Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Transkript

1 Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health

2 SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD Deltagaren vet hur självdestruktivitet yppar sig Deltagaren känner igen en självdestruktiv person i behov av hjälp Deltagaren kan hjälpa en självdestruktiv person

3 SJÄLVDESTRUKTIVITET OCH SJÄLVMORD Allt beteende, med vilket man medvetet eller omedvetet orsakar skada eller fara för sig själv. Årligen begår finländare självmord. Självmordsförsökens antal är tiofalt större än antalet genomförda självmord. Självmord är fyra gånger vanligare bland män än kvinnor. Den näst vanligaste dödsorsaken bland unga män. Prat om självmord och/eller ett självmordsförsök är alltid ett tecken på behov av hjälp skall alltid tas på allvar!

4 Självmordsdödligheten i Finland i Finland Självmord / invånare (>15 år) Kvinnor Män Alla Lähde: Tilastokeskus

5 ANTALET SJÄLVMORD OCH SJÄLVMORDSDÖDLIGHETEN

6 Självmordsdödligheten i EU Finland

7 Självmorden fördelar sig ojämnt i Finland Itsemurhat (18-65 v) v shp / samanikäistä 47-47,5 (1) 38,8-47 (4) 30,6-38,8 (11) 19,5-30,6 (5) Självmordsdödligheten varierar geografiskt, men också enligt årstiderna (mera på våren och sommaren) och veckodagarna (mera i början av veckan). Partonen et al, Duodecim 2003

8 RISKFAKTORER Depression, alkoholism, annan psykisk ohälsa (I 93 % av självmorden i Finland) Tidigare självmordsförsök, en nära anhörigs självmord eller självmordsförsök Överdriven alkoholkonsumtion Utskrivning från psykiatrisk sjukhusvård Asocialt beteende hos ungdomar Svåra livshändelser

9 OMSTÄNDIGHETER SOM KAN FÖREBÅDA SJÄLVMORDSFÖRSÖK Depression, hopplöshet, ensamhet Socialt främlingsskap Dumdristigt beteende som leder till farliga situationer Verbala varningar: jag orkar inte mera, allt är förgäves Paketering av det egna livet på förhand

10 SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE HOS BARN OCH UNGA Självmord bland barn är mycket ovanliga, men efter puberteten börjar de öka Ungdomar funderar mycket på frågor kring liv och död, men tankar på självmord hör dock inte till en sund utveckling. Ett självmordsförsök är ofta ett rop på hjälp. Största delen av ungdomarnas självmordsförsök är impulsiva och görs under påverkan av rusmedel. Flickorna gör oftare självmordsförsök. Pojkarnas försök leder oftare till döden.

11 SJÄLVMORD BLAND ÄLDRE När en åldring talar om självmord, ligger det en allvarlig avsikt bakom. Varannan dag begås självmord av en åldring. Riskfaktorer är: depression, manligt kön, avslutat arbetsliv, livspartnerns död, social isolering och sjuklighet, hjälplöshet och tilltagande beroende av andra personers hjälp.

12 Självmord kan förebyggas Fortbildning av primärvårdsläkare: självmordsdödligheten minskade 22-73% Utbildning av nyckelpersoner: 33-40% Användning av antidepressiva: 3% Begränsningar av handeldvapen: 2-10% Byte till ogiftig hushållsgas: 19-33% Förbud av farliga sömnmediciner (barbiturater): 23% Mann et al., JAMA 2005

13 Självmord i Finland Alla Män Kvinnor Självmord / Självmord / pers. Projekt för förebyggande av självmord Män Alla Kvinnor

14 HUR HJÄLPA EN PERSON I SJÄLVMORDSFARA? Samtala allvarligt med personen och rakt på sak, om vad personen tänker på och hur personen upplever situationen. 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord. 3. Fråga om personen tidigare har försökt begå självmord.

15 HUR HJÄLPA EN PERSON I SJÄLVMORDSFARA? Försäkra dig om att personen inte i sin närhet har redskap, som man kan skada sig själv med. Om personen konsumerar alkohol för tillfället, försök få personen att avbryta bruket. En person med självmordstankar behöver alltid professionell hjälp. Lämna inte honom/henne ensam! Skaffa hjälp ring till närmaste hälsocentral. Vid en krissituation bör man själv ledsaga personen till behandlingsplatsen.

16 SJÄLVMORD I ARBETS-/SKOLSAMFUNDET Är ett hårt slag för hela gemenskapen. I arbetsplatsens eller läroanstaltens krisplan kan det vara bra att färdigt planera för en dylik krissituation. Det är bra att omedelbart samlas till ett gemensamt tillfälle, där man informerar om det inträffade. Samtalshjälp bör erbjudas enligt behov. En egen minnesstund kan hållas det är viktigt att ta farväl av den döda.

17 ÅTERHÄMTNING EFTER ETT SJÄLVMORDSFÖRSÖK Den främsta önskan är inte att dö utan att få hjälp för sina problem. Man kan återhämta sig efter ett självmordsförsök några av dem som försökt självmord är självdestruktiva bara en gång i sitt liv. Återhämtningen tar tid och kräver professionell hjälp. Eftersom många känner sig besvärade över sitt försök är stöd och uppmuntran från de närstående viktigt.

18 SORG OCH SÖRJANDE Vanligtvis försöker människan först förneka det inträffade ett normal sätt att skydda sig psykiskt Först när människan accepterar verkligheten, kan sorgearbetet börja. Till sorgen hör ofta sömnsvårigheter, fysiska symtom och/eller svåra känslor, såsom: ångest och depression att dra sig undan och känna skuldkänslor fientlighet och dolda känslor

19 SORG OCH SÖRJANDE Efter denna tunga fas följer ofta trötthet och lamslagenhet. Då finns man bara till och försöker klara av vardagen, men samtidigt samlar man krafter. Sorgearbetet fortskrider i individuell takt. Den sörjande bör få tid att återhämta sig, ingen kan uppskatta den tid sorgen kräver. Psykiska symtom kan uppträda även en lång tid efter en närståendes död.