Vårdprogram för suicidprevention

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för suicidprevention"

Transkript

1 Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för suicidprevention BUP-kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Anna Larsson, Anna M-Hänninen, Emese Molnar, Ulrika Holland, Pereric Andersson Anita Ivarsson, verksamhetschef Vårdprogram för suicidprevention Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Örebro läns landsting

2 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING MÅL MÅLGRUPP BEDÖMNING AV SUICIDRISK SUICIDSTEGEN ANAMNES: KARTLÄGGA RISK- OCH SKYDDSFAKTORER SAMTAL MED NÄRSTÅENDE SKATTNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT SAMLAD KLINISK BEDÖMNING VÅRDPLAN BEMÖTANDE ÅTGÄRD OCH BEHANDLING SLUTENVÅRD ÖPPENVÅRD DOKUMENTATION UPPFÖLJNING RUTINER VID SUICID HANDLÄGGNINGSRUTINER VID SUICID EFTERLEVANDESTÖD ANMÄLNINGSSKYLDIGHET... 9 REFERENSER OCH LÄSTIPS... 9 WEBB-ADRESSER Bilagor 1. Handläggningsrutiner/Överrapportering 2. Suicidstegen 3. Några frågor 4. SSI 5. SIS 6. C-GAS 7. MADRS-S 8. Risk- och skyddsfaktorer 9. Processkarta (stress/sårbarhetsmodellen) 10. Checklista 11. Övervakningsgrader 12. Rutiner vid allvarligt suicidförsök alternativt fullbordat suicid på avdelning 5 eller i samband med permission 13. Rutiner vid suicidförsök och fullbordat suicid i öppen vård

3 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 3 av INLEDNING Detta vårdprogram ska ge ett tydligt underlag för all personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i Örebro län som kommer i kontakt med suicidnära barn och ungdomar. Ambitionen med detta vårdprogram är att det ska vara tillgängligt och känt för alla på kliniken. Vårdprogrammet bygger på aktuell litteratur inom området samt klinisk erfarenhet. Stora delar baseras på det vårdprogram som formulerats av psykiatrin i Halland ( 1.1 MÅL All personal ska ha en grundläggande kunskap om suicidalitet och en god kunskap om innehållet i vårdprogrammet. All vård- och behandlingspersonal ska ha förmåga att genomföra en intervju med en patient utifrån suicidstegen och värdera risk- och skyddsfaktorer. Våga fråga alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin ska tillfrågas om suicidtankar. Att fråga ökar inte risken och utlöser inte suicid. Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas/ha fått kontakt med BUP inom ett dygn. Alla suicidriskbedömningar ska dokumenteras i enlighet med riktlinjer i vårdprogrammet. Alla suicidnära patienter ska ha en tydlig och dokumenterad vårdplan. Alla patienter som gjort suicidförsök ska följas upp under minst ett år. 2. MÅLGRUPP Suicidala patienter är: patienter som under det senaste året har gjort suicidförsök patienter som har allvarliga suicidtankar patienter som bedöms vara i farozonen för suicid 3. BEDÖMNING AV SUICIDRISK Alla patienter som kommer i kontakt med BUP ska tillfrågas om suicidtankar och bedömas av sin behandlare. En patient som bedöms suicidnära ska systematiskt suicidriskbedömas med stöd av checklistan (bilaga 10). Vid svårbedömd suicidrisk, aktuella eller allvarliga suicidplaner kan läkare eller annan erfaren behandlare rådfrågas.

4 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 4 av Suicidriskbedömningen ska grunda sig på checklistan (suicidstegen, anamnes, riskoch skyddsfaktorer, information genom samtal med föräldrar/närstående, resultat av skattningsskalor) och utmynna i en samlad klinisk bedömning. 2. Suicidriskbedömningen ska dokumenteras. 3. Suicidriskbedömningen ska kommuniceras med patienten och närstående. 4. Information om suicidriskbedömningen ska vidarebefordras till patientansvarig, från öppenvård till slutenvård och vice versa. 5. Suicidriskbedömningar ska genomföras till dess att situationen stabiliseras. Det ingående patientsamtalet är det viktigaste instrumentet i all suicidriskbedömning. 3.1 SUICIDSTEGEN Suicidstegen (bilaga 2) är det instrument som all personal rekommenderas att använda som stöd för samtalet. Suicidstegen avser att beskriva den suicidala processen från nedstämdhet/hopplöshet till aktiva planer. Se även bilaga 3 för några korta, enkla frågor att ställa, t.ex vid uppföljning av suicidala patienter i öppenvården. Dessa kan ställas vid varje besök. 3.2 ANAMNES: KARTLÄGGA RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Dessa delar bör alltid tas upp i anamnesen: Suicidtankar/handlingar/planer Tidigare suicidförsök/tankar/handlingar/planer/tidigare suicidalt beteende Psykiatriska sjukdomstillstånd, t ex psykos, depression, ångest Aktuella problem/utlösande faktorer Trauma/övergrepp Missbruk, t ex tobak, alkohol, droger Heriditet, t ex suicid, psykiatrisk sjukdom Socialt nätverk Social situation Relationer till närstående Familjesituation Personlighetsdrag, t ex impulsivitet, aggressivitet, instabilitet Livsstil, t ex mat, sömn, motion, intressen Funktionsförmåga C-GAS Psykiskt status Somatiskt status Risk- och skyddsfaktorer (för utförlig information se bilaga 8) 3.3 SAMTAL MED NÄRSTÅENDE Med närstående menas i första hand föräldrar/vårdnadshavare. Även andra med nära kontakt med patienten, t ex skolpersonal, socialsekreterare, kan vara viktiga aktörer. Samtal bör ske med patienten och närstående både i enrum och tillsammans.

5 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 5 av SKATTNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT Vid indikation på suicidbenägenhet finns följande skattningsskalor som kan användas: Suicidal intent scale (SIS) används efter suicidförsök och värderar personens intentioner med suicidförsöket. Bilaga 5. Scale for suicide ideation (SSI) - kan användas i mötet med en person som ännu inte gjort ett suicidförsök. Skalan syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av suicidtankarna, karaktären av tänkt suicidförsök, aktualisering av tänkt suicidförsök och bakgrundsfaktorer. Bilaga 4. Processkartan (stress/sårbarhetsmodellen) Bilaga 9. C-GAS. Bilaga 6. MADRS-S. Bilaga SAMLAD KLINISK BEDÖMNING Den samlade kliniska bedömningen är en sammanvägning av det som kommer fram i de övriga delarna av checklistan och den personliga, professionella bedömningen. Bedömningen redovisas i nivåerna: Hög risk. Oförändrad/kronisk plågsam psykologisk och social situation. Flera statistiska riskfaktorer finns. Skattning långt ned på suicidstegen, Psykotiska symtom och missbruk. Svårbedömd risk. Dålig samtalskontakt. Patienten är negativ till vård. Misstanke om manipulation. Svårbedömd suicidrisk ska hanteras som hög risk. Låg till måttlig risk. Suicidintentioner och avsikt föreligger inte, även om dödsönskan finns. Patienten är positiv till vård. 3.6 VÅRDPLAN En vårdplan som utgår från suicidriskbedömningen ska upprättas i överenskommelse mellan patient, närstående och behandlare. Mål med vården, vilka åtgärder som vidtagits och vilka som planeras ska tydligt beskrivas och kommuniceras. Det är viktigt att suicidnära patienter känner dig delaktiga i och har en tydlig struktur över hur vården planeras. Det är viktigt att göra problem- och resursinventering och sätta upp utvärderingsbara mål till vilka man kopplar behandlingsåtgärder. Den planerade tidsramen för vården och tid för utvärdering ska beskrivas tydligt.

6 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 6 av BEMÖTANDE Ett gott bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av stor vikt. Det innebär att vårdpersonal försöker skapa en god relation med både patient och närstående för suicidriskbedömning och fortsatt behandling. Vid bedömningssamtalet är det viktigt att: Skapa lugn och avskildhet. Etablera en förtroendefull, ömsesidig kontakt. Möta individen utifrån den livssituation där han/hon befinner sig. Det kräver tålamod, tid och aktivt lyssnande. Undvik tolkningar, hastiga beslut eller åtgärder och fokusera på att härbärgera det material personen lämnar. Validera. Bedömningssamtalet är en intervention där patienten blir accepterad, bekräftad och lyssnad på. Påminna om att livet är värt att leva och att förändring är möjlig. Göra en strukturerad och systematisk bedömning. 5. ÅTGÄRD OCH BEHANDLING Målet är i första skedet att förhindra suicidhandling. Den akuta kontakten syftar till att skapa en god relation samt garantera patientens säkerhet. Patientens behov av skydd ska beaktas i förhållande till generell funktionsnivå och grundsjukdom, aktuellt psykiskt lidande samt övriga risk och skyddsfaktorer (se bilaga 8). Lämna inte en patient som gjort ett suicidförsök ensam innan suicidriskbedömning genomförts. En suicidnära patient och närstående ska få information om att de kan kontakta psykiatrin dygnet runt. Om patient under pågående behandling får ökade suicidtankar är det varje behandlares ansvar att överväga om grundsjukdomen är rätt behandlad, eventuell samsjuklighet eller missbruk samt att ändra behandlingsformer. Fördjupad diagnostik kan behövas. Behandlaren ansvarar tillsammans med familjen/närstående för att stärka upp skyddet kring patienten. Det är viktigt att patienten och föräldrarna informeras om bedömningar och allvarlighetsgraden i suicidförsök eller suicidintentioner samt syftet med insatserna i slutenvård eller öppenvård. Föräldrarna bör påminnas om att kontrollera att det inte finns tillgång till suicidverktyg i närmiljön, t ex vapen, medicin etc. Närståendes information och synpunkter ska tas tillvara. Ofta kan närstående behöva föräldrastöd för sin egen del och för att få kunskap i att bemöta, stödja och skydda sitt barn. Intyg för tillfällig föräldrapenning behövs ibland så att en förälder kan vara hos sitt barn.

7 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 7 av 11 Vårdnadshavarnas förmåga att ge skydd ska bedömas och vid behov bör anmälan till socialtjänsten övervägas. 5.1 SLUTENVÅRD Vid hög eller svårbedömd suicidrisk kan patienten behöva slutenvård för bedömning och övervakning. Frivillig vård är att föredra men inläggning kan ske med stöd av vårdintyg. Övervakningsgrad (bilaga 11) och särskilt skydd måste beaktas och omprövas fortlöpande. Kontaktpersonen ansvarar för att skapa en god relation under vårdtiden. Regelbundna samtal med vårdpersonal, suicidriskbedömningar och barnpsykiatriska bedömningar ska genomföras. Återkommande förtroendefulla samtal är väsentliga. Samverkan med familj, skola, socialtjänst och öppenvård är en nödvändig del i vårdplaneringen. 5.2 ÖPPENVÅRD Vid låg till måttlig suicidrisk sker vården oftast inom öppenvården där övervakning inte är möjlig i samma utsträckning. För att kunna ge god och säker vård är det viktigt att kunna erbjuda: Tillgänglighet, täta återbesök och/eller telefonkontakter. Kontinuitet, samma behandlingsteam kring patienten och familjen. Trygghet, extra tider, samarbete med närstående, föräldrastöd och samverkan med nätverket, öppenhet för familjens oro. Ny suicidriskbedömning ska ske vid varje besök tills situationen stabiliserats och nytt återbesök ska ges inom en vecka. Kontakten och arbetet intensifieras. Den fortsatta kontakten planeras utifrån patientens behov och gällande riktlinjer för diagnostik samt vårdprogram eller riktlinjer för grundsjukdomen. 6. DOKUMENTATION Bedömning av suicidrisk ska redovisas snarast i journalen under sökordet riskbedömning och sammanställas med stöd av följande punkter: Beskriv var patienten befinner sig på suicidstegen. Anamnes (inkluderar risk- och skyddsfaktorer). Kompletterande information från närstående. Resultat av skattningsinstrument. Samlad klinisk bedömning. Vårdplan ska finnas i separat mall.

8 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 8 av UPPFÖLJNING Samordning är nödvändig för att säkra vården och kontinuiteten. Vid inläggning ska kontaktperson på avdelningen snarast ta kontakt med patientansvarig inom öppenvården. Vid nya ärenden eller om patientansvarig inte finns tillgänglig kontaktas samordnare eller enhetschef inom öppenvården. Målet är att i god tid etablera kontakt och planera för insatser efter utskrivning. Behandlare i öppenvården ska delta aktivt i kontakten med personal på avdelningen under vårdtiden, t ex via telefonsamtal eller genom att delta vid vårdplaneringar. Efter inläggning ska mottagande vid öppenvården ske inom en vecka efter utskrivning. Vid uteblivet besök ska vårdnadshavare kontaktas. Suicidala patienter ska följas upp inom psykiatrin under minst ett år innan kontakten kan avslutas. När det inte föreligger ett behandlingsbehov kan uppföljningen ske via telefonkontakt. I slutänden är det vårdnadshavare som ansvarar för att den unges säkerhet. Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell om uppföljning inte går att genomföra på ett tillfredsställande sätt. 8. RUTINER VID SUICID 8.1 HANDLÄGGNINGSRUTINER VID SUICID För handläggningsrutiner vid suicid på vårdavdelning eller under permission, se bilaga 12, eller då patient som vårdas i öppenvård som har genomfört ett fullbordat suicid, se bilaga EFTERLEVANDESTÖD Suicid eller ett suicidförsök innebär stora påfrestningar för familjen och den nära omgivningen. Sorg och saknad blandas med känslor av skuld och ilska på ett sätt som överstiger vanligt sorgearbete. Detta kan också gälla berörd personal och medpatienter. Om en patient tar sitt liv ska de närstående erbjudas kontakt för information och krisstöd. De ska också informeras om Riksorganisationen för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd (SPES) som är en anhörigförening och kyrkans efterlevandegrupper. Föreningen har även en speciell ungdomssektion med daglig telefonjourlinje. Förmedla adresser och telefonnummer. Om en patient tar sitt liv ska berörd personal ges tillfälle till debriefing i grupp och retrospektiv genomgång. Utöver debriefing kan enskilda berörda behöva individuellt stöd.

9 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 9 av ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Alla suicidförsök som görs av patient inneliggande på avdelning 5 eller som har behandlingskontakt med öppenvårdsmottagning ska avvikelserapporteras i Platina av kontaktperson eller patientansvarig. Om ett suicidförsök bedöms vara relaterat till brister i samband med undersökning, vård eller behandling ska även en anmälan enligt Lex Maria göras. En anmälan ska göras enligt Lex Maria om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling har begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta inte kommit till vårdens kännedom. Om anmälan görs enligt Lex Maria ska närstående informeras om att en anmälan görs. De ska ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen och få en kopia av anmälan. Anmälningsskyldighet till socialtjänst är aktuellt om en ungdom kommer till akutmottagningen/akutenheten efter att ha gjort suicidförsök genom att ha konsumerat stora mängder alkohol, tabletter eller droger. Anmälningsplikt föreligger också om man uppfattar att det finns brister i hemsituationen så att barnet/ungdomen inte får det omhändertagande eller skydd den behöver. Patientansvarig läkare, och i de fall då annan behandlare är ansvarig så har chefsöverläkaren skyldighet att göra en anmälan om vapeninnehav enligt 6 kap. 6 vapenlagen. Personal, i såväl slutenvård och öppenvård, som får vetskap om att en patient innehar vapen ska informera patientansvarig läkare/chefsöverläkare om detta oavsett patientens tillstånd eller sociala situation. Läkaren bedömer och handlägger vidare. 6 kap. 6 vapenlagen är en skyddsbestämmelse som ska säkerställa att polisen efter anmälan från läkare ska kunna göra kontroller mot vapeninnehavarregistret och i förekommande fall undanröja risken för att patienten skadar sig själv eller någon annan. REFERENSER OCH LÄSTIPS American Academy of Child and adolescents psychiatry Practice parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents with Suicidal behavior. Washington. Beskow, J (red) Självmord och självmordsprevention om livsavgörande ögonblick, Studentlitteratur. Beskow, J., Beskow, A.P. & Ehnvall, A Suicidalitetens språk, Studentlitteratur. Boutz, L Belysning av tillämpning av Suicidprevention Vårdprogram 2008 på Barnoch ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro läns landsting. Frick, P SPES Medlemsundersökning, När någon tagit sitt liv efterlevandes situation.

10 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 10 av 11 Klinikens arbetsgrupp för suicidprevention Vårdprogram för suicidprevention. Barnoch ungdomspsykiatriska kliniken Örebro läns landsting. Miller, A.L., Rathus, J.H. & Linehan, M.M Dialectical Behavior therapy with Suicidal Adolescents, The Guilford Press. New York. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Svenska barn- och ungdomspsykatriska föreningen & Vetenskapsrådets planeringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och socialpediatrisk forskning Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. iktlinjer%20suicid.pdf Projektgrupp Psykiatrin i Halland Vårdprogram Suicidprevention. Landstinget i Halland. Programgrupp primärvård och Programgrupp psykiatri Vårdprogram om suicidprevention för vuxna. Landstinget i Jönköpings län, Jönköping. Runesson, B., Samuelsson, M., Stolt, I. & Åsberg, M Regionalt vårdprogram vård av suicidnära patienter. Stockholms läns landsting. Här finns en heltäckande internationell litteraturlista. Socialstyrelsen Vård av självmordsnära patienter En kunskapsöversikt. Socialstyrelsen Förslag till nationellt program för suicidprevention strategier och åtgärdsförslag. Specialistpsykiatrin och primärvården i Östergötland Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna. Landstinget i Östergötland. Wallin, CJ & Thor, J SBAR model för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Läkartidningen nr 26-27, volym

11 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Vårdprogram för suicidprevention Sidan 11 av 11 WEBB-ADRESSER International Association for Suicide Prevention, IASP. NASP, Nationellt center för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, IPM, Institutet för psykosocial miljömedicin, KI, Karolinska institutet, Stockholm. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Seksjon for selvmordsforskning og forebygging vid Universitetet i Oslo, World Health Organisation, WHO: sida om Suicide prevention and special programmes. SPES, Stödorganisationen för den som förlorat någon anhörig, NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, Revideras våren 2013

12 BILAGA 1 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP, avd 5, A M-H Handläggningsrutiner/Överrapportering Vilka ska bedömas? Suicidnära patienter ska bedömas snarast - helst samma dag. 1. Nyanmälda patienter som uppfattas suicidala och behöver bedömas av primärjour eller bakjour kontakta Akutenheten för samråd. 2. Patienter som under pågående behandling uppfattas suicidala ska i första hand bedömas av sin ordinarie behandlare och vid behov av eventuell inläggning/fördjupad bedömning kontaktas Akutenheten, tfn Patienter på somatisk klinik där det inkommer förfrågning avseende suicidalitet. I Örebro kontaktar avdelning 26 BUP-klinikens växel, , som i sin tur söker primärjoursläkaren. Vem gör bedömningen? På dagtid görs bedömningen av ordinarie behandlare i samråd med barnpsykiatrisk bakjour, vid behov av eventuell inläggning kontaktas Akutenheten för ev besök till primärjoursläkare. Aktuell jourlista finns på intranät. Efter kontorstid görs bedömningen av ansvarig jourläkare på Allmänpsykiatriska jourmottagningen, USÖ, i samråd med bakjouren. Aktuell natt- och helgjourlista finns på intranät. Hur sker överrapportering? Patienter som suicidbedömts på jourtid efter kl samt på helgerna och är i behov av fortsatt handläggning inom öppenvården eller en uppföljande bedömning akut ska snarast rapporteras vidare till respektive enhet. Tfn Fax Länsmottagningen: Örebromottagningen: Akutenheten: Vid inläggning av suicidnära patienter ska respektive öppenvårdsmottagning snarast informeras. Avdelningspersonal kontaktar ansvarig mottagning. Vid planerad utskrivning av inlagd patient ska ansvarig öppenvårdsmottagning kontaktas för att teammedarbetare ska kunna medverka vid t ex utskrivningssamtal.

13 BILAGA 2 Suicidstegen (efter professor Jan Beskow) 1. Nedstämdhet/hopplöshet Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? 2. Dödstankar Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa vakna nästa morgon? 4. Självmordstankar Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? 5. Självmordsönskan Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? 6. Självmordsförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 7. Självmordsplaner Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du skall göra? Har du bestämt när du skall göra det? 8. Självmordsförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? 9. Självmordsavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig? När Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker du inte vill skall finnas kvar efter dig? Har du sett till att träffa kompisar en sista gång?

14 BILAGA 3 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP, avd 5, A L Några frågor: Har du haft tankar på att det skulle vara bättre om du var död? Har du haft tankar på att du skulle skada dig på något sätt? Har du övervägt att ta ditt liv? Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv? Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv? Har du bestämt dig för att ta ditt liv?

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29 BILAGA 8 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP, avd 5, A M-H Bakgrund/risk- och skyddsfaktorer Bakgrundsfaktorer Psykisk sjukdom framför allt depression, ångest, missbruk, personlighetsstörning och psykos. Samsjuklighet ökar ytterligare suicidrisken. Tidigare suicidförsök. Somatisk sjukdom framför allt nydiagnostiserad allvarlig somatisk sjukdom, med smärtsamt förlopp, förlopp som leder till funktionsförlust och/eller innebär psykiska symtom (t ex cancersjukdomar, neurologiska sjukdomar bl a MS, Parkinson, epilepsi samt kronisk smärta. Vissa personlighetsdrag impulsivitet, fientlighet, lättkränkthet, låg tolerans för psykisk smärta, omognad, emotionell instabilitet. Psykologiska riskfaktorer hopplöshet, upplevelse av ensamhet, svårigheter att etablera nära relationer. Manligt kön. Ålder år. Tidigare trauma. Avsaknad av stödjande nätverk, Destruktivt nätverk. Tillgång till vapen. Anhörig/närstående som tagit sitt liv. Religioner/ideologier där suicid förhärligas. Risksituationer/utlösande situationer Förlust eller hot om förlust t ex relationsproblem, sorg, kränkning, separation, arbetsrelaterade situationer etc. Nytillkommen förändring i kliniskt förlopp vid psykisk sjukdom ex nytillkommen depression, nytillkomna hallucinationer, förbättring i psykossjukdom, återfall i missbruk/beroende. Ändringar av vårdform, ex bevakningsgrad, utökad permission, in- eller utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Sömnbrist. Akut hög ångestnivå. Svår smärta. Skyddsfaktorer Välfungerande mogen personlighet, bra copingstrategier. Känsla av gemenskap i relationer, familj, kamratgrupp. Upplevelser av tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar ger en känsla av sammanhang. Livsåskådning/religion, kultur där suicid är tabubelagt eller skamfyllt.

30

31 BILAGA 10 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP, avd 5, A L Samlad klinisk bedömning av suicidalitet Namn: Personnummer: Bedömningsdatum: Kl: Enhet: Bedömningssituation(en): Jourbedömning Slutenvård Öppenvård Bedömare: Yrke: Aktuellt suicidförsök: Ja Nej Datum Förberedd suicidförsök: Ja Nej Datum Planerat suicidförsök: Ja Nej Datum Suicidtankar: Ja Nej Datum Beskriv den aktuella suicidhandlingen: För att värdera det aktuella suicidförsöket används SIS (suicidal intent scale) Bedömning enligt SIS (Suicidal intent scale) Poäng 0-3: Låg intention Poäng 4-10: Medelhög intention Poäng > 11 Hög intention Bedöm aktuell suicidalitet med hjälp av suicidstegen (Beskow) Nedstämdhet/hopplöshet Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidförsök Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Bedömning enligt SSI (Scale for suicide ideation) kan användas i mötet med en person som ännu inte gjort ett suicidförsök. Skalan syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av suicidtankar, karaktären av tänkt suicidförsök, aktualisering av tänkt suicidförsök och bakgrundsfaktorer. Bedömning enligt SSI Poäng 1

32 Anamnes: kartlägg bakgrund/risk- och skyddsfaktorer, se bil 8, 9 Suicidtankar/handlingar/planer/erfarenheter Psykiatriska sjukdomstillstånd Tidigare suicidförsök/tankar/handlingar/planer/erfarenheter Aktuella problem/utlösande påfrestningar Trauma/övergrepp Missbruk t ex tobak, alkohol, droger Heriditet t ex suicid, psykiatrisk sjukdom Socialt nätverk 2

33 Social situation Relationer till närstående Familjesituation Personlighet Livsstil t ex mat, sömn, motion, intressen Funktionsförmåga C-GAS Psykiskt status Somatiskt status 3

34 Kompletterande uppgifter från närstående MADRS-S är ett självskattningsskala som används för att bedöma depression eller depressiva symtom samt för att följa förloppet vid depression. Bedömning enligt MADRS-S Poäng C-GAS aktuell: Högsta sista året: Samlad klinisk bedömning Den samlade kliniska bedömningen är en sammanvägning av det som kommer fram i de övriga delarna av checklistan och den personliga, professionella bedömningen. Bedömningen redovisas i nivåerna: Suicidrisk: Låg risk Suicidtankar förnekas även om dödsönskan finns. Patienten är positiv till vård. Hög risk Oförändrat, kroniskt eller svår plågsam psykologisk och social situation. Flera statiska riskfaktorer finns. Skattar långt ner på suicidstegen. Psykotiska symtom och missbruk. Hopplöshet rapporteras. Svårbedömd risk Dålig samtalskontakt. Patienten är negativ till vård. Misstanke om manipulation. Svårbedömd risk innebär hög risk till annan information kan säkerställas. Hur säker är din bedömning? Osäker Något säker Säker Mycket säker Den samlade bedömningen ska redovisas snarast i journalen under sökordet riskbedömning. OBS! Skriv vårdplan som utgår från suicidbedömningen i överenskommelse mellan patient, närstående och behandlare. Mål med vården, vilka åtgärder som vidtagits och vilka som planeras ska tydligt beskrivas och kommuniceras. 4

35 BILAGA 11 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken,avdelning 5/al Övervak Rutiner för övervak vid BUP-kliniken, avdelning 5 Ökad tillsyn Vissa sjukdomstillstånd kan tillfälligt eller för längre tid kräva en ökad grad av tillsyn. Enkel-S (-S, suicidrisk) =personligt övervak Patientens tillstånd kräver att personal på avdelningen ansvarar för att veta var patienten befinner sig och vad han/hon företar sig. Personalen ska också befinna sig i relativ närhet av patienten. Om patienten lämnar avdelningen vid t.e.x. promenad ska han/hon åtföljas av erfaren personal. Dubbel-S (-SS, allvarlig Patientens tillstånd kräver att personal aldrig lämnar patienten suicidrisk)= skärpt ensam. Föremål som kan användas i skadande syfte hålls under personligt övervak noggrann uppsikt. Vid vistelse utanför avdelningen krävs överläkarbeslut som ska dokumenteras i journalen. Två personer ska medfölja. Rutiner Övervak ordineras av läkare och dokumenteras i journalen. Övervak tidsbestäms och omprövas kontinuerligt. Enhetschef ser till att ordinationen kan genomföras genom att se till att det finns bemanning. Örebro den 24 april Antonia Simon Risberg Anna Larsson Chefsöverläkare Enhetschef

36 BILAGA 12 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al Suicid/suicidförsök Rutiner efter allvarligt suicidförsök alternativt fullbordat suicid på avdelning 5 eller i samband med permission 1. Vid behov hämtas akutväskan, narkosläkare tillkallas ring Tillkalla avdelningens läkare alt. jourläkare och akut livräddning påbörjas. 2. Utse en ur den ordinarie personalgruppen att stanna hos patienten oberoende om denne flyttas från avdelningen eller ej. Denna person är extravak till dess att annan bedömning gjorts av ansvarig läkare på avdelningen. 3. Ansvarig arbetsledare ser till så att avdelningens läkare ställer in eventuella patientbesök och överväger om aktuella behandlare i öppenvården ska tillkallas och informeras. Under jourtid ska bakjouren komma till avdelningen tillsammans med primärjoursläkaren. Ansvarig arbetsledare ansvarar för att berörd personal frikopplas och att extrapersonal sätts in. Ansvarig arbetsledare ser också till att enhetschefen informeras och enhetschefen ansvarar för att meddela verksamhetschefen. 4. Efter fullbordat suicid ska polisen kontaktas av ansvarig läkare på avdelningen. 5. Ansvarig arbetsledare samlar samtliga personal på avdelningen för en genomgång. Extrapersonal tjänstgör då på avdelningen. 6. Ansvarig läkare ser till att närstående meddelas och avgör hur detta ska ske. 7. Ansvarig arbetsledare avgör i samråd med ansvarig läkare på vilket sätt medpatienterna ska informeras. Lämpligen bör flera av avdelningens personal delta vid informationen, som kan ges både enskilt och i grupp. Patientens problem ska inte delges och de anhöriga bör få veta vilken information som medpatienterna har fått. 8. Innan aktuell personal går hem för dagen ska de erbjudas möjlighet att tala med någon än en gång om händelsen. Om det finns behov kan ansvarig arbetsledare samla till ytterligare en genomgång samma dag. Patientens kontaktperson på avdelningen bör särskilt informeras då denna börjar sitt arbetspass. Hon/han bör få extra stöd och man kan överväga att sätta in extra personal för att avlasta och ge möjlighet att gå åt sidan. 9. Enhetschefen tar kontakt med PPH:s krisgrupp som är en resurs för personalgrupper vid extraordinära händelser som inträffar i arbetet. a) Ta kontakt med Krisgruppens kontaktperson på telefon och berätta vad som inträffat. b) En tid bokas med den aktuella arbetsgruppen. c) Debriefingen bör vara 2-5 dagar efter händelsen. Det är viktigt att alla är med och att man har god tid på sig för debriefingmötet. Förbered gärna en ytterligare tid cirka en vecka senare.

37 d) Förbered också en lämplig plats där alla får rum och orkar sitta under några timmar, om möjligt inte på arbetsplatsen. Det finns även möjlighet att kontakta Landstingshälsan för samtalskontakt för den enskilde. Telefonnummer till Landstingshälsans reception, Anhöriga ska kontaktas och erbjudas möjlighet till information om vårdens innehåll samt ges möjlighet att ställa frågor. Ansvaret vilar på ansvarig överläkare på avdelningen, men kontakten kan även tas av verksamhetschefen. Detta möte kan ske både omedelbart och efter ett par veckor, beroende på de anhörigas önskemål. Ibland måste erbjudandet upprepas och ibland krävs flera möten. 11. Anhöriga ska kunna erbjudas kontakt av behandlande karaktär, som ges av annan behandlare än den som behandlat patienten. Informera om möjligheten till kontakt med SPES samt sjukhusprästen. Aktuella nummer till SPES finns på akutavdelningen och sjukhusprästen kan nås via sjukhusets växel. 12. Enhetschefen kallar till en retrospektiv genomgång när den aktuella händelsen klingat av, d v s efter 4-6 veckor. All personal bör delta även från öppenvården. Syftet är att sammanfatta erfarenheter så att de kan användas i det framtida suicidpreventiva arbetet på kliniken, dels att bearbeta och avsluta ärendet. 13. En avvikelse skrivs i Platina enligt klinikens rutin. Verksamhetschefen anmäler enligt Lex Maria.

38 BILAGA 13 DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al Suicid/öppenvård Rutiner efter fullbordat suicid i öppenvård 1. När någon får kännedom om ett fullbordat suicid utfört av en patient på öppenvårdsmottagningen bör denna förvissa sig om att patientansvarig och ev annan aktuell behandlare har informerats. Enhetschefen är ytterst ansvarig för detta, och är dessutom ansvarig för att det inträffade anmäls till verksamhetschefen. 2. Enhetschefen ser till så att en genomgång av det inträffade sker med patientansvarig och ev andra aktuell/a behandlare så snabbt som möjligt helst samma dag. Syftet är att detaljerat gå igenom vad som inträffat. En sann bild är en förutsättning för en framgångsrik krisbearbetning samt adekvat bemötande av anhöriga. Viktigt är att erbjuda stöd på olika sätt till berörd personal. Krisgruppen PPH finns och är en resurs för personalgrupper vid extraordinära händelser som inträffar i arbetet. a) Ta kontakt med Krisgruppens kontaktperson på telefon och berätta vad som inträffat. b) En tid bokas med den aktuella arbetsgruppen. c) Debriefingen bör vara 2-5 dagar efter händelsen. Det är viktigt att alla är med och att man har god tid för debriefingmötet. Förbered gärna en ytterligare tid cirka en vecka senare. d) Förbered också en lämplig plats där alla får rum och orkar sitta under några timmar, om möjligt inte på arbetsplatsen. Det finns även möjlighet att kontakta Landstingshälsan för samtalskontakt för den enskilde. Telefonnummer till Landstingshälsans reception, Närstående ska kontaktas snarast och erbjudas möjlighet till information om vårdens innehåll samt ges möjlighet att ställa frågor. Patientansvarig alternativt annan aktuell behandlare ansvarar för detta men kontakten kan även tas av enhetschef alternativt verksamhetschef. Detta möte kan både ske omedelbart och efter ett par veckor, beroende på anhörigas önskemål. Ibland måste erbjudandet upprepas och ibland behövs det flera möten. 4. De närstående ska erbjudas kontakt för krisstöd. Informera om möjligheten till kontakt med SPES samt sjukhusprästen. Det finns alltid någon att prata med på SPES telefonjour varje dag kl 19-22, telefon och sjukhusprästen nås via sjukhusets växel. 5. Enhetschefen kallar till en retrospektiv genomgång när den aktuella händelsen klingat av, d v s efter 4-6 veckor. All berörd personal bör delta. Syftet är dels att sammanfatta erfarenheter, så att de kan användas i det framtida suicidpreventiva arbetet på kliniken, dels att bearbeta och avsluta ärendet. Det fullbordade suicidet belyses ur olika synvinklar och ett försök ges till att förstå hela den suicidala processen. Hjälp i detta kan fås via Krisgruppen PPH alternativt Landstingshälsan. 6. En avvikelse skrivs i Platina enligt klinikens rutin. Verksamhetschefen anmäler enligt Lex Maria.

