Vem får prostatacancer?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem får prostatacancer?"

Transkript

1 Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara på den frågan skulle jag få Nobelpriset direkt. Det första att tänka på är det självklara: Vi talar om en cancerform som bara drabbar män. Nästa fråga är då vilka bland alla män som får prostatacancer. Där tänkte jag vara lite provokativ och svara att de flesta faktiskt redan har prostatacancer. När vi män blir tillräckligt gamla kommer 80 procent av oss att ha sjukdomen: Figur 1 grundar sig på studier där man har undersökt prostata hos män som har avlidit av andra orsaker än cancer. Resultaten visar att upp till 30 års ålder finns det inga spår av prostatacancer, men redan omkring 40 har nästan 25 procent en liten prostatacancer som de inte märker men som finns där om man tittar ordentligt i mikroskopet. Vid 80 års ålder har ungefär 80 procent av männen små tumörer i prostata, men de flesta känner aldrig av detta. Dä- remot det är bara % av alla män som diagnostiseras s med prostatacan- cer i Sverige idag. Långt färre, 2 3 %, dör av sjukdomen. Det ser inte alls ut så här när det gäller andra vanliga cancersjukdomar, t.ex. bröstcancer. Det är inte så att nästan alla kvinnor har en liten brösttumör som inte märks; det är något väldigt speciellt för just prostatacancer. Figur 1. Andelen män (%) i olika åldrar som avlidit av andra orsaker och vid obduktion visar sig ha tumörer i prostata. 13

2 Den gamle mannens sjukdom? Nästa fråga är vem som får diagnosen prostatacancer. Här är två saker intressanta: Åldern har jag redan varit inne på, det andra är var man bor i världen. Ett av de vanligaste påståendena om prostatacancer är att det är den gamle mannens sjukdom. Blir man tillräckligt gammal får man denna typ av cancer. Men det är inte sant, och det ska jag visa. Innan dess vill jag jämföra lite med kvinnans vanligaste cancerform, bröstcancer, se Figur 2. Figur 2. Åldersfördelningen av samtliga fall i Sverige 2003 av bröstcancer och prostatacancer. Under 2004 var det faktiskt bara två (2) män i hela Sverige som fick diag- nosen prostatacancer före 40 års ålder och inte fler än 40 före 50 år. Tyvärr, Sverker, men fler än svenska män fick det året diagnosen prostatacan- cer i åldern år. Jag tycker därför att det är viktigt att slå fast att prostatacancer är en betydande sjukdom också i förhållandevis unga år: Fler än män per år i Sverige får alltså prostatacancer före 60 års ålder. Det är faktiskt färre svenskar som får leukemi, totalt sett i alla åldrar och för båda könen, än män som får prostatacancer före 60 års ålder. Sedan gäller det också var i världen man bor. Var är prostatacancer vanligt och inte? Jag skulle vilja vidga begreppen och diskutera dödlighet i cancer över huvud taget, eftersom det är både viktigt och intressant. Lungcancer är absolut vanligast. På 50 års sikt väntar man sig att antalet personer i värl- 14

3 den som dör i lungcancer ökar från en till tre miljoner per år. Därnäst kommer magsäckscancer (som är vanlig i Asien), tjocktarmscancer, bröstcancer och, på femte plats, prostatacancer. Om 50 år räknar man med att fler än en halv miljon män dör i prostatacancer, inte bara i den industrialiserade världen utan också i u-länderna. Figur 3. Andelen prostatacancer hos befolkningen i olika delar av världen. (Källa: WHO 1998) Kartan på Figur 3 visar att prostatacancer är vanligt i Nordamerika, Nord- 3 europa, Australien och, faktiskt, södra Afrika medan förekomsten är väldigt låg i exempelvis Indien och Kina. USA har faktiskt den högsta andelen prostatacancer i hela världen. Intressant nog är den här cancerformen vanligare i den svarta befolkningen än hos vita. Sverige ligger också väldigt högt i statistiken. Zimbabwe i södra Afrika har nästan tre gånger så hög förekomst av prostatacancer som t.ex. Spanien. Långt ner på listan ligger Kina och Japan. Dessa skillnader mellan olika länder är mycket intressanta. Vi vet egentligen inte orsakerna, men tror på en blandning av arv och omgivningsfaktorer. Den här frågan sysselsätter många forskare. 15

4 En kombination av arv och miljö Det finns studier som visar att en kombination av arv och miljö troligen lig- ger bakom prostatacancer. Ungefär 40 % av de kända riskfaktorerna är ärftliga. Därmed är prostatacancer faktiskt den cancerform där arvet har störst betydelse, större än vid både bröstcancer och tjocktarmscancer. Miljöfaktorer står för ungefär 60 % av risken, och med miljö menar jag då allt från den yttre miljön till det vi äter. En mycket intressant observation är det som händer när kineser flyttar från Kina till USA: Då ökar förekomsten av prostatacancer drastiskt! Kineser nästan 20-dubblar sin risk för prostatacancer genom att bosätta sig i USA. Det som också är intressant är att den här gruppen ändå har klart lägre förekomst än andra USA-bor, t.ex. infödda vita. Det visar att omgivningsfaktorer har betydelse, men att det inte är hela sanningen. Arvet har också en viktig roll. Vi ärver både goda och mindre goda egenskaper. Arvsmassan är uppbyggd av DNA och varje cell har i sina 46 kromosomer en fullständig kopia av den. Totalt sett har vi människor ungefär gener, som bestämmer hur vi ser ut, hur vi blir som människor osv. Ärftliga faktorer är väldigt viktiga vid prostatacancer. Vi har här i Umeå gjort en tvillingstudie som jämför hur många bland enäggstvillingar och tvåäggstvillingar som får prostatacancer; den bekräftade att 40 % av faktorerna bakom prostatacancer är ärftliga. Det har varit ett av våra profilområden här i Umeå att försöka hitta de ge- ner som orsakar prostatacancer. Jag vill först säga att Sverige är ett himmelrike för den här typen av studier. Vi har väldigt bra databaser Cancerregistret och olika befolkningsregister som medger tillräckligt stora studier för att dra generella slutsatser. Sammanfattningen av våra resultat är att den som har en far eller en bror med prostatacancer löper fördubblad risk för att få prostata- cancer. Har man en far och en bror med prostatacancer, alltså två nära släk- tingar, ökar risken 4 5 gånger. Har man tre eller flera släktingar med sjuk- domen talar vi om ärftlig prostatacancer och det innebär kraftigt ökad risk (6 10 gånger den normala). Vid 70 års ålder löper en svensk man normalt ungefär 3 % risk för prostatacancer. Har han en far med sjukdomen fördubblas risken till ungefär 6 %. Med två nära släktingar drabbade ökar risken ganska dramatiskt: Upp till ungefär 15 % före 70 års ålder. Vi vet också om de här familjerna med mycket 16

5 prostatacancer att ju yngre de drabbade personerna i släkten är, desto högre är risken. Samtidigt är det viktigt att veta att den ärftliga formen har samma prognos som den icke ärftliga: Den är inte värre och den är tyvärr inte bättre. Det är också viktigt att veta att riskökningen i de här släkterna bara gäller prostatacancer. Man löper alltså inte någon ökad risk för andra cancerformer, t.ex. bröstcancer (hos kvinnor), tjocktarmscancer eller lungcancer. Det finns en stor oro i sådana familjer och en stor önskan om information. Vad brukar vi då säga till dem? Ja, om man bara har en far eller en bror med prostatacancer är riskökningen relativt liten, och då rekommenderar vi inga speciella kontroller. Finns det två eller flera nära släktingar med prostatacan- cer har vi bestämt nationellt att det kan vara motiverat att gå på kontroller med PSA-test mellan 50 och 70 års ålder. PSA-kontroller gäller bara den här speciella formen av ärftlig prostatacancer, totalt sett skulle jag tro att det inte är mer än 3 4 % av befolkningen som har denna kraftigt ökade risk. Vi har i Umeå sedan tio år haft kontakt med ungefär 100 familjer runtom i Sverige med minst tre prostatacancerfall; kanske till och med några av er är med i de studierna. Vi har hittat områden på kromosomerna 1 och 5 samt den kvinnliga könskromosomen X där det finns gener som med största san- nolikhet orsakar prostatacancer, men vi har ännu inte hittat någon gen som kan användas för gentest på samma sätt som för bröstcancer. Det är möjligt att det kommer att bli aktuellt i framtiden, kanske om 5 10 år, men just nu finns inte den möjligheten. Det här med genetik har visat sig mycket mer komplext än vi trodde från början. För fyra år sedan hade forskare runtom i världen lyckats kartlägga det mänskliga genomet, dvs. dessa gener som jag nämnde, men bland dem finns det många olika genvarianter, totalt 10 miljoner (!), och det är där vi ska försöka hitta orsakerna till prostatacancer. Troligtvis är det då inte bara en gen som styr utan det kan t.ex. vara en kombination av 5 eller 10 samtidiga genvarianter. Mot den bakgrunden har vi insett att vi behöver en ny strategi jämfört med den tidigare metoden att bara titta i specifika familjer. Vi startade för tre år sedan en studie som heter CAPS. Jag är helt övertygad om att det finns några här som är med i den. Det är en unik svensk studie, där vi kontaktade fler än män med prostatacancer och, som kontroller, nära friska män. De har svarat på ett stort frågeformulär om riskfaktorer, de 17

6 har lämnat blodprover och vi har också fått information om deras prostatacancer från journalerna. Detta upplägg ger oss en unik möjlighet att jämföra de friska männen med dem som fått prostatacancer och fundera över vad som kan ha orsakat sjukdomen. Det som gör CAPS-studien unik är att den är populationsbaserad, dvs. representativ för alla män i ett visst geografiskt område, och så pass stor att vi kan dra väl underbyggda slutsatser av resultaten. CAPS är ett samarbete mellan forskare här i Umeå och i Stockholm, totalt omfattar den två tredjedelar av Sverige. Skåne och Västra Götaland deltar inte. Vad vi gör nu, och har gjort under det senaste året, är att titta på några av de ca 10 miljoner genetiska varianterna. Vi har börjat med att granska gener som har med inflamma- tion att göra; varför blir vissa snuviga väldigt ofta och varför klarar sig vissa från influensa hela tiden? Det är klart att det beror på att vi har ett medfött försvar mot olika infektioner och vi vet att det i prostata förekommer en ständig låg inflammation och kanske infektioner. Det är mycket möjligt att det finns ett medfött skydd också mot infl ammation i prostata och det försöker vi kartlägga. Det här är forskning och ingenting att dra några direkta slutsatser av idag, men det ser intressant ut. Miljösamband Vi har talat om arvet och ska nu gå till miljön, både den yttre och den inre. Man kan allmänt säga att det finns väldigt få yttre miljöfaktorer som är knutna till prostatacancer. Luftföroreningar, mobiltelefoner, rent eller smutsigt vatten och liknande spelar ingen roll när det gäller prostatacancer. De viktiga miljöriskfaktorerna är de inre, dvs. hur vi själva lever och vad vi äter. Jag tänkte faktiskt börja att prata om några saker som inte är farliga för ut- veckling av prostatacancer. Vi vet en del om det, och det kan ju vara roligt att veta att vissa saker faktiskt inte alls är farliga. Det finns förstås många anled- ningar att inte dricka alltför mycket alkohol, men just när det gäller prostatacancer är det inte farligt. Tobak är inte heller en riskfaktor. Självklart kan jag inte stå här som cancerläkare och säga att man ska röka, men för de få som ändå gör det kan det vara skönt att veta att det i varje fall inte ger prostatacancer till råga på allt annat elände. Det tredje som man absolut inte ska vara 18

7 rädd för är sex. Det har visat sig i flera undersökningar att det inte bara är ofarligt utan kanske rentav bra. Både amerikanska och australiensiska studier visar att ett rikt sexliv med många utlösningar faktiskt minskar risken för prostatacancer. Det är någonting som ni faktiskt kan ta med er hem. Nästa faktor är kosten. Prostatacancer är tveklöst en vällevnadssjukdom. Vad man stoppar i sig har alltså stor betydelse, men vi vet inte exakt vad det är i kosten som ger prostatacancer. Det man vet eller spekulerar över idag är studier som har visat att t.ex. bönor, sojaprodukter, frukt och grönt troligen är bra medan kött, särskilt det röda köttet, och mycket fett knappast är det. Exakt vad som är riskabelt, och i vilken kombination, är det emellertid svårt att ha någon bestämd uppfattning om. Det här är ett väldigt hett och intensivt forskningsområde just nu. Lönsam prevention Prevention, dvs. att förebygga sjukdom innan man tvingas behandla, är otroligt viktigt. Om vi kunde hitta läkemedel eller ändringar i livsstilen så att prostatacancerdebuten senareläggs med ett par år till års ålder, skulle antalet män som dör i prostatacancer minska med %! Här ligger en stor potential för att hantera både prostatacancer och andra cancerformer i framtiden. En rapport från IARC, det internationella organet för cancerforskning, sade att med effektiv prevention är sannolikheten hög för att dödligheten i cancer kan sänkas med 30 procent inom 20 år och det är väldigt mycket. Vad är då en effektiv cancerprevention? Cancerfonden här i Sverige publicerade 2004 en preventionsutredning som gäller all cancer. Där framgår bl.a. att övervikt och fetma som man har trott har mest med diabetes och hjärtoch kärlsjukdomar att göra också är de absolut viktigaste orsakerna till dödlighet i cancer; de står för ungefär en tredjedel av dödsfallen medan ca 25 % beror på tobaksrökning. Dessa båda riskfaktorer tillsammans är absolut dominerande, och det är precis där som vi skulle kunna göra den absolut största insatsen för att minska dödligheten i cancer. När det gäller andra saker som många är rädda för måste man inse att en väldigt liten del av cancerfallen orsakas av luftföroreningar och strålning. Fick jag bestämma skulle vi inte lägga pengarna där utan på en effektiv tobaksprevention och goda matvanor. 19

8 För 10 år sedan var det i USA ungefär % av befolkningen som hade ett BMI-värde över 30, vilket betyder en ordentlig övervikt. Idag är % så kraftigt överviktiga i större delen av USA. Det är en fullständig epidemi. Den här utvecklingen fortsätter och kommer att ha stor betydelse för cancerutvecklingen framöver. I Sverige idag ser det ut som hos amerikanerna Om vi inte ser upp är vi ikapp om 10 år. Jag ska avsluta med en intressant studie kring förebyggande arbete. Den publicerades ifjol från USA och heter Prostate cancer prevention trial (PCPT). Det var ca friska män i åldern år som lottades i grupper så att hälften fick sockerpiller, s.k. placebo, och hälften ett läkemedel som heter Finasteride, som blockerar ett av hormonerna i prostata. Efter sju års uppföljning hade 24 % av männen i gruppen som fick sockerpiller fått prosta- tacancer enligt prover från prostata medan 18 % av dem som hade fått läkemedlet hade fått prostatacancer. Studien visar med andra ord en minskning av prostatacancer med 25 % och det är ju fascinerande att man med ett läkemedel kan minska risken så mycket. Men det finns också bieffekter: Det här läkemedlet ger svettningar och vallningar. Dessutom blir det svårare med det sexuella samlivet. En positiv effekt av läkemedlet var mindre vattenkastningsbesvär. Finasteride är inte godkänt för användning på denna indikation i Sverige idag. Fler studier är på gång och det här kan vara något som kommer i framtiden. Om jag ska försöka blicka in i framtiden, måste vi försöka förstå vilka män som får den aggressiva form av prostatacancer som de till slut dör av. Det är väldigt viktigt. I våra studier hoppas vi hitta genetiska riskmarkörer, kanske också läkemedel som förebygger insjuknande i prostatacancer. Vi kommer förhoppningsvis också att bättre förstå hur livsstilsfaktorer, arv och miljö samverkar. Vad är det för kunskaper ni ska ta med er hem? Den första är ganska enkel: Det är män som får prostatacancer. Ärftliga faktorer har betydelse och det är ingenting man kan ändra på. I vissa situationer, med många fall i släkten, bör man gå på kontroller. Hur livsstilsfaktorer påverkar risken måste undersökas bättre. Förebyggande åtgärder kommer att vara mycket viktiga i framtiden. Vi kommer inte att kunna behandla bort den stora boom av cancer som är att vänta. 20

9 Sverker Olofsson: Om du skulle ge oss några livsstilsförändringstips bara med tanke på prostatacancer, vad skulle du säga då? Henrik Grönberg: Med största sannolikhet är de råd och tips man får när det gäller andra vällevnadssjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes det viktigaste: Äta en varierad kost och röra på sig. Exakt hur det fungerar det vet vi inte, men med största sannolikhet är det bra. Sverker Olofsson: Jag läste någonstans inför den här dagen att måttlig övervikt är en prostatacancerrisk, medan det skulle vara mindre farligt om man är riktigt fet eller om man är mager. Ligger det någonting i det? Henrik Grönberg: Det finns ett 40-tal studier som har tittat på övervikt, och ingen kan påvisa ett klart samband mellan riktigt grav övervikt och prostatacancer. Om det här att vara lite småmullig skulle vara bra eller dåligt vet vi egentligen inte. Men se det som så att livet består ju inte bara av prostatacancer, det finns andra saker. Sverker Olofsson: Egentligen är det alltså samma tankar som man ska ha med sig som inför andra svåra sjukdomar: Att leva någorlunda vettigt och sunt? Henrik Grönberg: Ja. 21

Du kan också bidra...

Du kan också bidra... Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus Boken Du har framför dig beskriver en del av all den forskning som pågår just nu. Forskningens

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet Onkologi Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet 2017-10-10 Onkologi Onkos = klump Logos = lära Cancer Epidemiologi statistik Patofysiologi vad är cancer? Symptom Diagnos

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

RISKEN FÖR BRÖSTCANCER GÅR ATT MINSKA

RISKEN FÖR BRÖSTCANCER GÅR ATT MINSKA RISKEN FÖR BRÖSTCANCER GÅR ATT MINSKA I DAG HAR BRÖSTCANCER EN GOD PROGNOS RISKEN FÖR BRÖSTCANCER GÅR ATT MINSKA NÄRMARE VAR ÅTTONDE KVINNA INSJUKNAR I BRÖSTCANCER Över 30 000 personer per år insjuknar

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13 Mag- och tarmförbundet Tarmcancerrapporten 2012/13 1 Om undersökningen Ämne: Svenska folkets kunskap om cancer Projektnummer: 1526341 Uppdragsgivare: Mag- och tarmförbundet Tid för fältarbete: 19-22 november

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Frågestund och debatt

Frågestund och debatt Frågestund och debatt Fr.v. Anders Bergh, Henrik Grönberg, Pernilla Wikström, Oliver Hedestig, Anders Widmark och Pär Stattin. Sverker Olofsson: Jag tänkte börja med Anders Bergh. Du sade något som fastnade

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt.

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Bra att veta inför presentationen Pro Vitae är en patientförening. Vi är inga läkare. Vi talar utifrån egna vunna erfarenheter. Vi diskuterar inga enskilda diagnoser.

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Tobaksstopp vid cancersjukdom. Sara Wirén, med dr., ST-läkare i onkologi Cancercentrum Umeå

Tobaksstopp vid cancersjukdom. Sara Wirén, med dr., ST-läkare i onkologi Cancercentrum Umeå Tobaksstopp vid cancersjukdom Sara Wirén, med dr., ST-läkare i onkologi Cancercentrum Umeå Tobacco is the only legal drug that kills many of its users when used exactly as intended by manufacturers. WHO

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Tillsammans för bättre hälsa

Tillsammans för bättre hälsa Tillsammans för bättre hälsa Vår vision är ett samhälle där alla får leva ett så friskt liv som möjligt.vi jobbar långsiktigt och brett för att kunna hjälpa forskare i deras strävan efter bättre hälsa

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer