DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus"

Transkript

1 DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

2 Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ 2-diabetes

3 Diabetes, drabbar hela kärlträdet Mikroangiopati * Retinopati * Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt Stroke * Perifer arteriell sjd (PAOD)

4 Diabetesretinopati Hur vanligt? Typ 1-diabetes < 5 år 10% Typ 1-diabetes >10 år % Typ 2-diabetes 25-40% (vid upptäckten av diabetes)

5 Makula-centrala seendet Färg och dag-seende

6 Neovaskularisering Kärlnybildning Hårda exsudat Lipid och proteinläckage Makula Blödningar

7

8 Diabetesretinopati Icke proliferativ rp: Mikroaneurysm, småblödningar, läckage, ischemi, färre kapillärer, arterio-venös shuntning Proliferativ rp: Kärlnybildning, blödningar, proliferationer, vaskulär fibros, glaskroppsblödningar, sammanväxningar,näthinneavlossning. Makulaförändringar: Läckage av vätska, proteiner, lipoproteiner. Vanligare vid typ 2-diabetes

9 Diabetesretinopati Faktorer av betydelse: * glukoskontroll * diabetesduration * blodtryck * rökning * njurskada - albuminuri * blodfetter * hormonella förändringar (graviditet) * koagulationsfaktorer (fibrinogen, von Willebrand faktor)

10 Behandling: Diabetesretinopati * Förbättrad (nära normaliserad) glukoskontroll 50% minskad progress av rp * Antihypertensiv 50% minskad progress av icke-prolif till prolif rp * Laser 50% minskad visual loss

11 Diabetesneuropati Symmetriskt sensorisk polyneuropati Ca 50 % efter 25 års diabetesduration Nedsatt känsel Kroniska fotsår, osteoartropati Amputation

12 Diabetesneuropati Spik i foten? Orsaker till nervskadan: långvariga metabola störningar kapillär ischemi och syrebrist

13 Diabetesneuropati Subjektiva tecken: Nedsatt känsel Ökad hudkänslighet (allodyni) Stickningar, domningar (parestesier) Smärtor (brännande, stickande) Objektiva tecken: Reflexbortfall Nedsatt vibrationssinne beröringssinne temperatursinne smärtsinne

14 Diabetesneuropati Test av tryck- och beröring med monofilament 5.07, 10g

15 Diabetesneuropati Test av vibrationssinne med stämgaffel (128Hz)

16 Patient med typ 1-diabetes, 45 år gammal, diabetes sedan 5 åå, HbA1c 10%, storrökare cig/dag Varför läker inte såret?

17 Patient med typ 1-diabetes, 45 år gammal, diabetes sedan 5 åå, HbA1c 10%, storrökare cig/dag Varför läker inte såret? * Neuropati * Perifer arteriell kärlsjukdom * Trauma - infektion

18 Patient med typ 1-diabetes, 45 år gammal, 40 års diabetesduration, storrökare Varför läker inte såret? * Neuropati * Perifer arteriell kärlsjukdom * Trauma infektion Fler orsaker?

19 Diabetesmikroangiopati Pericyter, podocyter Ökad kärlpermeabilitet Basalmembransförtjockning Ökad extracellulär matrix Försämrat blodflöde, syresättning och vävnadsnutrition Kärlnybildning

20 Rökning vanlig orsak till kärlskada 4 ggr ökad risk Ökad risk för graft ocklusion

21 Perifer kärlsjukdom (PAOD) Kontroll av fotpulsationer

22 Vad är orsaken till dessa kärlskador vid diabetes?

23 Plasmaglukosvärden under 24 timmar vid diabetes och hos friska personer 20 Plasma glukos (mmol/l) Adapted from Hanefeld M, ECS, 2010

24 Hyperglykemiinitierad vävnadsskada Hyperglykemi Upprepade akuta förändringar i cellmetabolismen Kroniska irreversibla förändringar Genetiska faktorer Individuell känslighet Andra oberoende faktorer, t ex hypertoni, hyperlipidemi Vävnadsskada

25 Glukos leder till reaktiva förändringar i proteiner genom bindning till fria aminogrupper

26 Kostens innehåll av AGE Advanced glycation end products (AGEs) Hyperglykemi insulinresistens, diabetes

27 AGE produkter

28 Koagulation Dyslipidemi Fibrinolys Hyperglycemia Insulinresistens Subklinisk kronisk inflammation Fria fettsyror Endoteldysfunktion

29 Endoteldysfunktion Försämrad produktion/tillgänglighet av kväveoxid (NO) försämrad blodflödesreglering obalans vasodilatation vasokonstriktion obalans fibrinolys koagulation ökad celladhesion kärlläckage - försämrat kapillärt blodflöde, syresättning och vävnadsnutrition

30 Förändringar i koagulation och fibrinolys * Hyperreaktiva klibbiga trombocyter

31 Trombocytaktivering Inaktiva trombocyter Aktiva trombocyter Trombocyt-specifik antikropp Trombocyt-specifik antikropp Tissue factor P-selektin

32 Förändringar i koagulation och fibrinolys * Hyperreaktiva trombocyter * Förhöjda koagulationsfaktorer Trombin Fibrinogen v Willebrand faktor

33 Tätare fibrin clot

34 Förändringar i koagulation och fibrinolys * Hyperreaktiva trombocyter * Förhöjda koagulationsfaktorer Trombin Fibrinogen v Willebrand faktor * Förändrad fibrinolys: Plasminogen activator inhibitor-1 (PAI-1) förhöjd * Funktionella förändringar t ex fibrinogen, antitrombin

35 Betydelsen av förbättrad glukoskontroll

36 DCCT (Diabetes Control and Complications Trial) patienter (ålder år) med typ 1-diabetes utan känd hjärtkärlsjukdom eller hyperkolesterolemi a. intensiv insulinbehandling (3-4 doser insulin/dag eller insulinpump) b. konventionell terapi (1-2 doser insulin/dag) EDIC (Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications) Uppföljning av de 1394 överlevande

37 Resultat DCCT 1993 (uppföljn 6.5 år) Mikroangiopati Retinopati 76% riskreduktion Nefropati Mikroalbuminuri 34% riskreduktion DCCT (Diabetes Control and Complications Trial), N Engl J Med 1993; 329:977-86

38 Resultat DCCT 1993 (uppföljning 6.5 år)

39 HbA1c-nivåer när DCCT avslutades 1993 och därefter under 10 år n=1211 Diabetes Control and Complications Trial/Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications Research Group, Arch Ophthalmol 2008;126:

40 Arch Ophthalmol 2008;126:

41 Resultat DCCT/EDIC 2005 Makroangiopati Intensiv insulin Konventionell RRR Död i hjärtkärlsjd (n) 3 9 AMI, stroke, död i CVD (n) % Alla hjärtkärlhändelser (n) %

42 Typ 1-diabetes Blodsockerkontroll, nästan normalisera (så tidigt som möjligt i sjd-förloppet) Blodtryckssänkning Förbättrad lipidprofil Rökstopp Kost & motion

43

44 Typ 2 diabetes Behandling: Livsstilsförändringar (kost & motion) Blodtryckssänkning Förbättrad lipidprofil Blodsockerkontroll, nästan normalisera Rökstopp

45 Utveckling av typ 2 diabetes och komplikationer Komplikationer Normal glukostolerans Nedsatt glukostolerans Typ 2 diabetes

46

47 Perifer kärlsjukdom (PAOD) vid diabetes Markör för generaliserad arterioskleros Distala och diffusa kärlförändringar < 25% har symtom Claudicatio intermittens Kritisk ischemi Dålig sårläkning Ökad amputationsrisk 5-10x

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl

Läs mer

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken.

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken. 28 Ögon, retinopati Rörande krav för körkort se Kap 37 Körkort Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer Patienter med lång diabetesduration. 80 % av typ 1- diabetikerna med diabetes i 15 år har

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Aleksandra Antovic, Docent, Karolinska Institutet, Inst. för Medicin Solna, Reumatologi enhet Karolinska Universitetssjukhus, Rheumatologkliniken

Läs mer

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

VAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten

VAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten VAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten FÖRFATTARE: Payam Sanae Alireza Bagheri PROGRAM/KURS: Sjuksköterskeprogrammet 120

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett CGM 2014-11-13 Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett Vårat gemensamma uppdrag Att överleva Att leva gott Att leva frisk och länge 1922

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys

Läs mer

2/25/16. Endokrina sjukdomar Invärtesmedicin. Fysioterapeutprogrammet. Diabetes. Klassifikation

2/25/16. Endokrina sjukdomar Invärtesmedicin. Fysioterapeutprogrammet. Diabetes. Klassifikation Endokrina sjukdomar Invärtesmedicin Fysioterapeutprogrammet Jose.Caballero@medsci.uu.se Diabetes Klassifikation 1 Klassifikation Typ 1 (T1D) - absolut insulinbrist Autoimmun (nästan alltid) Idiopatisk

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 GERD 68 ÅR. Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030: 438 miljoner

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 GERD 68 ÅR. Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030: 438 miljoner Hur vanligt är diabetes? Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 120322 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Diabetes och hjärtat

Diabetes och hjärtat Diabetes och hjärtat David Nathanson Överläkare MD, PhD Sektionen för endokrinologi och diabetologi VO internmedicin Södersjukhuset Dödsfall relaterade till Diabetes (20 79 år) 2010 Kardiovaskulär mortalitet

Läs mer

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Studier, forskning och grupputbildning

Studier, forskning och grupputbildning Diabetesmottagningar på alla tre sjukhus Huvudsakligen personer med typ 1 diabetes NDR (2013) Antal pat Medelålder USÖ 1111 per 48 år Karlskoga 230 per 51 år Lindesberg 141 per 46 år Barn- ungdom 197 per

Läs mer

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

Diabetesneuropati - Linda Marthin. Vad är största risken för att utveckla diabetesneuropati och kan det förhindras med hjälp av läkemedelsbehandling?

Diabetesneuropati - Linda Marthin. Vad är största risken för att utveckla diabetesneuropati och kan det förhindras med hjälp av läkemedelsbehandling? Diabetesneuropati - Vad är största risken för att utveckla diabetesneuropati och kan det förhindras med hjälp av läkemedelsbehandling? Linda Marthin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Innehållsförteckning. GRAVIDITETSDIABETES... 4 Risker för mor / barn... 4 Screeningmodell Graviditetsdiabetes... 5 Glukosbelastning (OGTT 75 g)...

Innehållsförteckning. GRAVIDITETSDIABETES... 4 Risker för mor / barn... 4 Screeningmodell Graviditetsdiabetes... 5 Glukosbelastning (OGTT 75 g)... Regionalt vårdprogram 2008 Diabetes och graviditet Granskad januari 2014 Innehållsförteckning DIABETES OCH GRAVIDITET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN... 3 Introduktion och mål... 3 Klassifikation... 3 Epidemiologi...

Läs mer

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Actraphane 30 injektionsflaska 100 IE/ml injektionsvätska, suspension, i injektionsflaska Humant insulin (rdna) Läs noga igenom hela denna bipacksedel innan du

Läs mer

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian 2017-06-16 Vad ger synförsämring? Retinopati Proliferationer Maculaödem Övrigt Katarakt Sekundär glaukom 2017-06-16 Monica Lövestam-Adrian

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning

Läs mer

minhälsa DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården

minhälsa DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 3/2010 DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården foto björn fröberg 3 Tema Diabetes

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav

Läs mer

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

Egenmätning av blodglukos vid diabetes Godkänt den: 2017-03-16 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Definitioner...2 Normal dygnskurva...2 Förenklad dygnskurva...2 Utvidgad dygnskurva...2 CGM/FGM...2

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Diabetes mellitus typ 2 Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NovoRapid 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Insulin aspart Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer