Utredning och behandling av självmordsnära patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning och behandling av självmordsnära patienter"

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division Psykiatri 13 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Divisionschef Divisionschef Gäller för: Division psykiatri Utarbetad av: Jonas Niklasson, psykiater, Wiktoria Granath, verksamhetsutvecklare, Els den Teuling psykiater 1 (13)

2 Sammanfattning Detta vårdprogram beskriver utredning och behandling av självmordsnära patienter och omfattar barn och vuxna inom division psykiatri. Vårdprogrammet är en uppdatering av det vårdprogram om självmordsnära patienter som publicerades Självmord och självmordsbenägenhet är problem som ofta blir aktuella i sjukvården. Av dem som tar sitt liv har upp till 96 procent en diagnostiserbar psykisk sjukdom. Merparten har varit i kontakt med sjukvården före självmordet, oftast med den psykiatriska vården eller med allmänläkare. Många av dem har också haft kontakter med socialtjänsten. Dessa kontakter borde kunna göra det möjligt att förebygga självmord i högre grad. Befintliga vårdprogram och rutiner inom divisionen har beaktats, i likhet med befintlig dokumentation av gemensamma erfarenheter från tidigare händelseanalyser där patienter tagit sitt liv. Händelsanalyser gjorda inom divisionen belyser att de största riskerna är kopplade till bristande kommunikation och följsamhet till rutiner och riktlinjer. Faktorer för en framgångsrik behandling är kontinuitet i vården och att vården sker i samarbete med patient och närstående. Programmet lyfter särskilt fram detta. Programmet tydliggör samverkan med andra divisioner och mellan vårdnivåer såväl inom hälso- och sjukvården och med andra samverkansparter, samt att tydliggöra funktionen patientansvarig i samband med överföring mellan olika enheter i divisionen. 2 (13)

3 Innehållsförteckning 1. Ansvar Syfte Patientgrupp Könsskillnader Vårdnivåer och prioriteringar Vårdnivåer Diagnostik och utredning Förhållningssätt Självmordsriskbedömning Anamnes Riskfaktorer Skyddsfaktorer Skattningsinstrument för självmordsriskbedömning Praktiska råd Upprepning av självmordsriskbedömning Behandling Vårdplan Närstående och vårdnadshavare Omvårdnad Att skapa en bärande relation Patientens säkerhet Tvångsvård Sociala interventioner Psykoterapeutisk behandling Farmakologisk behandling Undvik kontinuitetsbrott Förtydligande av akut omhändertagande av barn och unga patienter samt deras familjer Förtydligande av överföring av patienter mellan BUP och vuxenpsykiatri Förtydligande av överföring av patienter mellan psykiatrisk slutenvård, psykiatriskakutmottagning - och vuxenpsykiatrisk öppenvård Förtydligande av överföring av patienter mellan psykiatrisk slutenvård, psykiatriskakutmottagning, vuxenpsykiatrisk öppenvård och allmänmedicin Uppföljning Stöd för närstående och personal i samband med fullbordat självmord Dokumentation Kvalitetsindikatorer Referenser Bilagor Bilaga 1 Suicidstegen Bilaga 2 Checklista till vårdprogram (13)

4 1. Ansvar Berörd verksamhetschef ansvarar för att verksamheten arbetar i enlighet med detta vårdprogram. 2. Syfte Vårdprogrammet ska utgöra en gemensam grund för arbetet med självmordnära personer där syftet är att: förhindra självmord minska antalet självmord ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation ge riktlinjer för överföring av patienter mellan olika vårdgivare 3. Patientgrupp Detta vårdprogram gäller för såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. 3.1 Könsskillnader Suicid är vanligare bland män än bland kvinnor men suicidförsök och självskadebeteende är vanligare hos kvinnor och yngre. 4. Vårdnivåer och prioriteringar Självmordriskbedömningen ska kontinuerligt göras av all behandlingspersonal inom psykiatrin. Alla har ett självständigt ansvar för att självmordrisk uppmärksammas och läkare kopplas in när tvångsvårdsbedömning kan vara aktuellt. I svårbedömda fall har all personal ansvar att konsultera annan erfaren behandlare. 4.1 Vårdnivåer Självmordsrisken ska graderas i kategorierna låg, måttlig, svårbedömd eller hög. Svårbedömd och högrisk är högst prioriterade. All personal har ansvar för att göra nedanstående bedömning och dokumentera den. Handläggs inom allmänmedicin eller BUP Låg eller ingen risk. Handläggs antingen inom allmänmedicin eller vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård eller BUP Måttlig risk. Handläggs inom vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård eller BUP Svårbedömd risk. Handläggs inom vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård eller BUP Hög risk. 4 (13)

5 För självmordsriskbedömning se rubrik 5.2 Självmordsriskbedömning, för förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division allmänmedicin och division psykiatri beträffande patienter med psykiatrisk problematik ). 5. Diagnostik och utredning Utredningen av en självmordsnära patient måste vara allsidig. Kliniskt psykiatriska, somatiska, neurobiologiska, psykologiska och sociala aspekter bör belysas. Ett empatiskt bemötande är förutsättningen för att patienten ska våga berätta om sina självmordstankar. Bemötandet och omhändertagandet ska präglas av respekt, lyhördhet, acceptans och omsorg. Starka känsloyttringar hos patienten kan leda till osäkerhet hos behandlare vilket i sin tur kan resultera i att mötet sker på en ytlig nivå. En självmordsnära patient eller patient som behandlas för ett självmordsförsök präglas av känslor av skam, hopplöshet, förtvivlan, besvikelse och ilska. De kan i sin tur leda till att patienten drar sig undan eller uppvisar en aggressiv attityd vilket också är faktorer förknippade med en högre självmordrisk Förhållningssätt Visa omsorg och medkänsla Visa att du tar patientens upplevelse på allvar Visa en icke-dömande attityd Samla dig före samtal och tänk igenom samtalets syfte Lyssna aktivt och försök förstå Undvik att argumentera och avbryta med goda råd Sök kontakt med patienten med täta samtal som fokuserar på hopp Våga finnas kvar vid starka känsloyttringar 5.2 Självmordsriskbedömning En strukturerad och systematisk självmordsriskbedömning sker på ett likartat sätt varje gång och grundar sig på anamnes, status, skattningsinstrument, inventering av riskfaktorer och av skyddsfaktorer. När patienten har självmordstankar eller självmordsplaner ingår att utreda och vad dessa tankar eller planer i så fall består av, hur ofta de förekommer och när de förekom senast. I en strukturerad och systematisk självmordsriskbedömning ingår också att dokumentera psykiatrisk diagnos, aktuell behandling samt de åtgärder som vidtagits för att minska självmordsrisken. Självmordsrisken ändras över tid och behöver därför omvärderas under förloppet av en kris, under pågående sjukdom eller under vårdtiden. Självmordriskbedömning behöver därför upprepas. Den sammanfattade bedömningen dokumenteras under sökord självmordsriskbedömning och graderas i kategorierna låg, måttlig, svårbedömd eller hög för att kunna följa patientens självmordsbenägenhet över tid. Svårbedömd och hög risk är högst prioriterade. 5 (13)

6 All personal har ansvar för att göra nedanstående bedömning, dokumentera och vidta adekvata behandlingsåtgärder. Låg eller ingen risk: förnekar självmordtankar inga eller få riskfaktorer goda förutsättningar för tillförlitlig information Måttlig risk: självmordtankar men inga planer flera riskfaktorer men många skyddsfaktorer inget självmordförsök senaste året Svårbedömd risk: manipulativitet självmordsförsök relaterad till alkoholberusning osäkra besked om självmordsprocessen Hög risk: uttalade psykiska symtom i sjukdomsfas tydliga självmordsmeddelanden självmordstankar och självmordsplaner många riskfaktorer men få skyddsfaktorer Ovan uppgifter sammanfattas under sökord självmordsriskbedömning Anamnes Patientsamtalet är det viktigaste instrumentet i all självmordriskbedömning. Ett empatiskt och professionellt förhållningssätt ger förutsättningar för en god riskbedömning och för framtida kontakter. När patienten är ett barn eller ungdom ska patientens vårdnadshavare och eventuellt andra viktiga personer samt behandlarna delta. Barnet eller ungdomen ska ha möjlighet att också prata enskilt med behandlare. Sjukdomshistoria omfattar journalanteckningar från tidigare vårdtillfällen och används som underlag i bedömningen. Information från journaler och närstående/vårdnadshavare som behövs för tvångsvårdsbedömning får inhämtas utan patientens medgivande. Närståendesamtal kan ofta bidra med viktig information för bedömningen. Patienten ska informeras om vikten av närståendes delaktighet i vården. Närstående/vårdnadshavare ska informeras om eventuella outtalade signaler och riskfaktorer som patienten ger uttryck för. 6 (13)

7 5.2.2 Riskfaktorer I analysen av självmordsbenägenhet vägs ett antal bakgrundsfaktorer in. Bland dessa kan nämnas: Tidigare självmordsförsök. Psykisk sjukdom, till exempel, psykoser, ångest, depression, bipolär sjukdom, personlighetsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos. Missbruk av alkohol, droger Personlighetsfaktorer som lättkränkthet, aggressivitet och impulsivitet. Sömnstörningar och hög ångestnivå. Nyligen utskriven från psykiatrisk vård. Erfarenhet av självmord i den egna familjen eller bland vänner och arbetskamrater. Erfarenhet av våld, antingen blivit utsatt för eller själv brukat våld. Tidiga separationer, incest eller andra allvarliga problem i ursprungsfamiljen. Förlust, hot om förlust, skilsmässa, förlust av arbete och migration. Situationer som upplevs som kränkning, t ex polisutredning, mobbning, nätmobbning, indragning av körkort eller vapenlicens. Personer med svår fysisk smärta, långvarig plågsam sjuklighet utan något hopp om förbättring. Självmordsrisken kan ändras och behöver därför omvärderas under förloppet av en kris, under pågående sjukdom eller under vårdtiden Skyddsfaktorer Ett gott socialt stöd i parrelationen, familjen eller hos andra närstående Förmåga att vidmakthålla nära relationer Personliga värderingar, som religiös tro Rädsla för kroppslig skada vid självmordhandling Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra Föräldrars funktion- och omsorgsförmåga i den aktuella akuta situationen och på sikt Skattningsinstrument för självmordsriskbedömning Instrument för självmordsriskbedömning kan vara ett stöd, men kan inte ersätta den kliniska bedömningen. Suicidstegen (Beskow): En sorts checklista som används som stöd för samtalet och undersökningen. Frågorna avbryts om patienten på ett trovärdigt sätt svarar nekande. Instrumentet kan användas av alla professionella inom vården. Skalan gäller både barn, ungdomar och vuxna (Bilaga 1). 7 (13)

8 Instrumenten nedan kan ge gott stöd men kräver tolkning och ska endast användas av behöriga yrkesgrupper: Scale for Suicidal Ideation (SSI): Skalan syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av självmordstankarna, karaktären av tänkt självmordsförsök, aktualisering av tänkt försök och bakgrundsfaktorer. (Gäller för patienter över 18 år). Suicidal Intent Scale (SIS): Används efter ett självmordsförsök och värderar patientens intentioner med självmordsförsöket. 5.3 Praktiska råd Kontakta närstående, om patienten inte vill kontakta någon, undersök varför. Information från närstående bör inkluderas i självmordriskbedömning och vårdplanering. Var tydlig med ditt uppdrag. Informera om tidsramar och försök att hålla det som sägs. Tillåt vila och några dagars kravlöshet. Fortsätt att söka kontakt även om patienten är avvisande eller apatisk. Kom ihåg att avvisande är en riskfaktor för självmord. Förklara säkerhetsåtgärder och att dessa görs av omtanke. Dokumentera faktorer som kan ha påverkat varför självmordförsöket hände just nu, särskilt sådana uppgifter från närstående eller ambulanspersonal som riskerar att tappas bort. Följ upp självmordnära personer som skriver ut sig i förtid. Självmordrisken är särskilt stor under det första dygnet och månaden. Hopplöshet och depressiva symtom måste följas upp. Följ upp personer som uteblir eller avbokar sina öppenvårdsbesök. Försök utverka ett löfte från patienten till närstående och behandlare att inte göra nytt självmordsförsök, och att berätta om självmordstankar eller planer till sin omgivning. Specifika råd gällande barn och ungdomar Gör plan för: med vem barnet ungdomen ska vara de närmaste dagarna och vad man ska göra. Hur skolgången ska se ut. 5.4 Upprepning av självmordsriskbedömning Det är viktigt att självmordsriskbedömning omprövas kontinuerligt. 8 (13)

