-11.30 fika 10-10.20 Utbildare med Anna & Maria, Chefer med Robert
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5.
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet 2018-2021 Implementering av SFBUPs riktlinje depression Malmö/Trelleborg Blekinge Sörmland Dalarna Avståndet mellan evidens och dagens vård är stort There is a 15-20 year gap from
Läs merInstruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merDEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Återfallsförebyggande 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 5 Disposition av samtalet 5 Behandlingsarbetets
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merPraxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Läs merDEP LYFTET. Aktivering Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Aktivering 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET AKTIVERING 2017 INNEHÅLL Inledning 2 Förtest 3 Översikt 4 Teknik 6 Demonstration 12 Svårigheter
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.30-09.00 Introduktion till dagen (HJ) 09.00-10.30 Föreläsning verktyg och tips
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merVälkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merDEP LYFTET. Skola Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Skola 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET SKOLA 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 7 Behandlingsarbetets tre kärnkomponenter
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merNybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merDEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Utvärdering 2017 Anna Santesson Håkan Jarbin DEPLYFTET UTVÄRDERING 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Liten utvärdering under behandlingssamtalen 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Liten utvärdering
Läs merBUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merDEP LYFTET. Psykosocial basbehandling Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen
DEP LYFTET Psykosocial basbehandling 2017 Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET PSYKOSOCIAL BASBEHANDLING
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merVerksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri till
Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2012-01-01 till 2012-12-31 Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri utgör såväl en sektion inom Svenska Läkaresällskapet
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merVerksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31
Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31 Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri utgör såväl en sektion inom Svenska Läkaresällskapet
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merDEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet
DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet Anna Santesson Juni 2015 Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet Innehåll Om manualen 3 Ge allmän information om samtalet och BUP 4 Ta
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merRETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg
RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg Innehåll Bakgrund och process Algoritmer utifrån tillstånd Skillnader mellan RETTS-BUP
Läs merBehandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merSjälvskadeprojektet för VGR och Örebro
Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merHur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Läs merIntegrerad beteendehälsa i primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans
Läs merDEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning
Läs merSFBUP:s Riktlinje för depression
SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs mer2(23) De i avtalet uppsatta målen för 2014 är alla uppnådda:
01054 1(23) Datum Diarienummer 2015-01-31 SKL 12/6459 Deplyftet - delrapport En modell för att implementera kunskapsbaserad vård och ge kliniska färdigheter i att bedöma och behandla depression och värdera
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merKonferens Första linjen
VÄLKOMMEN TILL... 4:e okt 2 0 1 7 i Stockholm Konferens Första linjen Den 4 oktober 2017 anordnar Uppdrag Psykisk Hälsa en konferens med fokus på Första linjen. Syftet med konferensen är att lyfta upp
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merBedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang
Bedömning inför psykoterapi Inledning Sammanhang Disposition Bedömning 1. i sitt sammanhang 2. med föräldrarna 3. med barnet 4. psykoterapeutfaktorer, examination Bedömningar av människor Planerade/spontana
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merEkot, P1, , inslag om en metod för behandling av barn och ungdomar med depression; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT 2018-10-29 Dnr: 18/00273 SAKEN Ekot, P1, 2018-01-16, inslag om en metod för behandling av barn och ungdomar med depression; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias.
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta
Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs mer