Psykiskt status

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen"

Transkript

1 Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 1

2 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck för en patients hjärnfunktioner. Dessa kan översiktligt indelas i fyra områden: Motorik (rörelseförmåga) Kognition (tänkande) Emotion (känslor) Perception (sinnesförnimmelser) 2

3 Ett bra psykiskt status bedömer dessa funktioner, men gör det på ett sätt som är anpassat för psykiatrisk diagnostik. Undersökningen innebär att man observerar hur patienten ser ut, rör sig, upplever, känner och tänker under intervjun. 3

4 Viktig del av psykiatrisk diagnostik Svårt bygger på subjektiva bedömningar Finns olika system med olika antal underrubriker 4

5 1. Yttre kännetecknen 2. Kognitivt status 3. Kontaktförmåga 4. Stämningsläge 5. Psykomotorik 6. Perception 7. Tankarnas form 8. Tankeinnehåll 9. Suicidalitet 10. Insikt 5

6 1.Yttre kännetecknen Adekvat klädsel Hållning Kroppsvård Ovårdad, trasiga kläder Extravagant klädd med glasögon och stora smycken 6

7 Vakenhet 1. Vaken 2. Kognitivt status 2. Somnolent somna lätt utan stiumuli 3. Stupor medvetslös men reagerar 4. Coma kan ej väckas Orientering 1. Tid vet datum, månad, år 2. Rum, plats, adress osv 3. Situation förstår situationen Minne 7

8 Akut avvikelse i kognitivt status: akut hjärnsvikt Beror vanligen på någon akut neurologisk eller medicinsk sjukdom t.ex. stroke, förgiftning, infektioner, hjärtsvikt. Akut medicinsk utredning! Långsamt progredierande kognitiv svikt Kan bero på demens eller t.ex. underfunktion av sköldkörtel, hjärntumör mm. Demensutredning. 8

9 3. Kontaktförmåga Formell kontakt Om patienten ger adekvata svar eller om den är inadekvat, t.ex. vaghet, förbisvar, meningslösa svar, hemlighetsfull. Emotionell kontakt Den känslomässiga attityden. Normal: förtroendefull, vänlig, öppen. Avvikande: tex fientlig, irritabel, spänd, avvaktande 9

10 4. Stämningsläge Grundstämning Stämningens neutralläge neutral, förhöjd eller sänkt Affekter Är stämningsläget ihållande stabilt? Kan det avledas? Instabilt? Känslans kvalitet Nedstämdhet, upprymdhet, irritabilitet, ilska, rädsla, oro osv. 10

11 5. Psykomotorik Förlångsammad motorisk hämning Ökad rörlighet motorisk agitation Katatoni immobilitet, mutism, stupor, sterotypier, ekolali, negativism mm. Stereotypier rörelsen som upprepas Tics plötsliga ryck, ljud eller ord 11

12 Övning 1 Beskriv: Kontakt Stämningsläge Psykomotorik 12

13 6. Perception Illusioner Feltolkningar av verkliga stimuli Hallucinationer Sinnesupplevelser utan externa stimuli 1. Syn 2. Hörsel 3. Lukt 4. Känsel ( taktila ) 5. Smak 13

14 Hastighet 1. Normal hastighet 2. Långsamma, tröga 3. Snabba, rusande Process 1. Logisk 7. Tankarnas form 2. Tankeflykt hoppar från ämne till ämne men på ett begripligt sätt 3. Associationsrubbning ologiska associationer som är svåra att förstå 4. Splittring själva meningsbyggnaden är störd 14

15 8. Tankarnas innehåll Vad patienten tänker på en sorts rubrik på det som upptar och präglar patientens tankar Depressivt tankeinnehåll om misslyckanden, oro för framtid, ekonomisk ruin Storhetsidéer om egna fantastiska egenskaper, framgångar Aggressivt tankeinnehåll t.ex. hämndplaner Övervakning - förföljelse Kan övergå i vanföreställningar 1. Föreställningar som är uppenbart felaktiga 2. behålls trots bevis för motsatsen 3. inte är förståeliga utifrån patientens kulturella eller religiösa bakgrund 15

16 9. Suicidalitet Tankeinnehåll kring självmord bryts ut som särskild punkt. Exempel på frågor: Hur är det med livslusten? eller Har du haft tankar på att du vill dö? Suicidstegen: 1. Livsleda utan suicidtankar 2. Tankar om att suicidera 3. Planer att suicidera 4. Föreberedelser för suicid Ökande allvarlighetsgrad 16

17 Basal suicidriskbedömning A. Tidigare suicidförsök? B. Pågående psykiatrisk problematik? Depression, missbruk, psykos, personlighetsstörning, akuta sociala problem C. Suicidstegen 1. Livsleda utan suicidtankar 2. Tankar om att suicidera 3. Planer att suicidera 4. Föreberdelser för suicid 17

18 10. Insikt Sjukdomsinsikt Förståelse för behov av behandling Stabilitet i insikten 18

19 1. Yttre kännetecknen 2. Kognitivt status Övning 2 3. Kontaktförmåga 4. Stämningsläge 5. Psykomotorik 6. Perception 7. Tankarnas form 8. Tankeinnehåll 9. Suicidalitet 10. Insikt

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykopatologi & Psykiskt status Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Sida av CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Upphovsmän: Eva Lindström och Leif Lindström Skattningsformulär Namn Ålder Kön Datum Kod Summa. Obeslutsamhet Avser svårigheter att fatta beslut i enkla valsituationer.

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger

Läs mer

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé. Psykoser Mars 2015 2 Psykos Vad är en vanföreställning? Definition Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtom Vanföreställningar Hallucinationer Förvirring Desorganiserat tal eller beteende

Läs mer

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken Skattningen baseras på information från vårdgivare och anhöriga Referens: Reisberg, B., Borenstein,

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Självmordsriskbedömning

Självmordsriskbedömning Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om: CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen

Läs mer

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan 1 (6) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Reviderad 2013-08-20 s frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan Elevens namn:.. Personnummer:.... Skola: åk: Besvarat av, datum:..

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: ) Affektiva mottagningen M59 Fax 08-585 866 30 Tel 08-585 866 26/34 SKATTAS AV:............................................ DATUM:................................................ MADRS-M Montgomery-Åsberg

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Läs journalen! Bra psykiatri tar TID!

Läs journalen! Bra psykiatri tar TID! mrangne@gmail.com Vi har minst tre uppgifter: Bedöma och diagnosticera Råda Hjälpa Lathund för bedömning och handläggning i den akuta situationen 1 2 Vårt hjärna har ett problem Den försöker hela tiden

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Din boj i psykiatribukten.

Din boj i psykiatribukten. Hej primärjour! Inför de första jourerna som primärjour psykiatri kan det kännas nervöst. Alla har vi läst psykiatrikursen men många av oss har inte träffat många människor med psykisk sjukdom. Men ta

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

PSYKIATRI SAMMANSTÄLLNING AV UNDERVISNING VT18

PSYKIATRI SAMMANSTÄLLNING AV UNDERVISNING VT18 PSYKIATRI SAMMANSTÄLLNING AV UNDERVISNING VT18 Erik Bernebrant TERMIN 9 LÄKARPROGRAMMET KI Bajen Bärs Pyro Innehållsförteckning Psykiatri introduktion... 3 Psykiatrisk diagnostik introduktion... 3 Diagnostisk

Läs mer

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu 1 FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu SKATTNINGSKALOR. Antal sidor: 9 THE ALZHEMER S DISEASE ASSESSMENT SCALE (ADAS) Modifierad och bearbetad av: Psykolog Thomas Karlsson Psykiatriska kliniken

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29 Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende

Läs mer

Unga asylsökande och suicid

Unga asylsökande och suicid Unga asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater, TC Flykt, exil och trauma 180419 Gilda Perna Upplägg Mustafa och Faheme Utmaningar att bedöma i migrationssituationen Vad mer finns det att fånga

Läs mer

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 1 SKATTNING AV ORIENTERING Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal 1. Vad heter ni i förnamn?

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Rösthallucinos hos barn och ungdomar

Rösthallucinos hos barn och ungdomar Rösthallucinos hos barn och ungdomar Beata Bäckström, BUP Psykosenheten Lund Introduktion/Terapeutisk behandling Håkan Jarbin, BUP Halland Diagnostik/Förlopp och prognos Neil Cleland, BUP Psykosenheten

Läs mer

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Tabu - Skam - Skuld Att må dåligt Svårt att be om hjälp Svårt att erbjuda hjälp Sjukvården motverkar inställningen! I somatisk vård Om detta hade varit en

Läs mer

Handlingsplan vid suicidrisk

Handlingsplan vid suicidrisk Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning

Läs mer