Plexusinformation för barn i skolåldern

Transkript

1 Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Plexusinformation för barn i skolåldern

2 Vad är Plexus Brachialisskada? Det är en slitskada som kan drabba nerverna till arm och hand vid en svår förlossning, där axlarna fastnar när barnet är på väg ut. Det kan då bli en slitning i plexusområdet. De barn som får en plexusskada är oftast lite större än genomsnittet, födelsevikt på nära 5 kg är vanligt. Vid sätesförlossning kan bägge armarna påverkas, annars är skadan nästan alltid ensidig. I Sverige får ca 250 barn per år en plexusskada. Hos flertalet av dessa, ca 75 % är skadan lindrig och självläker inom några dagar eller upp till ett par månader. De övriga barnen får bestående men. Skadan kan leda till försvagning, rörelseinskränkning och nedsatt känsel. Oftast är det axeln och armbågen som försvagas. Vanliga problem är svårigheter att lyfta armen uppåt och utåt, att rotera armen utåt och oförmåga att sträcka armbågsleden fullt ut. Vid de svåraste skadorna är hela armen inklusive handen försvagad eller helt förlamad. Det är vanligt att den drabbade armen är något mindre än den friska, framförallt vid en svårare skada. 2

3 Barn med en plexusskada har sällan några stora problem i vardagen men bör följas regelbundet av habiliteringen. För att vid behov få hjälp med träningsprogram och strategier i de dagliga aktiviteterna och eventuellt remitteras till specialmottagning. Det är vanligt att man utvecklar kontrakturer (ledstelhet). Det vanligaste är att armen är inåt vriden i axelleden, vilket gör att armbågen pekar ut från kroppen. Många problem i arm och hand kan numera förbättras med hjälp av kirurgi under barnets uppväxt. 3

4 Stretchprogram Runt kroppens leder finns det muskler och ledband, som gör att vi kan hålla oss stabila men samtidigt röra oss på ett smidigt sätt. Vävnaderna består av bl.a. bindväv som normalt är elastisk men som kan bli förkortad och stram om den inte får röra på sig. Då uppstår en kontraktur, som betyder sammandragning. Kontrakturen leder så småningom till att leden får minskat rörelseomfång och att även andra muskler runtomkring förlorar kraft och funktion. Vid skada eller annan funktionsnedsättning kan en eller flera leder vara drabbade. Viktigt är då att ge stretch både i förebyggande syfte och om en kontraktur redan uppstått. Vad är stretching? En medveten mjuk utsträckning av muskeln. Varför ska man stretcha? Stretching gör att musklerna blir starkare Stretching ökar blodcirkulationen till musklerna Stretching förlänger musklerna Stretching kan ge en ökad smärttolerans i musklerna Stretching gör att kroppen blir rörligare och smidigare 4

5 Hur ska man stretcha? Stretcha långsamt Stretcha rätt muskel Undvika att påverka andra muskler och leder Undvik smärta I denna skrift har vi i fortsättningen valt att kalla metoden för stretch. Här är ett förslag på stretchprogram för arm hos barn och ungdomar. Samma metod används även till vuxna. Stretchprogrammet bör göras dagligen. Ta ut rörelseomfånget i varje övning, håll kvar i 10 sekunder - vila, upprepa 1-2 gånger. Det är bra om personer i nätverket runt barnet blir delaktiga i stretchprogrammet och kan hjälpa till. Ett komplement till stretchprogrammet är att använda olika typer av ortoser som håller lederna raka t.ex. armbågsortoser och handledsortoser. 5

6 Rörlighetsträning / Stretchprogram Vid rörelseträning måste man utgå ifrån varje enskild person då alla har individuella behov. Innan ni börjar träna rådfråga alltid er behandlande sjukgymnast. Här nedan visas hur träning kan se ut vid en plexus skada. Håll ett hårt tag om tex. en bandyklubba. Lyft armarna uppåt så långt det går. Töj och håll kvar. För armen ut åt sidan med böjd armbåge. Försök att hålla armbågen intill kroppen. Detta kan även göras sittande vid bord. Töj och håll kvar. Sträck i armbågsleden så mycket du kan. Töj och håll kvar. 6

7 forts. Rörlighetsträning / Stretchprogram Stående: Håll fast händerna i varandra, lyft armen upp mot taket med så rak armbåge som möjligt. Töj och håll kvar. Alternativ: Lyft upp armen mot väggen, pressa dig mot väggen samtidigt som du böjer på knäna. Töj och håll kvar. 7

8 forts. Rörlighetsträning / Stretchprogram Stående: Håll handen mot tex. en vägg eller dörr med så rak armbåge som möjligt. Pressa sedan bröstet framåt. Töj och håll kvar. Stående: Sträck så mycket du kan i armbågsleden samtidigt som du vänder handflatan uppåt. Töj och håll kvar. 8

9 Bas träningsprogram med gummiband Vid rörelseträning måste man utgå ifrån varje enskild person då alla har individuella behov. Innan ni börjar träna rådfråga alltid er behandlande sjukgymnast. Här nedan visas hur träning kan se ut vid plexus skada. Stå med sidan mot väggen, rak i ryggen. Armbågen böjd i 90 grader För armen långsamt utåt så långt du kan. Håll emot på vägen tillbaka. Stå med rak rygg och tänk på att hålla ner axlarna. Håll ett stadigt tag i gummibandet. Böj armbågen och drag gummibandet uppåt. 9

10 forts. Bas träningsprogram med gummiband Håll så högt upp på gummibandet som du kan. Stå med rak rygg och tänk på att hålla ner axlarna. Drag gummibandet sakta nedåt. Håll emot när armen skall upp igen. Alla övningar gör du st gånger 10

11 Aktiviteter som uppmuntrar till att använda båda händerna Musikinstrument Dataspel tex. Wii, Guitar Hero, gärna ratt istället för joystick. Baka Bollsporter tex. Innebandy, basket, handboll, tennis, pingis och volleyboll Radiostyrda bilar och helikoptrar Snickra Klättra i berg och på klättervägg Simma Cykel, sparkcykel Hoppa rep Trä pärlor Segla, paddla, ro 11

12 En god handfunktion är beroende av en välutvecklad grovmotorik med god axel- och armbågsfunktion. Barnet behöver sitta eller stå stadigt med bra understödsyta för att kunna utnyttja sin handfunktion på bästa sätt. Tips på tvåhandsaktiviteter i vardagen: Hjälpa till att duka matbordet Plocka i/ur diskmaskinen Bära fika på bricka Öppna burkar med olika typer av lock Bre smörgåsar Hälla upp dricka i glas Baka Kavla deg Hjälpa till i hemmet med att såga, hamra och spika Öppna tablettask Klä av och på sig själv Hänga tvätt 12

13 Tips på hemsidor där du kan finna svar på tankar och funderingar:

14 Vid svårigheter med av- och påklädning kan kläder anpassas för att underlätta. Tips på klädanpassningar: Skor med kardborreband Elastiska skosnören Nyckelring i dragkedjan så att man lättare får tag på flärpen Tips vid köp av kläder: Glatt foder på insidan av jackan, vida ärmhål och bred rygg så att den lättare kan tas på Jackor utrustade med både dragkedja och kardborreband Byxa med resår i midjan Undvik resår nedtill på jackor, det är svårt att få tag på när man ska knäppa jackan Undvik anorak, den kan vara svår att ta på 14

15 Tips på inköpsställen:

16 baksida Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Dokumentansvarig: Linda Rahm 16