Program för suicidriskbedömning av barn- och ungdomar
|
|
- Lena Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för suicidriskbedömning av barn- och ungdomar Medicinska sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen
2 2 Innehållsförteckning SID Uppdragshandling 3 Regionalt självmordsriskprogram - Uppdrag 4 - Målgrupp 4 - Definitioner 4 - Syfte och allmänna riktlinjer 4 - Kliniks bedömning av självmordsrisk 6 - Psykosocial bedömning/föräldrars förmåga och kris 8 - Dokumentation 9 BILAGOR 1. Definitioner av begrepp Klinisk bedömning av självmordsbenägna barn och ungdomar Självmordsstegen Fördjupad bedömning av genomfört självmordsförsök Depression enligt DSM IV Madras skalan 7. C-GAS
3 Uppdragshandling Regionala riktlinjer för suicidbedömning inom BUP Västra Götalandsregionen Bakgrund En av uppgifterna för BUPs sektorsråd i är att skapa regiongemensamma kliniska riktlinjer och vårdprogram inom barn- och ungdomspsykiatrin. Som en del i detta arbete har sektorsrådet beslutat att initiera ett förslag på regionala riktlinjer för suicidbedömning. Arbetssätt En regional arbetsgrupp utarbetar ett förslag på regionala riktlinjer. Förslaget skall baseras på befintliga lokala riktlinjer och vara i överensstämmelse med nationella riktlinjer för suicidbedömning. Riktlinjernas innehåll och omfång 1. Introducerande beskrivning av suicidbedömning högst 5 sidor 2. Lathund/checklista för suicidbedömning för klinisk användning 1 sida 3. Relevanta kompletterande formulär och skattningslistor högst 5 sidor Arbetsgrupp Mårten Leufvenius, NU, Ordförande Zerina Omanovic, SU Agneta Jansson, SÄS Avrapportering Arbetsgruppen inbjuds att presentera förslag till riktlinjer på sektorsrådsmöte Stephan Ehlers Ordförande för sektorsrådet i Barn- och ungdomspsykiatri
4 4 Regionalt självmordsriskbedömningsprogram Uppdrag Uppdraget har varit att ta fram regionala riktlinjer för självmordsriskbedömning inom BUP Västra Götalandsregionen. Syftet har varit att skapa en gemensam praxis för genomförandet av självmordsriskbedömning som följer nationella och vedertagna riktlinjer. Målgrupp Barn och ungdomar med självmordsplaner eller de som utfört självmordsförsök är barn och ungdoms psykiatrins blåljuspatienter och kräver samma beredskap, omhändertagande och prioritet som somatiska hjärtinfarkter, det vill säga att en bedömning skall ske skyndsamt och med extra noggrannhet. Varje suicidal gest, handling eller uttryck från ett barn eller en ungdom måste tas på största allvar. Eftersom vi dagligen träffar patienter med allvarliga besvär inom vår verksamhet, kan det ibland leda till att bedömningar sker rutinmässigt. Det är mycket viktigt att tillgodose skyddsaspekter vid självmodsrisker, men det är lika viktigt att förstå ungdomens egentliga intention och tankar kring självmordsförsöket. Dessa riktlinjer är ett sätt att skapa en praxis för hur man på bästa sätt kan möta en barnpsykiatrisk patient i en sådan situation. Definitioner Eftersom den kliniska termen suicid används inom en del av tester och dokumentation så förekommer även detta begrepp i detta vårdprogram för självmordsriskbedömning. Vi har valt att i löpande text tala om självmord, självmordsrisk samt självmordsriskbedömning som är en mer direkt beskrivning av problemet. Detta språkbruk bör också prägla samtalen med barn och ungdomar. Man frågar t ex efter självmordstankar eller självmordshandlingar/självmordsförsök hellre än suicidförsök. (Se bil 1) Syfte och allmänna riktlinjer Syftet med självmordsriskbedömning: är att värdera den aktuella självmordsbenägenheten med hänsyn till: - Allvaret i det aktuella självmordsförsöket (planerna, tankarna) - Det akuta bakomliggande psykiska tillståndet - Bakomliggande psykiatrisk diagnos - Livssituation - Att erbjuda ett skydd från att ungdomen tar livet av sig - Att ta ställning till vilken vårdnivå som behöver användas - Att erbjuda stöd och råd till nätverket kring den akuta krisen som självmordsproblematik för med sig. Självmordsriskbedömning görs av barn och ungdomspsykiatriker eller av följande befattningshavare i samråd med denne. Psykolog, kurator, sjuksköterska, underläkare, eller yrkeskategorier som av respektive klinik fått mandat att genomföra detta uppdrag.
5 5 Om självmordsrisken bedöms som hög eller svårbedömd skall man kontakta ansvarig barnpsykiatriker/bakjour för vidare diskussion och handhavande av patienten. Detta vårdprogram skall alla anställda som genomför självmordsriskbedömningar vara väl förtrogna med. Detta innebär att man skall ha läst igenom texten samt gjort sig förtrogen med skattningsskalorna och hur de används. Skattningsskalor samt det sammanfattande formuläret Klinisk bedömning av Självmordsbenägna barn och ungdomar är att betrakta som arbetsmaterial varför man bör ha kopior på dessa bilagor. Vårdprogrammet kan användas både i akuta situationer och i pågående behandlingar. Fokus ligger på att genomföra en självmordsriskbedömning, d v s i en situation då dessa processer är i fokus. Ofta är detta en akut situation, men det kan också vara aktuellt i en pågående behandling med en patient. Som behandlare inom barn och ungdomspsykiatrin möter vi ofta självmordsnära personer. Det är därför viktigt att man är väl förtrogen med de processer som beskrivs här så att man i en pågående behandling är observant på dessa tecken. Bedömare skall vara en aktiv och god lyssnare som kan hjälpa patienten att förstå sina känslor och tankar, samt att formulerar sin situation för att förstå vad som håller på att hända. Behandlare behöver starta bedömningen med att förmedla detta förhållningssätt. Att genomföra en självmordsriskbedömning ställer krav på att behandlaren är väl förbered psykiskt och tidsmässigt för att kunna hantera patientens problematik. En självmordsriskbedömning består både av en riskbedömning samt en krisintervention som strävar att ge patienten hopp och alternativ till att inte ta livet av sig. Denna krisintervention löper genom hela bedömningen. Den person inom vården som genomför självmordsriskbedömningen är inte självskrivet den som kommer att genomföra behandling med barnet eller tonåringen. Det är därför viktigt att ge realistiska förväntningar på vad en behandlare eller en vårdinstitution kan ge. Det är viktigt att skapa en kontakt för att kunna få patientens förtroende, men samtidigt inte invagga patienten i att hans eller hennes överlevnad är knutet till person, utan att det finns ett gott omhändertagande inom sjukvården för patientens problematik. Det är viktigt att ingjuta hopp om att det finns stöd att få inom psykiatrin. En självmordsriskbedömning är färskvara. Det är en fortlöpande process från det att patienten kommer i kontakt med vården till dess att besvären på något sätt är omhändertagna. I den efterföljande vården eller behandlingen, då sådan förekommer, bör därför bedömningen fortsätta i samtal med den som genomför vård. Ofta kan ett självmordsförsök följas av ytterligare självmordsförsök t e x när patienten skrivs ut från avdelning eller om den akuta utlösande krissituationen inte är omhändertagen. En person som gjort ett självmordsförsök eller haft svåra självmordstankar löper större risk att utsätta sig för liknande handlingar. Det är därför viktigt med en kontinuerlig riskbedömning i behandlingen till dess att självmordshandlingen är väl bearbetad. Barn och tonåringar, i större utsträckning än vuxna är beroende av sitt sociala nätverk och stödinsatser runt omkring dem för att kunna arbeta sig igenom den självmordsproblematiken
6 6 Klinisk bedömning av självmordsrisk En klinisk bedömning skall göras i nedan beskrivna fem faser. Behandlaren skall sammanfatta bedömningen och använda sig av formuläret. Klinisk bedömning av självmordsbenägna barn och ungdomar. Detta ger en möjlighet att samla in de aspekter av bedömningen som är centrala för att kunna fatta rätt beslut avseende den slutgiltiga bedömningen och omhändertagandet av den akuta situationen. Slutligen gör behandlaren en bedömning om Risken för självmord är låg, måttlig eller hög. Denna bedömning grundar sig således på den insamlade informationen och kan inte bedömas statistiskt utan är ett hjälpmedel för att samla ihop information. En självmordsriskbedömning måste ge möjlighet för både barnet/tonåringen och föräldrarna att enskilt prata om vad som har hänt. 1. Kontaktfas - ta reda på händelseförlopp och utlösande faktorer T ex: - Hur hamnade du här? - Vad är det som gör att du/ni befinner er i denna situationen? - Vad ledde fram till eventuell självmordshandling? - Vad tänkte du på när du gjorde det? Redan innan den inledande bedömningen görs bör behandlaren tänka på att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få ett positivt möte med patienten. En självmordsriskbedömning handlar inte bara om att förmedla ett antal skattningsskalor som sedan bedöms utan om att skapa ett förtroende och en möjlighet att tala om ett mycket svårt ämne. I den inledande kontaktfasen bör man identifiera utlösande faktorer, påfrestande händelser som ofta föregår självmordsförsök. Risken att begå självmord är särskilt stor under inflytande av alkohol eller droger då detta ofta verkar nedsättande på motståndskraften. I den inledande kontaktfasen kan möjligheten till dialog vara begränsad och en fullständig bedömning kan ibland inte genomföras p.g.a. patienten t e x är fysiskt utmattad, avvisande eller påverkad av medicin eller droger. Vid dessa situationer skall man ändå försöka skapa kontakt och bedöma skyddsaspekten och om det är möjlighet att genomföra en mer omfattande suicidbedömning. Annars får detta ske så fort som det är möjligt. Vikten av att man ger möjlighet för ungdomen och föräldrarna att prata enskilt om vad som hänt är mycket viktigt hos oss, men också att återsamlas och efter de enskilda samtalen delge varandra vad som lyfts fram, är en del i familjens krisbearbetning och kan också ge vägledning inför bedömningen av föräldrarna omsorgsförmåga.
7 7 2. Föräldrarnas akuta omsorgsförmåga I suicidbedömning finns alltid en aspekt av att tillgodose barnets behov av skydd och en rimlig omsorgsnivå i förhållande till den kris ett självmordsbeteende eller tänkande utlöser. Då vi handskas med människor som inte är myndiga skall man därför beakta föräldrarnas förmåga att skydda och hjälpa barnet i den akuta situationen. Behandlaren bör därför i bedömning rikta uppmärksamhet mot viktiga aspekter av barnets sociala situation Vilken familj eller boendesituation befinner sig barnet i? Vad vet föräldrarna eller vårdnadshavare om patientens självmordstankar eller självmordshandlingar t e x djupet eller omfattningen av dessa? - Vilka är deras reaktioner inför barnets/ungdomens agerande t e x sorg, rädsla förnekande, frustration, utagerande För föräldrar till ett barn som har en självmordsproblematik kan alla möjliga tankar och känslor ta sig uttryck, allt ifrån djupaste förvåning, till förtvivlan, till uppgivenhet. Beakta föräldrarnas egna känslotillstånd och deras reaktioner inför barnets agerande. Bedömningen av barnets psykosociala situation har betydelse både för barnets mående och för skyddsaspekten. Om föräldrarna själv befinner sig i en kris utlöst av barnets självmordstankar eller självmordshandlingar kan detta påverka deras förmåga att skydda barnet gentemot nya impulser. Barnets/ungdomens självmordstankar kan också vara kopplade till föräldrarnas mående eller den sociala situationen i familjen. Beakta familjens behov av stöd i den akuta situationen. 3. Barnpsykiatrisk bedömning I självmordsriskbedömningar ingår en psykiatrisk bedömning. Det finns en rad olika tillstånd som ökar risken för självmord. Därför skall en grundlig självmordsriskbedömning alltid innehålla en bedömning av patientens grundläggande psykiska fungerande. Lämpligen startar denna inventering med att ta reda på: - Om barnet har eller har haft kontakter med barnpsykiatri. - Om det är inne i en pågående behandling. - Om det pågår någon farmakologisk behandling I den grundläggande psykiatriska bedömningen bör man undersöka förekomsten av bakomliggande psykiska störningar som depression, bipolär sjukdom, psykoser, ångesttillstånd, posttraumatisk stressyndrom, uppförandestörningar och missbruk. Ungdomar med beteendestörningar med aggressivitet, utagerande och impulsivitet kan handla plötsligt och oförberett. Denna grupp skall beaktas då de löper stor risk att genomföra självmordsförsök som kan leda till självmord. Depressioner har också en tydlig koppling till självmordsförsök och fullgångna självmord. Därför skall man göra en fördjupad bedömning av depressivitet, Denna görs genom att gå
8 8 igenom kriterier för depression enligt DSM VI samt att man gör en skattning med Madras. På mindre barn kan man få vägledning av C-GAS. Eftersom patienter med självdestruktiva beteenden och självskadeproblematik blir allt vanligare så är det viktigt att man inte förväxlar dessa besvär med självmordsrisk. I sådana ärenden så måste bedömningen vara desto noggrannare. Det föreligger en ökad risk för självmord i denna patientgrupp, men det kan vara svårt att skilja ut det ena från det andra. 4. Bedömning av självmordstankar/handlingar Denna fas präglas av frågeställningarna som kretsar kring tanken/handlingarna/försöket. Som underlag för att bedöma självmordsrisken används en intervju kring tillvägagångssättet samt Självmordsstegen. Observera att en del av frågorna kan ha besvarats i samtalet som man haft med patienten. Om patienten inte genomfört ett självmordsförsök så använder man Självmordsstegen. Självmordsstegen beskriver den suicidala process som patienten går igenom. Denna är individuell och kan gå snabbt eller långsamt. Självmord är sällan ett enskilt symptom utan följer en process som Självmordsstegen är avsedd att beskriva. Ju högre man kommer på trappstegen desto mer ökar risken för att patienten begår självmord. Om patienten har genomfört ett självmordsförsök så använder man intervjuguiden för att fördjupa den diagnostiska förståelsen av patientens avsikt med självmordsförsöket I självmordsriskbedömningen strävar man efter att bedöma allvaret i barnets självmordsförsök, samt att bedöma risken för förnyade självmordsförsök. Ju större risk för nya försök desto viktigare är det att kunna förstå allvaret i handlingarna eller tankarna. Den sammanfattande bedömningen dokumenteras på blankett Klinisk bedömning av Självmordsbenägna barn och ungdomar. 5. Åtgärdsplan Denna skall innefatta en bedömning enligt ovanstående av den befintliga självmordsrisken samt föräldrarnas omsorgsförmåga. En bedömning måste leda fram till att barnet är skyddat från att ta sitt liv och att den suicidala krisen är väl omhändertagen. Efter genomförd sammanfattnig av självmordsriskbedömningen skall man ta ställning till vårdnivå och skyddsbehov; slutenvård, öppenvård, att familjen tar hand om sitt barn, eller annan vårdform. Vid insatser i vår verksamhet följer man de respektive regler som förekommer avseende t e x tillsynsgrad och dylikt. Om patienten skickas hem är det viktigt att ge barnet/ungdomen/familjen information om var de kan vända sig om en ny akut situation uppstår och när nästa kontakt sker. I journalen skall bedömningen införas med tydliga instruktioner gällande uppföljning med vem och när denna skall ske.
9 9 Dokumentation Självmordsriskbedömningen skall skyndsamt dokumenteras i journal enligt gängse regler. Eftersom det finns en risk att situationen förvärras och att en för tillfället lugn situation snabbt kan bli mer akut är det viktigt att det finns god dokumentation kring den bedömning som gjorts. Man bör komma ihåg att patienter med självmordsproblematik är känsliga för negativa situationer och att en bedömning är färskvara. En patient som bedömts en dag kan snabbt försämras. Och det är då viktigt att aktuell dokumentation finns till hands.
10 10 Definitioner av begrepp Bil 1. När vi talar om självmord och självmordsriskbedömningar så förekommer en rad olika begrepp. Det är viktigt att enas om gemensamma begrepp så att vi talar om samma saker. Därför föreslår vi att vi följer nationella rådets begrepp som listas nedan: Självmordstankar. Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att begå självmord. Självmordsförsök. Livshotande eller skenbart livshotande beteende i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden. Självmord. En medveten, uppsiktlig, självförvållad, livshotande handling som leder till döden. Självmordsbeteende. Sammanfattande beteckning på självmordstankar, självmordsförsök och självmord. Självmordsbenägenhet. Inställning präglad av avsikter, planer, eventuella beslut och impulser att begå självmord. Självmordshandling. Självmordsförsök eller självmord. Självmordskris. Kris under vilken en människas tillgängliga problemlösningsmetoder sviktar så att självmord aktualiseras och eventuellt planeras och genomförs. Självmordsnära personer. Personer som - nyligen (inom det senaste halvåret) har gjort självmordsförsök - som har allvarliga självmordstankar och där självmordsrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden, - personer som utan att ha allvarliga självmordstankar på grund av omständigheterna i övrigt bedöms vara i riskzonen för självmord. Självmordsprocess. Utvecklingen från den första allvarliga självmordstanken över eventuella självmordsförsök till (fullbordat) självmord. Termen betecknar utveckling över tid. Den antyder också att självmord inte bara inträffar de har alltid en historia. Självmordsrisk. Risken att i en nära framtid begå självmord. Ibland avses risken överhuvudtaget, det vill säga under hela livet. (Nationella rådet för självmordsprevention, 1995)
11 11 Klinisk bedömning av Självmordsbenägna barn och ungdomar. Bil Bedömning av Självmordsrisk Patientens namn och personnummer Bedömare.. 2. Självmordsstegen Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Suicidförsök 3. Tidigare självmordsförsök Ja Nej Ange antal, tid och metod.. 4. Symptombild Depression Stark ångest Psykotisk föreställning Aggressivitet Missbruk Separation/förlust av viktiga relationer Kränkning/mobbing Impulsivitet 5. Socialt kontaktnät Bristfällig eller akut problematik 6. Suicidal förekomst/förebild i familjen I släkten I umgängeskretsen 7. Bedömning av föräldrarnas omsorgs och skyddsförmåga. Tar föräldrarna på sig ansvaret för patientens överlevnad Ja Nej Hur är omsorgsnivån kring patienten Hög Låg Vid genomfört eller planerat självmordsförsök 8. Sannolikhet för upptäckt Säkert (annan person i närheten) Tveksamt (ej orimligt att person kommer, meddelande givit per telefon) Osannolikt (ingen väntas komma, utomhus på enskild plats) 9. Avsikt med självmordsförsöket Att dö Att få vila Huvudsakligen att påverka andra 10. Kommunikation kring självmordsförsöket Språkligt meddelande Förberedande handling Avskedsbrev eller liknande 11. Risk att dö Ringa (T ex. intag av begränsat antal tabletter, ytlig skärning) Måttlig (Te x. stor mängd förhållandevis atoxiska tabletter, djup skärning) Stor (T ex. allvarlig tablettförgiftning; skärning på hals, hägning, gasning, skjutning, hoppande från hög höjd o s v) 12. Sammanfattande riskbedömning Låg Måttlig Hög 13. Behov av ny bedömning Ja Nej
12 12 Självmordsstegen (efter professor Jan Beskow) BIL Nedstämdhet/hopplöshet Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? 2. Dödstankar Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa vakna nästa morgon? 4. Självmordstankar Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? 5. Självmordsönskan Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? 6. Självmordsförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 7. Självmordsplaner Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du skall göra? Har du bestämt när du skall göra det? 8. Självmordsförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? 9. Självmordsavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker du inte vill skall finnas kvar efter dig? Har du sett till att träffa kompisar en sista gång?
13 13 Bil. 4 Fördjupad bedömning av genomfört självmordsförsök Vid genomfört eller planerat självmordsförsök Följande frågor syftar till att fördjupa kunskapen om hur allvarligt självmordsförsöket var. Intervjuguiden är konstruerad kring ett par olika ämnesområden som är viktiga för att fastställa hur omfattande självmordsförsöket var. Observera att de beskrivna frågorna endast är avsett som en vägledning för att samtala kring självmordsförsök eller planerade självmordsförsök. Frågorna måste anpassas efter individen och situationen. Område 1 Tillvägagångssätt Syftet är att försöka ta reda på så mycket som möjligt kring tillvägagångssättet för att kunna bedöma alvaret i självmordsförsöket/självmordshandlingen. Hur gjorde du? Hur många tabletter tog du? Visste du att det sätt du valde var farligt, t e x att de tabletter du tog var farliga? I så fall, hur visste du detta? Hur visste du att det fanns tabletter/rep eller liknande på den plats där du fann det? Område 2 Förberedelse eller impulshandling Det är viktigt att också försöka få en bild av vilken planering som låg bakom självmordsförsöket, samt om självmordsförsöket skedde impulsivt eller planerat. Hade du haft självmordstankar länge innan du gjorde försöket? Hade du planerat länge att ta livet av dig eller var det en impuls? Hur planerade du försöket? T e x hur skaffade du tabletter? Varifrån fick du tillgång till eventuellt material som tabletter, rep o s v.? Funderade du på andra sätt att ta livet av dig? Område 3 kommunikation För att bedöma seriositeten i självmordsförsöket är det viktigt att samtala kring förväntningar och kommunikation vid det självmordsnära tillfället Fanns det någon i närheten? Var befann sig dina föräldrar? Försökte du undvika att bli upptäckt? Var det någon som upptäckte försöket? Efter att du gjort dig illa kontaktade du någon? I så fall vem? Talade du tydligt om att du gjort ett självmordsförsök? Lämnade du ett avskedsbrev? Har du försökt att tala om för någon, t e x familj eller vänner att du har tänkt på självmord?
14 14 Om patienten vårdas på sjukhus eller varit i kontakt med vård i anslutning till självmordsförsöket bör man också fråga kring hur fortsättningen blev. Vem hittade dig? Kom du till sjukhus eller annan medicinsk vård? Minns du hur detta gick till? Område 4 Allvaret i försöket Det kan vara svårt att bedöma allvaret i själva handlingen, eftersom det kan finnas en rad olika skäl till självmordsförsök. Alltifrån att se hur omgivningen reagerade, att komma bort från en känslomässigt jobbig situation, att få vila från sitt lidande, till att verkligen vilja dö. Försök ställa frågor som handlar om varför barnet eller tonåringen genomförde självmordsförsöket. Om patienten förnekar att det rörde sig om ett självmordsförsök så får man omformulera frågorna t e x till Vad vill du uppnå genom att skada dig själv? Vad ville du uppnå genom självmordsförsöket/självmordshandlingen? Alternativt: Vad ville du uppnå genom att skada dig själv? Vad kände du när du inte lyckades med ditt självmordsförsök? Hur tror du att omgivningen reagerade på ditt självmordsförsök? Område 5 Förnyad risk Hur upplever patienten att den överlevde. Finns det fortfarande en önskan att dö eller är självmordsrisken recuderad? Hur tänker du nu kring att du överlevde? Skulle du göra om det om du fick möjligheten? Ångrar du att du gjorde självmordsförsök alternativt planerade självmordsförsök?
15 15 Bil 5. Depression enligt DSM IV A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje, måste föreligga. 1. Nedstämdhet under större delen av dagen. 2. Klart minskat intresse/glädje. 3. Betydande viktnedgång. 4. Sömnstörning (sover för lite eller för mycket). 5. Psykomotorisk agitation eller hämning. 6. Svaghetskänsla eller brist på energi. 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor. 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga. 9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer. B. Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression. C. Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion. D. Symtomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom. E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, dvs depressionssymtomen har varat mer än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.
Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.
1 [7] Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar. Denna information innehåller bland annat; Myter kring suicid Bemötande
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merHandlingsplan vid suicidrisk
Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merRiktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord
Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merFastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merMed barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa
Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention
Läs merYttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut
Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr 2014-11-28 VON.2014.52 OXL2 621 v 1.0 2007-03-13 Vård- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller
Läs merRETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg
RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg Innehåll Bakgrund och process Algoritmer utifrån tillstånd Skillnader mellan RETTS-BUP
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merPsykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merBedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda
Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merPolicydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merHändelseanalys Suicidförsök tåg
Datum: 2018-06-11. Händelseanalys Suicidförsök tåg December 2016 Analysledare: Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Händelseanalys på uppdrag av Verksamhetschef inom Vuxenpsykiatriska slutenvårdskliniken,
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merResultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken
Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merSjälvmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29
Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merSyftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Dokument ID: 11-216302 Fastställandedatum: 2016-12-21 Giltigt t.o.m.: 2017-12-21 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Svante Lönnbark Suicidnära patients
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merNärståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merEtt axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.
Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merEnsamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp
Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, f.d. chef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar ht- 2018 Innehåll: Historik Sveriges erfarenhet
Läs merUtredning och behandling av självmordsnära patienter
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division Psykiatri 13 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Divisionschef Divisionschef 2016-01-07 2019-01-07 Gäller för:
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018
Datum: 2018-05-17 Händelseanalys Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018 1 Sammanfattning Uppdrag att genomföra Händelseanalys i syfte att se om något i vårdkedjan
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merTrasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö
Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö 2019-04-11 Sammanhållen sluten- och dagsjukvård Enhet 24 2008-09-01 2012-09-27 Utreda och behandla svåra
Läs merRiktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merPass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merPrimärvårdsanpassad rutin för
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Läs merHandlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting
Handlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting 2015 2016 Gäller barn, unga och vuxna Ansvarig för revidering: Ansvarig och godkänd av: Helen Alskog Håkan Larsson V-chef Primärvården
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merSvar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa
1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merMBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merMallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.
Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog
Läs merNationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer.
Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Svenska barn-och ungdomspsykiatriska
Läs merATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE
ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande
Läs merRedovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord
Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning
Läs merEnsamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:
Läs merYttrande till IVO, diarienr /2017-9
YTTRANDE 1 (5) Skapad 2017-12-05 Antaget 2017-12-18 Bildnings- och omsorgsnämnden Helena Sparrfeldt Enhetschef 033-430 57 84 helena.sparrfeldt@bollebygd.se Dnr : BON2017/126-8 IVO Yttrande till IVO, diarienr
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs mer