Fakta om blodpropp. Pressmaterial
|
|
- Ingegerd Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga orsaker till blodpropp är ateroskleros (åderförkalkning) och förmaksflimmer. Blodpropp är även en fruktad komplikation vid kirurgi, i synnerhet efter höft och knäledsoperationer. Blodpropp förebyggs och behandlas med olika typer av blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) som ska hindra blodet från att levra sig. Enligt Socialstyrelsen uppskattas cirka personer i Sverige lida av förmaksflimmer, och med utgångspunkt i de europeiska riktlinjer som anger att 93,1 procent av med förmaksflimmer har ytterligare minst en riskfaktor för blodpropp beräknas cirka personer vara aktuella för blodförtunnande behandling. Blodet levrar sig Blodets förmåga att levra sig (koagulera) är kroppens försök att stoppa blödning när ett kärl skadats. En sådan skada kan ha flera orsaker som åderförkalkning, kirurgi eller yttre våld. Blodet levrar sig och bildar koagel som ska täppa till det läckande kärlet. Tydligast syns denna självläkande funktion om man till exempel får ett sår på handen. Det bildas en sårskorpa som till stor del består av levrat blod som en sorts plåster över skadan. Blodlevring har sin motvikt i ett balanserande system i kroppen (fibrinolys). Det ska skydda mot ohämmad koagulation och lösa upp levrat blod (koagel) när en skada väl är läkt.
2 Så bildas en blodpropp En blodpropp kan uppstå när en skada finns inne i ett kärl. Kärlet kan helt eller delvis täppas till av koagel som försvårar eller helt stryper blodflödet. De vävnader som försörjs av kärlet drabbas av syrebrist (ischemi). Om syrebristen blir långvarig skadas delar av vävnaden permanent. Blodets koagulation är en komplicerad process. Så fort sårskadan uppstår aktiveras trombocyter (blodplättar) som rusar till blödningsstället där de klibbar ihop till en plugg. För att pluggen inte skall släppa behöver den förstärkas med ett fibrinnätverk och det är då som koagulationssystemet kommer in. Trombin aktiveras, trombin ett enzym med en central roll för blodets förmåga att levra sig. Trombin aktiverar trombocyter men även ämnen som stimulerar olika levringfaktorer i blodet så att det bildas fibrinogen (en process som kallas koagulationskaskad). Trombin omvandlar fibrinogen till fibrin ett svårlösligt protein. Fibrinet väver samman blodplättarna till en stabil propp (trombos). Artärer och vener Blodproppar kan bildas både i artärerna, de kärl som för syresatt blod från hjärtat ut i kroppens vävnader, och i venerna som för blodet i långsammare takt tillbaka till hjärta och lungor. Om proppen täpper till en artär orsakar den smärta på grund av syrebrist i området och delar av vävnaden riskerar att dö. Sitter proppen i en ven är det vanligt med svullnad och ömhet i det område där blodet ansamlas. Trombos och emboli Man skiljer på två typer av blodpropp; tromboser och embolier. Trombos är en lokal blodpropp som bildas på kärlets insida där den kan växa till sig. Trombos kan uppstå var som helst i kroppen men det är särskilt vanligt i benen och i hjärtats förmak och kranskärl. En lokal blodpropp gör kärlen trängre och försämrar cirkulationen.
3 Emboli innebär att hela eller en del av en lokal propp lossnar och förs iväg med blodet tills den fastnar i något kärl och stänger av blodtillförseln. Beroende på var proppen fastar kan den bland annat orsaka stroke, hjärtinfarkt eller lungemboli (propp i lungan) tre potentiellt dödliga tillstånd. Risken för lungemboli är särskilt stor för patienter med blodpropp i benen. Åderförkalkning och blodpropp Den starkaste riskfaktorn för blodpropp är ateroskleros (åderförkalkning). Ateroskleros innebär att fettavlagringar (plack) växer till i kärlens väggar. Placken gör att kärlen blir trängre och stelare och blodflödet försämras. Framför allt drabbas stora och medelstora artärer som aorta, hjärtats kranskärl och de stora kärlen i ben och hals. Om förträngningarna sitter i hjärtats kranskärl kan de ge upphov till kärlkramp (angina pectoris), om de sitter i benen kan de ge fönstertittarsjuka. Ibland kan placken i ett förträngt kärl brista. Det uppstår ett litet sår och det bildas ett koagel (trombos). Vill det sig illa kan hela eller en del av en sådan propp lossna (emboli) och föras iväg med blodet tills den fastnar och täpper till något kärl. Ateroskleros bidrar alltså inte bara till proppbildning utan ökar också risken för att en propp som slitit sig lös ska fastna i ett förträngt kärl. Kirurgi och blodpropp Den andra stora riskfaktorn för blodpropp är kirurgi, i synnerhet för djup ventrombos i samband med stora ortopediska ingrepp. Varje år görs nära höftledsoperationer och drygt knäledsoperationer i Sverige. Av dem som genomgår sådana operationer utan förebyggande behandling får mellan 40 och 84 procent ventrombos. (Olika studier visar olika resultat). Därför ska dessa patienter alltid ges förebyggande behandling, i vissa fall i upp till 35 dagar efter ingreppet.
4 Varannan patient med höftfrakturer drabbas av blodpropp. Vid gynekologisk kirurgi, bukkirurgi och neurokirurgi ligger frekvensen mellan 15 och 25 procent. Hos omkring var femte som drabbas av ventrombos hittar man ingen utlösande orsak. Andra riskfaktorer Förutom kärlskador kan även ärftliga förändringar avseende blodets förmåga att koagulera och vissa sjukdomar eller riskfaktorer öka risken för blodpropp, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, graviditet, övervikt, hjärtklaffskirurgi, diabetes, vissa cancerformer, långvarigt sängläge eller stillasittande och p piller med östrogen. Tre sjukdomar orsakade av blodpropp Blodpropp är den främsta orsaken till hjärtinfarkt, stroke, och lungemboli sjukdomar med hög dödlighet som varje år drabbar mer än personer i Sverige. Hjärtinfarkt Kranskärlen är de kärl som förser hjärtat med blod. Om ett förkalkat område i ett sådant kärl brister bildas ett koagel. Om proppen helt stoppar blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen blir följden infarkt. Hjärtinfarkt kan föregås av kärlkramp (angina pectoris) som är en varningssignal om att något inte står rätt till. Hjärt och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland både män och kvinnor men män insjuknar tidigare. Varje år avlider omkring personer i kranskärlssjukdom varav i infarkt. Omkring personer vårdas varje år på sjukhus för kärlkramp och/eller misstänkt infarkt. Stroke Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den främsta orsaken till invaliditet. Varje år drabbas omkring personer. I åtta fall
5 av tio beror det på att en propp hindrar blodflödet till någon del av hjärnan. Proppen kan ha uppstått i hjärnan eller förts dit från någon annan plats i kroppen som hjärtat (förmaksflimmer) eller förkalkningar i halspulsådern. De övriga fallen orsakas av blödning i hjärnan. En person med förmaksflimmer löper sex gånger så hög risk att drabbas av stroke som en frisk människa. Vården av strokedrabbade uppgår till omkring en miljon vårddagar per år och kostnaderna till omkring tolv miljarder kronor om året. Genomsnittskostnaden för en stroke är kronor. Djup ventrombos Varje år drabbas omkring personer i Sverige av blodpropp i venerna, de blodkärl som för blodet tillbaka till lungorna (ventrombos) varav omkring får djup ventrombos. Proppen, som kan bli flera decimeter lång, sitter då i en djupt liggande ven och oftast i ett ben. Vid djup ventrombos försämras blodflödet med symtom som smärta, värmekänsla, ömhet och svullnad i vaden men ibland ger proppen inga symtom alls. Kvarstående besvär kan vara bensvullnad och svårläkta sår som starkt försämrar patientens livskvalitet. Lungemboli komplikation med hög dödlighet En fruktad följd av djup ventrombos är propp i lungan i nio fall av tio är lungemboli en följd av ventrombos. Orsaken är att en del eller hela proppen lossnar och vandrar med blodströmmen upp i lungorna där den blockerar blodflödet och försämrar syresättningen. Varje år får närmare personer diagnosen lungemboli och omkring personer avlider. Lungemboli är den enskilt vanligaste dödsorsaken vid graviditet och kirurgiska ingrepp om ingen förebyggande behandling ges. Processen från det att en ventrombos bildas till en i värsta fall dödlig lungemboli kan ta allt från några månader till några timmar efter en operation.
6 Symtom vid lungemboli är bröstsmärtor och andnöd men hur påtagliga de är varierar från person till person. Var tionde patient med symtom på lungemboli dör inom en timme efter symtomdebuten. Ventrombos och lungemboli diagnostiseras genom ultraljudsundersökning av benet och datortomografi (tvärsnittsröntgen) av lungornas blodkärl. Man kan också analysera blodet i avseende på D dimer en nedbrytningsprodukt av det fibrin som håller samman en blodpropp. Antalet läkarbesök i öppen vård till följd av ventrombos och följdsjukdomar till detta beräknas till omkring om året. Kostnaderna ligger runt 500 miljoner kronor per år. Blodpropp och förmaksflimmer Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat och beror på störningar i den elektriska aktivitet som styr hjärtats sammandragningar. Pumpförmågan minskar och följden kan bli trötthet och andfåddhet. Den mest fruktade komplikationen vid förmaksflimmer är den höga risken att drabbas av stroke. Vid förmaksflimmer bildas lätt en blodpropp. Rytmrubbningen gör att hjärtats förmak inte hinner dra ihop sig tillräckligt för att helt tömmas på blod och man får då ett förändrat blodflöde vilket främjar bildandet av blodpropp. Det som blir kvar kan bilda koagel och föras med blodet upp i hjärnan där det fastnar som en propp. Förmaksflimmer sexdubblar risken för stroke. I åldrarna 60 till 70 år har fyra till fem procent av svenskarna förmaksflimmer och det ökar med stigande ålder. Minst personer i Sverige har förmaksflimmer. En metod att behandla förmaksflimmer är med elkonvertering (elchock) som kan återställa den normala hjärtrytmen. Risken för stroke minskar dock inte även om elkonverteringen har god effekt. Detta då flertalet patienter med förmaksflimmer återinsjuknar i förmaksflimmer samt att det förekommer asymtomatiska flimmerepisoder.
7 Behandling av blodpropp Omkring personer i Sverige beräknas varje år vara i behov av medicinsk behandling för att förebygga eller behandla blodpropp. Förebyggande behandling kan pågå under en begränsad period med ökad risk för proppbildning eller behövas resten av livet, som för patienter med mekaniska hjärtklaffar. Tre typer av läkemedel Det finns tre huvudtyper av läkemedel för att förebygga och behandla blodproppar; blodplättshämmare, koagulationshämmare och blodproppslösande medel. Blodplättshämmare En grupp av läkemedel kallas trombocythämmare. De används av personer med tendens att få blodproppar i artärerna. De kan också förebygga blodpropp efter hjärtoperation. Läkemedlen minskar trombocyternas förmåga att klibba ihop sig. Den mest använda blodplättshämmaren är acetylsalicylsyra (ASA). Andra preparat är Abciximab, Dipyridamol, Klopidogrel och Tirofiban. Blodförtunnande läkemedel Koagulationshämmare, eller antikoagulantia är läkemedel som tunnar ut blodet, förebygger blodpropp och bromsar tillväxten av redan existerande proppar men löser inte upp dem. Medlen kan verka på olika sätt men har gemensamt att de minskar aktiviteten hos vissa blodleveringsfaktorer som omvandlar fibrinogen till fibrin det protein som binder samman blodplättarna till en propp. De mest använda koagulationshämmarna är heparin och warfarin. Heparin ges intravenöst (dropp). Det används främst på sjukhus i samband med operation för att förebygga blodpropp och vid dialys så att det inte ska bildas proppar i dialysapparaten. Lågmolekylärt heparin är lika effektivt som
8 heparin men enklare att använda och med längre effekt. Det ges som en subkutan injektion(injektion under huden) en till två gånger om dagen och kan därför användas även utanför sjukhus. Lågmolekylärt heparin ges som förebyggande behandling (profylax) vid omkring operationer per år i Sverige. Exempel på heparin och närbesläktade preparat är dalteparin, enoxaparin och heparin. Waran (warfarin) är ett sedan länge beprövat läkemedel med god effekt och ges som tablett. Waran hämmar aktiviteten hos vitamin K ett vitamin som behövs för att levern ska kunna producera ett antal substanser (koagulationsfaktorer) som krävs för blodets koagulation. Omkring personer i Sverige behandlas varje år med Waran som förebygger blodpropp i såväl vener som artärer och i hjärtats förmak och kammare. För den som fått konstgjorda hjärtklaffar är behandlingen livslång. Eftersom Waran tar tid på sig att verka startas vanligen behandling med heparin parallellt i ett antal dagar tills Waran har fått effekt. Övervakning viktigt Behandling med Waran kräver noggrann dosering och övervakning genom blodprov. För liten dos ökar risken för blodpropp och för hög dos ökar riskerna för blödning. Balansen är känslig. Reaktionerna på Waran varierar mellan människor och hos den enskilde individen. Därför finns särskilda mottagningar där patienten regelbundet kan kontrollera sin behandling. Den som använder Waran ska äta allsidigt eftersom kost som innebär att man får i sig för lite eller för mycket K vitamin kan påverka behandlingen. I synnerhet gäller det grönsaker med mycket K vitamin som spenat, broccoli, surkål men även jordgubbar och rapsolja. Man ska inte använda johannesört under behandlingen och vara försiktig med alkohol. Behandlingen kan även påverkas av många andra läkemedel bl.a. acetylsalicylsyra eller antibiotika.
9 Blodproppslösande medel Blodproppslösande medel kallas också trombolytika och hjälper till att bryta ner det fibrin som väver samman blodplättarna till en propp. Trombolytika används för att lösa upp proppar som redan bildats, framför allt vid hjärtinfarkt på grund av en propp i något kranskärl. De används även vid stroke. Ju tidigare medlen ges, desto större är chansen att kunna begränsa skadorna. Exempel på blodproppslösande medel är alteplas, streptokinas och tenecteplas. Pradaxa Ett nytt alternativ för förebyggande behandling av blodpropp är Pradaxa (dabigatran etexilat). Det är en koagulationshämmare, en tablett med fast dosering och förutsägbar effekt som sätter in snabbt och avtar snabbt. Pradaxa är godkänt i Sverige för att förebygga stroke hos personer som har förmaksflimmer och lever med en förhöjd risk att drabbas av stroke. Pradaxa är sedan tidigare också godkänt för att förebygga blodproppar i samband med protesoperationer av höft och knäled. Till skillnad mot behandling med Waran krävs ingen särskild dosreglering eller övervakning av behandlingen. Pradaxa reagerar heller inte med föda och har ringa risk för att interagera med andra läkemedel. Pradaxa binder direkt till trombin, det enzym som har en nyckelroll för blodets förmåga att levra sig. Därmed blockeras blodplättarnas aktivitet och omvandlingen från fibrinogen till fibrin. Studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa. Totalt medverkat mer än patienter i programmets pågående eller avslutade studier.
10 Blodpropp i benen (djup ventrombos) är en fruktad komplikation efter höftoch knäledsoperationer. I värsta fall kan proppen lossna och föras med blodet till lungorna där den fastnar. Patienten drabbas av lungemboli i nio fall av tio är lungemboli en följd av ventrombos. Av de omkring personer som varje år får diagnosen avlider runt Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s godkännande av Pradaxa för att förebygga djup ventrombos bygger på två studier (RE MODEL och RE NOVATE) med drygt patienter som fått nya höft eller knäleder. De fick antingen Pradaxa eller standardpreparatet enoxaparin (Klexane). Pradaxa visade sig förebygga ventrombos lika effektivt och säkert som Klexane. Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Den mest fruktade komplikationen vid förmaksflimmer är blodpropp som förs till hjärnan och där kan orsaka stroke. Av de omkring personer i Sverige som varje år drabbas av stroke beräknas runt få det som en följd av förmaksflimmer. RE LY är den hittills största studie som gjorts med över patienter om att förebygga stroke och blodpropp vid förmaksflimmer. Patienter behandlades i förebyggande syfte med antingen Pradaxa eller Waran. Resultaten visar att Pradaxa jämfört med Waran bland annat: Vid dosering med 150 mg: Minskade risken för stroke på grund av blodpropp med 35 procent. Minskade risken för stroke på grund av hjärnblödning med 74 procent Minskade risken för intrakraniella blödningar med 59 procent Minskade risken för livshotande blödningar med 20 procent Vid dosering med 110 mg: Minskade risken för livshotande blödningar med 33 procent. Minskade risken för stora blödningar med 20 procent. Minskade risken för intrakraniella blödningar med 70 procent
11 Om studiens resultat omsattes i klinisk praxis skulle det innebär att behandling med Pradaxa skulle kunna förebygga fall av stroke om dagen i hela världen jämfört med Waran. Pradaxa, ventrombos och lungemboli I ännu en studie, RE COVER, ingick drygt patienter med akut djup ventrombos som i sex månader behandlades med antingen Pradaxa eller Waran. Syftet var att jämföra antalet återfall och dödlighet. Resultaten visar att Pradaxa är lika effektivt som Waran för att förhindra blodpropp men ger färre blödningar vid behandling av akut venös blodpropp Referenser: (Komplettering av)nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009, Socialstyrelsen 2011; Riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism, Socialstyrelsen 2004; Blodpropp förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism, SBU 2002; Läkemedelsboken (Apoteket), Läkemedelsguiden, Janus (Stockholms läns landsting); Vårdguiden, Sjukvårdsrådgivningen; Läkartidningen 14 maj För mer information kontakta: Maria Eklind Cervenka, medicinsk rådgivare Boehringer Ingelheim Telefon: eller e post: maria.eklind_cervenka@boehringer ingelheim.com MEC
Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merFakta om studier med Pradaxa
Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merAtt förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik
Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merWARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa Du har fått Pradaxa för att behandla/förebygga blodpropp. En blodpropp kan drabba vem som
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt
Läs merAnvisning för den som använder Xarelto
Anvisning för den som använder Xarelto 2 Anvisning för den som använder Xarelto Din läkare har ordinerat läkemedelspreparatet Xarelto. Efter ledprotesoperationer är risken för ventrombos, dvs. blodpropp,
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-08
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merAntikoagulantia PÅL/2011
Antikoagulantia PÅL/2011 Antikoagulantia Medel som hindrar att blodet levrar sig (koagulerar) 2011-11-29 2 Antikoagulantia 5-10 % av befolkningen medicinerar med trombocythämmande medel som trombosförebyggande
Läs merTill dig som har ordinerats Pradaxa. Denna patient broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska.
Denna patient broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska. Till dig som har ordinerats Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Din behandlande läkare har ordinerat
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merDet här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis
Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Eliquis patientbroschyr finns på 8 olika språk, fråga din sköterska eller läkare. Om du vill ha en fördjupad kunskap gällande
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har ordinerats Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp.
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merFörmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Trombyl 75 mg tabletter Trombyl 160 mg tabletter
Bipacksedeln: Information till användaren Trombyl 75 mg tabletter Trombyl 160 mg tabletter acetylsalicylsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merPatientuppföljning på AKmottagningen. preparat
Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer
Läs merTill dig som behandlas med Warfarin Orion
PATIENTINFORMATION Till dig som behandlas med Warfarin Orion Skriften vänder sig till dig som har blivit ordinerad Warfarin Orion (warfarinnatrium) för behandling och förebyggande av blodpropp. Innehåll
Läs merBIPACKSEDEL. Klexane 150 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Enoxaparin
BIPACKSEDEL Klexane 150 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Enoxaparin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se
1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga
Läs merKoagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merKardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser
Läs merPATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA
INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det
Läs merBilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen
Läs merPraktiska aspekter av antikoagulantia
Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merVärt att veta om Waranbehandling
Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merFakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom
Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism
Läs merP-piller och ärftlig trombosbenägenhet
Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-29 Reviderat 2010-03-29 P-piller och ärftlig trombosbenägenhet Ärftliga
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
1(1) 2014-12-16 LJ2014/408 Landstingsfullmäktige Motion: Självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet landstingsfullmäktige
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merHur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
Läs merBENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS
BENÄGENHET FÖR BLODPROPP Information till patienter och vårdpersonal HNS Diskutera innehållet i denna broschyr med din egen läkare Vad är trombos och vad orsakas den av? Faktorer som kan orsaka trombos
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merTYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Läs merInnehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?
1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet
Läs merDet vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs mertrombos Kunskapsakuten/
Kunskapsakuten/ Hundratusentals svenskar äter någon form av antikoagulantia för att minska risken för stroke och embolier. Warfarin är det vanligaste men konkurrenter finns och nya alternativ är på väg
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin
Läs merFRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR
FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),
Läs merMotion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel
2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-11-10
Läs merVärt att veta om Waranbehandling
Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. dalteparinnatrium
Bipacksedeln: Information till användaren Fragmin 7500 IE, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta dalteparinnatrium Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex (dexametason)
EMA / 934/2016 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex (dexametason) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex, vilken specificerar de åtgärder som ska vidtas
Läs merVarför får man stroke?
Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Boehringer Ingelheim Sida 1 av 8 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Flera olika sjukdomar kräver långtidsanvändning av intravenösa katetrar (tunna
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs mer