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott KALLELSE 1(2) 27 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 8 april 2013 Tid/plats Måndagen den 8 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum ÖLAND (1337), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering

Läs mer

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Suicidprevention. Vårdprogram

Suicidprevention. Vårdprogram Suicidprevention Vårdprogram INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 13 Mål 13 2. Vilka patienter 13 3. Bemötande 13 4. Utredning och bedömning 14 Suicidstegen 14 Kliniska bedömningen 14 Anamnes 14 samtal

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Regionala riktlinjer för Suicidprevention

Regionala riktlinjer för Suicidprevention Regionala riktlinjer för Suicidprevention 1 Regionala riktlinjer för suicidprevention De regionala riktlinjerna för suicidprevention riktar sig först och främst till personal inom psykiatrin på Gotland

Läs mer

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Dokument ID: 11-216302 Fastställandedatum: 2016-12-21 Giltigt t.o.m.: 2017-12-21 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Svante Lönnbark Suicidnära patients

Läs mer

Utredning och behandling av självmordsnära patienter

Utredning och behandling av självmordsnära patienter Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division Psykiatri 13 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Divisionschef Divisionschef 2016-01-07 2019-01-07 Gäller för:

Läs mer

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f

Läs mer

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Innehåll 2 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer 3

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter 1.0 Vårdprogram vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Suicidprevention i vuxenpsykiatri

Suicidprevention i vuxenpsykiatri vårdriktlinjer Suicidprevention i vuxenpsykiatri Suicidprevention för vuxna inom Psykiatrin Halland 1. Inledning 4 Mål 4 2. Vilka patienter? 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 4 Suicidstegen 5

Läs mer

Vårdprogram för Suicidnära patienter

Vårdprogram för Suicidnära patienter Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 09OLL1752 2009/03 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen Sida 1 (6) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (6) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen Sida 1 (5) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (5) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Sjukvårdens uppgifter Identifiering

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Samverkan kring Suicidprevention

Samverkan kring Suicidprevention Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter

Läs mer

Handlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting

Handlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting Handlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting 2015 2016 Gäller barn, unga och vuxna Ansvarig för revidering: Ansvarig och godkänd av: Helen Alskog Håkan Larsson V-chef Primärvården

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentnamn: Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna, version 1 Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter Specialistpsykiatrin

Läs mer

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter vid 3.0 Vårdprogram vuxenpsykiatrisk klinik Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentnamn: Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter Specialistpsykiatrin och primärvården i Östergötland Giltig

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Vårdprogram. Suicid. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Suicid. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen AUGUSTI 2012 Vårdprogram Suicid Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga 1a upplagan / 08-2012 Författare Jan Beskow m fl Grafisk form Text & Bild / www.text-o-bild.com Vårdprogram Suicid Landstinget

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Vårdprogram om suicidprevention för vuxna Tre viktiga budskap till primärvården Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Tre viktiga budskap till psykiatrin Dokumentera suicidriskbedömningen

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling

Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling Anmälan kan komma till kommunens kännedom på flera sätt: 1. Anmälan lämnas till en förskola/skola/gymnasieskola av personal eller enskild

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 7 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Godkänd datum Överenskommelse om fördelning av ansvar för 2012-12-12 vård och behandling mellan

Läs mer

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet Vid suicidpreventionsdagen 8 september 2017 Inriktning ungdomar och unga vuxna Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen Vägledning för rättstillämpning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Manual för Psykiatri, kurator

Manual för Psykiatri, kurator Manual för Psykiatri, kurator Mall för kurator inom VUP, och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Innehåller mall-i-mall för Psykosocial utredning. Grundmall Psykiatri, kurator Dikteringstidpunkt Används

Läs mer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten Antagen av socialnämnden 2009-11-16 Reviderad 2011-09-26 Lex Sarah 2(5) Rapport Vad skall rapporteras och när En rapport enligt Lex Sarah

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet Psykisk ohälsa i primär- och företagshälsovården Stress hur påverkar långvarig stress den psykiska hälsan aktuell forskning! Sömnproblem hur kan du hjälpa patienten? Konkreta råd att ge och förslag på

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Förskolan

Handlingsplan vid krissituationer. Förskolan Handlingsplan vid krissituationer Förskolan INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner vid utflykt...3 Hämtning av barn (vårdnadstvister)...3 När får ett barn inte lämnas ut?...4 Om ett barn inte blir hämtat...4 Om

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer.

Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Svenska barn-och ungdomspsykiatriska

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP akutenhet Upptagningsområdet täcker 164 000 barn. Uppdraget innefattar en akutavdelning, akutmottagning samt konsultuppdrag

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer