Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär
|
|
- Karolina Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kod nr..1(26) Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär (23p) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Fråga A1 (3p) Var är skadan belägen, det vill säga vilka strukturer kan tänkas vara drabbade i samband med Axels synnedsättning? Ange två principiella tänkbara orsaker.
2 Kod nr..2(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Fortsättning av fallet Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Fråga A2 (3p) Beskriv denna signals normala väg från synnerven till synbarken!
3 Kod nr..3(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Fortsättning av fallet Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps). Fråga A3 (2p) Vid VEP-undersökningen placerar man en av elektroderna 2 cm ovanför inion (nackknölen). Vilka områden (areor) i hjärnbarken kan man då tänka sig tänka att man registrerar ifrån i så fall?
4 Kod nr..4(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Fortsättning av fallet Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. Fråga A4 (4p) Förklara de bakomliggande mekanismerna till den normalt snabba fortledningen av impulser i axonen. Ange också en tänkbar mekanism bakom den nedsatta nervledningshastigheten hos Axel.
5 Kod nr..5(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. Fortsättning av fallet När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Fråga A5 (3p) Förklara varför Axels högra pupill drar ihop sig när man belyser det vänstra!
6 Kod nr..6(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Fortsättning av fallet Axel upplever att djupseendet och samsynen är förändrade. Om man svänger en pendel framför honom från höger till vänster uppfattar han pendelns rörelser som elliptiska dvs. som om pendeln även rörde sig mot och från honom. Fråga A6 (4p) Beskriv hur samsynen fungerade när Axel var frisk!
7 Kod nr..7(26) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status: Kraftigt nedsatt synskärpa på höger öga, medan det vänstra ögats synskärpa är normal. Axel har också ett bortfall centralt i det högra ögats synfält. Det högra ögats syn och synfält är normalt. Man kan tänka sig fel i ögats näthinna såsom näthinneavlossning, ischemisk skada (centralvenstrombos) eller annat fel i synnerven och gangliecellerna såsom tumör eller inflammation. Det görs en undersökning med s.k. VEP (Visually Evoked Potentials). Vid den undersökningen får Axel titta på ett växlande svart-vitt rutmönster och man registrerar signalen över synbarken. Resultatet är att Axel har en nedsatt nervledningshastighet (förlängd latens) på höger sida, dvs. det tar längre tid för synsignalerna att färdas från ögat till synbarken på höger sida än på vänster. Synsignalen går via synnerven (gangliecell) till chiasma och vidare via tractus opticus, corpus geniculatum laterale(synaps) och radiatio optica till synbarken(synaps) Man konstaterar att Daniel har en optikusneurit (inflammation i synnerven) som leder till en nedsatt nervledningshastighet. Normalt är neuronen är uppbyggda på ett sinnrikt sätt så att impulsutbredningen i axonen sker mycket snabbt. När man belyser Axels högeröga reagerar pupillen trögt (s.k. amblyopisk pupillreaktion), men när man belyser det vänstra ögat reagerar bägge pupillerna normalt. Axel upplever att djupseendet och samsynen är förändrade. Om man svänger en pendel framför honom från höger till vänster uppfattar han pendelns rörelser som elliptiska dvs. som om pendeln även rörde sig mot och från honom. Fortsättning av fallet Man prövar färgsinnet genom att Axel får titta i böcker med siffror i olika färger. Axel har inte en siffra rätt på höger öga men alla rätt på vänster. Fråga A7 (4p) Förklara hur färgsinnet fungerar på Axels vänstra, normala öga. Axels optikusneurit läker ut, så att han blir återställd, förutom defekt färgsinne. Det har nu gått två år och han har inte fått några nya symtom.
8 Fall B: Hans, 21 år, med koncentrationssvårigheter Kod nr..8(26) (28p) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Fråga B1 (2p) Hans har en perceptionsstörning. Förklara detta begrepp och ange vilka symtom som talar för detta (motivera).
9 Kod nr..9(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Fråga B2 (3p) Förklara de nytillkomna symtomen och mekanismerna bakom.
10 Kod nr..10(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Fråga B3 (2p) Vad innebär en partiell agonist farmakologiskt?
11 Kod nr..11(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADLfunktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Fråga B4 (1p) Hans genomgår en funktionell (f) MRI. Var i hjärnan kan du förvänta dig att hitta förändringar?
12 Kod nr..12(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Fråga B5 (2p) Vilka orsaker kan du tänka dig finns bakom volym-minskningen
13 Kod nr..13(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Fråga B6 (3p) Beskriv den grå substansen (i neocortex) på histologisk nivå (alltså det normala). Fråga B7 (2p) Vilka funktioner har de olika lagren i neocortex?
14 Kod nr..14(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har haft få vänner under skoltiden men avslutade gymnasiet med goda betyg och påbörjade därefter studier i teknisk fysik där han klarade av första terminen bra men under andra terminen fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Efter att förgäves försökt få tag på sin son per telefon, besöker Hans mamma honom. Hon finner lägenheten i ett totalt kaos, mobiltelefonen är sönderslagen, även ett par stolar ligger i spillror. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans accepterar att följa med till sjukhuset. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering (Risperdal i dosen 4mg x1). Efter några dagars behandling har han svårt att tala, tungan känns stor och han har en grovvågig tremor i höger hand och ben. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. På grund av biverkningarna bestämmer man sig för att byta preparat (ett alternativ hade varit att sänka dosen), till aripiprazole (Abilify ) som är en partiell agonist av D2 receptorer. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned, men han har svårt att klara sina ADL-funktioner på avdelningen och klagar över koncentrationsstörningar. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har också andra problem med inlärning och minne. Han kommer exempelvis inte ihåg stora delar av vad han gjort den senaste månaden. Fråga B8 (2p) Vilken typ av minne (sett utifrån vilken typ av information som lagras) kan du av detta sluta dig till att Hans har problem med?
15 Kod nr..15(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har problem med det episodiska minnet som är en del av det explicita/deklarativa minnet. För inlagring av deklarativa minnen vet man att hippocampus spelar en avgörande roll. En ökad retbarhet av cellerna (så kallad långtidspotentiering; LTP), i hippocampus tros vara viktig för vissa komponenter i minnesinlagringen. Fråga B9 (3p) Redogör för de molekylära mekanismerna bakom långtidspotentiering (LTP) i hippocampus.
16 Kod nr..16(26) Hans, 21 år, har tidigare varit väsentligen frisk. Han har fått allt svårare att koncentrera sig. Hans har uteblivit från föreläsningar och laborationer då han inte kunnat passa tiderna. Han har isolerat sig i sin studentlägenhet och har inte klarat någon tentamen. Han har kontaktat vårdcentralen ett flertal gånger och bett att få HIV-test utfört, har beskrivit att han känner sig nersmittad och vill ha detta bekräftat. Hans har också ställt sin dator i soprummet, eftersom han fick krypterade meddelanden, som han uppfattar som hotfulla, och hör konstant två envisa generaler som kommenterar allt vad han gör och tänker. Hans har både taktil- och hörselhallucinos. Hallucinos kan förekomma från samtliga sinnen. Hans svarar på tilltal men talet är splittrat och utan sammanhang. Hans bedöms vara psykotisk (har vanföreställningar och hallucinationer) och läggs in för behandling och utredning. Hans behandlas med antipsykotisk medicinering. Antipsykotiska läkemedel verkar genom blockad av D2 receptorer i den mesolimbiska dopaminbanan, blockad av D2 receptorer i den nigrostriatala ger upphov till akut dystoni och parkinsonliknade biverkningar. Hans förbättras långsamt och symtomen tonar ned. Man bestämmer sig för att gå vidare med neuropsykologisk utredning som beskriver nedsatt exekutiv funktion och nedsatt arbetsminne. Förändringar under undersökningen relaterade till nedsatt blodflöde ses framförallt frontalt. Med MR ses vidgade ventriklar och minskad volym av hjärnparenkymet frontalt, men även temporalt, i hippocampus och i thalamus. Vid schizofreni minskar volymen av den grå substansen genom att dendritutskotten ser ut att bli färre, liksom de synaptiska kontakterna via dendritiska utskott. Hans har problem med det episodiska minnet som är en del av det explicita/deklarativa minnet. För inlagring av deklarativa minnen vet man att hippocampus spelar en avgörande roll. En ökad retbarhet av cellerna (så kallad långtidspotentiering; LTP), i hippocampus tros vara viktig för vissa komponenter i minnesinlagringen. Genesen till schizofreni är fortfarande okänd. En aktuell hypotes antyder att det förekommer en störning i konstruktionen av neuronala nätverk. Fråga B10 (8p) Beskriv de olika normala mekanismer som hjälper ett axon att hitta fram till rätt målcell samt mekanismerna bakom hur de bildade förbindelserna fintrimmas. Epilog: Hans förbättras långsamt och får hjälp av psykolog och arbetsterapeut med träning, behåller sin medicinering och kan återgå till studier på halvfart nästa termin.
17 Kod nr..17(26) Fall C: Anna, 64 år, med talsvårigheter (27p) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Fråga C1 (1p) Vilka möjliga sjukdomsmekanismer/orsaker överväger Du?
18 Kod nr..18(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Fråga C2 (2p) Med tanke på Annas neurologiska symtom - vilka områden i hjärnan engagerar/påverkar skadan?
19 Kod nr..19(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Fråga C3 (1p) Vilka akuta undersökningar överväger du i detta stadium och varför?
20 Kod nr..20(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet i samband med matlagning. Maken berättar att hon plötsligt fick talsvårigheter samt att höger arm och ben verkade svaga eftersom hon var oförmögen att gå som vanligt och sköta övriga sysslor i köket. Strax därefter kräktes hon och föll ihop på köksgolvet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Kramper/epilepsi, hjärntumör och encefalit är sällsynta orsaker till sådana symptom. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. På akutmottagningen undersöks Anna omgående av akutläkaren. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Cor: Regelbunden rytm, inga blåsljud, frekvens 72/min Blodtryck 185/105 i liggande på vänster arm. Blödningen sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar blödningen talcentrum Vernickes area. Datortomografiundersökning för att säkerställa om det handlar om blödning i hjärnan eller tromboembolism som bägge ger upphov till ischemisk hjärnskada. Det är avgörande att veta om det handlar om blödning eller ej eftersom trombolytisk behandling inte kan användas vid blödning. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Fråga C4 (2p) Vilken är den fysikaliska bakgrunden till att en intracerebral blödning har högre attenuering (bromsning av röntgenstrålningen) än den opåverkade hjärnvävnaden och att de förändringar som uppkommer till följd av trombemboli har lägre attenuering, så som de framställs vid datortomografi?
21 Kod nr..21(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Fråga C5 (5p) Förklara vilka mekanismer som styr/reglerar hjärnans blodflöde. Fråga C6 (3p) Förklara vilka mekanismer/processer i hjärnan som förbrukar det allra mesta av den tillförda energin.
22 Kod nr..22(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Man kan misstänka detta eftersom hjärnblödningens utbredning är helt fram till fissura Sylvii, och ett aneurysm på a cerebri media skulle kunna orsaka blödningen utan att ge den klassiska bilden av subaraknoidalt blod. Vid en MR- eller CT-angiografi med i.v. kontrasttillförsel kan den cerebrala cirkulationen visualiseras. Fråga C7 (5p) Hjärnans blodförsörjning sker med flera stora kärl på ett sinnrikt sätt. Förklara med skiss och med ord det system av blodkärl som utgör Annas arteriella cerebrala cirkulation, vilken betydelse deras anatomiska samband har, samt vilka hjärnområden som de försörjer.
23 Kod nr..23(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad. Strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Fråga C8 (3p) Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper de bakomliggande mekanismerna till de olika symtomen som Anna nu uppvisar
24 Kod nr..24(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket. Hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe- Kelly doktrinen). Fråga C9 (2p) Förklara med vilka preoperativa (före operationen) åtgärder som Annas intrakraniella tryck kan sänkas och de bakomliggande mekanismerna för dessa.
25 Kod nr..25(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket.hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe-Kelly doktrinen). Innan operationens början rapporterar narkosläkaren, trots insatta åtgärder mot intrakraniell tryckstegring, att Annas puls faller samtidigt som blodtrycket stiger. Fråga C10 (1p) Vad kallas denna reaktion?
26 Kod nr..26(26) Anna Svensson, 64 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen då hon plötsligt insjuknat i hemmet. Plötsligt insjuknande med störningar av motoriska funktioner i ena kroppshalvan, talsvårigheter och kräkningar talar främst för stroke vanligen förorsakad av embolus från karotiskärlen, intracerebral trombos eller blödning in i hjärnan. Anna hade inte mått bra de senaste 4-5 veckorna innan händelsen, utan känt sig stressad och sovit dåligt. Dessförinnan var hon väsentligen frisk frånsett högt blodtryck som upptäcktes för 3 år sedan, och som behandlats med Seloken ZOC (metoprolol) 100 mg dagligen. Status: Vaken, med afasi (talsvårigheter), central högersidig facialispares samt en lätt-måttlig högersidig hemipares. Pupillerna är normalstora, liksidiga och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt Skadan sitter i vänster storhjärnhalva eftersom Anna har högersidiga motoriska bortfalls symptom. Den kan vara kortikalt (motorarean) belägen men även också mer central påverkande capsula interna. Dessutom engagerar skadan talcentrum Vernickes area. Du ordnar omgående en datortomografiundersökning av huvudet som visar att Anna har en blödning i hjärnan. Blödningen i hjärnan orsakar ett tryck på den omgivande hjärnvävnaden. Hjärnan är i behov av en kontinuerlig tillförsel av syre och glukos för att bibehålla sina och därmed övriga kroppens funktioner. Du kontakter neurokirurgen som beslutar att man ska gå vidare med ytterligare en röntgenundersökning, cerebral angiografi, för att utesluta att ett bakomliggande aneurysm (bråck på hjärnartär) kan vara orsak till hjärnblödningen. Carotis interna bilateralt och basilaris förbinds till varandra genom den främre och de bakre communicanterna och bildar Circulus Willisi. Genom denna förbindelse möjliggörs en fortsatt kontinuerlig blodtillförsel till hjärnan även om en av de större artärerna blir ockluderad.strax efter angiografiundersökningen, som inte påvisade något aneurysm, är avslutad kräks Anna igen och är därefter inte längre kontaktbar. Neurokirurgen misstänker att Anna drabbats av en re-blödning; dvs att hjärnblödningen blött ånyo och därmed blivit mycket större. Vid förnyad undersökning av Anna finns tydliga kliniska tecken på hotande inklämning; medvetslöshet, vänster pupill är stor - dilaterad (jämfört med höger som är normalstor). Anna uppvisar tydliga kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck med inklämning och måste opereras akut för sin hjärnblödning. Innan neurokirurgen kunnat öppna skallen och tömma ut blödningen, behandlas Anna på andra sätt för att sänka det kraftigt förhöjda intracraniella trycket.hjärnblödningen i vänster hemisfär orsakar en överskjutning av medellinjestrukturerna och ett tryck på hjärnstammen och N.Oculomotorius vid tentoriumslitsen vilket medför medvetslöshet pg a påverkan av formatio reticularis samt att vänster pupill blir stor då de parasympatiska konstriktorfibrerna slås ut Det intrakraniella trycket stiger mycket kraftigt då de kompensatoriska mekanismerna med omdistribution, minskad, intrakraniell likvor- och venös blodvolym är uttömda (enl Monroe-Kelly doktrinen). Innan operationens början rapporterar narkosläkaren, trots insatta åtgärder mot intrakraniell tryckstegring, att Annas puls faller samtidigt som blodtrycket stiger. Fallande puls och stigande blodtryck kännetecknar Cushing reaktionen. Anna förbättras efter intubering och hyperventilering. Fråga C11 (2p) Förklara vilka mekanismer som ger upphov till Cushing responsen. Epilog: Operationen kunde genomföras utan större problem och Anna överfördes till neuro-intensiven för fortsatt omhändertagande.
a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28
Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merBertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)
2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och
Läs merPatientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.
Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex
Läs mer2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)
Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat
Läs merDel 4_5 sidor_16 poäng
Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs mer7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01
Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: SSK07 och SSK06 TentamensKod: Tentamensdatum: 121110 Tid: 09.30-12.30
Läs merTentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).
Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag
Läs mer3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)
NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS
LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre
Läs merGertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p)
Aid nr..1(27) Fall A Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen
Läs merUpdate om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar
Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merVaskulära sjukdomstillstånd i CNS"
Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel
Läs merSTROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
Läs merÅldersförändringar i gula fläcken
Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merSubarachnoidalblödning i den kliniska vardagen
Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)
LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre förstå LUCENTIS, en behandling
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merLUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi
LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram
Läs merVanliga frågor (FAQ) Broschyr
ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1
Läs merKursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merStroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Läs merDiabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.
Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, StadiumIII Bildtentamen 21/8-08
1 Läkemedelsbolaget Viking Pharma håller på att utveckla läkemedel mot hypertoni. Man har nu tre kandidatsubstanser Alfa, Beta och Gamma. Fas I studier har nu genomförts på friska frivilliga försökspersoner
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merCerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merOxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men
Läs merDelexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDelexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng
Delexamination 1 Klinisk medicin Ht2011 MEQ 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merPATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
Läs merOm ditt barn får retinoblastom
Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs merStroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus
Stroke hos barn Nordic RETTS-meeting 181017 Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Definition: Plötslig debut av fokalt neurologiskt bortfall av vaskulär orsak. Drabbas barn av stroke?
Läs merFör G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52.
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 23/8 2012. Lärare: Ulrika Fernberg, fråga
Läs merTrombektomi vid stroke
Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merHål i gula fläcken. makulahål
Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna
Läs merKan man se minnet på röntgen?
Kan man se minnet på röntgen? Katrine Åhlström Riklund Professor i diagnostisk radiologi Kan man se minnet på röntgen? Ja, på sätt och vis åtminstone. Med minnet menar jag då den process som sker i hjärnan
Läs merMoment I (4hp) DEL B OM152B Datum
Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum 171111 1. 1p Begreppet hypoglykemi används bland annat hos personer med typ 1 diabetes för att beskriva följande: Hypoglykemi innebär att glukoskoncentration är högre
Läs merFallgropar trångvinkel. Lucian Vancea Glaukomklubben 2008
Fallgropar trångvinkel Lucian Vancea Glaukomklubben 2008 Man 80 år Nyinflyttad POAG senaste åren (Cosopt + Xalatan) IOP 30-36 mmhg Sista månaden klagar över suddig syn ibland Papill och synfältspåverkan
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid
B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation
Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merFall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)
Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När
Läs merMedicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.
Läs merDin guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)
Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merHål i gula fläcken makulahål
Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merThe complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper
ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merNERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)
NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans
Läs merDel 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.
Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om
Läs mer1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.
SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,
Läs merSymtom vid akut förgiftning
Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merFrida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)
Kod nr..1(27) Fall A Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merTentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.
Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)
Läs merArne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p)
Kod nr..1(27) Fall A Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Arne, 46 år, har spelat innebandy och fått en boll med hård kraft mot höger öga. Till en början såg han inget alls
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom.
Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merMedicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merTentamen i Medicinsk vetenskap. Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II. Kurs: M0036H
.. Personnummer M0036H 2012-08-30 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet Tentamen i Medicinsk vetenskap Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II Kurs:
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs mer