Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri. Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri. Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3"

Transkript

1 Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3

2 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Diagnostik i primärvård... 5 Sammanfattning av arbetsseminarium... 6 Diagnostik i den psykiatriska vården... 9 Sammanfattning av arbetsseminarium... 9 Appendix: Deltagare i arbetsseminarierna Referenser

3 Bakgrund I den nulägesrapport som genomförts inom Socialstyrelsens riktlinjearbete för depression och ångest framkommer bland annat att depressions- och ångestdiagnoser sällan ställs med hjälp av etablerade diagnostiska kriterier (enligt ICD10) eller i alla fall sällan dokumenteras såsom kriteriebaserade att det i stor utsträckning saknas dokumentation av fortlöpande kontroller av sjukdomsförloppet och behandlingen. I arbetet med det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har företrädare för såväl primärvården som psykiatrin varit måna om att lyfta fram åtgärder som syftar till att förbättra såväl den diagnostiska processen som uppföljning av behandling. Bland annat har värdet av att använda diagnostiska intervjumetoder och symtomskattningsskalor varit föremål för diskussioner. Kunskapsläget när det gäller dessa verktyg är emellertid oklart. Det finns dessutom olika uppfattningar om värdet av att använda dessa. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) gör för närvarande en systematisk litteraturgenomgång av metoder för diagnostik av förstämningssyndrom, vilket bland annat inkluderar diagnostiska intervjumetoder och symtomskattningsskalor. Denna kommer att klargöra det aktuella kunskapsläget inom detta område. I avvaktan på resultatet av denna litteraturgenomgång har Socialstyrelsen i samarbete med SBU, Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svenska barnpsykiatriska föreningen (SBF) samt Svenska psykiatriska föreningen (SPF) genomfört två arbetsseminarier om diagnostik av depression och ångestsyndrom i primärvården respektive i den psykiatriska vården. Dessa arbetsseminarier ligger till grund för rekommendationerna i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom om genomförandet av den diagnostiska processen inom respektive del i vårdkedjan. Urvalet av deltagare i arbetsseminarierna har gjorts av SFAM respektive SBF och SPF utifrån följande kriterier; kön, stad eller landsbygd, och geografisk spridning (se appendix). 3

4 Inledning Diagnossättningen vid depression och ångestsyndrom baseras på symtombeskrivningar, precis som vid andra psykiska sjukdomstillstånd. En korrekt ställd diagnos är en förutsättning för ett adekvat omhändertagande, en adekvat behandling och en adekvat uppföljning. Många psykiska sjukdomar och syndrom kan i ett första skede likna varandra symtommässigt och därmed kan det vara svårt att ställa rätt diagnos. I olika åldrar kan också samma sjukdom ge olika symtom. Det är också vanligt att enskilda personer uppvisar samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar eller andra kroppsliga sjukdomstillstånd, och att depressions- och ångestsymtom förekommer vid missbruk av alkohol eller droger. Det stora flertalet deprimerade personer söker hjälp och får behandling i första linjens vård (till exempel primärvården). Dock finns det flera studier som talar för att uppemot 50 procent av dem som har en depression inte blir diagnostiserade när de söker hjälp för sina besvär i primärvården. Dessa personer har ofta kroppsliga symptom. När det gäller ångest har cirka 70 procent av patienterna med ångestsyndrom diagnostiserats inom ett år. Det är patienterna med de svåraste symtomen som diagnostiseras, medan hälsooch sjukvården har svårare att upptäcka de personer som har lättare symtom och i högre grad fungerar väl socialt. Diagnostik i primärvården och i psykiatrin Det finns stora likheter mellan hur man ställer diagnos inom primärvården och inom psykiatrin, vilket också arbetsseminarierna har visat. Inom båda områdena är kommunikationen med patienten utgångspunkten, medan diagnostiska intervjumetoder och symtomskattningsskalor är ett komplement. Inom primärvården är den patientcentrerade konsultationen huvudverktyget i diagnostiken, som man använder för att förstå personens sjukdomsupplevelse utifrån personens eget perspektiv. Att ställa diagnos är en process som växer fram ur den patientcentrerade konsultationen, medan strukturerade diagnostiska intervjuer och symtomskattningsskalor fungerar som hjälpmedel. Inom psykiatrin utgår den diagnostiska processen vanligen från ett första anamnestiskt samtal där läkaren tillsammans med patienten belyser såväl sociala som psykologiska och biologiska aspekter. Intervjuer och frågeformulär för symtom- och funktionsskattning kan vara hjälpmedel i processen. Närstående kan bidra med viktig information i den diagnostiska processen. 4

5 Diagnostik i primärvård Människor söker för ett eller flera symtom I de allra flesta fall söker människor primärvård för ett eller flera symtom man känner sig sjuk, mår dåligt, har feber, har värk, har svårt att sova, har ont i magen eller något liknande. Bland alla dessa symtom döljer sig lättare och allvarligare sjukdomar, sjukdomar som kräver behandling och sjukdomar som är självläkande. Många personer har flera symtom och flera sjukdomar samtidigt, medan andra individer upplever stor funktionsnedsättning trots att ingen sjukdom i medicinsk-psykiatrisk mening kan identifieras. Ofta är de bakomliggande orsakerna till besvären av sammansatt och komplex natur. Ett smärttillstånd kan förvärras om man samtidigt är arbetslös eller har någon annan komplicerad social situation. Vid andra eller tredje besöket kan det bli möjligt att avgöra, att exempelvis patientens svåra magsmärtor med stor sannolikhet inte är orsakade av någon bakomliggande kroppslig sjukdom, eftersom utredningen kunnat utesluta allvarligare tillstånd. Det är betydligt mer sannolikt att de depressiva symtom som patienten uppfattat som sekundära till smärtorna och utlösta av oro för kroppslig sjukdom är en trolig orsak till tillståndet och bör behandlas. Den diagnostiska processen Det är således vanligt att människor söker första linjens vård för kroppsliga symtom. Depression eller ångestsyndrom som orsak till besvären är alltid en differentialdiagnos som allmänläkaren måste överväga. Samtidigt är det också viktigt att utesluta andra viktiga orsaker till symtomen. Om det efter en inledande kroppslig utredning är troligt att patienten har en depression eller ett ångestsyndrom är nästa steg en fullständig diagnostik som bygger på en strukturerad informationsinsamling. Även differentialdiagnostik mellan depression och ångest är en viktig uppgift för distriktsläkaren då det även är vanligt med samsjuklighet mellan dessa sjukdomstillstånd. Depression är också en vanlig komplikation vid flera kroppsliga sjukdomar och förekomsten av obehandlad depression kan försämra den kroppsliga sjukdomens prognos. Allmänläkaren måste ta ställning till om det föreligger en kroppslig eller psykisk sjukdom om depression eller ångest dominerar symtombilden om tillståndet motsvarar diagnosformuleringen för depression enligt ICD10 om det finns ett ångestsyndrom enligt ICD 10 5

6 symtomdjup eller svårighetsgrad som grund för val av behandling om det finns en självmordsrisk. Sammanfattning av arbetsseminarium Deltagarna i detta arbetsseminarium arbetade utifrån olika patientfall. Diskussionerna sammanfattades av gruppens ordförande som bedömningar inom följande tre domäner: den patientcentrerade konsultationen huvudverktyget vid diagnostik och bedömning användning av diagnostiska intervjumetoder och symtomskattningsskalor krav som bör ställas på de diagnostiska verktygen. Den patientcentrerade konsultationen Arbetsgruppen var enig om följande när det gäller diagnostik och bedömning av svårighetsgrad: Diagnostik och bedömning Diagnostik och bedömning samt uppföljning av behandling är medicinska åtgärder där den patientcentrerade konsultationen är huvudverktyget och där strukturerade diagnostiska intervjuer och symtomskattningsskalor kan användas som hjälpmedel. Resultatet av en diagnostisk intervju samt utfallet av en symtomskattning bör endast användas som en integrerad del i en medicinsk bedömning eller behandling. Användning av diagnostiska intervjumetoder och symtomskattningsskalor När det gäller användningen av diagnostiska verktyg och symtomskattningsskalor gjordes följande sammanfattning av gruppens synpunkter: Användning av strukturerade diagnostiska verktyg och symtomskattningsskalor Att ställa diagnos är en process som växer fram i den patientcentrerade konsultationen. God kontinuitet i patient-läkarrelationen är en viktig förutsättning såväl i den diagnostiska processen som i behandlingen och uppföljningen av patienter med depression och ångestsyndrom. Läkaren eller behandlaren tar i mötet med patienten ställning till om ett diagnostiskt verktyg eller en symtomskattningsskala ska användas eller inte. Sammanhanget är i dessa fall av stor betydelse. Läkare eller behandlare bör lära sig att använda ett eller ett par diagnostiska verktyg samt någon eller några symtomskattningsskalor med goda psykometriska egenskaper för bedömning av symtomdjup eller svårighetsgrad. 6

7 Eftersom samsjuklighet mellan depression och ångesttillstånd är vanligt inom hälso- och sjukvården bör läkaren eller behandlaren även lära sig att använda något diagnostiskt verktyg som visar differentialdiagnos. Den slutliga diagnosen och bedömningen baserar sig alltid på en sammanvägning av all klinisk information inklusive den från eventuella diagnostiska verktyg och symtomskattningsskalor. Att följa upp och utvärdera behandling Utvärdering innebär att läkaren eller behandlaren under behandlingstiden regelbundet tar ställning till om behandlingen bör modifieras eller intensifieras. Patientens egen värdering av behandlingsutfallet är i detta sammanhang av stor betydelse. Resultatet av värdet på en skattningsskala kan aldrig ersätta ett uppföljningsbesök, men däremot ingå som en del i underlaget för läkarens eller behandlarens och patientens gemensamma beslut om fortsatt behandling. Samma symtomskattningsskalor som används vid mätning av symtomdjup i den diagnostiska fasen kan med fördel användas för att följa behandlingsförloppet. Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren bör se till att diagnostiska verktyg och symtomskattningsskalor finns tillgängliga för vården. Krav som bör ställas på de diagnostiska verktygen Gruppen reflekterade även mer allmänt omkring de diagnostiska verktygen och symtomskattningsskalorna, vilket sammanfattas i nedanstående uttalande: Diagnostiska verktyg och självskattningsskalor Vilka krav på verktyg och skattningsskalor bör ställas? De diagnostiska verktyg och skattningsskalor som bör användas inom första linjens vård bör vara utvärderade i den miljö de ska användas och inte enbart på selekterade patientgrupper. Verktygen och skattningsskalorna bör i första hand vara utvärderade på behandlingsresultat, inte på ändrad handläggning. I avvaktan på att det finns studier som uppfyller dessa krav så måste man lita på beprövad erfarenhet vid val av verktyg och skattningsskalor. Vilka verktyg och skattningsskalor bör användas? Det finns för- och nackdelar med olika diagnostiska verktyg och skattningsskalor. Det är dock viktigt med kunskap om vad de verktyg och skalor vården väljer att använda är avsedda för. Är de avsedda för screening, för differentialdiagnostik, för att mäta symtomdjup eller för att följa behandlingsförlopp? Det är viktigt med god kunskap om de psykometriska egenskaperna hos de verktyg och skattningsskalor man väljer att använda. 7

8 Det saknas instrument för att skatta funktion, funktionsgrad och arbetsförmåga, vilket är viktigt inom första linjens vård. Det finns ett stort behov av denna typ av instrument. Tänkbara risker med användning av verktyg och skattningsskalor Risk att läkaren eller behandlaren distanserar sig från patienten och därigenom påverkar konsultationen och patient-läkarrelationen. För hög tilltro till resultatet kan leda till felaktiga beslut. Risk att missa verkligheten. 8

9 Diagnostik i den psykiatriska vården Detta arbetsseminarium fokuserade på diagnostik av depression och ångestsyndrom hos ungdomar och vuxna inom psykiatrin. Sammanfattning av arbetsseminarium Deltagarna i workshopen arbetade utifrån olika frågeställningar. Gruppens ordförande sammanfattade gruppens diskussioner med att lyfta fram vikten av en tydlig struktur i det diagnostiska arbetet. Förutsättningar för en väl genomförd diagnostik Arbetsgruppen uttalade sig för att följande förutsättningar bör vara uppfyllda för att den diagnostiska processen ska ge ett gott resultat: Förutsättningar för en väl genomförd diagnostik Diagnostik baserar sig på en välstrukturerad diagnostisk process. Den diagnostiska processen utgår vanligen från ett första anamnestiskt samtal där såväl sociala som psykologiska och biologiska aspekter belyses. Den som diagnostiserar bör ha tillgång till diagnostiska hjälpmedel i form av intervjuer och frågeformulär för symtom- och funktionsskattning. Vårdgivaren bör därför tillhandahålla sådana hjälpmedel samt säkerställa att berörd personal ges utbildning i att använda dem. Fortlöpande samskattningsövningar är viktiga för att upprätthålla reliabilitet och kvalitet i bedömningarna. Diagnostiska intervjuer och skattningsskalor utgör ett komplement till det kliniska samtalet men kan aldrig ersätta detta. Närstående bör om möjligt involveras i den diagnostiska processen. Patienten och om möjligt även närstående, bör ges en saklig och kunskapsbaserad information om diagnosen och dess konsekvenser. I de fall en fördjupad diagnostisk bedömning avser en patient som tidigare behandlats inom primärvården krävs gemensamt utarbetade strukturer för konsultation eller för övertagande av patienten. En välstrukturerad diagnostisk process Diagnoser måste vara meningsfulla och tillförlitliga. Arbetssätt som visat sig generera diagnoser med hög tillförlitlighet kallas LEAD (Longitudinal Expert All Data) eller best-estimate diagnosis. Dessa arbetssätt innebär att information från det anamnestiska samtalet, resultat från diagnostiska inter- 9

10 vjuer, information från närstående och observationer över tid sammanställs och diskuteras i team av erfarna bedömare. En väl strukturerad diagnostik bör innehålla basal information före eller i samband med det första besöket klinisk anamnes om möjligt bör anamnesen kompletteras med information från närstående psykisk och somatisk status strukturerad självmordsriskbedömning strukturerade eller semistrukturerade diagnostiska intervjumetoder symtom- och funktionsskattning fastställande av diagnos baserad på en sammanvägning av all information en fördjupad utredning, vid behov, som kan vara psykiatrisk, somatisk, psykologisk eller social mätning av symtomdjup eller funktionsnivå, till exempel med hjälp av en skattningsskala omprövning av diagnos om adekvat behandlingsförsök inte ger avsedd effekt. Basal information Det kan vara värdefullt att inhämta viss basal information innan patienten kommer på sitt första besök till psykiatrin. Det kan handla om symtom eller problem som personen upplever, vilka kan beskrivas i olika frågeformulär som skickas hem eller administreras i väntrummet. Vissa personer kan dock uppleva detta instrumentellt medan det för andra kan kännas meningsfullt att få beskriva sina problem. För psykiatrin kan förfarandet vara tidsbesparande och säkerställa att alla patienter tillfrågas om särskilt viktiga frågor. Klinisk anamnes En bra anamnes inkluderar bland annat aktuell sjukdomshistoria, ärftlighet, utvecklingsanamnes, levnadshistoria, viktiga livshändelser, tidigare sjukdomshistoria, tidigare och pågående behandlingar, substansmissbruk samt sociala omständigheter. Psykisk och somatisk status Genomgång av psykisk status inkluderar även att fråga patienten om tankar på att skada sig själv eller någon annan (se Strukturerad självmordsriskbedömning, nedan). Strukturerad farlighetsbedömning görs vid misstanke om risk för att patienten ska skada någon annan. Somatisk status och utredning kan innefatta medicinska undersökningar som antingen behövs för att kunna ställa diagnos, vid till exempel misstänkt skadligt bruk av alkohol eller andra droger, eller som syftar till att utesluta annan orsak till patientens besvär. Det kan handla om att utesluta till exempel diabetes, neurologisk sjukdom eller hjärtproblem liksom att upptäcka 10

11 sköldkörtelrubbningar och järnbrist. Det är dock viktigt att man begränsar antalet prover till vad som är rimligt och relevant för den enskilde patienten. Strukturerad självmordsriskbedömning I samband med diagnostik genomförs en strukturerad själmordsriskbedömning. Med en strukturerad bedömning avses att den sker på ett likartat sätt och enligt en viss struktur eller ordning, att den dokumenteras i journalen och att den upprepas regelbundet så länge det finns en självmordsrisk. I bedömningen ingår att dokumentera psykiatrisk diagnos och aktuell behandling om patienten har självmordstankar och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast om patienten har självmordsplaner och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast riskfaktorer, bland annat om patienten tidigare gjort självmordsförsök och när det i så fall senast ägde rum samt en sammanfattande riskbedömning inklusive uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits i de fall det bedöms finnas en risk för självmord. Listor över statistiska riskfaktorer för självmord och olika skattningsskalor av självmordsrisk kan vara ett bra stöd vid självmordsriskbedömning. Värdering av självmordsrisk är dock alltid en klinisk bedömning. Strukturerade och semistrukturerade diagnostiska intervjumetoder Den kliniska anamnesen kompletteras med hjälp av strukturerade eller semistrukturerade diagnostiska intervjuer samt symtom- och funktionsskattning. Diagnostiska intervjuer En diagnostisk intervju kan vara allmän som del i en bred första bedömning, och täcka de flesta diagnoser. Den kan också vara diagnosspecifik och enbart undersöka om patienten till exempel uppfyller kriterier för en episod av egentlig depression. Intervjuerna kan vara semistrukturerade eller strukturerade. De semistrukturerade intervjuerna är avsedda att användas av bedömare med erfarenhet och kompetens i psykiatri, medan de strukturerade kan användas av intervjuare utan större psykiatrisk erfarenhet. I den semistrukturerade intervjun ställer man kompletterande frågor utifrån problembilden. I de strukturerade intervjuerna ställer man alla intervjufrågor men inga egna följdfrågor. Användning av strukturerade diagnostiska intervjuer säkerställer att alla diagnoskriterier bedöms och att alla symtomområden kartläggs. Exempel på strukturerade och semistrukturerade diagnostiska intervjuer The Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis I disorders (SCID-I) 11

12 The Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II disorders (SCID- II) The Mini-International Neuropsychiatric Interview (MINI ) The Kiddie Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (K- SADS) The Development And Well-Being Assessment (DAWBA) Symtom- och funktionsskattning Den kliniska anamnesen kan kompletteras med skattning av symtomdjup och funktionsnivå. För detta ändamål kan olika skattningsskalor användas. Skattningen ger uppfattning om diagnosens svårighetsgrad och kan fungera som utgångsvärde för att utvärdera behandling över tid. Instrumenten bör vara utvärderade för svenska förhållanden. Det är också viktigt att säkerställa tillräcklig kunskap och erfarenhet i att hantera det valda instrumentet. Den kritik som ibland framförs mot användning av skattningsinstrument är att den stör patientkonsultationen. Flera studier visar att det mycket väl går att kombinera ett empatiskt bemötande av patienten med diagnostiska rutiner innehållande diagnostiska intervjuer och skattningsskalor [1-2]. Exempel på symtomskattningsskalor Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) Children s Depression Inventor (CDI) Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (Y-BOCS) Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS) Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) Beck Depression Inventory (BDI) Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Fastställande av diagnos Den slutliga diagnosen baserar sig alltid på en sammanvägning av all klinisk information, resultat från diagnostisk intervju och skattning samt den information som inhämtats från patienten och dennes närstående eller nätverk. Specificering av särdrag (till exempel egentlig depression med melankoli), svårighetsgrad och eventuella svängningsmönster anges så långt det är möjligt. När flera diagnoser ställs på en person som är intagen för vård är huvuddiagnosen det tillstånd som efter undersökningen bedöms vara den viktigaste anledningen till inläggningen. I öppen vård är huvuddiagnosen vanligen det tillstånd som är anledningen till besöket och som vanligen är främst i fokus för utredning och behandling. Övriga psykiatriska diagnoser noteras därefter i ordning efter deras betydelse för utredning och behandling. Fördjupad utredning En fördjupad utredning kan vara en 12

13 utredning inför läkemedelsbehandling bedömning inför psykologisk behandling funktionsutredning. Utredning inför läkemedelsbehandling Viss läkemedelsbehandling kräver medicinsk utredning. Det gäller framförallt vid behandling med litium och vissa antipsykosläkemedel. Bedömning inför psykologisk behandling Psykologisk behandling baseras på olika teoretiska modeller. Inför ställningstagande till psykoterapi gör behandlaren en kompletterande bedömning utifrån den teori som den planerade behandlingen baseras på. Under denna värderas även patientens behandlingsmotivation och förmåga att tillgodogöra sig psykoterapi. Funktionsutredning Psykisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga kan mätas med följande skalor: Children's Global Assessment Scale (C-GAS) Global Assessment of Functioning Scale (GAF) Sheehan Disability Scale (SDS). För att hålla hög kvalitet i bedömningarna med hjälp av C-GAS och GAF krävs utbildning och kontinuerlig samskattning. SDS är att självbedömningsformulär och förutsätter att patienten förstår instruktionen. En fördjupad funktionsutredning genomföras i de fall patienten inte blir bra eller inte återfår tidigare funktionsnivå trots att given behandling medfört symtomförbättring. En funktionsutredning kan omfatta en aktivitetsanamnes strukturerad färdighetsstatus, som bland annat fokuserar på motoriska färdigheter, processfärdigheter samt kommunikations- och interaktionsfärdigheter (vanligen görs sådan bedömning av arbetsterapeut) patientens egen uppfattning om sin förmåga. Individuell vårdplan Resultatet och bedömning av den diagnostiska processen sammanfattas i en individuell vårdplan som bifogas patientjournalen. Ur denna ska framgå vem eller vilka som är ansvariga för vård och behandling. Av vårdplanen bör även framgå mål med planerad behandling liksom behandlingens omfattning och hur den ska följas upp. 13

14 Uppföljning och utvärdering av behandlingseffekter Uppföljning och utvärdering av behandlingseffekter görs kontinuerligt genom att mäta symtomdjup eller funktionsnivå till exempel med hjälp av en skattningsskala. Detta bör gälla vid såväl läkemedelsbehandling som vid psykoterapi. Omprövning av diagnos I komplicerade fall, till exempel vid samsjuklighet och i de fall ett behandlingsförsök inte gett avsedd effekt, bör diagnosen omprövas innan ny behandling sätts in. 14

15 Appendix: Deltagare i arbetsseminarierna Ordförande i båda arbetsseminarierna Kjell Asplund ordförande, professor emeritus Representanter för riktlinjerna Eva Arvidsson Mårten Gerle Roland Morgell Gunilla Nyrén Arbetsgrupp primärvård Sven-Olof Andersson Eva Arvidsson Jan Dunfjäll Annika Eklund-Grönberg Ulla Engdahl Kristina Haara Filippa Hummer Cecilia Högberg Evert Zetterberg Arbetsgrupp psykiatri Mats Adler specialist i allmänmedicin, medicinskt sakkunnig specialist i psykiatri, medicinskt s akkunnig specialist i allmänmedicin, vice ordförande i Prioriteringsgruppen projektledare, Socialstyrelsen specialist i allmänmedicin, Västerbotten specialist i allmänmedicin, medicinskt sakkunnig specialist i allmänmedicin, Region Skåne specialist i allmänmedicin, Stockholm (ordförande i Svensk förening för allmänmedicin) specialist i allmänmedicin, Strömstad specialist i allmänmedicin, Region Skåne specialist i allmänmedicin, Landstinget Kronoberg specialist i allmänmedicin, Jämtlands läns landsting specialist i allmänmedicin, Landstinget Gävleborg specialist i psykiatri, ledningsansvarig överläkare, Affektiva mot- 15

16 Sergej Andréewitch Lena Eidevall Anita Englund Martin Hultén Vigg Joste Mikael Landén Robert Rydbeck Eva Serlachius Christina Spjut Sakkunniga Cecilia Björkelund Lisa Ekselius Maria Gillberg Ingvar Krakau Kjell Lindström tagningen, Psykiatriska kliniken Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge specialist i psykiatri, medicinskt ledningsansvarig, Carema Hjärnhälsans psykiatriska mottagning, Nacka, Stockholm specialist i barn- och ungdomspsykiatri, chef för Division psykiatri, Region Skåne specialist i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östersund specialist i psykiatri, chefsöverläkare, Psykiatriska kliniken, Trelleborg specialist i psykiatri, överläkare professor i allmän psykiatri, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet chefsöverläkare, Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund medicine doktor, specialist i barnoch ungdomspsykiatri, överläkare, BUP:s utvärderingsenhet, Stockholm specialist i psykiatri, överläkare, Norra Stockholms Psykiatri professor i allmänmedicin, Göteborgs universitet professor i psykiatri, överläkare, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala arbetsterapeut, Psykiatriska kliniken, Närsjukvårdscentrum, Linköping docent i allmänmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm medicine doktor, specialist i allmänmedicin, chef för primärvårdens FoU-enhet, Jönköping 16

17 Agneta Pettersson Mia Ramklint Christin Wennersten civilingenjör, projektledare, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) medicine doktor, Uppsala universitet och UPP-centrum, Socialstyrelsen arbetsterapeut, Psykiatriska kliniken, Närsjukvårdscentrum, Linköping 17

18 Referenser 1. Jonasson, B, Jonasson, U, Ekselius, L, von Knorring, L. The feasibility of a new intake routine to assess substance use disorders by means of a structured interview. Gen Hosp Psychiatry. 1997; 19(1): Åsberg, M, Herlofson, J. Psykiatri 91. Stockholm: Pilgrim Press;

6. Projektorganisation

6. Projektorganisation 6. Projektorganisation Projektledningsgrupp Gerhard Andersson Eva Arvidsson Cecilia Björkelund Mårten Gerle Lars von Knorring Björn Mårtensson Ida Persson Lise-Lotte Risö Bergerlind Anna Åberg Wistedt

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15

Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15 Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15 Innehåll Inledning... 3 Huvudmännens uppdrag och ansvar... 3 Vård- och omsorgsprocess vid psykisk funktionsnedsättning/sjukdom...

Läs mer