9 6. Behandling Gruppen av självmordsnära patienter är heterogen, med olika grunddiagnos och social situation. Behandlingen anpassas efter detta. Det bör särskilt poängteras hur viktigt det är att fortlöpande följa patientens självmordsbenägenhet. Om patienten inte kommer till avtalat återbesök ska man ringa patienten och/eller närstående. Erbjud patienten en snar återbesökstid eller ett hembesök. Se till att alltid ge patienten ett telefonnummer att ringa vid försämring. 6.1 Vårdplan Alla patienter ska ha en skriftlig vårdplan. Vårdplanen upprättas i nära samarbete med patienten. För vuxna tillfrågas patienten om medgivande för att ha närstående delaktiga. För barn- och ungdomar ska vårdnadshavare medverka. Vårdplan kan innehålla: Hur basala behov som trygghet, sömn, mat och dryck tillgodoses. Vårdform och omvårdnadsinsatser. Problem som patienten anser vara de mest överhängande och förslag till åtgärder. Behandlare som ska ingå. Tidsramen för behandlingsarbetet och tidpunkt för utvärdering. Åtgärder vid ökad självmordrisk eller om patienten avviker, eller inte kommer till avtalat möte. Kontakter med skola och planering av skolgång. Eventuellt intyg för vård av barn och eventuell sjukskrivning. Resurser hos patienten och i patientens närmiljö. Fördjupad utredning och diagnostik. Fortsatt behandling av psykiatrisk grundproblematik, psykoterapeutisk behandling, farmakologisk behandling. Nätverksinventering och hur samverkan kan se ut. Tid för återbesök. 6.2 Närstående och vårdnadshavare Inhämta om möjligt information från närstående/vårdnadshavare vid bedömning av patient med självmordsrisk. Tillfrågan och samtycke om att involvera närstående/vårdnadshavare ska dokumenteras i journalhandlingar. Involvera närstående/vårdnadshavare i vårdplaneringen så tidigt som möjligt. Informera berörd närstående/vårdnadshavare om självmordsrisk och i vilka situationer den kan öka. Ge information gärna både muntlig och skriftlig om vem närstående/vårdnadshavare kan vända sig till vid en försämring av patientens tillstånd. Beakta att närstående/vårdnadshavare kan behöva hjälp för egen del. Avvisa aldrig en närstående/vårdnadshavare med hänvisning till sekretessen, lyssna utan att röja sekretessbelagd information. 9 (13)

10 6.3 Omvårdnad Målet med omvårdnad och stöd till en självmordsnära patient är att bevara livet och stärka patientens möjligheter att klara av att leva. Två väsentliga komponenter i omvårdnaden är att skapa en bärande relation och arbetsallians med patienten och att värna om patientens trygghet och säkerhet Att skapa en bärande relation I det relationsskapande arbetet är det viktigt att komma ihåg att den självmordsnära patienten har svårt att känna förtroende för andra människor och att många av dem också är mycket lättkränkta. Lättkränktheten bemöter man bäst genom att visa patienten respekt. Den självmordsnära patienten har ofta stora svårigheter att förstå, hantera och reglera sina egna negativa känslor (ångest, vrede, sorg och skam), och mycket av det som ter sig som manipulativt beteende är i själva verket försök att undvika känslomässig smärta. Det är vanligt med skamkänslor efter ett självmordsförsök. Personalen kan ofta lindra dessa skamkänslor genom att inte vara dömande, utan bemöta patienten med respekt och vänlighet Patientens säkerhet När en patient är inlagd vid en psykiatrisk slutenvårdsavdelning kan övervakning som avser att förhindra självmordshandlingar vara aktuellt. Graden av övervakning måste fortlöpande bedömas och omprövas (se vårdrutin Instruktion för tillsyn övervakning, observation och bedömning av tillsynsgrad ) Tvångsvård I vissa fall kan tvångsvård vara anvisad för att förhindra att självmord sker. Ett ställningstagande till om tvångsvård är motiverat eller inte ska alltid göras för självmordsnära patienter som motsätter sig inläggning eller vill lämna sjukhuset. 6.4 Sociala interventioner Inte sällan behövs en kombination av olika insatser där kunskap om samhällets stöd och hjälp är nödvändig. Det är viktigt att problemen uppmärksammas och att åtgärder vidtas. Den sociala interventionen spänner över insatser av skiftande karaktär och omfattning. Det kan röra sig om: kortvariga insatser av rådgivande och informativ karaktär kontakter med olika myndigheter och med samhällets hjälporgan krisarbete med patientens sociala nätverk långvariga, psykosociala behandlingskontakter med målet att stödja och utveckla patientens förmåga att tillvarata såväl sina egna resurser som nätverkets. 6.5 Psykoterapeutisk behandling Psykoterapeutisk behandling kan vara motiverad för självmordsnära patienter. Utifrån patientens individuella problematik tar man ställning till vilken typ av terapi som är mest passande för individen. 10 (13)

11 6.6 Farmakologisk behandling Den farmakologiska behandlingen av den självmordsnära patienten inriktas på behandling av bakomliggande psykisk sjukdom. Det tar tid att få effekt av påbörjad behandling, varför man kan behöva ge ångestdämpande och sömnmedicin en tid. Behandlingseffekten ska utvärderas kontinuerligt. 6.7 Undvik kontinuitetsbrott Den självmordsnära patienten är ofta mycket ambivalenta till vård och om inte vårdkedjan fungerar finns risken att de avbryter kontakten. Därför behöver den självmordsnära patienten en fungerande vårdkedja, med kontinuitet och fast vårdkontakt. Varje övergång mellan olika vårdenheter innebär en säkerhetsrisk för patienten. Ansvaret för patienten får inte släppas innan nästa patientansvarig tagit vid. Exempel på övergångar mellan olika vårdinstanser eller vårdnivåer: Akutbesök uppföljning, BUP BUP - vuxen psykiatri Barnmedicin BUP Psykiatrisk sluten - och öppen vård Psykiatrin allmänmedicin (se avsnitt vårdnivåer) MAVA psykiatrin Förtydligande- akut omhändertagande av barn och unga patienter samt deras familjer Från övriga vårdinrättningar tas kontakt med enheten för intensiva insatser på BUP. Första samtalet ska ske inom 24 timmar. Om barnet/ungdomen har en pågående eller nyss avslutad kontakt på BUP ska man sträva efter att ordinarie behandlare är med redan vid första mötet. Telefonkontakt Möjlighet till telefonkontakt direkt för råd i den akuta situationen, krisomhändertagande och preliminär bedömning. Samtalskontakt inom 24 timmar Syftet med första samtalet är att få information om patientens livssituation och höra var och ens berättelse om det som hänt, tankar och känslor. Målet är att minska övergivenhetskänsla och rädsla, samt öka gemenskap och trygghet, uppmärksamma och stärka hälsobefrämjande faktorer och finna eventuell ohälsa som kräver behandling. Vid samtalet bör patientens närstående/vårdnadshavare och eventuellt andra viktiga personer delta. Barnet/tonåringen ska ha möjlighet för att tala enskilt med behandlare. Samtalet avslutas gemensamt. 11 (13)

12 6.7.2 Förtydligande- överföring av patienter mellan BUP och vuxenpsykiatri Vid förhöjd självmordsrisk ska man noga överväga om ett eventuellt överförande till vuxenpsykiatrin är lämpligt. Ungdomen kan ha kvar sin behandling på BUP efter 18- årsdagen respektive påbörja sin behandling på vuxenpsykiatrin innan 18 -årsdagen utifrån ungdomens behov och enligt särskilt överenskommelse mellan enheterna. Om ett överförande anses lämpligt ska behandlare på BUP vara med vid första besöket för att få kontinuitet i överlämnandet till vuxenpsykiatrin Förtydligande- överföring av patienter mellan psykiatrisk slutenvård, psykiatriskakutmottagning - och vuxenpsykiatrisk öppenvård Patient som vårdats på grund av självmordsförsök eller patient som väljer att skriva ut sig trots en kvarvarande svårbedömd eller hög självmordsrisk ska alltid ha en uppföljande kontakt inom fem arbetsdagar hos behandlare inom vuxenpsykiatriska öppenvården på den ort patienten är hemmahörande. Patient som vårdats för eller har en kvarvarande måttlig självmordsrisk ska alltid ha en uppföljande kontakt inom 10 arbetsdagar, hos behandlare inom psykiatriska öppenvården på den ort patienten är hemmahörande. Patienten ska innan den lämnar vårdavdelning eller akutmottagningen få: skriftlig information om tid och plats för återbesöket skriftlig information med telefonnummer och öppettider om vart den kan vända sig vid eventuell försämring (se Rutin för patienter som vårdats på allmänpsykiatrisk avdelning pga. självmordsbenägenhet) Förtydligande- överföring av patienter mellan psykiatrisk slutenvård, psykiatriskakutmottagning, vuxenpsykiatrisk öppenvård och allmänmedicin Patient som vårdats för måttlig självmordsrisk och inte har en kontakt inom vuxenpsykiatriska öppenvården men som har en fast distriktsläkare ska ändå ha en uppföljande kontakt inom 10 arbetsdagar vid psykiatrisk öppenvård. Inom psykiatrisk öppenvård görs sedan bedömning om patient ska överföras till allmänmedicin eller fortsätta vårdas inom psykiatrin. 7. Uppföljning Risken för nya självmordshandlingar är som störst under det första året efter ett självmordsförsök. Uppföljning och behandling bör därför erbjudas under minst ett års tid. Ett inträffat självmord eller ett allvarligt självmordsförsök är alltid att betrakta som en avvikelse och en avvikelserapport ska skrivas och en lexmaria ska göras( se Rutin anmälningsskyldighet enligt Lex Maria vid suicid/allvarligt suicidförsök) 7.1 Stöd för närstående och personal i samband med fullbordat självmord En riktlinje finns avseende stöd för närstående och personal i samband med fullbordat självmord eller annan allvarlig händelse. 12 (13)

13 7.1 Dokumentation En tydlig dokumentation är viktig. Alla uppgifter ska dokumenteras under adekvat sökord i Cosmic. Vid nedan sökord möjliggör filterfunktionen Självmordsriskbedömning Sökord Självdestruktiv handling Självmordsförsök Självmordsbenägenhet (Beskows självmordstege, risk-och skyddsfaktorer)) Riskfaktorer Resurser (Skyddsfaktorer) Självmordsriskbedömning (Gradering i rullist och sammanfattande motivering till denna i fritext) Den sammanfattade bedömningen dokumenteras under sökord Självmordsriskbedömning. Ange alltid vilken risknivå patienten befinner sig på; låg, måttlig, svårbedömd eller hög. Motivera också din bedömning i fritext under samma sökord utifrån skydds- och riskfaktorer som nämns under punkt och Dokumentera även de åtgärder som vidtas för att minska självmordsrisken. När man sätter diagnos anges psykiatriska grunddiagnosen samt aktuell bidiagnos avseende avsiktligt självdestruktiv handling X60-X Kvalitetsindikatorer Andel patientbesök med dokumenterad suicidriskbedömning och vårdplan. 9. Referenser Beskow, J., Palm Beskow, A., & Ehnvall, A. (2005) Suicidalitetens språk. Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsen, Artikelnr: , Vård av självmordsnära patienter en kunskapsöversikt. Stockholms länslandsting (2010), Regionalt vårdprogram Suicidnära patienter Stockholmsläns landsting, (Skrifter från Barn- och Ungdomspsykiatrin nummer 5, 2010), Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Svenska psykiatriska föreningen och Gothia fortbildning. (2013)Suicidnära patienter, Kliniska riktlinjer för utredning och vård. Nationellt centrum för suicidforskning (Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd. 10. Bilagor Bilaga 1 Suicidstegen Bilaga 2 Checklista till vårdprogram 13 (13)

14 Vårdprogram 15 (25) Bilaga 1 Suicidstegen : Utredning och behandling av självmordsnära patienter Gäller för: Division psykiatri Giltighetstid:

15 Bilaga 2 CHECKLISTA TILL VÅRDPROGRAMMET UTREDNING OCH BEHANDLING AV SJÄLVMORDSNÄRA PATIENTER UTREDNING: Anamnes. Samtal med patient Samtal med närstående Genomgång av journal inklusive filterfunktionen Självmordsriskbedömning Riskfaktorer Tidigare självmordsförsök. Psykisk sjukdom, till exempel, psykoser, ångest, depression, bipolär sjukdom, personlighetsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos. Missbruk av alkohol, droger Personlighetsfaktorer som lättkränkthet, aggressivitet och impulsivitet. Sömnstörningar och hög ångestnivå. Nyligen utskriven från psykiatrisk vård. Erfarenhet av självmord i den egna familjen eller bland vänner och arbetskamrater. Erfarenhet av våld, antingen blivit utsatt för eller själv brukat våld. Tidiga separationer, incest eller andra allvarliga problem i ursprungsfamiljen. Förlust, hot om förlust, skilsmässa, förlust av arbete och migration. Situationer som upplevs som kränkning, t ex polisutredning, mobbning, nätmobbning, indragning av körkort eller vapenlicens. Personer med svår fysisk smärta, långvarig plågsam sjuklighet utan något hopp om förbättring. Skyddsfaktorer Ett gott socialt stöd i parrelationen, familjen eller hos andra närstående Förmåga att vidmakthålla nära relationer Personliga värderingar, som religiös tro Rädsla för kroppslig skada vid självmordshandling Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra Föräldrars funktion- och omsorgsförmåga i den aktuella akuta situationen och på sikt Skattningsinstrument för självmordsriskbedömning Beskows suicidstege

16 Bilaga 2 CHECKLISTA TILL VÅRDPROGRAMMET UTREDNING OCH BEHANDLING AV SJÄLVMORDSNÄRA PATIENTER BEHANDLING Vårdplan Närstående och vårdnadshavare Omvårdnad Kan patienten vara hemma eller behov av slutenvård Tvångsvård aktuell Sociala interventioner Psykoterapeutisk behandling Farmakologisk behandling Undvik kontinuitetsbrott Fast vårdkontakt DOKUMENTATION vid nedan sökord möjliggör filterfunktionen Självmordsriskbedömning Sökord Självdestruktiv handling Självmordsförsök Självmordsbenägenhet (Beskows självmordstege, risk-och skyddsfaktorer)) Riskfaktorer Resurser (Skyddsfaktorer) Självmordsriskbedömning (Gradering i rullist och sammanfattande motivering till denna i fritext)

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut

Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr 2014-11-28 VON.2014.52 OXL2 621 v 1.0 2007-03-13 Vård- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Manual för Psykiatri, kurator

Manual för Psykiatri, kurator Manual för Psykiatri, kurator Mall för kurator inom VUP, och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Innehåller mall-i-mall för Psykosocial utredning. Grundmall Psykiatri, kurator Dikteringstidpunkt Används

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band. Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Grundmall Psykiatri, fysioterapeut Dikteringstidpunkt Används om

Läs mer

Manual för Psykiatri mott, nybesök (tvärprofessionell)

Manual för Psykiatri mott, nybesök (tvärprofessionell) Manual för Psykiatri mott, nybesök (tvärprofessionell) Mallen är avsedd att användas vid nybesök till öppenpsykiatrisk enhet. Med nybesök avses här besök av patient som är ny för enheten. Mallen används

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje Dokumenttyp Riktlinje Dokumentägare Divisionschef Karin Haster Ansvarig verksamhet Version Division psykiatri 1 av 1 5 Fastställare Giltig fr.o.m. Antal sidor Giltig t.o.m. Divisionschef Karin Haster 2013-10-01

Läs mer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Manual för Psykiatri akut, läk. Mallen är avsedd att användas vid akutbesök

Manual för Psykiatri akut, läk. Mallen är avsedd att användas vid akutbesök Manual för Psykiatri akut, läk Mallen är avsedd att användas vid akutbesök Grundmall Psykiatri akut, läk Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i efterhand, dvs. inte samma dag som händelsen äger

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention

Vårdprogram för suicidprevention Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter 1.0 Vårdprogram vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter vid 3.0 Vårdprogram vuxenpsykiatrisk klinik Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Projektgrupp: Carina Åenius Charlotta Brunner Hans Rutberg Urban Nylén Pia Ram Varför markörbaserad journalgranskning? Vi ser en hel del men inte allt! 3 Vad

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Manual för Psykiatri samtal

Manual för Psykiatri samtal Manual för Psykiatri samtal Mallen används då de specifika yrkesmallarna inte uppfattas som relevanta. Mallen omfattas av VUP, BUP och RP. Använd dock i första hand de specifika yrkesmallarna Grundmall

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård.

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Manual för Psykiatri, arbetsterapeut Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Grundmall Psykiatri, arbetsterapeut Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer