MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )
|
|
- Mats Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Affektiva mottagningen M59 Fax Tel /34 SKATTAS AV: DATUM: MADRS-M Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: ) PATIENTUPPGIFTER: NAMN: PERS-NR: SÄNKT GRUNDSTÄMNING Avser en sänkning av det emotionella grundläget (till skillnad från situationsutlösta affekter). Omfattar dysterhet, tungsinne och nedstämdhet, som manifesterar sig i mimik, kroppshållning och rörelsemönster. Bedömningen baseras på utpräglingsgrad och avledbarhet. (Förhöjd grundstämning skattas 0 ). 0 Neutral stämningsläge. 2 Ser genomgående nedstämd ut, men kan tillfälligt växla till ljusare sinnesstämning. 4 Ser nedstämd och olycklig ut oavsett samtalsämne. 6 Genomgående uttryck för extrem dysterhet, tungsinne eller förtvivlad olycka. 2. NEDSTÄMDHET Avser uppgift om sänkt grundstämning oavsett om den tar sig uttryck eller ej. Omfattar känslor av sorgsenhet, olycklighet, hopplöshet och hjälplöshet. Bedömningen baseras på intensitet, varaktighet och i vilken grad sinnesstämningen påverkas av yttre omständigheter. (Förhöjd sinnesstämning skattas 0 ). 0 Neutralt stämningsläge. Kan känna såväl tillfällig munterhet som nedstämdhet, allt efter omständigheterna, utan övervikt för ena eller andra stämningsläget. 2 Övervägande upplevelser av nedstämdhet men ljusare stunder förekommer. 4 Genomgående nedstämdhet och dyster till sinnes. Sinnesstämningen påverkas föga av yttre omständigheter. 6 Genomgående upplevelser av maximal nedstämdhet. 3. ÅNGESTKÄNSLOR Avser känslor av vag psykisk olust, inre oro eller obehaglig inre spänning, ångest, skräck eller inre oro, som kan stegras till panik. Bedömningen baseras på intensitet, frekvens, duration och ehov av hjälp. Särhålles från Nedstämdhet (2). 0 Mestadels lugn. 2 Tillfälliga känslor av obehaglig psykisk spänning. 4 Ständig känsla av inre oro, någon gång stegrad till panik, som endast med viss svårighet kan bemästras. 6 Långdragna panikattcker. Överväldigande känslor av skräck eller dödsångest, som ej kan bemästras på egen hand. 4. MINSKAD NATTSÖMN Avser uppgifter om minskad sömntid eller sömndjup i förhållande till de ordinära sömnvanorna. (Ökad sömn skattas 0 ). 0 Sover som vanligt. 2 Måttliga insomningssvårigheter eller kortare, ytligare eller oroligare sömn än vanligt. 4 Minskad sömntid (minst två timmar mindre än normalt). Vaknar ofta under natten även utan yttre störningar. 6 Mindre än två till tre timmars nattsömn totalt. 5. MINSKAD APTIT Avser upplevelser av att aptiten är sämre än normalt. 0 Normal eller ökad aptit. 2 Dålig matlust. 4 Aptit saknas nästan helt, maten smakar inte, måste tvinga sig att äta. 6 Måste övertalas att äta något överhuvudtaget. Matvägran.
2 6. KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER Avser svårigheter att samla tankarna eller koncentrera sig. Bedömningen baseras på intensitet, frekvens och i vilken mån olika aktiviteter försvåras. 0 Inga koncentrationssvårigheter. 2 Tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade vid t ex läsning eller TV-tittande. 4 Uppenbara koncentrationssvårigheter som försvårar läsning eller samtal. 6 Kontinuerliga, invalidiserande koncentrationssvårigheter. 7. INITIATIVLÖSHET Avser den subjektiva upplevelsen av initiativlöshet, känslan av att behöva övervinna ett motstånd, innan en aktivitet kan påbörjas. 0 Ingen svårighet att ta itu med nya uppgifter. 2 Lätta igångsättningssvårigheter. 4 Svårt att komma igång även med enkla rutinuppgifter, som nu kräver stor ansträngning. 6 Oförmögen att ta initiativ till de enklaste aktiviteter. Kan inte påbörja någon verksamhet på egen hand. 8. MINSKAT KÄNSLOMÄSSIGT ENGAGEMANG Avser upplevelser av minskat intresse för omvärlden eller för sådana aktiviteter som vanligen bereder nöje eller glädje. Subjektiv oförmåga att reagera känslomässigt inför människor eller företeelser i omgivningen. 0 Normalt intresse för omvärlden och för andra människor. 2 Svårigheter att finna nöje i sådant som vanligen väcker intresse. Minskad förmåga att bli arg eller irriterad. 4 Ointresserad av omvärlden. Upplevelser av likgiltighet inför vänner och bekanta. 6 Total oförmåga att känna adekvat sorg eller vrede. Totalt eller smärtsam likgiltighet och oförmåga att uppleva känslor även för närstående. 9. DEPRESSIVT TANKEINNEHÅLL Avser självförebråelser, självanklagelser, föreställningar om synd och skuld, mindervärdighet och ekonomisk ruin. 0 Inga pessimistiska tankar. 2 Fluktuerande självförebråelser och mindervärdesidéer. 4 Ständiga självanklagelser. Klara, men inte orimliga, tankar om synd eller skuld. Uttalat pessimistisk framtidssyn. 6 Absurda föreställningar om ekonomisk ruin och oförlåtliga synder. Absurda självanklagelser. 10. LIVSLEDA OCH SJÄLMORDSTANKAR Avser upplevelser av livsleda, dödsönskningar och självmordstankar samt förberedelser för självmord. Eventuella självmordsförsök påverkar ej i sig skattningen. 0 Ordinär livslust. Inga självmordstankar. 2 Livsleda, men inga eller endast vaga dödsönskningar. 4 Självmordstankar förekommer och självmord betraktas som en tänkbar utväg, men ingen bestämd självmordsavsikt. 6 Uttalande avsikter att begå självmord, när tillfälle bjuds. Aktiva förberedelser för självmord. TOTALPOÄNG av MADRS: MINNESSTÖRNINGAR Avser upplevelser av försämrat minne i förhållande till det för den skattade ordinära. Särhålls från Koncentrationssvårigheter (6). 0 Ingen subjektiv minnesstörning. 2 Tillfälliga minnesstörningar. 4 Besvärande till generande minnesstörningar. 6 Upplevelser av total oförmåga att minnas. MINNESPOÄNG:...
3 Affektiva mottagningen M59 Fax Tel /34 DATUM: SIGNATUR: PATIENTUPPGIFTER: NAMN: PERS-NR: MMT Mini-Mental State Examination Nu skall ni få göra en kort test där ni får svara på frågor och göra några uppgifter. Syftet är att undersöka den intellektuella förmågan. 1. Vad är det för år nu? Vilen årstid är det nu? (Vinter = dec, jan, feb. Vår = mars, april, maj. Sommar = juni, juli, aug. Höst = sept, okt, nov. Alltid +/- 1 vecka). 3. Vad är dagens datum? (+/- 1 dag) Vilken veckodag är det idag? Vad är det för månad nu? I vilket land befinner vi oss? I vilken län är vi nu? Vad heter den här staden? Vad heter det här stället? (Namnet på sjukhuset, hälsocentralen, bostadsområdet, stadsdelen). 10. På vilken våning är vi nu? Nu säger jag tre ord och ni skall upprepa dem efter mig. Försök lägga orden på minnet. (Två alternativa serier). FLAGGA-HANDVÄSKA-BOLL NYCKEL-TANDBORSTE-LAMPA Var snäll och upprepa orden. FLAGGA NYCKEL 0 1 HANDVÄSKA TANDBORSTE 0 1 BOLL LAMPA 0 1 (Poäng ges 1 för varje rätt vid första repetition. Upprepas tills personen kan orden. Antalet repetitioner... Högst 5 ggr). 12. A. Nu ber jag er subtrahera 7 från talet 100, därefter 7 från resultatet ni fick och fortsätta avdra 7 från resultatet, tills jag ber er avbryta (Frågan kan upprepas en gång till om testpersonen inte genast har förstått. Om testpersonen gör fel en gång men sedan fortsätter subtrahera siffran 7 från det felaktiga resultatet blir antalet felsvar 1. Papper och penna får inte användas). B. Bokstavera ordet KONST baklänges. Om patienten gör fel men sedan fortsätter rätt, räkna antalet rätt (t ex tsnok 5 poäng, tsonk 3 poäng). Obs! Vid förnyad testning av samma patient skall det alternativ som användes första gången användas. ( KONST baklänges): T... S... N... O... K Det bästa resultatet av de två räknas. 13. Kommer ni fortfarande ihåg de tre orden i sade efter mig? Var snäll och räkna upp dem. (Det spelar ingen roll i vilken ordning orden räknas upp). FLAGGA NYCKEL 0 1 HANDVÄSKA TANDBORSTE 0 1 BOLL LAMPA Jag kommer nu att fråga efter namnet på ett par föremål. Vad är detta? a. Ett armbandsur visas b. En blyertspenna visas Nu läser jag upp en mening och ber er upprepa den efter mig: Inga om, men eller varför. 0 1 (Poängsätt endast om meningen är helt felfri. Den får inte upprepas). 16. Nu skall ni få ett papper som skall användas på ett visst sätt. (Papperet läggs på bordet framför testpersonen). Ta papperet i er vänstra hand. Vik det i mitten en gång och lägg det i knät. (Anvisningarna och det sagda får inte upprepas och man får inte hjälpa testpersonen). Tar papperet i vänster hand 0 1 Han/hon viker det 0 1 Och lägger det i knät Jag skall nu visa er en text - SLUT ÖGONEN - Läs texten högt och följ uppmaningen. 0 1 (Poäng ges endast om testpersonen både läser upp och blundar). 18. Här får ni penna och papper. Vänligen skriv en mening som ni själv hittat på. 0 1 (Poäng ges om meningen kan förstås och där finns minst subjektiv och predikat. Stavfel lämnas obeaktade). 19. Här ser ni en figur. Var snäll och rita en likadan nedanför. (På baksidan). 0 1 (Poäng ges om alla sidor och vinklar finns med och fältet där figurerna skär varandra är fyrkantigt). TOTALSUMMA i MMSE-TEST MMT
4 SLUT ÖGONEN Skriv meningen här: Var snäll och rita under denna figur en likadan figur.
5 PATIENTUPPGIFTER: CGI Affektiva mottagningen M59 Fax Tel , NAMN: PERS-NR: SIGNATUR: DATUM: Clinical Global Impression Skatta sjukdomsgrad och biverkningar. Var vänlig ange endast Ditt omedelbara intryck. 1. SJUKDOMSGRAD Mot bakgrund av Din totala erfarenhet av den aktuella patientpopulationen, hur sjuk är denna patient just nu? Ej bedömd Normal, ej sjuk Psykiskt sjuk, gränsfall BIVERKNINGAR Ej bedömd Inga Påverkar ej patientens funktionsnivå... 2 Påverkar påtagligt patientens funktionsnivå Överstiger den terapeutiska effekten... 4 Lätt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest sjuka patienterna Översättning från engelska av docent Gunnar Edman, Östermalm-Lidingö psykiatriska sektor
MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merDepressionsenkät (PHQ-9)
Fax 585 866 30 Tel 585 866 26, 585 866 34 PATIENTUPPGIFTER: PHQ-9 NAMN:.................................................... PERS-NR:.................................................. SIGNATUR:..................
Läs merMINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)
MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merMMSE. MMSE (på svenska)
MMSE (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR och GDS-Fast
Läs merHandlingsprogram för omhändertagande av suicid och suicidnära tillstånd vid Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Alla Enhet: Alla avdelningar och mottagningar Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt av: Karin Norlén/ Divisionschef / Godkänt den: 2009-10-30
Läs merPatientenkät uppföljning 6 månader efter ECT
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merPrimärvårdsanpassad rutin för
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merSjälvskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
Läs merEtt påklistrat leende kan dölja symtomen
Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merPsykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Läs merCPRS schizofreni - subskala ur CPRS
Sida av CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Upphovsmän: Eva Lindström och Leif Lindström Skattningsformulär Namn Ålder Kön Datum Kod Summa. Obeslutsamhet Avser svårigheter att fatta beslut i enkla valsituationer.
Läs merADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)
1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merEnkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Enkät Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Denna enkät består av 7 delar och vi hoppas att den är enkel att besvara. Enkätsvaren kommer att behandlas anonymt
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merVårdprogram. Suicid. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen
AUGUSTI 2012 Vårdprogram Suicid Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga 1a upplagan / 08-2012 Författare Jan Beskow m fl Grafisk form Text & Bild / www.text-o-bild.com Vårdprogram Suicid Landstinget
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merMotoriska funktioner
Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under senaste tiden utifrån följande frågeformulär. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Sätt ett kryss för
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merSjälvmord och självmordsnära tillstånd - riktlinje för omhändertagande
Godkänt den: 2019-05-28 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Självmord och självmordsnära tillstånd - riktlinje för omhändertagande Innehåll Syfte och omfattning...3 Bakgrund...3 Självmordsnära
Läs merPSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius
PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merOBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome
OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 1 SKATTNING AV ORIENTERING Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal 1. Vad heter ni i förnamn?
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merregionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan
regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan regionvastmanland.se Genomsnittlig handläggningstid regionvastmanland.se Genomsnittlig handläggningstid 2012-2017
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merBipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare
Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merVårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Läs merKvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)
Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,
Läs merPsykiatriskt formulär Formulär 25
H85 2008/2009 Psykiatri 2009-12-14 Psykiatriskt formulär Formulär 25 H85 2009 Probandnummer: 8 5 - - 8 5 Namn: _ Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / Klockslag (början av intervju) : Klockslag (intervju
Läs merUpplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merVersion 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merHämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING
Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs mer3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?
Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merHjärnan, synen och synförändringar efter stroke
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild
Läs merPsykiatriskt formulär Formulär 25
H90 2013/2015 Psykiatri 2013-07-08 Psykiatriskt formulär Formulär 25 H90 2013 Probandnummer: 8 5 - - 90 Namn: _ Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / Klockslag (början av intervju) : Klockslag (intervju
Läs merLitet råd kring speciella typer av lidande
Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merSTRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!
STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merVISST KÄNNER DU MEJ?
PUBLICERAD I VASABLADET 18 JANUARI 1997 VISST KÄNNER DU MEJ? En mycket vanlig, men svår fråga som den glömska och förvirrade personen ofta ställs inför i mötet med en annan är: Nog vet du väl vem jag är?
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merK Hur ser de t ut för dig?
Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merLivet är enkelt där allt är möjligt även det omöjliga. Jag går med glädje och lätthet mot mina drömmar & mål.
DECEMBER/JANUARI 2017 26 annandag jul Stefan, Staffan 27 Vecka 52 Livet är enkelt där allt är möjligt även det omöjliga. Jag går med glädje och lätthet mot mina drömmar & mål. Johannes, Johan 28 Benjamin
Läs merIndividuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning
Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt kartlägga vilka funktioner som är i behåll och vilka funktioner som måste stödjas. Målet är att personen
Läs merFORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu
1 FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu SKATTNINGSKALOR. Antal sidor: 9 THE ALZHEMER S DISEASE ASSESSMENT SCALE (ADAS) Modifierad och bearbetad av: Psykolog Thomas Karlsson Psykiatriska kliniken
Läs merDemensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Steg för livet Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Suicide Zero Bildades 2013 Utbildning, påverkan och opinionsbildning Över 50 000 personer följer oss
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merArbetsblad. Teman och besöksfrekvens. Session 6 Vecka 12. Session 5 Vecka 8. Session 4 Vecka 6. Session 3 Vecka 4.
Arbetsblad Teman och besöksfrekvens Session vecka 0 Tema: Kart lägg ning Session 2 Vecka 2 Upp följ ning av Kart lägg ning Tema: Mål sätt ning & Alko hol kalender Session Vecka 4 Upp följn ing av Mål sätt
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs mer