Varför får man stroke?
|
|
- Emilia Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en stroke och varför drabbas man? Dessutom ska jag berätta om hur vi kan förebygga sjukdomen utifrån vad vi vet om orsakerna. Det finns två olika former av stroke: Infarkt (blodpropp) och blödning, se Figur 1. Infarkterna i sin tur kan grovt uppdelas i två typer: Om proppen bildas på plats, dvs. direkt i något av hjärnans blodkärl, kallas det trombos. Alternativet är en proppvandring: Proppen kommer vandrande i blodbanan någon annanstans ifrån, fastnar uppe i hjärnan, täpper till och orsakar infarkt; det brukar kallas emboli. En vanlig källa för embolier är proppbildning i hjärtat och den vanligaste orsaken till det är förmaksflimmer, se Figur 2 (nästa sida). På grund av flödesförhållandena hamnar merparten av de proppar som lämnar hjärtat uppe i hjärnan. Figur 1. De båda huvudtyperna av stroke. T.v. den normala hjärnan på skiktröntgen (datortomografi). Mittenbilden visar en blodpropp, det mörka området vid pilen. Där är syreförsörjningen otillräcklig och då utvecklas en infarkt i hjärnan på samma sätt som den kan uppstå i hjärtat. T.h. en blödning inne i hjärnan. Den framstår vid datortomografi som ett dramatiskt, vitt område. 11
2 Figur 2. T.v. hjärtat på en patient som avlidit efter att ha drabbats av stroke. Här syns en stor proppbildning i förmaket. Det är lätt att föreställa sig att en liten del av proppen kan brytas loss och vandra ut i kroppen. Med ekokardiografi (ultraljudsundersökning) av hjärtat (t.h.) ser man en propp i det s.k. hjärtörat. Det kan också bildas proppar på andra ställen längs vägen upp från hjärtat till hjärnan. Det gäller bl.a. i aortabågen, den stora kröken på kroppspulsådern, där det ofta blir åderförkalkningsförändringar och där det kan brytas loss proppar. Ett annat ställe ligger precis vid käkvinkeln på halsen, där de stora kärlen delar sig och antingen går in i hjärnan eller försörjer utsidan av huvudet, se Figur 3. Också detta kan man se med ultraljud, se Figur 4. Det här kan påvisas vid en ofarlig och snabb ultraljudsundersökning och man behöver då inte göra en mer avancerad kärlkontraströntgen som på Figur 3. Hjärnblödning ovanligare Det folkliga namnet är ju att man har drabbats av hjärnblödning, men blödningarna är bara ett eller två av tio strokefall. Merparten är de infarkter som jag har beskrivit hittills. Också bland hjärnblödningarna finns det två typer. Den ena uppstår inne i själva hjärnvävnaden och brukar kallas intracerebral blödning. Den andra kallas subaraknoidalblödning och uppstår på hjärnans yta, mellan hjärnhinnorna. Det kan t.ex. vara en medfödd bråckbildning på ett blodkärl som brister i en sprutande blödning. En sådan bristning kan drabba också mycket unga personer i samband med ansträngning, tunga lyft och liknande. Det slår till som en blixtsnabb huvudvärk och kan snabbt bli livshotande. 12
3 Figur 3. En kärlkontraströntgen av delningsstället för blodkärlden på halsen. T.v. framgår hur det ser ut i normala fall och t.h. syns en allvarlig förträngning (inringad). Här återstår bara en smal kanal som kan täppas till helt och orsaka stroke; alternativt bryts delar av det skrovliga materialet loss och vandrar upp till hjärnans kärl. Figur 4. På vänstra sidan av denna ultraljudsbild flödar blodet lätt (åt höger i bild), men i mitten finns en förträngning som orsakar virvelbildningar och långsammare blodflöde. Det visar sig på originalbilderna som färgskiftningar i blått och grönt. 13
4 Fyra förebyggande faktorer Bland orsakerna till att man drabbas av stroke ska jag ta upp fyra som kan påverkas och på så sätt förebygga många strokeinsjuknanden. I Sverige drabbas varje år personer av stroke, i Västerbotten fler än Med måttliga förebyggande insatser skulle vi kunna få ner totalantalet åtminstone till , och jag ska försöka visa hur: Den första insatsen handlar om rökning. Rökning fördubblar risken för stroke, och om vi får hälften av dem som idag röker att sluta skulle vi kunna undvika åtminstone insjuknanden och därmed komma ner från till Nästa insats handlar om motion. Avsaknad av motion är en riskfaktor. De som inte motionerar regelbundet löper ungefär dubbelt så stor risk att drabbas av stroke. Räknar man med att hälften av dem som idag är inaktiva börjar motionera regelbundet, skulle vi kunna komma undan ytterligare mellan och insjuknanden och nå ner till drygt Den tredje insatsen har jag redan talat om: Proppbildning inne i hjärtat och proppvandring upp till hjärnan kan i hög grad förhindras med blodförtunnande läkemedel. Det finns en risk med de här medlen och alla ska inte ha dem, men om hälften av dem som har förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel skulle vi kunna undvika ytterligare insjuknanden i landet per år. Den blodförtunnande behandlingen är emellertid ganska omständlig. Man måste gå på regelbundna kontroller varje till var fjärde vecka, och det krävs en fininställning av doseringen. Nu kommer dock en ny generation av läkemedel som gör att man slipper detta och som tycks ha samma proppförebyggande effekt. Det blir dyrare förstås, men samtidigt mycket bekvämare för patienterna. Den fjärde och sista åtgärden riktar in sig mot att upptäcka och behandla högt blodtryck bättre. Det är kanske den viktigaste av de riskfaktorer som vi kan åtgärda. Om hälften av dem som idag går omkring med högt blodtryck skulle upptäckas och behandlas på ett riktigt sätt och vi är långt ifrån det målet idag skulle ytterligare fler än strokeinsjuknanden kunna förhindras. 14
5 Fetma och diabetes Med de här fyra insatserna, som handlar om rökning, motion, embolikällorna i hjärtat och blodtrycket, skulle man alltså kunna förhindra en tredjedel av insjuknandena. Nu finns det ju en mängd andra riskfaktorer och förebyggande insatser. Ett sådant område är fetma. Övervikt höjer blodtrycket och öker risken för diabetes, men det finns också en egen negativ effekt i själva övervikten som ökar strokerisken. En annan förebyggande åtgärd är mindre saltintag som ger lägre blodtryck. Kylskåp/frys och andra moderna sätt att bevara föda har genom att minska beroendet av salt bidragit mycket till att dödligheten i stroke har gått ner ganska kraftigt i västvärlden. Det finns en rad andra riskfaktorer som jag bara tänkte gå igenom översiktligt: Diabetes ger dubbel eller tredubbel risk. Det går delvis att förebygga diabetes genom att framför allt undvika övervikt. En väl reglerad diabetes innebär mindre risk för stroke än en illa behandlad diabetes. Alkohol är kontroversiellt i det här sammanhanget. Det finns ett U-format samband så att den lägsta risken och det gäller inte bara stroke utan också hjärtinfarkt löper den som har en måttlig alkoholkonsumtion. Det är stor diskussion om vad som är måttligt, men det ligger troligen under två glas vin om dagen. Måttlighetsbrukarna löper en lite lägre risk än absolutister. Storkonsumenter har en kraftigt ökad risk. Akut alkoholförgiftning ( fylla ) ökar dessutom risken kraftigt. Det var finländarna som först påpekade det här: När de tittade på män som drabbades av stroke i relativt unga år, visade det sig att de kom in på sjukhus nästan bara på fredagar, lördagar och söndagar. Frukt och grönsaker är ju nyttigt ut många aspekter, och huvudskälet för ett högt intag är inte att förebygga stroke utan det har bredare effekter än så, men också för stroke finns numera en klart vetenskapligt belagd lägre risk vid ett högt intag, framför allt av grönsaker. Svår psykisk stress man säger: Herregud, jag är så stressad så jag får slag! Det finns en del som faktiskt talar för ett samband mellan stress och stroke, men det är halvdana vetenskapliga studier och man måste vara försiktig med slutsatserna. Det är relativt vanligt i försäkringsärenden att någon säger att jobbet har orsakat stroke för att det var så stressigt, och det finns exempel på att man har fått igenom det som arbetsskada. 15
6 Sedan finns det en hel del riskfaktorer som vi inte råder över. Ett exempel är åldern. För vart tjugonde år vi åldras tiodubblas risken, så att den som är 60 löper 10 gånger högre risk än den som är 40. Den som är 80 år löper i sin tur 10 gånger högre risk än den som är 60. Könet har inte lika stor betydelse som vid hjärtinfarkt. Där gäller tre gånger högre risk för en man att drabbas än för en kvinna i samma ålder. För stroke har männen en viss överrisk, ca 40 procent. Det ska man då väga mot det faktum att i de mest strokebenägna åldrarna medelåldern bland dem som drabbas är 75 år finns det långt fler kvinnor i samhället. Totalt sett balanserar de här faktorerna varandra så att nästan precis lika många män som kvinnor drabbas av stroke. Samspelet med arv och livsstil Sedan finns det ju också en ärftlighet, och den kan vara av tre slag. Man ärver delvis levnadsvanorna: Hur man äter, hur man dricker och hur man motionerar. Man kan också ärva benägenheten för riskfaktorer. Det finns ett arv bakom högt blodtryck, diabetes m.m. Sedan finns det också ett arv i själva benägenheten för att drabbas av stroke, i hur känslig man är för att påverkas negativt av riskfaktorerna. Mycket av dagens forskning handlar just om samspelet mellan arv, dvs. den genetiska uppsättningen, livsstilsfaktorer och miljöfaktorer. Vi har också i Umeå sysslat med detta. En hel del av kroppens egen proppupplösande förmåga styrs från en gen i kromosom 7. Det händer att man drabbas av dramatiska strokesymtom med halvsidig förlamning, men bara minuter senare är anfallet helt överståndet. I sådana fall är det kroppen själv som klarat att lösa upp proppen. Det är i princip samma mekanism som när man ger behandling med proppupplösande läkemedel. Detta kroppens eget propplösande system styrs delvis genetiskt. I den norrländska befolkningen förekommer en genavvikelse som kan förklara en del av insjuknandena i stroke. Den andra kromosomen som är särskilt intressant är nr 5. Här har man på Island lokaliserat en stroke-gen. Mycket av ärftligheten när det gäller stroke skulle gå genom den, och vi håller i samarbete med islänningarna på att undersöka om deras fynd kan återupprepas i den norrländska befolkningen. Arvet kan man ju inte göra något åt, så vad ska vi med den här kunskapen till? Man tänker sig framför allt att kunna identifiera familjer som löper hög 16
7 risk och där göra särskilt stora insatser för att förebygga högt blodtryck, behandla diabetes särskilt väl etc. Kunskapen om samspelet mellan livsstilsfaktorer och genetik skulle på så sätt komma till nytta. Samhällsförhållanden och strokerisk Nu har vi talat om genetiken, men om man går till den andra extremen: Vad betyder förhållandena i samhället för strokerisken? Figur 5 bygger på uppgifter från Norrbottens och Västerbottens län. Man kan tycka att det svenska samhället är rätt jämlikt och att man inte skulle kunna se olika risker att drabbas. Här har vi försökt justera för olikheter i rökvanor och andra livsstilsfaktorer, men ändå kvarstår en rätt stor skiktning. Figur 6 på nästa sida visar motsvarande uppgifter för kvinnor. Här finns precis samma skiktning, dvs. att akademiker löper den lägsta risken. Det finns också en skiktning över Europa: I Ryssland, Lettland och stora delar av Östeuropa råder fem gånger högre risk att avlida i stroke än i Frankrike och Schweiz, se Figur 7 på nästa sida. I öst har man något högre blodtrycksnivåer och lite fler röker än t.ex. männen i Frankrike. Kvinnorna röker emellertid mycket mindre i Ryssland än i Frankrike. Inte heller i kolesterolnivåerna finns det några större skillnader, utan här finns alltså riskökande samhällsfak- Figur 5. Risken för män att drabbas av stroke i olika samhällsklasser och utifrån utbildningsnivå och yrke. Akademiker har lägst risk. De med manuella yrken har ungefär 50 procent högre risk. 17
8 Figur 6. Risken för kvinnor att drabbas av stroke i olika samhällsklasser och utifrån utbildningsnivå och yrke, jfr Figur 5. Figur 7. Europiska skillnader i strokedödlighet: Ju mörkare färg på kartan, desto högre risk för att dö i stroke. torer som är mycket kraftfulla. Figur 8 visar att de fattiga länderna, visserligen med stor spridning, har mycket högre dödlighet än de rika länderna. Sverige har ungefär den strokedödlighet som vi förtjänar, skulle man kunna säga. Sverker Olofsson: Jag ska passa på att ställa ett par frågor innan du får lämna oss. Jag tänkte på det här med ärftlighet. Jag vet inte riktigt hur ni som tillhör yrket definierar detta, men för mig är ärftligheten att pappa dog i hjärtinfarkt och mamma har haft problem. Om jag har en sådan bakgrund, är det rim- 18
9 Figur 8. Samband mellan genomsnittlig inkomstnivå och dödlighet i stroke per inv. i ett urval europeiska länder, ligt att jag tar kontakt med en läkare och ber att få kontrollerat om jag behöver äta medicin? Kanske det här nya medlet som du talade om? Kjell Asplund: Nästan alla har ju någon kontakt med primärvården. Om man har ärftlighet för någon form av hjärt-kärlsjukdom, alltså inte bara stroke utan också t.ex. många i släkten som drabbats av hjärtinfarkt, finns det särskilt stor anledning att kontrollera att man inte går och bär på högt blodtryck eller höga blodfetter. Röker man ska man försöka få hjälp att sluta. Sverker Olofsson: Ett råd från dig är alltså: Vid oro, då kontaktar man sjukvården? Kjell Asplund: Ja. Sverker Olofsson: Nu ska jag ställa två väldigt privata frågor men ni får gärna lyssna. När jag är ute och springer nuförtiden har jag alltid med mig mobilen för att kunna ringa om det händer något. Då har jag fått en idé om att när jag springer åker blodet ganska snabbt runt i kroppen och då ökar ju risken för att det här skräpet som du visade ska lossna och åka upp i hjärnan. Stämmer det? 19
10 Kjell Asplund: Ja, det stämmer. Nyttan med motion gäller på lång sikt, men just när man motionerar stiger blodtrycket och om man t.ex. bär på en sådan åderbråcksbildning som jag talade om uppstår det en något ökad akut risk just i samband med motion. Det finns också en ökad risk att en proppbildning i hjärtat eller kärlen bryts loss under motionen. Den riskökningen är emellertid väldigt liten jämfört med den stora riskminskning som motionen ger på längre sikt genom att man får friskare kärl. Sverker Olofsson: Så fortsätt att springa alltså? Kjell Asplund: Ja. Sverker Olofsson: Sedan en sån där fånig sak till: Jag som är nykterist och alltid har varit det, bör jag äta barnmagnecyl? Kjell Asplund: Nej, det moderna sättet att tänka på det här är att väga en massa risker mot varandra. Du har ju redan sagt att du motionerar och jag kan inte tänka mig att du röker..? Sverker Olofsson: Nej. Kjell Asplund: Då har du låg risk och behöver inte börja med förebyggande medicinering. Fortsätt du att motionera. 20
Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET
Forskningens dag 2004 Stroke ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Stroke ett slag mot hjärnan Utgiven av Medicinska fakulteten, Umeå universitet,
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merTIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merFrågestund och diskussion
Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Vi fortsätter där Per Wester slutade. Jag satt själv och funderade på det och jag har också fått in några sådana frågor: Hur vet jag att det är just en stroke
Läs merLIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Rökning Fysisk aktivitet och inaktivitet Matvanor Högt blodtryck
LIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Stroke och hjärtinfarkt har en stark koppling till våra levnadsvanor. Undersökningar visar att en stor del av alla insjuknanden kan kopplas till våra levnadsvanor.
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merPATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA
INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det
Läs merFamiljära aortadissektioner
Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning
TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merDiabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007
Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer
Läs merSTÖD FORSKNING OM STROKE
STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,
Läs merInnehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?
1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merHälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Läs merBRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merFörmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merStörningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.
Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merVälkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!
Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merVem får prostatacancer?
Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara
Läs mer1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt
1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt
Läs merSammanfattning av Dag för genombrott
Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs mertumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Läs merKan motion orsaka hälsa?
Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs mersammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Att förebygga sjukdom är en angelägen uppgift för samhället och för individen. I SBU-rapporten Längre liv och bättre hälsa finns en rad exempel på framgångsrika förebyggande
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merHjärt- kärlsjukdomar. Förekomst. Bo Werner september 2010
Hjärt- kärlsjukdomar Bo Werner september 2010 Förekomst Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sveriges befolkning och av alla som avled 2005 dog 42 procent till följd av hjärt- och kärlsjukdom,
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merAlfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade
Läs merBlodkärlsundersökning Arteriografi
Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merBarns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merVill du delta i forskning om stroke?
Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs mer