Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1"

Transkript

1 Stroke En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden STROKE 1

2 Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Sverige. Fonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av enskilda bidrag från allmänhet och företag. ISBN x Riddargatan 18, Stockholm Tel , Fax postgiro bankgiro organisationsnummer Hjärt-Lungfonden STROKE KOL

3 Stroke eller slaganfall är en av våra folksjukdomar som varje år drabbar omkring personer i Sverige. Stroke orsakas antingen av en blodpropp i hjärnan (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Mer än svenskar som tidigare haft stroke lever i dag med restsymptom som ger större eller mindre handikapp, och deras livskvalitet är försämrad på grund av fysiska funktionshinder eller psykisk påverkan. Enligt en beräkning berör stroke omkring en halv miljon personer samtidigt: patienter, anhöriga, släkt, vänner och yrkesarbetande inom vård och omsorg. Årskostnaden för stroke var 13,5 miljarder kronor redan år Dagens medicinska kunskap om stroke är långt ifrån fullständig. Det gäller inte minst diagnostisering och behandling i sjukdomens akuta skede. Frågetecknen är fortfarande många, till exempel beträffande nyttan av blodförtunnande behandling (trombolys). Läkarna vet ännu inte vilka patienter som har störst chans att bli bra och vilka som löper ökad risk att få komplikationer med den behandlingen. För att få svar på frågan behövs ny forskning i form av stora och väl genomförda kliniska studier. Stroke är en sjukdom som drabbar hjärnan men som orsakas av sjukdomstillstånd i blodkärlen, exempelvis åderförfettning. Forskning kring stroke är därför ett viktigt område i Hjärt-Lungfondens åtagande att stödja framtagandet av ny kunskap kring hjärt-kärlsjukdomar. Den här temaskriften ger en samlad bild av strokesjukdomen genom att beskriva symptomen, behandlingarna, rehabiliteringen och forskningen. Skriften vill nå såväl patienter som anhöriga med relevant och aktuell information om en sjukdom som fortfarande utgör en mycket stor utmaning för sjukvården. Prognoser pekar på att antalet patienter som lever med handikapp efter stroke kommer att öka inom de närmaste åren. Intensiv forskning behövs för att på sikt öka deras livskvalitet. Innehåll 4 Hjärnan och syret 6 Stroke 10 Symptom 14 På sjukhuset 20 Vad händer sedan? 25 Riskfaktorer 29 Livsstil 31 Forskning Hjärt-Lungfonden STROKE 3

4 HJÄRNAN OCH SYRET Så fungerar hjärnan Hjärnan är kroppens kontrollrum och behöver mycket energi för att fungera. Bränslet är glukos (socker) men ämnesomsättningen i nervvävnaden kräver också syre. Glukos och syre transporteras till hjärnan via blodet. Därför är det viktigt att kärlen som leder blod till hjärnan inte täpps till exempelvis till följd av åderförfettning. Hjärnan får sin blodförsörjning genom fyra stora pulsådror (artärer). Två främre halspulsådror, karotisartärerna, går på var sida om halsens främre del och svarar för hjärnans främre blodcirkulation. De två bakre halspulsådrorna, vertebralisartärerna, går på vardera sidan om ryggraden och levererar blod till den bakre cirkulationen. Halspulsådrorna och ryggradsartärerna förgrenar sig in i hjärnan från olika håll. Den främre och bakre cirkulationen står dock i förbindelse med varandra genom ett system av mindre kärl på hjärnans undersida, den så kallade circulus Willisii. Det är en säkerhetsventil som omdirigerar blodet och motverkar syrebrist i hjärnan om en halspulsåder skulle täppas till. Halspulsåderns förgreningar är ett av de områden i kroppen som oftare än andra drabbas av ateroskleros (åderförfettning). Följaktligen är det oftast här som stroke i form av blodpropp eller blödning tillstöter. Hjärnan brukar delas in i storhjärnan (cerebrum) och lillhjärnan (cerebellum). Storhjärnan består av två likadana hjärnhalvor med varje hjärnhalva indelad i fyra lober som styr olika funktioner. Pannloben på var sin sida kontrollerar bland annat kroppens rörelseförmåga (motoriken), i hjässloben finns hjärnans känselcentra, nackloben är hjärnans syncentrum och tinningloben tar hand om sinnesintryck för hörsel och lukt. Lillhjärnans främsta uppgift är att samordna rörelser och upprätthålla kroppens balans. Symptomen som orsakas av en stroke beror på vilken del av hjärnan som skadas av en blodpropp eller blödning. 4 Hjärt-Lungfonden STROKE

5 Rörelse Hörsel och språk Syn Hjärnan delas in i storhjärnan och lillhjärnan. Storhjärnan består av två likadan hjärnhalvor med varje hjärnhalva indelad i fyra lober som styr olika funktioner. Hjärt-Lungfonden STROKE 5

6 STROKE Hjärninfarkt eller hjärnblödning Stroke, eller slaganfall på svenska, är samlingsnamnet på de plötsliga symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel till vissa områden av nervceller. Syrebristen uppkommer till följd av antingen en blodpropp i något blodkärl (hjärninfarkt), eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta (hjärnblödning). Stroke är en individuell sjukdom, dels därför att hjärnskadan kan inträffa på olika ställen hos olika personer, dels därför att olika individer med samma slags skada tillfrisknar olika bra. Symptom och möjligheter till tillfrisknande är olika beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. Den som råkar ut för stroke har sällan ont. Ofta kommer slaganfallet bara som en plötslig känselnedsättning eller förlamning i ena sidan av kroppen, eller kanske som förlust av synfältet i en riktning i båda ögonen. Ibland är insjuknandet ännu mindre dramatiskt med lindriga eller till och med övergående symptom. Det blir kanske svårt att prata eller förstå det andra säger. Det som utlöser stroke är däremot alltid hjärt-kärlsjukdom, oftast åderförfettning (ateroskleros). Kärlskadorna orsakar hjärninfarkt i cirka 80 procent av fallen och hjärnblödning i cirka 20 procent av fallen. Enligt statistiken drabbar stroke oftast de kärlområden i hjärnan som är störst och viktigast för blodförsörjningen. Men de små blodkärlen, djupt inne i hjärnan kan också vara oskyddade för skador på grund av riskfaktorer, till exempel högt blodtryck. Hjärninfarkt När stroke uppkommer på grund av en blodpropp som helt eller delvis täpper till någon av hjärnans pulsådror uppstår en hjärninfarkt. Blodpropparna bildas ofta som följd av åderförfettning i halspulsådrorna eller i några av hjärnans 6 Hjärt-Lungfonden STROKE

7 När en blodpropp helt eller delvis täpper till någon av hjärnans pulsådror uppstår en hjärninfarkt. Blodpropparna bildas ofta som följd av åderförfettning i ett kärl. kärl. Blodpropparna kan dock även bildas på andra ställen i kroppen, framför allt i hjärtat hos personer med oregelbunden hjärtrytm (arytmi), och sedan föras med blodströmmen upp i hjärnan och fastna där i något kärl. Blodproppen i hjärnan stoppar eller hämmar kraftigt blodförsörjningen till omkringliggande nervceller. Ju större det tilltäppta blodkärlet råkar vara, och ju närmare halspulsådrornas ingång till hjärnan proppen ligger, desto större område av nervvävnaden berörs av avbrottet eller nedsättningen i syre- och näringstillförseln. Läkarna säger att det blir ischemi i området. Nervcellerna i en ischemisk omgivning kan inte fungera normalt, vilket yttrar sig genom klassiska strokesymptom som förlamning, känselrubbning, synbortfall eller svårighet att tala. Om blodflödet är mycket nedsatt eller uteblir helt dör nervcellerna i den del av hjärnan som berörs. Redan efter några minuters blodstopp uppstår en infarkt, ett ställe med döda, eller svårt skadade, nervceller. Vid hjärninfarkt kan svullnad uppstå och leda till döden. En stor hjärninfarkt leder ofta till svåra strokesymptom. Men symptomen kan också bli mycket svåra när en liten infarkt slår ut nervceller i vissa nyckelområden, till exempel i centra som styr rörelse- eller talförmåga. På samma sätt kan stora infarkter som påverkar mindre känsliga hjärndelar ge lindrigare, ibland knappt märkbara, symptom. Hjärt-Lungfonden STROKE 7

8 TIA Om syrebristen i hjärnan är övergående och symptomen som den ger försvinner helt inom 24 timmar kallas tillståndet för TIA (transitorisk ischemisk attack). Den övergående attacken signalerar att blodflödet i något av hjärnans kärl hade stoppats eller hämmats under en kortare tid, men också att flödet snabbt återställdes innan hjärnvävnaden skadades allvarligt. TIA-symptomen är desamma som de som uppstår vid en riktig hjärninfarkt: synförlust eller synnedsättning på ett öga, svaghet i en arm eller i ett ben, talstörningar. Skillnaden är att symptomen vid TIA är kortvariga och går över efter några minuter, högst ett dygn. Läkarna vet i dag att TIA i de flesta fall orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av sig själva. Men TIA kan också orsakas av hjärnblödning och av andra sjukdomstillstånd med strokeliknande symptom. Därför bör TIA uppfattas som en varningssignal och föranleda utredning så att rätt behandling kan sättas in och förhindra stroke. Erfarenheten visar att TIA-patienter som tillfrisknat löper kraftigt förhöjd risk under de närmaste åren att få en hjärninfarkt med allvarligare symptom. Därför är det viktigt att TIA-patienter snabbt kommer till sjukhus. Hjärnblödning Hjärnblödningar (hematom eller hemoragi) medför också strokesymptom. Det beror på att blodet som läcker ut i hjärnan, eller i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan, förstör nervceller och sliter sönder nervbanor i den omgivande vävnaden. Trycket inne i huvudet ökar också och stör nervcellernas funktion. Om hjärnblödningen är liten, och inte är lokaliserad till ett känsligt ställe, blir tryckhöjningen i hjärnan endast obetydlig. Resultatet blir samma slags neurologiska symptom som vid hjärninfarkt. Ofta är dock hjärnblödningarna allvarligare och medför huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkan av medvetandegraden hos de sjuka. Dödsfall är vanligare vid hjärnblödning än vid hjärninfarkt. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. Vanligast är att ett blodkärl som är försvagat på grund av åderförfettning eller högt blodtryck brister. Blödningskällan kan också vara ett pulsåderbråck som i sin tur kan bero på en medfödd kärlmissbildning eller svaghet i kärlväggen (aneurysm). 8 Hjärt-Lungfonden STROKE

9 När ett blodkärl i hjärnan brister läcker blod ut i hjärnan eller i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan. Detta kallas hjärnblödning och medför strokesymptom. Om blödningen uppkommer under den mjuka hjärnhinnan kallas det för en subaraknoidalblödning. Den vanligaste orsaken till sådana blödningar är också pulsåderbråck. Subaraknoidalblödningar är vanligare hos yngre personer än hos äldre strokefall per år bara i Sverige Stroke drabbar cirka svenskar varje år, för två av tre bland dessa är det första gången. Dessutom får årligen ytterligare cirka svenskar TIA. Medelåldern vid insjuknandet i stroke är 73 år för män, 77 år för kvinnor. Var femte strokepatient är under 65 år, var tionde under 55 år. Stroke i yngre år är sällsynt men förekommer, till och med i tonåren. Åtta av tio överlever stroke. Framför allt har risken att dö akut av slaganfall minskat. Men stroke är fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter sjukdom i hjärtats kranskärl och tumörsjukdomar. Stroke är i nuläget den vanligaste neurologiska orsaken till handikapp i Sverige och även den vanligaste kroppsliga orsaken till långtidsvård. Omkring svenskar lever i dag med följderna av ett slaganfall. Av dessa personer behöver minst mycket stora hjälpinsatser och tillsyn dygnet runt. Hjärt-Lungfonden STROKE 9

10 SYMPTOM Stroke kräver alltid akut vård Stroke kommer ofta blixtsnabbt, med tydliga symptom inom loppet av sekunder eller minuter. Den som drabbas kan för det mesta säga exakt när sjukdomen slog till. Men det händer också att spåren av slaganfallet växer fram stegvis under ett dygn eller ännu längre tid. Insjuknandet är i regel smärtfritt, utom vid subaraknoidalblödning vars vanligaste symptom är en akut, sprängande huvudvärk, ofta i kombination med kräkningar och påverkan på medvetandet. Stroke är alltid att betrakta som ett akut tillstånd, precis som hjärtinfarkt. Det är av yttersta vikt att den som får stroke fortast möjligt kommer till akutmottagningen på närmaste sjukhus. Bästa sättet att ta sig dit är att ringa larmnumret 112 till SOS Alarmering och be om en ambulans. Det visar sig tyvärr att bara drygt hälften av de akuta strokefallen i Sverige åker direkt till sjukhus. Nästan lika många väljer att gå till sin vårdcentral där möjligheterna till akuthjälp är begränsade. Det händer också att patienter stannar hemma och hoppas att strokesymptomen ska gå över av sig själv. Hjärninfarkt och hjärnblödning utlöser ungefär samma 10 Hjärt-Lungfonden STROKE

11 slags symptom. Symptomen varierar dock från fall till fall beroende på vilket område i hjärnan som skadas. Man kan inte skilja en hjärninfarkt från en hjärnblödning bara genom att titta på symptomen. Rätt diagnos kan ställas först efter en röntgenundersökning av hjärnan. Stroke orsakar typiska störningar i flera av nervsystemets funktioner, men symptombilden som helhet skiljer sig mellan enskilda patienter. I regel drabbar slaganfallet bara ena hjärnhalvan, vilket gör att också symptomen bara berör ena kroppshalvan, men på motsatt sida. Förklaringen är att viktiga nervbanor korsas när de går från hjärnan ut i kroppen. Många strokesymptom är desamma oavsett om höger eller vänster hjärnhalva skadas. Det beror på att flera av hjärnans funktioner finns representerade i båda hjärnhalvorna. Vissa specialiserade funktioner, som språkförmåga eller förmågan att orientera sig och planera rörelser, styrs däremot från centra antingen i högra eller vänstra hjärnhalvan. De störs bara om kärlskadan som utlöst slaganfallet påverkar blodförsörjningen i just dessa områden. Afasi, apraxi, ataxi Stroke, eller strax förestående stroke, orsakar vissa karaktäristiska funktionsnedsättningar på flera områden. Den som drabbas kan till exempel känna plötslig svaghet i armen eller benet, ibland i båda, på ena sidan av kroppen. Plötslig känselnedsättning och domningar i ena kroppshalvan är vanligt, liksom fumlighet i rörelserna (apraxi). Strokeanfallet kan också påverka balansen och möjligheterna att styra rörelserna (ataxi). Ibland tillkommer även yrsel i kombination med dubbelseende, huvudvärk, illamående och kräkningar, i värsta fall varierande grad av ensidig eller, i sällsynta fall, dubbelsidig förlamning. Vissa patienter kan också förlora medvetandet. Stroke kan också leda till plötsliga störningar i nervcentra som styr högre hjärnfunktioner. Skada i tal- och språkcentrum leder till afasi, svårigheter att hitta orden när man talar och/eller att förstå. Andra typer av afasi medför nedsatt förmåga att skriva och räkna eller att förstå det man hör och läser. Oförmåga att finna namn på föremål är också vanligt (anomi). Nästan hälften av alla som drabbas av stroke har svårt att svälja under det akuta skedet. Det kan ibland vara kopplat till svårigheter att artikulera. Talet blir sluddrigt och därmed svårt att förstå (dysartri). Hjärt-Lungfonden STROKE 11

12 Perceptionsstörningar, synbortfall, kognitiva symptom och smärta En annan grupp av symptom vid stroke är plötslig påverkan av förmågan att uppfatta sig själv och omvärlden (perceptionsstörning). Förlust av synen på ena ögat (ensidig blindhet) eller bortfall av synfältet åt endera sidan i båda ögonen inträffar hos många. Det händer också att strokepatienten får svårt att se och känna igen färger, former eller kroppsdelar. Patienten kan också få minnes- eller koncentrationsstörningar som ett uttryck för en intellektuell (kognitiv) påverkan. I vissa fall går förmågan att orientera sig i den närmaste omgivningen också förlorad det blir till och med svårt att hitta i det egna hemmet. En särskild form av perceptionsstörning är när strokepatienten förlorar förmågan att registrera information från ena kroppshalvan (neglekt). Det blir svårt att uppfatta det som händer med och runtomkring den ena sidan av kroppen. Patienten kanske inte ens uppmärksammar strokeanfallet, förlamningen eller synbortfallet. Smärtor förekommer också vid stroke och föregås då ofta i akutskedet av känselnedsättning. Ett sådant tillstånd är viktigt att uppmärksamma för att genom medicinsk behandling i bästa fall förhindra uppkomsten av långvarig smärta. Känslomässiga förändringar Stroke kan också förändra känslolivet för den drabbade. Ett vanligt symptom är svårigheter att kontrollera känsloyttringar. Det leder vanligen till okontrollerbar lättrördhet och oförmåga att hålla tårarna tillbaka. Patienten kan också få häftiga och till synes helt omotiverade gråtattacker när och var som helst, vilket är svårt att klara i samvaron med andra. Exempel på andra känslomässiga förändringar är nedstämdhet, oro och irritabilitet, samt en mycket speciell form av trötthet. Nästan alla strokepatienter har denna trötthet troligen orsakad av hjärnskadan. 12 Hjärt-Lungfonden STROKE

13

14 PÅ SJUKHUSET Utredning och behandling Den som drabbas av stroke ska föras till akutmottagningen på närmaste sjukhus. Här gör läkaren en första undersökning som kan bekräfta eller utesluta diagnosen slaganfall. Först gäller det att få svar på några viktiga frågor: Kan patientens tillstånd bero på någonting annat än stroke? Finns det andra sjukdomar som komplicerar eventuella strokesymptom? Akutläkaren försöker ta reda på så mycket som möjligt om vilka sjukdomar patienten har haft och vilka mediciner han tar. Informationen hjälper till att utesluta andra sjukdomstillstånd som kan ha strokeliknande symptom, till exempel epilepsi eller låga blodsockernivåer. Den första kliniska undersökningen med blodprov, mätning av blodtrycket, bedömning av hjärtat och kontroll av eventuella fallskador i samband med insjuknandet är rutin på akuten. Anhöriga eller närstående som följt med patienten till sjukhuset kan också bidra med värdefulla upplysningar. Tiden är dyrbar. Insatserna vid omhändertagandet av ett strokefall måste ske snabbt. Det är nämligen visat att skadan i hjärnan inte är fullt utvecklad direkt efter insjuknandet, utan utvecklas efter hand under de första timmarna och dygnen. Snabba åtgärder kan alltså minska skadorna. 14 Hjärt-Lungfonden STROKE

15 Strokeenhet Det är numera vetenskapligt visat att strokepatienter, oavsett ålder och sjukdomens svårighetsgrad, har störst chans att tillfriskna om de vårdas på en avdelning specialiserad på vård av strokefall en så kallad strokeenhet. Därför är målsättningen inom den svenska sjukvården att behandla alla strokepatienter på strokeenhet. I dag kan ungefär 70 procent av alla strokefall i Sverige få sådan vård, men utbyggnaden av strokeenheter pågår vid många sjukhus runtom landet och rekommenderas också i de nationella riktlinjerna för strokevård. Efter akutmottagningens inledande insatser övertar det specialutbildade teamet vid sjukhusets strokeenhet utredningen och övervakningen av patienten. I varje team ingår läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut och vid behov även kurator, logoped, psykiater, psykolog och dietist. Specialisterna arbetar efter ett fastställt vårdprogram som kombinerar akutvård, utredning och rehabilitering. Stroketeamet håller noggrann uppsikt över patientens blodtryck, blodsocker och kroppstemperatur. De följer hur mycket patienten äter och dricker, men först görs alltid en enkel sväljningskontroll för att undanröja risken att maten hamnar i fel strupe. Under första dygnet, oftast på akuten, tas EKG (hjärtundersökning med elektrokardiograf) och görs även skiktundersökning, till exempel datortomografi, av hjärnan. Avbildning med magnetkamera görs efter behov och tillgång till utrustning. Samtidigt påbörjas arbetet med att få patienten att komma på benen och återfå utslagna funktioner. Undersökningar och bedömningar På strokeenheten upprättas en individuell vårdplan för varje patient. Planen omfattar hela vårdkedjan och innebär kontakter och samarbete med den personal som ska svara för den fortsatta vården sedan patienten skrivits ut från strokeenheten. Även närstående bör bli delaktiga i rehabiliteringen så tidigt som möjligt. Vårdinsatserna vid strokeenheten är en balansgång mellan rutinåtgärder och individuellt utformade behandlingar. Den utredning som görs syftar till att ge varje enskild patient en lämplig förebyggande behandling mot ny stroke. För patienter under år görs en djupare utredning av de Hjärt-Lungfonden STROKE 15

16 bakomliggande orsakerna, eftersom de kan skilja sig från sådana som utlöser stroke hos äldre. Yngre strokepatienter och personer som drabbas av subaraknoidalblödning kan behöva röntgenundersöka hjärnans blodkärl (angiografi). Sådana undersökningar är i dag enkla att företa, men vissa patienter som eventuellt måste opereras kärlröntgas fortfarande på traditionellt sätt. Den här formen av angiografi kan i sällsynta fall vara förknippad med komplikationer och rekommenderas bara om den är till klar fördel för patienten. Alla förslag till åtgärder diskuteras med patienten och de närstående vilka måste ge sitt samtycke. Bedömningen av patientens möjligheter att svälja är nödvändig och sker rutinmässigt. Patienter som inte kan svälja ordentligt tre eller fyra dagar efter insjuknandet utreds extra omsorgsfullt, till exempel genom införsel av ett instrument i matstrupen (fiberendoscopi). Patientens språkförmåga testas så fort som möjligt, eftersom kommunikationsförmågan är en så väsentlig funktion. Teamet är uppmärksamt på om patienten har svårt att orientera och koncentrera sig eller har besvär med vissa rörelser. De utreder om problemen beror på direkta skador i hjärnan, skador på grund av fall vid strokeinsjuknandet, eller annan orsak eller sjukdom. Patientens förmåga att förflytta sig kartläggs. Svårigheter att bibehålla eller ändra kroppsställning i sängen och tendenser till att förlora balansen i samband med uppstigning noteras. Patienten uppmuntras att resa sig och gå runt i rummet, både för att träna rörelserna och för att undvika blodpropp eller liggsår. Datortomografi Under det första dygnet försöker personalen på strokeenheten fastställa vad som har utlöst slaganfallet. Patienter med symptom på stroke undersöks i regel med skiktröntgen av hjärnan (datortomografi). Datortomografi (DT) finns i dag tillgänglig på alla svenska akutsjukhus och mer än 95 procent av strokepatienterna genomgår undersökningen. Den tar 5-10 minuter och medför varken obehag eller risker. Datortomografen avbildar skikt efter skikt av hjärnvävnaden och kan ge besked om det är en blodpropp eller en blödning som har förorsakat strokesymptomen. Vid hjärnblödning kan röntgenbilden visa var i hjärnan skadan har uppstått och hur omfattande den är. Data från den första undersökningen sparas för uppföljning av de olika symptomens utveckling över tiden. 16 Hjärt-Lungfonden STROKE

17 Patienter som misstänks ha fått en subaraknoidalblödning och patienter med symptom på stroke som behandlas med blodförtunnande medel undersöks med datortomografi inom två timmar efter insjuknandet. Mycket små subaraknoidalblödningar kan inte alltid upptäckas med datortomografi. Men om misstanken om subaraknoidalblödning kvarstår kan läkarna ta prov på den vätska som cirkulerar genom hjärnans hålrum och i ryggradskanalen. Provet kallas lumbalpunktion och tas mellan två kotor i ryggraden nedanför ryggmärgens slut. Magnetkamera På senare år har en ny teknik tagits i bruk, magnetisk resonanstomografi (MR), i dagligt tal kallad magnetröntgen. Magnetkameran använder magnetfält i stället för röntgenstrålning och kan visa skador i hjärnan tidigt efter en blodpropp, oftast innan de är möjliga att upptäcka på datortomografi. Även mycket små skador i nervvävnaden kan upptäckas. MR-tekniken finns inte tillgänglig på alla sjukhus och än så länge oftast bara under kontorstid, men den används i allt större utsträckning. Ultraljudsundersökningar Ultraljud kan användas för att kartlägga orsakerna till stroke, framförallt vid kontroll av kärlförändringar i halspulsådern (karotis) och hjärnans stora blodkärl. Förträngningar i halspulsådern (karotisstenoser) orsakade av åderförfettning kan vara en utlösande orsak till stroke. Det kan ske antingen genom hemodynamisk påverkan, det vill säga en alltför dålig blodförsörjning av hjärnan, eller också genom att det aterosklerotiska placket i halspulsådern släpper ifrån sig små fragment (embolier) som kommer in i hjärnan och kan förorsaka tilltäppning i mindre kärl. I de fall där halspulsådern är alltför sjukligt förändrad kan en så kallad sotningsoperation genomföras. Det innebär att en specialistkirurg avlägsnar det aterosklerotiska placket. Åtgärden minskar risken för återinsjuknande i stroke. Större embolier kan också ta sig upp till hjärnan, men dessa kommer från hjärtat och är följden av olika hjärtsjukdomar, till exempel rytmrubbningar. Av det skälet är det vanligt att undersöka även hjärtat med ultraljud efter stroke. Hjärt-Lungfonden STROKE 17

18 18 Hjärt-Lungfonden STROKE Läkemedel Det finns inget läkemedel som kan bota alla stroke. Däremot är det vetenskapligt visat att lågdos ASA (acetylsalicylsyra eller aspirin) givet inom de första 48 timmarna ökar patientens möjligheter till oberoende överlevnad. Det innebär ett vardagsliv efter slaganfallet på egen hand. ASA förhindrar blodproppar och kan således bara ges till icke-blödningsfall. Vid TIA och stroke med snabbt övergående symptom sätts ASA ofta in direkt. I andra fall måste en datortomografi göras för att utesluta blödning i hjärnan innan ASA-behandlingen kan påbörjas. I dag kan en mindre andel av de patienter med ischemisk stroke (blodpropp) som tas in akut på strokeenhet få trombolys som tilläggsbehandling. Det är visat att trombolysen, som sker med propplösande medicin, minskar risken för död eller beroende om den ges inom sex timmar. Tidsfönstren för att dra nytta av behandlingen tycks vara individuella. Å andra sidan fyrfaldigas risken för hjärnblödning (intrakraniell blödning) med trombolys. Den här akuta propplösande terapin är hittills enbart testad på patientgrupper under 80 år. I Sverige har trombolys med läkemedlet rt-pa (rekombinant vävnadsplasminogen-aktivator, alteplas) godkänts av Läkemedelsverket för patienter under 80 år, och för behandling inom tre timmar efter symptomens start. Till godkännandet fogas en rad andra inskränkningar som tar hänsyn till eventuella riskfaktorer hos patienterna. Antalet patienter i hela landet som kan få sådan medicinering är således fortfarande begränsad.

19 Beredskap mot komplikation Under den första tiden efter slaganfallet är en av huvuduppgifterna för vårdteamet att upptäcka och förebygga komplikationer. Strokesymptomen förvärras under de första 3-4 dygnen hos omkring procent av patienterna. Vanliga orsaker till förvärrade strokesymptom utöver själva hjärnskadan är högt blodtryck, högt blodsocker, lunginflammation, feber eller blodpropp i benet. Blodtrycket är stegrat hos tre fjärdedelar av patienterna i slaganfallets akutskede. Utlösande faktorer är stress i kombination med aktivering av olika hormoner. I ungefär hälften av fallen var blodtrycket för högt redan före stroke. Blodtrycket normaliseras hos de flesta inom ett par dygn. Lunginflammation är vanlig hos de svårast sjuka. Ofta orsakas den av att patienten fått mat eller vätska i lungorna. Febern som åtföljer lunginflammationen måste behandlas eftersom höjd kroppstemperatur kan förvärra effekten av hjärnskadan. Patienter med lunginflammation får antibiotika och febernedsättande behandling. Risken att drabbas av blodpropp i benet ökar hos strokepatienter, i synnerhet vid nedsatt rörelseförmåga eller förlamning. Blodproppen (djup ventrombos) kan leda till allvarliga tillstånd om den går vidare i blodomloppet och fastnar i lungorna. På strokeenheten får patienten hjälp med tidig träning, stödstrumpor och sjukgymnastik, men vid bestående förlamning i benet ges ofta heparin, ett läkemedel som hindrar blodet från att levra sig. En livshotande men mindre vanlig komplikation kan vara snabb allvarlig tryckstegring inne i huvudet på grund av hjärnblödning eller vätskeansamling (hjärnödem) i och omkring det skadedrabbade området. Kirurgisk behandling är i dag den enda möjligheten att avvärja effekterna av en sådan tryckstegring. Vid mycket allvarlig hjärnsvullnad kan neurokirurgen ta bort en bit av skallbenet, lyfta på locket, och avlasta hjärnan från tryck. Operationsmetoden är under utprövning och används mest på yngre patienter. Subarkanoidalblödning kan numera behandlas vid välutrustade neurokirurgiska kliniker. I gynnsamma fall kan det brustna kärlet täppas till, antingen genom operation, då det brustna kärlet kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, med hjälp av angiografi, då kärlet lagas inifrån genom så kallad coiling. Hjärt-Lungfonden STROKE 19

20 VAD HÄNDER SEDAN? Hemma igen äntligen? Många strokepatienter och deras närstående hoppas att livet efter utskrivningen från sjukhuset kan återgå till det normala. Besvikelsen blir ofta stor när de inser att det inte kan bli så. Rehabilitering är en viktig del i strokevården och upprätthåller kontakten mellan patienten och sjukvården. Målet är att med hjälp av specialister som arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast återvinna så mycket som möjligt av grundläggande vardagsfunktioner och bra livskvalitet. Sjukvården är enligt lag skyldig att göra en vårdplanering för varje strokepatient sedan de lämnat sjukhuset. Rehabiliteringen kan ske i hemmet eller genom regelbundna besök på någon rehabiliteringsenhet i kommunen. Olika tekniska hjälpmedel och anpassningsåtgärder i hemmet är också kommunens ansvar enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshinder. Åtgärderna vid rehabiliteringen ska fokusera på att förbättra patientens funktion, ofta rörelse- och talförmågan, men också på att ta hand om eventuella psykiska problem. Rehabiliteringen ska också uppmärksamma och göra patienter och närstående medvetna om riskfaktorer som kan ha orsakat strokeinsjuknandet, till exempel livsstil eller någon sjukdom. Det är okänt i vilken mån lagen om individuell vårdplanering efterlevs i alla kommuner. En nationell uppföljning av strokepatienter två år efter insjuknandet visar emellertid att var tredje strokepatient saknar tillräcklig rehabilitering, och att över häften är helt eller delvis beroende av anhöriga. Det är också vetenskapligt visat att anhöriga till strokepatienter ofta blir mycket stressade när de förväntas att utan någon förberedelse ta på sig vårdansvaret i hemmet för strokepatienten som skrivits ut från sjukhuset. 20 Hjärt-Lungfonden STROKE

21 Rehabilitering gör nytta Många patienter får kvarstående symptom efter skadan orsakad av slaganfallet. Stroke är den vanligaste orsaken till fysiska och psykiska funktionshinder hos kvinnor över 45 år och män över 50. Under de närmaste månaderna efter ett slaganfall brukar dock flera fysiska och psykiska funktioner förbättras av sig själva. Ny kunskap om hjärnan bekräftar att en skadad hjärna kan återfå förlorade funktioner i mycket större utsträckning än man tidigare trott. Förbättringar kan ske även lång tid efter ett slaganfall. Vissa funktioner kan arbetas upp igen genom träning, och dessutom kan nervbanor överta en del av den utslagna vävnadens uppgifter. Den nya kunskapen stärker uppfattningen att rehabilitering efter stroke kan göra stor nytta, även om det är svårt att förutsäga hur en enskild patient kommer att återhämta sig. Tillfrisknandet påverkas av hjärnskadans omfattning och rehabiliteringens kvalitet men sannolikt också genom patientens egen vilja och känslomässiga inställning. Rehabiliteringen kan vara organiserad på olika sätt. Personer med störst behov av hjälpmedel, vård och omsorg bor ofta på servicehus, sjukhem eller i kommunens gruppboenden och äldreboenden. Patienter som vårdas i hemmet kan få plats i dagrehabilitering. Det innebär att man bor hemma och kommer till rehabiliteringen regelbundet på dagtid. I vissa fall förekommer hemrehabilitering vilket innebär att arbetsterapeut, sjukgymnast och andra specialister besöker patienten i hemmet. Yngre patienter kan få rehabilitering på rehabiliteringskliniker medan patienter över 65 år får rehabilitering på geriatriska kliniker. Träning av rörelser Det är viktigt att komma igång med rörelseträningen så fort som möjligt och att göra denna regelbundet. Patienten ska träna ett antal standardrörelser och upprepa träningen flera gånger om dagen. Vårdpersonalen eller någon anhörig måste ofta hjälpa till under den första tiden, och vara uppmärksam framför allt på att patienten inte faller omkull. Risken att bryta lårbenshalsen är upp till fyra gånger större efter ett slaganfall. Förmågan att förflytta sig och hålla balansen bedöms i varje enskilt fall och träningen anpassas därefter. I vissa fall Hjärt-Lungfonden STROKE 21

22 övar man att gå utan rullator, gå i trappor och i ojämn terräng. I gynnsamma fall kan man således tänka på att ge sig ut utanför hemmet, använda allmänna transportmedel eller till och med cykla och köra bil. Allt bestäms från fall till fall efter diskussion med ansvariga för rehabiliteringen. Svårigheter att tala och kommunicera är mycket vanligt efter ett slaganfall. Vid strokeskador som omfattar talcentra drabbas patienten av afasi, som innebär problem i varierande grad med att tala, läsa, skriva, räkna eller att förstå det man hör. Störningar i tal och kommunikation kan också orsakas av svårigheter att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera eller oförmåga att samordna rörelser. Inte sällan drabbas patienten av såväl afasi som artikulationssvårigheter (dysartri). Det är viktigt att bedöma vilken typ av talsvårighet den enskilde patienten har drabbats av för att kunna anpassa träningen vid rehabiliteringen. Rehabiliteringens mål vid tal- och språksvårigheter är att patienten så självständigt som möjligt ska kunna vara delaktig i samhället. Det finns också stöd att få från landstingets taltjänst och från enstaka folkhögskolor som anordnar kurser med inriktning på afasi. Att klara det dagliga livet Stroke kan också påverka patientens förmåga att orientera sig i tid och rum. Det kan leda till ganska grava förvirringstillstånd, ibland med ändrad tids- och rumsuppfattning. Det kan också bli svårt att bedöma hastigheter eller avstånd och att koncentrera sig på en sak under längre tid. Rehabiliteringen måste ta hänsyn till sådana störningar genom att säkra en lugn och trygg miljö kring patienten. Orienteringsförmågan kommer ofta tillbaka gradvis, ibland försvinner störningarna helt. Det är viktigt att förvirringstillstånd som orsakas av stroke inte uppfattas som demens. Framgångsrik rehabilitering efter stroke förutsätter även en bedömning av den enskilda patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter som personlig vård och sysslor i hemmet. Bedömningen underlättar för rehabiliteringspersonalen att anpassa stöd och träning i varje enskilt fall. Arbetsterapeuten kan ofta föreslå hjälpmedel som underlättar för patienten. Att umgås och vara delaktig Ett slaganfall brukar också påverka förmågan och lusten att umgås med sina närmaste och med andra människor. 22 Hjärt-Lungfonden STROKE

23 Patienten som hämtar sig efter stroke behöver stöd för att komma igång med arbetsliv, fritidsaktiviteter eller andra verksamheter från tiden före insjuknandet. Rehabiliteringen kan på olika sätt öka patientens självförtroende och minska rädslan eller oviljan att leva vidare med nedsatt funktion efter slaganfallet. Den som siktar på att gå tillbaka till sitt arbete eller sin utbildning får till exempel träna att vara uthållig och koncentrerad, eller att kunna hantera olika hjälpmedel. Oavsett i vilken form rehabiliteringen sker är det viktigt med egenträning om resultaten ska bestå. Patienter bör sträva efter att ta över en allt större del av sin träning i takt med att de återhämtar sig efter slaganfallet. Egenträningen kan ske med eller utan hjälp av vårdpersonal eller anhöriga, men kan hindras om patienterna drabbas av psykiska symptom. Depression Att drabbas av stroke innebär oftast en svår psykisk påfrestning. Symptom som förlamning, nedsatt rörelse- och talförmåga, trötthet och svikande minne medför försämringar i livskvaliteten som utlöser negativa känslomässiga reaktioner hos ungefär var tredje patient som genomgår rehabilitering. Ett helt spektrum av emotionella reaktioner kan dyka upp, till exempel förnekande av sjukdom, förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet och aggressivitet, även mot de närstående. Vissa strokepatienter genomgår olika grader av personlighetsförändring, andra blir känslomässigt labila (emotionalism) och kan gråta eller skratta till synes utan anledning. Symptom på ångest och depression kan ha samband med själva strokeskadan i hjärnan. De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter insjuknandet, och kan särskilt vid afasi vara svåra att skilja från kliniska yttringar av hjärnskadan. Det är dock vanligare att depressionen kommer smygande och förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset. Risken att drabbas av depression är större hos patienter med svårare restsymptom, till exempel afasi, näringsbrist eller nedsatt förmåga att klara det dagliga livet, men kan också förekomma hos dem som är till synes helt återställda. Det är vanligt numera att behandla strokepatienterna med moderna antidepressiva och stämningshöjande läkemedel. Vissa kliniska studier av sådan medicinering antyder att preparaten förefaller vara mest effektiva mot psykiska Hjärt-Lungfonden STROKE 23

24 symptom som uppkommer till följd av själva hjärnskadan, till exempel blödighet, trötthet, irritabilitet, aggression och den övergripande känsla av olust som många strokepatienter kan uppleva (dysfori). De antidepressiva läkemedlen kompletteras ibland med psykologsamtal och psykosocial hjälp för både strokepatienter och deras närstående. Det är dock en resursfråga var och i vilken omfattning sådan kompletterande behandling erbjuds. Det är inte ovanligt att de negativa känslorna och upplevelsen av att livet är ett enda kaos också drabbar de anhöriga. De kan känna press på sig att vara starka och se till att allt fungerar, samtidigt som de vill undertrycka sina egna känslor av ilska, sorg och besvikelse. Närstående kan också känna skuld inför den sjuka och uppleva krav på sig att offra allt för rehabiliteringen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård måste sjukvården stödja och hjälpa strokepatienterna och deras anhöriga att bearbeta den förändrade livssituationen. Målsättningen är att förbättra livskvaliteten och att underlätta den fortsatta rehabiliteringen. Stroke-Riksförbundet är en patientförening för strokedrabbade. Adress: Box 105, Stockholm info@strokeforbundet.org 24 Hjärt-Lungfonden STROKE

25 RISKFAKTORER Minska riskerna Riskfaktorerna bakom stroke i dess olika former kartläggs successivt. Högt blodtryck, rökning, höga blodsockervärden, höga kolesterolhalter i blodet, hög ålder och brist på motion är riskfaktorer som på olika sätt bidrar till hjärtkärlsjukdom, främst åderförfettning, som på ett eller annat sätt utlöser slaganfallet. Åderförfettningen (ateroskleros) gör blodkärlen trånga, stela och sköra, vilket försvårar blodets passage. Det i sin tur underlättar att en blodpropp bildas eller fastnar i kärlet (hjärninfarkt), eller att kärlet brister och en hjärnblödning uppstår. Det är också visat att personer som har flera riskfaktorer samtidigt löper flerfaldigt större risk att drabbas av stroke än personer som bara har en riskfaktor. En 60-årig man som röker, har högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och hjärt-kärlsjukdom är således en utpräglad högriskperson för hjärninfarkt. Riskfaktorer för blödningar inne i hjärnan är i första hand hög ålder, högt blodtryck, stor alkoholkonsumtion och behandling med blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia). Rökning och högt blodtryck är viktiga riskfaktorer också för subaraknoidalblödning, även om den största riskfaktorn för denna form av stroke synes vara medfödd. Tidigare stroke eller TIA Tidigare stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack) är i sig en riskfaktor för ny stroke. Statistiken visar att nära hälften av alla slaganfall har föregåtts av tillfälliga strokesymptom på grund av någon övergående cirkulationsstörning eller blodpropp som ger en kortvarig syrebrist i hjärnan. Personer som redan har fått hjärninfarkt eller TIA och tillfrisknat behöver därför förebyggande behandling mot Hjärt-Lungfonden STROKE 25

26 kärlsjukdom i form av läkemedel eller kirurgi, ibland båda. De flesta behandlas med så kallade trombocythämmare, en grupp läkemedel som motverkar blodets förmåga att levra sig. I regel inleder man den förebyggande behandlingen redan i samband med att någon drabbas av hjärninfarkten. I första hand används lågdos acetylsalicylsyra (ASA), ett ämne som finns i flera av de vanligaste värktabletterna, till exempel magnecyl och bamyl. Ibland får patienten ASA i kombination med någon annan trombocythämmare. Förträngning i halspulsådern Om det visar sig att en TIA eller hjärninfarkt kan sättas i samband med omfattande förändringar i halspulsådern (karotis) kan man sota kärlet genom en operation. Ingreppet är en väl beprövat, om än inte okomplicerat, och utgör en förebyggande åtgärd mot återinsjuknande i stroke. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård borde fler riskpersoner få möjlighet att genomgå karotiskirurgi. Det finns i dag ingen övre åldersgräns för sådana operationer, men läkarna opererar bara patienter som bedöms ha rimliga förutsättningar för bra livskvalitet också efter operationen. Karotiskirurgi utförs vid särskilda sjukhus av specialutbildade kirurger. Högt blodtryck och höga blodfetter Med stigande ålder stiger även blodtrycket, i synnerhet hos män. Högt blodtryck ökar risken för både hjärninfarkt och hjärnblödning eftersom det påskyndar åderförfettning och kan skada små tunna blodkärl inne i hjärnan. Enligt internationella riktlinjer ligger gränsen för högt blodtryck vid 140/90 mm Hg (kvicksilver). För diabetiker är värdet 130/80 mm Hg. Det första värdet i blodtrycksvaret visar det systoliska trycket (övertrycket) som uppkommer när hjärtat drar ihop sig och pumpar syrerikt blod ut i artärerna. Det andra värdet är det diastoliska trycket (undertrycket) som uppstår när hjärtat slappnar av för att på nytt fyllas av blod. Bestående stegring i blodtrycket ökar risken för stroke. Den som drabbats av stroke ges alltid blodtryckssänkande medicin, oavsett om trycket är normalt eller förhöjt. Den som har höga blodfetter blir föremål för aktiv blodfettssänkande behandling. 26 Hjärt-Lungfonden STROKE

27 Förmaksflimmer Kroniskt oregelbunden hjärtverksamhet (förmaksflimmer) kan också orsaka stroke. Blodflödet genom hjärtat blir ojämnt och det kan bildas små blodproppar som ibland följer med blodströmmen ut i kroppen. Om en propp når hjärnan och fastnar i något kärl blir följden en hjärninfarkt. Förmaksflimmer känns ibland som extraslag i hjärtat eller som uteblivna hjärtslag då och då. Ibland känner man inga symptom alls. Oregelbunden hjärtverksamhet bekräftas bäst genom EKG. Personer med diagnosen förmaksflimmer får förebyggande behandling med blodförtunnande mediciner (antikoagulantia). Personer som inte tål antikoagulantia kan få ASA i stället. Diabetes Typ 2-diabetes, som tidigare kallades åldersdiabetes, påskyndar åderförfettningen och utgör därmed en viktig riskfaktor även för stroke. Åldersdiabetes innebär ständigt förhöjda sockerhalter i blodet på grund av brist på insulin som inte utsöndras från bukspottskörteln i tillräcklig mängd. Riskfaktorerna för typ 2-diabetes är felaktig kost, ett stillasittande liv, stress och ärftlighet. Övervikt höjer risken för åldersdiabetes fyra till fem gånger, och för den som både är överviktig och har diabetes i släkten är risken 25 gånger högre. Genom att minska risken för åldersdiabetes minskar man även risken för stroke. En begynnande typ 2-diabetes som upptäcks tidigt kan hållas under kontroll med förändrad livsstil och matvanor. Lågt blodtryck är livsviktigt för en diabetiker, målvärdet är bestämt till 130/80 mm Hg. Regelbunden kontroll av blodsockervärdet och blodtrycket är ett måste för en typ 2-diabetiker. Alkohol Alkohol i omåttliga mängder under lång tid eller kraftiga akuta rus kan utlösa hjärnblödning. Alkohol har en blodtryckshöjande effekt och kan överbelasta blodkärlen, i synnerhet om de redan är trånga till följd av åderförfettning. Alkoholmissbruk kan dessutom bidra till viktökning och typ 2-diabetes, faktorer som också ökar risken för stroke. Hjärt-Lungfonden STROKE 27

28 Rökning Rökning skadar inte bara lungorna utan även blodkärlen. Den påskyndar åderförfettningen och ökar starkt risken för att insjukna i stroke. Rökningen är särskilt farlig för personer som redan drabbats av TIA eller hjärninfarkt. Det är också visat att kvinnliga rökare löper större risk att få stroke än manliga. Mot denna riskfaktor finns bara en effektiv behandling: totalt rökstopp. Stress och depression Långvarig stress och depression kan också leda till stroke. Dessa riskfaktorer verkar långsamt genom att förändra livsstilen hos dem som drabbas och förvärra andra riskfaktorer för slaganfall. Blodtrycket och vikten kan öka, liksom värdena på blodsocker och blodfetter. Det gäller att lära sig att hålla stressen på en hanterbar nivå och inte dra sig för att söka läkarhjälp mot en eventuell depression. Hormoner Behandling med det kvinnliga könshormonet östrogen räknas också som en riskfaktor för stroke. Östrogen bedöms allmänt öka risken för blodpropp i benens djupa vener och därmed också för hjärninfarkt. Kvinnor som passerat övergångsåldern och behandlas med östrogen bör få sin riskprofil kartlagd av en läkare. Särskilt personer som haft TIA eller stroke, eller som har förmaksflimmer, bör låta bli att ta östrogen. P-piller till unga kvinnor som drabbats av hjärninfarkt är inte att rekommendera. De som ändå använder detta bör hålla sig till preparat med små doser östrogen, och låta bli att röka. Rökning och östrogen ökar riskerna väsentligt. 28 Hjärt-Lungfonden STROKE

29 Eget ansvar Stroke är ingen direkt ärftlig sjukdom. Däremot kan man ärva föräldrarnas anlag för vissa sjukdomar som i sin tur är riskfaktorer för stroke, till exempel hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck och diabetes. Risken är också stor att man övertar föräldrarnas livsstil, kost- och motionsvanor. Varje individ har ett ansvar för att efter bästa förmåga förebygga stroke. Det är till exempel aldrig för sent att ändra sin livsstil inom ett fåtal nyckelområden. Och om det inte skulle räcka finns mediciner att ta till hjälp. Framför allt gäller det att vara rädd om sina blodkärl och förebygga åderförfettningen. Det finns en rad livsstilsfaktorer som kan bromsa inlagringen av fett i blodkärlen, en process som annars börjar redan i 20-årsåldern. LIVSSTIL Sluta röka Rökningen är en viktig riskfaktor som man själv kan eliminera genom att fimpa för gott. Det är lättare sagt än gjort, men det finns hjälpmedel: den egna järnviljan, nikotintuggummi och -plåster, hypnos, akupunktur och terapi är några exempel. Så fort man har slutat röka minskar risken att få stroke mer och mer med tiden. Efter ungefär åtta år ligger man på samma risknivå som en person som inte rökt tidigare. Hålla blodtrycket på rätt nivå Blodtrycket bör man kontrollera med jämna mellanrum på vårdcentralen. Den som har fyllt 50 år rekommenderas att undersöka blodtrycket minst en gång per år. Kontrollen är viktig eftersom måttligt högt blodtryck ofta inte ger några symptom. Först vid kraftigt förhöjt blodtryck kan man känna huvudvärk, domningar i händer och fötter, trötthet, illamående eller yrsel. För att hålla nere blodtrycket bör man hålla sig rökfri, motionera regelbundet, gå ner i vikt, inte salta maten alltför mycket och dricka måttligt med alkohol. Äta sundare Osunda matvanor kan förändras, bara man bestämmer sig för det. Maten bör vara fiberrik: fullkornsbröd och -pasta, grönsaker och frukt, magert kött. Fettet man använder ska vara Hjärt-Lungfonden STROKE 29

30 det omättade fett som finns i oljor, fet fisk, mjuka margariner, avokado och nötter. Tabu är det farliga, mättade fettet från feta mejeriprodukter och charkuterivaror. Socker är en annan näringsbov att hålla kort. Sundare kostvanor förbättrar blodfetternas sammansättning, vilket bromsar åderförfettningen och därigenom förträngningen och försvagningen av blodkärlen. Dricka måttligt Den som låter bli att dricka stora mängder alkohol minskar också risken att drabbas av stroke. Ett till två glas vin om dagen är sannolikt inte farligt, utan kan till och med enligt somliga läkare göra nytta för kärl och hjärta. Även den som redan haft ett slaganfall kan dricka ett glas då och då utan att för den skull riskera återfall. Men man bör undvika stora mängder alkohol under kort tid och ofta. Stressa mindre Att stressa är inte alltid negativt. Det är först när stressen känns som en press och tar överhanden utan att man vill det som man kan ta skada. Tecken på negativ stress kan vara att man aldrig känner sig utvilad hur mycket man än sover. Man blir lätt arg och känner en ständigt pyrande irritation mot allt och alla. Man får diffusa symptom i kroppen, ont i magen, tryck över bröstet eller yrsel. Negativ stress kan botas genom att man ändrar livsstil eller tar sig ur situationer som känns pressande. Ibland räcker det med små förändringar, som att ta en paus varje dag på regelbundna tider, men det kan också behövas mer genomgripande livsstilsförändringar för att stressen ska försvinna. Motionera Motion sätter fart på kroppen, stimulerar hjärta och blodomlopp, lungor och matsmältning. Blodtryck, blodfetter, blodsocker och vikt påverkas i gynnsam riktning. Det räcker med att man rör sig en halvtimme varje dag, till exempel genom att promenera. Men om man kan ägna sig åt fysisk aktivitet några gånger i veckan, till exempel simning eller träning på gym, så är det ännu bättre. 30 Hjärt-Lungfonden STROKE

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA Stroke En skrift om slaganfall och TIA Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?

Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs

Läs mer

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

information om Stroke

information om Stroke information om Stroke Denna informationsbroschyr tillhör: Om stroke På stroke- och neurologisk enhet, plan 10, i Kristianstad finns 24 vårdplatser. Där vårdas du som drabbats av stroke, TIA eller annan

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat

Läs mer

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer