Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Transkript

1 1 [7] Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar. Denna information innehåller bland annat; Myter kring suicid Bemötande och samtal med suicidal människa Suicidstegen Rutin vårdintygsbedömning Checklista suicidrisk Dokumentets namn: Vägledning för personal i mötet med människor som kan bära på suicidtankar Dokumentansvarig: Socialchefen Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen Dokumentet beslutat av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Dokumenttyp: Vägledning Senast reviderad: Giltighetstid: Version:1

2 2 [7] Häftet är framtaget av representanter från olika verksamheter inom Gislaveds kommun, Socialförvaltningen i samarbete med Räddningstjänsten Gislaved Informationen i häftet är övergripande och kan behöva konkretiseras på lokal nivå. Varje verksamhet behöver skapa rutiner som fungerar. I häftet används såväl ordet suicid som självmord. Båda är vedertagna uttryck och används av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

3 3 [7] Suicidrisk En brukare som är nära till suicid kan ibland uppvisa en ovanligt samlad och lugn yta, precis före handlingen, då beslutet redan är fattat. Därför behöver suicidbedömningar följas upp och personal prata med brukare kring suicidtankar, kontinuerligt. Samtal kring självmord samt suicidriskbedömning ska framförallt genomföras när misstanke om suicidrisk förekommer eller om brukare uppvisar tecken på depressiva tankar, uppgivenhet eller liknande. Om möjlighet ges, rådgör alltid med kollega om brukaren och situationen, innan bedömningen sker. Fundera kring vem som är bäst lämpad att samtala om suicidrisken med den aktuella brukaren. Självmordsstegen kan användas som hjälpmedel. Rådgör alltid med en kollega om resultat. Då en brukare befinner sig i högrisk för suicid, bör läkare kontaktas och rådfrågas. Bedömer vi brukaren som svårbedömd, bör läkare rådfrågas. Bedömer vi att brukaren är i högrisk och behöver omedelbar hjälp; Fråga brukaren om denne önskar åka till Psykiatriska kliniken i Värnamo. Efter vardagar och på helger är det endast PIVA/Ryhov i Jönköping som tar emot. Det är önskvärt i detta läge, att om möjligt, följa med brukaren till sjukhuset. Är situationen akut, larma 112. Försök i största möjliga mån, att hålla kvar kontakten med brukaren fram till dess att räddningstjänst kommer till platsen. Felaktiga myter om suicid Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde Det går aldrig att hindra en person som redan har bestämt sig Den som talar om att begå självmord, gör inte detta Självmord inträffar plötsligt, utan förvarning Samtal om självmord, kan väcka den björn som sover Inte konstigt att självmord ökar, med tanke på hur samhället ser ut nuförtiden Högriskpersoner Personer som tidigare försökt att begå självmord Personer med missbruk eller beroende Personer med förstämningssyndrom (depression, dystymi, bipolär sjukdom) Personer med psykos Socialt exkluderade personer (arbetslösa, etniska minoriteter, HBT) Offer för mobbning, förtryck (fysiskt, psykiskt eller sexuellt)

4 Ja, tydlig fara och bråttom Suicidrisk Uttalad eller upplevd 4 [7] Ja, men svårt att bedöma allvaret i risken Ring 112 Beskriv situationen så bedömer de vem som ska skickas. Stanna hos personen. Nej Stanna hos personen om du är där och om det är möjligt! Är hotet allvarligt? Rådgör så snart som möjligt med minst två professionella som känner personen. Kontakta även t ex Giftinformationscentralen. Jag har gjort det! Då ska en samlad bedömning av läget finnas dokumenterad Inte möjligt att rådgöra med någon annan? Du har bedömt detta tillsammans med andra enligt fastlagd rutin! Ja Nej Ring 112 Beskriv situationen så bedömer de vem som ska skickas Ring läkare för vårdintygsbedömning Ja Är det mitt i natten eller helg? Läkare, polis eller ambulans har varit på plats? Nej Ja Du har gjort vad du kan! Kontakta närmaste chef för att få hjälp med detta!

5 5 [7] Samtal med en suicidal person Fånga upp din egen rädsla, och hantera den. Våga fråga om suicidalitet Glöm allt annat- ta den tid det tar Nalkas försiktigt- backa vid behov Be personen berätta- lyssna noga Snappa upp suicidala meddelanden (jag orkar inte mer) Stegen Trygga, trösta, återupprätta Nästa steg - tala med övrig personal Självmordsstegen ett samtalsstöd Denna är ett stöd i ett eventuellt samtal. Alla frågor behöver inte ställas. Det kan vara fördelaktigt att läsa in sig på vad varje steg innebär och ställa fria frågor. 1. Nedstämdhet/hopplöshet Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? 2. Dödstankar Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa vakna nästa morgon? 4. Självmordstankar Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? 5. Självmordsönskan Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? 6. Självmordsförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 7. Självmordsplaner Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du skall göra? Har du bestämt när du skall göra det?

6 6 [7] 8. Självmordsförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? 9. Självmordsavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker du inte vill skall finnas kvar efter dig? Har du sett till att träffa kompisar en sista gång? Att tänka på - Bemötande Tillsyn/kontroll - medmänsklighet Respekt för individens integritet etik Relationens betydelse Största skyddsfaktorn för suicid är ett socialt nätverk Bärande relationer är grunden för all psykologisk behandling En självmordsnära människa befinner sig i ett tillstånd av yttersta ensamhet/övergivenhet/avskurenhet I mötet med en självmordsnära människa är det viktigt att förmedla att du hör till, du är inte ensam, jag tar dig på allvar, det finns hjälp att få Viktigt med omsorg, omtanke, trygghet, känslomässig närvaro, härbärgering En viss grad av struktur kan dämpa ångesten, exempelvis att bestämma samtalets längd, var när hur-frågor, inledning och avrundning. Upplever personalgruppen det obehagligt att tala om suicid? Personalgruppen kan öva på varandra, spela rollspel och på så sätt öva sig i att hantera dessa samtal. För att förhindra suicid - läkarbedömning för Vårdintyg (enligt LPT) Vid behov av hjälp innan läkare kommer - ring 112. De avgör om ambulans eller polis ska skickas. Kontakta även sjuksköterska i tjänst och vid behov chef i beredskap. Polis kan i vissa fall ta en person som är i absolut behov av vård direkt till sjukhus, dvs. till akuten där läkare skriver vårdintyg. I mer sällsynta fall direkt till PIVA, Psykiatrisk intensivvårdavdelning på Ryhovs Sjukhus, Jönköping. Kontakta först primärvårdsläkare som är skyldig att åka ut och göra en bedömning. Ibland ringer primärvården polis innan de åker ibland i samband med att de skriver vårdintyget. Kontakt med läkare för vårdintygsbedömning Dagtid - Kontakta den enskildes vårdcentral. Alla vårdcentraler har samma telefonväxel. För att komma igenom växeln trycker man alternativet 3# då man uppmanas trycka något av alternativen. Då får man tala med en sjuksköterska. Vårdcentralen Bra Liv, Anderstorp Vårdcentralen Bra Liv, Gislaved

7 7 [7] Gislehälsan, Gislaved Vårdcentralen Bra Liv, Reftele Vårdcentralen Bra Liv, Smålandsstenar Kvällar, nätter och helger - Ring Gislaveds vårdcentral (eller ) för hänvisning till kvällsöppen vårdcentral i Värnamo. Fråga efter Distriktsläkarjouren och säg att det gäller en Vårdintygsbedömning. Läkaren skall då åka ut och göra en sådan. Fungerar det inte? Ring Värnamo sjukhus akutmottagning för råd. Krångel? Skulle det bli något krångel så be att få namnet på den ni talar med och säg att de från och med nu får ta över ansvaret för vad som händer. Anteckna också namnet på den ni talat med samt tidpunkt för telefonsamtalet. Skulle det ändå krångla så prova att ringa Psykiatriska avdelningen, Värnamo Sjukhus , och be dem tala med Vårdcentralen eller akutmottagningen. Giftinformationscentralen 112 Rutin då en brukare begått självmord Trots goda preventiva insatser från olika håll, kan det dessvärre förekomma att brukare begår självmord. Det är viktigt att personalen får stöd och möjlighet att ta hand om varandra. Även brukare ska erbjudas stöd. I de fall då brukare valt att begå självmord, bör personal och andra brukare erbjudas hjälp och stöd för att bearbeta detta. 1. Kontakta närmaste chef, alternativt Chef i beredskap 2. Arbetsgruppen ska samlas snarast efter det inträffade, för information och för att dela sina tankar. Ansvarig chef ansvarar för detta. 3. Kontaktperson till den avlidne brukaren, ska ges möjlighet att utse en kollega som stöttepelare och bollplank. Dessa ska ha möjlighet att ostört kunna prata om det inträffade. Se till att tid avsätt. 4. Enhets- och områdeschefen bokar alltid in ett första möte på Kommunhälsan till den personal som behöver. 5. Brukare och anhörig som haft kontakt med den avlidne, bör erbjudas adekvat hjälp. Är kontaktpersonen inte i skick att samtala med brukaren eller anhörig, kan annan personal göra det. 6. I de fall anställd eller brukare har hittat den avlidne, bör adekvat hjälp erbjudas och ett första möte bokas. Chefen bedömer vilket som är lämplig insats. Råd kan fås av Kommunhälsan. 7. Närmaste chef ska uppmana personen som hittat den avlidne att inte köra egen bil, direkt efter händelsen. Den anställde erbjuds möjlighet att avbryta sin arbetsdag, och erbjuds transport hem.