Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården"

Transkript

1 1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många familjer av allvarlig sjukdom eller skada varav flera livshotande. Det finns minst 4-5 anhöriga runt varje sjuk person. En stor del av dessa anhöriga är barn. Det är inte bara en som drabbas av allvarlig sjukdom - det är en hel familj! Både barn och vuxna får, var för sig, sina reaktioner på sjukdomen. Utöver familjen berörs också släkt, vänner, grannar, arbetskamrater, skolan m.fl. Skärpt lag stöttar anhöriga Hälso- och sjukvården ska enligt 2g Hälso- och sjukvårdslagen särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt dör. Motsvarande lagstiftning finns även i Patientsäkerhetslagen 6 kap 5. Barnkonventionen Landstingsfullmäktige beslöt år 2001 att arbeta efter FN:s Barnkonvention. Mer kunskap om barnets rättigheter behövs för att barnperspektivet på ett praktiskt sätt ska kunna tillämpas i Landstingets kansli Telefon: Postgiro: Hälso- och sjukvårdsavdelning Fax: Bankgiro: Husargatan 4 E-post: Orgnr: Box Jönköping

2 2(7) verksamheten och bidra till ett systematiskt och utvecklingsinriktat arbete. I budget 2010 med flerårsplan förstärks intentionen med praktiskt planerade insatser för att Barnkonventionens grundprinciper beaktas vid planering och beslut inom Landstingets verksamheter. I detta utgör insatser för barn som anhöriga en viktig del. Det psykosociala omhändertagandet i vården är ytterst viktigt för att se till hela livssituationen. Här måste barnens situation särskilt uppmärksammas! Förebyggande insatser genom att synliggöra barnen i det kliniska vardagsarbetet kan förhindra ohälsa hos barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Handlingsplanen för genomförande av Barnkonventionen i Landstinget För barns och ungas bästa ger stöd för dessa insatser. Konsekvenser för barn vid förälders sjukdom I en familj där en förälder drabbas av svår sjukdom kan konsekvenserna bli omfattande; fysiskt, psykiskt, socialt, ekonomiskt och existentiellt. Sjukdomstiden kan sträcka sig från det akuta skedet ett par veckor upp till flera år. I syfte att skydda barnen kan föräldrar ibland undanhålla information om sjukdom och död. Idag vet vi dock att om barn lämnas i ensamhet med sina fantasier så kan dessa ofta vara värre än verkligheten. Att bli övergiven är barns största rädsla. Barn tolkar det ordlösa språket kroppsspråket och märker mycket väl att omgivningen är orolig och ledsen. Låter vi däremot barnen vara delaktiga och ger dem uppriktig och åldersanpassad information, kan de lättare bearbeta det svåra som händer. Om barn får redskap att hantera svåra situationer i livet kan ohälsa bättre förebyggas, både på kort och lång sikt. Barns reaktioner i den akuta krisen Barns upplevelse av en kris kan komma till uttryck på olika sätt: En del barn vänder sin reaktion utåt. De kan exempelvis bli oroliga, rastlösa, få svårigheter med koncentrationen eller visa aggressivitet. Andra barn vänder svårigheterna inåt mot sig själva och kan exempelvis reagera med skuldkänslor, nedstämdhet och ökad ängslan Andra åter låter kroppen ge uttryck för sin känslomässiga vånda och kan uppvisa bland annat magont, huvudvärk och sömnstörningar

3 3(7) Barns reaktioner i ett längre perspektiv Barn som ej får kunskap om förälderns sjukdom och ej möts av förståelse för sina reaktioner kan livslångt komma att tyngas av känslor av skuld och skam. Ett salutogent förhållningssätt från vårdens sida innebär minskad risk för framtida psykiska reaktioner i form av ex. separationsångest, depression eller psykosomatiska reaktioner. Ett hälsofrämjande bemötande medför att barnet ges möjlighet att förstå sjukdomen och dess konsekvenser. De kan då sätta in sina upplevelser i ett meningsfullt sammanhang och lättare hantera en svår livssituation. Barnets reaktion beror också på dess ålder, mognad och relation till sin sjuke förälder. Jönköpings län Sedan 1997 arbetar vi aktivt i Jönköpings län för att uppmärksamma barnen när föräldrar har en psykisk sjukdom. Från 2004 omfattar insatserna också primärvård och somatisk specialistvård blev Landstinget i Jönköpings län utvalt av Socialstyrelsen som pilot för ett nationellt utvecklingsarbete kring råd, stöd och information till barn och ungdomar i familjer där föräldrar/vårdnadshavare drabbats av allvarlig fysisk sjukdom eller skada, psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning, missbruksproblem eller oväntat dör enligt HSL 2 g. Arbetet pågår under Programgrupp barn och Barndialogen stöttar uppbyggnaden av nätverk och rutiner för barn som anhöriga på samtliga kliniker. Uppdraget Hösten 2004 utfärdade Landstingsfullmäktige ett direktiv om ett policydokument Barn som anhöriga på landstingsnivå med syfte att öka beredskapen inom vuxenvården att uppmärksamma barn som anhöriga att öka kunskapen för att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga att skapa riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp. Viktiga frågor för vården att få svar på är: Finns minderåriga barn till patienten? Tillgodoses barnens behov av trygghet? Har barnet någon som den ger förtroende och kan lita på?

4 4(7) Är barnets fysiska behov och möjlighet att behålla vardagen i tillvaron tillgodosedda? Får barnet information om förälderns tillstånd och möjlighet att uttrycka sina egna tankar för att bearbeta och förhålla sig till situationen? En nära samverkan med den kommunala sektorn, naturligtvis efter föräldrarnas godkännande, är viktig för att ge barnet stöd i vardagen. Program och rutiner för Barn som anhöriga ska finnas på varje klinik utifrån den specifika vårdsituationen. Åtgärder för att stödja arbetet med barn som anhöriga Policydokumentet vårdpersonal: Barn som anhöriga Lokalt utvecklingsarbete för kontinuerlig kompetenshöjning och fortbildning Utvecklat samarbete med; Barn- och skolhälsovård, barn- och ungdomsmottagningar för handledning och stöd, barn- och ungdomshälsan i kommunerna Jönköping, Habo och Mullsjö. Öppenvårdsmottagningar BUP, för konsultation till professionen eller hänvisning för föräldrar när särskilda skäl föreligger Barnombud på varje vårdenhet inom primär- och specialistvård Barndialogens webbsida med aktuell information och kunskapsunderlag. Barnombudens roll Barnombudens roll är central genom att hålla barnperspektivet på vårdenheten levande samt tillhandahålla och förmedla aktuell kunskap. Barnombudsträffar anordnas inom varje sjukvårdsområde minst en gång per år med information, diskussion, föredrag, studiebesök filmvisning mm. En referensgrupp för barnombud i länet har tillsatts under 2012 med syfte att identifiera barnombudens behov för fortsatt utvecklingsarbete för barn som anhöriga. Länsgemensamma utbildningsinsatser för barnombuden genomförs årligen. För mer information kontakta Linda Frank Katarina Johansson Christina Polland Eva Neth

5 5(7) PM för vårdpersonal - Barn som anhöriga Vad behöver barn till svårt sjuka patienter? 1. Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och behandling Barnen behöver få veta vad som hänt. Vad som görs för att hjälpa föräldern som är sjuk Vad som kommer att ske den närmaste tiden. Det här gäller även barnet som inte bor tillsammans med den sjuke föräldern. Avståndet kan snarare förstärka oron och försvåra barnets situation. 2. Känslomässigt utrymme att reagera Det är ingens fel att någon blir sjuk, och framför allt är det inte barnets fel. Det är vanligt att barn känner skuld när föräldrar drabbas av sjukdom. Inga känslor är fel! Barnet måste ges möjlighet att reagera och få visa sin förtvivlan, sorg, ilska och besvikelse. 3. Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt Vem tar hand om barnet nu? Vad kan barnet hjälpa till med hemma och på sjukhuset? Att göra något konkret ger en känsla av att vara behövd och att göra något praktiskt underlättar. Hjälp barnet att hålla fast vid sina dagliga aktiviteter, vilket ger en upplevelse av ordning i kaos. Uppmärksamma barnens sociala nätverk. Vilka resurspersoner finns runt barnet och kan hjälpa till med information, råd och stöd? Att tänka på vid samtal med barnet Stöd föräldrarna att själva informera barnet om sjukdomen Professionens samtal med barn bör föras på en trygg och ostörd plats och ges tid. Ta reda på vilken kunskap barnet har. Låt samtalet styras av barnets frågor och besvara dem. Det barnet frågar efter är det beredd att höra svaret på. Berätta att barnet får veta om det blir förändringar.

6 6(7) Att tänka på vid samtal med föräldrarna Och barnen, hur tänker du kring dem i detta sammanhang? Vad vet de? Att ställa dessa enkla frågor vid det första mötet med patienten är det viktigaste vi kan göra. Detta samtal kan leda till en bekräftelse och förankring kring de tankar patienten redan har. De flesta föräldrar har själva funderat på hur barnen skall bli delaktiga. I andra fall kan frågan få igång ett samtal där vi poängterar vikten av uppmärksamhet på barnens situation. Stöd föräldrar att i första hand själva informera barnet Erbjud föräldrarna att vara delaktig i informationen till barnet Man kan behöva skapa utrymme för att föra ett sådant samtal Små barn behöver ha en känslomässig relation till den som informerar. Inget barn ska lämnas ensamt efter ett svårt besked. Respektera barnet när det inte vill tala om sjukdomen men uppmärksamma signaler som barnet ger när det är mottagligt för information. Uppmuntra föräldrar att låta barnet vara delaktigt genom att få hjälpa den sjuke, hemma såväl som på sjukhuset. Uppmärksamma på vikten av aktiviteter utanför hemmet. Det är viktigt att föräldrarna förbereder barnets besök på sjukhuset genom att berätta om miljön där föräldern vårdas, hur den sjuka föräldern ser ut och om vem som tar hand om föräldern. Under sjukdomsförloppet är det viktigt att återkomma till frågan hur det går för barnen. Ytterligare åtgärder och samverkan I de fall barnen och/eller föräldrar behöver ytterligare hjälp och stöd finns det flera råd att ge: Uppmuntra till kontakt med förskola/skola. Finns någon vuxen som barnet har särskilt förtroende för? Det informella nätverkets möjligheter. Finns det släktingar, vänner eller grannar som kan hjälpa till? Förmedla kuratorskontakt. Kuratorn kan i sin tur förmedla kontakter till annan professionell hjälp. Socialtjänsten BUP

7 7(7) Professionens behov Fungerande kontaktkedjor mellan olika vårdgivare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg, socialtjänst övriga stödfunktioner/personer Behov av handledning i konkreta situationer Reflektion/handledning under kompetent ledning Ökad kompetens/fortbildning Utifrån de behov som framkommer. Kompetenshöjande insatser kan också innefatta arbetet mot våld i nära relationer. Barn som upplevt våld i familjen, se separat dokument. Landstingets ambition är att med förebyggande insatser förhindra ohälsa hos barn som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Detta sker genom att synliggöra barnen i vardagsarbetet.

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa 1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig 1(6) landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Linda Frank 036 32 40 94 linda.frank@lj.se Landstingsråd Maria Frisk Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig I Jönköpings län

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer. Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Utdrag ur Barn som är närstående KUNSKAPSUNDERLAG Kunskapsunderlaget vill ge en grundläggande förståelse för ämnet och inspirera till utveckling av rutiner för det vardagliga arbetet. Detta är ett av tre

Läs mer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Information till personal. om barnet som anhörig

Information till personal. om barnet som anhörig Information till personal om barnet som anhörig INLEDNING I Jönköpings län vill vi bli bättre på att ge ett bra bemötande och stöd till barn och ungdomar när deras föräldrar är allvarligt sjuka fysiskt

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade

Läs mer

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016 Förvaltningsnamn Avsändare Psykiatri Psyk. Avd. H Katarina Johansson 036-323320 katarina.johansson@rjl.se Berörda Region Jönköping Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Anhörigstöd - Barn som anhörig Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vägledning. till personal om barn som anhöriga enligt 2g hälso- och sjukvårdslagen. UPPMÄRKSAMMA Har patienten barn? Använd familjeformuläret.

Vägledning. till personal om barn som anhöriga enligt 2g hälso- och sjukvårdslagen. UPPMÄRKSAMMA Har patienten barn? Använd familjeformuläret. Vägledning till personal om barn som anhöriga enligt 2g hälso- och sjukvårdslagen UPPMÄRKSAMMA Har patienten barn? Använd familjeformuläret. DOKUMENTERA i patientens journal vad som är gjort och vad som

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Information till personal. om barnet som anhörig och patient

Information till personal. om barnet som anhörig och patient Information till personal om barnet som anhörig och patient 2 Innehållsförteckning 1. Viktiga frågor att beakta vid framtagande av handlingsplan och rutiner...5 Vad behöver barnet som anhörig och patient?...5

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

P L A N E R A. Syskon som anhöriga Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Information anhörigstöd 2015

Information anhörigstöd 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Kartläggning som grund för utveckling

Kartläggning som grund för utveckling Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011 Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är -Barn som anhörig Christina Polland 2014-10-07 FLÖDE Barn som anhöriga Barn- och ungdomshälsan Psykosociala enheter Socialtjänst Familjeformulär/ annan inventering görs på avdelning/

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna Vad behövs? Perspektivförskjutning Se patienter som är föräldrar

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Innehållsförteckning DEC 2013

Innehållsförteckning DEC 2013 INLEDNING I Jönköpings län vill vi bli bättre på att ge ett bra bemötande och stöd till barn och ungdomar när deras föräldrar är allvarligt sjuka fysiskt eller psykiskt, har ett missbruk eller oväntat

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Barn som anhöriga Centrumrutiner i KC. Rapport 051031

Barn som anhöriga Centrumrutiner i KC. Rapport 051031 Barn som anhöriga Centrumrutiner i KC. Rapport 051031 HSN definierade som mål inför 2005 att Genomföra förebyggande insatser till barn och ungdomar som, till följd av att de lever i utsatta miljöer, riskerar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer