P-piller och ärftlig trombosbenägenhet
|
|
- Simon Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare Reviderat P-piller och ärftlig trombosbenägenhet Ärftliga riskfaktorer Konklusioner: 1. Kombinerade p-piller är kontraindicerade om kvinnan själv eller förstagrads släktingar (syskon, förälder eller barn < 60 år vid insjuknandet) haft djup ventrombos. (Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. ARG-rapport nr 49, SFOG, 2004). Om flera förstagradssläktinger har drabbats av VTE efter 60 års ålder utan bidragande orsaker såsom rökning, adipositas, immobilisering eller medicinska sjukdomar skall gynekolog konsulteras i samband med eventuell p-piller förskrivning. 2. Om det finns en massiv anamnes (ett flertal) av djup ventrombos eller lungemboli bland övriga släktingar hänvisas kvinnan till gynekolog för rådgivning om hon önskar p-piller. 3. Om förstagradssläktingar haft VTE skall kvinnan inte ha p-piller; även om en eventuell koagulationsutredning av kvinnan inte har påvisat ärftliga koagulationsrubbningar (i enlighet med ovanstående). 4. Allmän screening avseende exempelvis APC-resistens inför p-piller förskrivning är inte aktuell enligt ovanstående. 5. Om utredning av ärftlig blodproppsbenägenhet, utom hos gravida, utförs inom Mödrahälsovårdens ram i Södra Älvsborg, är det den som beslutar om utredningen som har ansvaret för information, uppföljning samt besluta om eventuella åtgärder i det enskilda patientfallet.
2 Ovanstående sammanfattning är gjord utifrån SBU rapporten: Blodpropp - förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism (2002) samt Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. ARGrapport nr 49, SFOG, 2004 Konklusionerna och slutsatserna överensstämmer i stort med rapporterna vilket innebär att våra lokala rekommendationer inom Mödrahälsovården i Södra Älvsborg även stämmer överens med de rekommendationer man har fått i enlighet med evidensbaserad medicinsk kunskap i Sverige. Inledning: Blodets unika förmåga att levra sig (koagulera) och därigenom stoppa en blödning och påbörja läkningen av ett sår är av avgörande betydelse för våra möjligheter att överleva. Varje dag lagas flera små skador i blodkärlen i ett ständigt pågående reparationsarbete. I denna process samverkar mer än ett 50-tal olika substanser i blod och vävnader. Vissa har till uppgift att stimulera blodet att koagulera då vi skadas. Andra ska förhindra att blodet koagulerar inne i kärlen och lösa upp eventuellt redan levrat blod. Om den känsliga balansen mellan stimulerande och hämmande substanser rubbas kan det få direkt livshotande konsekvenser. Levrat blod i kärlen kan bilda proppar, tromboser, som medför att cirkulationen försämras eller, i värsta fall, helt upphör. Om däremot de propplösande substanserna överväger kan det ge farliga inre blödningar. Venös tromboembolism (VTE) VTE är ett sammanfattande namn på sjukdomar som orsakas av trombos i venerna, de blodkärl som för blodet till hjärtat. I venerna finns cirka tre fjärdedelar av allt blod i kroppen. Varje år får cirka personer i Sverige diagnosen djup ventrombos, dvs trombos i en djupt liggande ven. Proppen sitter oftast inne i en ven i vaden eller låret där blodet flyter långsamt på sin väg upp mot hjärtat. Den ena änden av proppen hänger fast i kärlväggen, den andra kan fladdra fritt i blodströmmen och kan hela tiden byggas på, ibland upp till flera decimeters längd. Det som gör djup ventrombos till ett så allvarligt och fruktat sjukdomstillstånd är risken för att löst sittande delar av proppen lossnar. Dessa så kallade embolier kan då följa med blodet, det venösa återflödet, genom hjärtat och ut i lungorna där proppen fastnar och cirkulationen helt eller delvis blockeras med försämrad syresättning av blodet som följd. En blodpropp i lungan, lungemboli, kan vara ett livshotande sjukdomstillstånd som enbart i Sverige diagnostiseras hos närmare personer årligen och orsakar cirka dödsfall med verifierad diagnos efter obduktion. Venös tromboembolism är en multifaktoriell sjukdom med interaktion mellan ärftliga och förvärvade riskfaktorer. Det tycks vara så att det ofta krävs att flera riskfaktorer samverkar för att en trombos bildas. Många patienter har flera riskfaktorer och riskerna är kumulativa.
3 Ärftlighet Under de senaste decennierna har man upptäckt fem relativt vanliga medfödda tillstånd med ökad trombosbenägenhet och autosomal ärftlighetsgång. Dessa är som följer: 1. Antitrombinbrist Medfödd antitrombinbrist anses vara den allvarligaste formen for trombofili (beskrevs 1980). Homozygota individer har inte beskrivits utan dessa dör sannolikt intrauterint. Heterozygota individer har en kraftigt ökad risk för djup ventrombos (DVT), som förekommer tidigt i livet, ofta under tonåren, eller tidigt mellan 20 och 30 års ålder. Antitrombin är en serinproteashämmare som inaktiverar trombin. Trombin är det ämne i koagulationskaskaden som förstärker koagulationen (och därmed bildningen av en eventuell djup ventrombos) genom att vara en utomordentligt stark trombocytaktivator och också genom att aktivera kofaktorerna V och VIII samt faktor XI. 2. Protein C - brist Protein C är en K-vitaminberoende proteas, som i aktiv form med hjälp av kofaktorn S bryter ned koagulationsfaktorerna Va och VIII och på så sätt inhiberar trombinproduktionen (beskrevs 1981). Protein C - brist uppvisar en mycket heterogen genetik med mer än 150 mutationer beskrivna. 3. Protein S - brist Protein S är också K-vitaminberoende och fungerar som en kofaktor till aktiverat protein C (beskrevs1984). 4. APC - resistens (faktor V Leiden mutation) APC-resistens orsakas så gott som alltid av en specifik punktmutation i faktor V (faktor V Leiden, faktor VR506Q) (beskrevs1994). Leiden-mutationen gör att faktor V blir mindre känslig för inhibition av protein C och protein S-systemet med följande trombingeneration. Konklusion: Vid brist på eller defekt funktion av Protein C och protein S hämmas inte koagulationsmekanismen på ett optimalt sätt, och ökad risk för blodproppsbildning kan uppstå. APC-resistens beror på att faktor V inte hämmas på normalt sätt av aktiverat protein C. 5. Protrombinmutation En mutation i genomet för protrombin (koagulationsfaktor II) beskrevs Detta medför en ökad produktion av trombin och därmed en ökad risk för tromboemboliska komplikationer.
4 Riskfaktorer för venös tromboembolism frekvens och relativ risk Frekvens i befolkningen % Riskökning för venös tromboembolism Antitrombinbrist: 0,02 0,2 > 15 ggr Protein C - brist: 0,2 0,4 cirka 10 ggr Protein S - brist: 0,2 cirka 10 ggr APC-resistens Heterozygot: 7-15 cirka 8 ggr Homozygot: 0,5 cirka ggr Protrombinmutation: 2 cirka 2-3 ggr P-piller och trombos Sedan nästan 40 år tillbaka är det känt att användning av kombinerade p-piller medför en ökad risk för trombos i både artärer och vener. Dessa sidoeffekter är sällsynta men allvarliga. Drygt en fjärdedel av alla kvinnor i åldrarna år använder kombinerade p-piller i Sverige. Även en liten riskökning innebär därför att många kvinnor kan drabbas. Frekvensen av VTE hos kvinnor i fertil ålder som inte använder p-piller och som inte har någon annan förvärvad riskfaktor för trombos är ungefär 0,5 fall per kvinnor och år. Den totala incidensen av VTE under p-pilleranvändning beräknas till 2 6 fall per kvinnor och år. Östrogen: Förändringar i hemostasen har iakttagits hos kvinnor som använder kombinerade p- piller alltsedan introduktionen av p-piller. Det har visat sig att trombingenerering ökar och antitrombin sjunker i samband med östrogenmedicinering och därmed ökar trombosrisken. Effekterna på hemostasen är dosberoende relaterade till östrogeninnehållet i preparaten. Med de nyare preparaten med lägre etinylestradiol i daglig dos är effekterna på koagulationsmarkörer lägre och därmed mindre risk för trombos. Gestagener: Med lägre östrogendoser har gestagenkomponenten kommit att betyda allt mer. Gestagen har ingen eller mycket liten egen effekt på koagulationssystemet i de doser som ges i kombinerade p-piller, men modifierar östrogenets effekter via mer eller mindre uttalat androgena/antiöstrogena effekter. Gestagener med en hög
5 affinitet till androgenreceptorn (receptorer för testosteron och andra androgena substanser) motverkar de östrogeninducerade effekterna på koagulation och fibrinolys (mindre risk för trombos) medan gestagenar med hög affinitet till progesteronreceptorn (receptor för gulkroppshormon) snarast potentierar östrogeneffekterna (ökad risk för trombos). Gestagenerna har således icke självständigt men tillsammans med östrogen stor betydelse för frekvensen av trombosrisken bland de olika p-pillerpreparaten. Risker vid olika typ av kombinerade p-piller I försök att minska risken för VTE har östrogendosen i de kombinerade p- pillren successivt minskat under åren från 150 mikrogram Etinylestradiol i de tidigaste preparaten till de mikrogram som ingår i de lågdoserade p-pillren i dag. Parallellt med östrogenreduktionen har nya gestagenar introducerats. Från 1970 talet Levonorgestrel, Norgestrel och Norgestrione ( andra generationen ). För att minska androgena sidoeffekter introducerades i början av åttiotalet Desogestrel och Gestoden ( tredje generationen ). De gestagener som introducerats senare, Cyproteroneacetat, Drospirenone, med flera är inte officiellt klassificerade i detta system men klassas i praktiken som tredje generationen. I viss engelsk litteratur förekommer klassificering fjärde generationen på dessa publicerades tre oberoende epidemiologiska studier som visade på en nästan dubblerad risk för VTE hos användare av lågdoserade p-piller med Desogestrel eller Gestoden i jämförelse med användare av monofasiska p-piller innehållande Levonorgestrel. Dessa preparat potentierar möjligtvis östrogeneffekterna enligt beskrivning ovan och ökar därmed risken för trombos, oavsett mängden östrogen i preparatet. Det finns i nuläget inget som talar för att användning av p-piller med nya gestagenar som Drospirenon medför lägre trombosrisk än användning av p-piller med Desogestrel. Därför är dessa preparat än så länge klassificerade som tredje generationen p-piller. Se kompendiet: Preventivmedel Sammanställning Förvärvade riskfaktorer för trombos Exempel på förvärvade riskfaktorer: Ålder, tidigare VTE, övervikt, rökning, immobilisering, sjukdom etc. Utredning avseende trombofil Av ovanstående framgår att det finns ett antal genetiska koagulationsrubbningar som har betydelse för trombosutveckling. En viktig fråga är vilka patienter som skall utredas beträffande dessa riskfaktorer. En följdfråga, pga rubbningarnas hereditära natur, är om vid positivt fynd även släktingar skall utredas. Ytterligare frågor uppstår
6 när en rubbning har en relativt hög prevalens i befolkningen, och då det kan förefalla indicerat utnyttja den analysen vid allmän screening inför risksituationer såsom kirurgi, graviditet eller p-pillerförskrivning. Risk för trombos hos kvinna om släkting har konstaterad APC resistens Riskökningen för VTE är 2 3 gånger ökad årlig risk. Vid tilläggsriskfaktorer förutom släkting med APC resistens gäller följande riskökningar: Kirurgi, trauma eller immobilisering:....8,3 Graviditet och puerperium:.. 8,2 P-piller: 6,4 Utredning: Etiska och medicinska synpunkter Värdet av släktutredningar och av breda utredningar av probander har starkt ifrågasatts. (proband=den individ varigenom en viss genetisk förändring upptäcks) 1. För asymtomatiska familjemedlemmar kan en situation uppstå där den trombogena rubbningen, som upptäcktes hos släktingen med VTE, inte återfinns. Det betyder dock inte att familjemedlemmen omedelbart kan frias från ökad trombosrisk och t ex rekommenderas kombinerade p-piller. Den insjuknade släktingen kan nämligen ha haft en kombination av hereditära riskfaktorer som samverkat, och där vi inte haft kunskap att identifiera den/de övriga, som kan ha ärvts av den aktuella familjemedlemmen och ge ökad VTE-risk. I avsaknad av metoder för analys av global trombosrisk, behöver därför familjmedlemmen få information att förhöjd trombosrisk inte kan uteslutas, oavsett analysresultat. 2. Det kan uppstå önskemål eller krav på generell screening för trombogena riskfaktorer inför kirurgi, graviditet eller förskrivning av preventivmedel. För att denna ska bli meningsfull och ekonomiskt försvarbar, måste den trombogena rubbningen ha hög prevalens i befolkningen med hög risk för VTE-insjuknande. Tyvärr gäller det knappast någon känd rubbning. Exempel Om vi genomför screening för den vanliga APC-resistens i en kohort av unga kvinnor kommer c:a att ha mutationen. Dock får endast 15 av trombos i samband med p-piller, och minst kvinnor får avstå i onödan och kanske tvingas använda ett något mindre effektivt preventivmedel med ökat antal oönskade graviditeter eller aborter och då med en viss morbiditet som följd. Dessutom har bara en del av de 15 presumtiva VTE-fallen eliminerats, eftersom det finns andra kända och okända riskfaktorer.
7 Det finns även en stor risk för stigmatisering hos de asymtomatiska kvinnorna som informerats om mutationen, och där majoriteten av dom aldrig kommer att insjukna i VTE. Har vi med andra ord rätt att utsätta så många för oro, bara för att skydda så få? Kan dessutom en diagnos, innebärande ökad trombosrisk, medföra problem i samband med livförsäkring, försäkring av egna barn osv? Frekvensen av djup ventrombos hos kvinnor: / kvinnor (15 44 år) per kvinnoår utan p-piller. 2. 3/ kvinnor med 2 generationens p-piller per kvinnoår. 3. 5/ kvinnor med 3 generationens p-piller per kvinnoår. Nya användare Risken att få trombos är störst för nya användare under det första året. Ca 80 % av alla kvinnor som drabbas av trombos orsakat av p-piller drabbas under första halvåret de använder p-piller. Bland nya användare finns kvinnor som redan har en ökad risk för VTE och när de börjar med p-piller kan en trombos utvecklas snabbt. Ärftliga rubbningar i koagulationssystemet är vanligare hos dem som får trombos i början av p-pilleranvändning.
Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merRutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning
Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs
Läs merRegional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merRegionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merVetenskapliga slutsatser och skäl till slutsatserna
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändringen av villkoren för godkännanden för försäljning och detaljerad förklaring av skillnaderna från rekommendationen från kommittén för säkerhetsövervakning
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merBilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med
Läs merAntikonception behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket
Antikonception behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket Varför nya rekommendationer? Läkemedelsverket har publicerat rekommendationer
Läs merFRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR
FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),
Läs merBESLUT. Datum 2015-06-11
BESLUT 1 (7) Datum 2015-06-11 Vår beteckning SÖKANDE Evolan Pharma AB Box 120 182 12 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax
Läs merNuvaRing. N.V. Organon. 20.1.2014, version 6.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
NuvaRing N.V. Organon 20.1.2014, version 6.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Etonogestrel/etinylestradiol
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merAtt förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik
Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna Primär hemostas Trombocytter Von Willebrands faktor Fibrinogen
Läs merFakta om blodpropp. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs merPreliminär SFOG-riktlinje angående Trombosprofylax vid IVF från Hem-ARG och Fert-ARG
Detta är utkastet till vår första SFOG-riktlinje. För drygt två år sedan fick Hem-ARG uppdraget att skriva en SFOG-riktlinje om trombosprofylax vid IVF. Det är nu välkommet med kommentarer. Dessa skickas
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2018-06-14 Vår beteckning SÖKANDE Exeltis Sverige AB Brädgårdsvägen 28 23632 Höllviken SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merRMP section VI.2 Elements for Public Summary
RMP section VI.2 Elements for Public Summary Product: Zarelle 75 microgram filmcoated tablet RMP: Version 1.0 DLP: 28-02-2013 MAH: Stragen Nordic A/S 32 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merFakta om studier med Pradaxa
Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Yasminelle (drospirenon + etinylestradiol) 05/2014, Version 2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förhindrande
Läs merHur skyddar Estrelen, Estron och Rosal 28 mot oönskad graviditet? Kombinerade p-piller. Har Estrelen, Estron och Rosal 28 några biverkningar?
P-piller Denna information handlar om ditt nya p-piller Estron, Estrelen eller Rosal 28. Det är viktigt att du läser den innan du startar med din första p-pillerkarta. Mer finns att läsa i bipacksedeln
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merBarnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.
Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller
Läs merDiskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-08
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merAnti-konception. 22 maj 2018 Lisa Arnetz
Anti-konception 22 maj 2018 Lisa Arnetz GnRH l Gonadotropin releasing hormone GnRH Gonadotropiner: l Luteiniserande hormon (LH) l Follikelstimulerande hormon (FSH) = gulkroppshormon l Båda frisätts när
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-08 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Trombosprofylax
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merKLOKA LISTAN 2010. Expertgruppen för obstetrik och gynekologi
KLOKA LISTAN 2010 Expertgruppen för obstetrik och gynekologi KLOKA LISTAN 2010 Expertgruppen för obstetrik och gynekologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som
Läs merTROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg
TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Sökord: Obstetrik Målgrupp:
Läs merMyter och fakta om p-piller
Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...
Läs merRisken för venös tromboembolism vid behandling med p-piller som innehåller drospirenon
Risken för venös tromboembolism vid behandling med p-piller som innehåller drospirenon En litteraturstudie Fyrous Jamil Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 2012-09-07
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa Du har fått Pradaxa för att behandla/förebygga blodpropp. En blodpropp kan drabba vem som
Läs merPatient-/vårdgivarguide
Patient-/vårdgivarguide HEMLIBRA (emicizumab) Subkutan injektion Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merWARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Flexyess (drospirenon + etinylestradiol) 05/2014, Version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förhindrande
Läs merDiane Nova (cyproteronacetat + etinylestradiol) 05/2014, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Diane Nova (cyproteronacetat + etinylestradiol) 05/2014, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst
Läs merFariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127
Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Protein C Protein S Endotelial protein C receptor (EPCR) Trombomodulin (TM) Protein C inhibitor (PCI) Vitamin K-beroende glykoprotein Syntes i lever
Läs merBENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS
BENÄGENHET FÖR BLODPROPP Information till patienter och vårdpersonal HNS Diskutera innehållet i denna broschyr med din egen läkare Vad är trombos och vad orsakas den av? Faktorer som kan orsaka trombos
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merTrombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum
Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna
Läs merBlödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
Läs merPATIENTINFORMATION - Till dig som använder kombinerade p-piller som behandling vid svår mensvärk
PATIENTINFORMATION - Till dig som använder kombinerade p-piller som behandling vid svår mensvärk Varför är det viktigt att behandla? För att du ska fungera i vardagen med skola, arbete och fritid. För
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merÄndrade rutiner vid nyförskrivning av p-piller Preparat med levonorgestrel ger lägst risk för venös tromboembolism
Medicinsk kommentar Redaktör: Kristina Räf, tel: 08-790 34 75 Ian Milsom, professor, överläkare, kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (ian.milsom@obgyn.gu.se) Viveca Odlind, docent,
Läs merTratten. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården
Tratten Informationstidning för personal inom mödrahälsovården I detta nummer: Preventivmedelsnyheter s 03 Ett nytt p-piller som ingår i läkemedelsförmånen s 05 Kursinbjudan s 06 Information om gravida
Läs merPreventivmedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Preventivmedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 21 april 2016 Gäller: t.o.m. 20 april 2018 1 (11) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merCleodette och Cleodette 28
Cleodette och Cleodette 28 Du har fått p-pillret Cleodette eller Cleodette 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merGynObstetrik. Antikonception. the33. Health Department
GynObstetrik Antikonception Health Department Innehållsförteckning 1 Antikonception......2 Naturliga antikonceptionsmetoder........2 Barriärmetoder..........2 Hormonella metoder........3 Bieffekter av
Läs merP-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?
Kombinerad metod och trombos Vad är det senaste som gäller? P-pillerlarmen Barbro Westerholm chef för biverkningsinsamlingen Samband p-piller och VTE publicerades i Lancet 1970 Hemma var det den stora
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AF RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AF RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne Vuxenakne drabbar 25% av alla vuxna män och 50% av alla vuxna
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (3) 22 februari 2016 Drospirenon/etinylestradiol Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Preventivmedel
Läs merVenös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum
Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan
Läs merCleosensa och Cleosensa 28
Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs merAntikonception Bakgrundsdokumentation
Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Preventivmedelsanvändningen
Läs merRiktlinjer Antikonception
Riktlinjer Antikonception 2016 1 Stockholms läns landstings Riktlinjer Antikonception reviderade maj 2014, omarbetat av läkemedelskommitténs expertgrupp för gynekologi & urologi för Landstinget Sörmland.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
YASMIN, YASMINELLE, YAZ LINATERA, LIOFORA (drospirenon + etinylestradiol) 06/2016, Versio 2.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information
Läs merRegional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära
Läs merElisabeth Stadberg Regional läkemedelsdag 2014-11-04. MÅNGA NYHETER på P-PILLER-FRONTEN
MÅNGA NYHETER på P-PILLER-FRONTEN Regional Läkemedelsdag 4 november 2014 Elisabeth Stadberg Läkemedelsenheten SU Ordförande i Terapigrupp Gynekologi Vad är nytt? Nya östrogener:17 -östradiol och östradiol-valerat
Läs merCleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg
Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar
Läs merTrombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland
Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna Koagulation Primär hemostas => Bildning av trombocyt plugg Trombocyter,
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merLungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merAntikonception Bakgrundsdokumentation
Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Preventivmedelsanvändningen
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merSvår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården
Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merLinda Iorizzo Spec läkare gynekologi/obstetrik 20141114
Linda Iorizzo Spec läkare gynekologi/obstetrik 20141114 Preventivmedel Är det viktigt? Läkemedel eller lyxvara? Bör det ingå i läkemedelsförmånen? Kan preventivmedel rädda liv? Vad bör man kunna som läkare
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex (dexametason)
EMA / 934/2016 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex (dexametason) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Neofordex, vilken specificerar de åtgärder som ska vidtas
Läs merRisk Vad är känt Förebyggande möjligheter
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum
Dok-nr 13153 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, överläkare/läkarchef, Kvinnokliniken ViN 2018-09-21 Trombosprofylax under graviditet,
Läs merSAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3. Syfte och behov av riktlinjer 3. Omfattning av riktlinjerna 3. Definitioner och terminologi 6 REKOMMENDATIONER 7
1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 Syfte och behov av riktlinjer 3 Omfattning av riktlinjerna 3 Definitioner och terminologi 6 REKOMMENDATIONER 7 Kliniska mål 7 Terapi och kontroll 8 Hur länge ska
Läs merMEQ Gynekologi T 8 2002-05-23
MEQ Gynekologi T 8 2002-05-23 Du har fått drömjobbet och blivit läkarassistent på KK under sommarlovet. Efter introduktionen på kliniken får du naturligtvis börja jobba på akuten, där du således befinner
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merNytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad
Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten
Läs merNexplanon. 30.3.2016, version 5.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Nexplanon 30.3.2016, version 5.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Implanon och Implanon NXT/Nexplanon
Läs merSökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i. Linköping
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merTill dig som använder kombinerade p-piller
Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp
Läs merInformation om. Yasmin. 30 µg etinylöstradiol / 3 mg drospirenon. L.SE.01.2015.1509 FWD 14563 Jan 2015
Information om Yasmin 30 µg etinylöstradiol / 3 mg drospirenon Den här broschyren handlar om ditt nya p-piller Yasmin. Det är viktigt att du läser den innan du startar med din första p-pillerkarta. Mer
Läs mer