Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt Programarbete Regionalt Vårdprogram Stroke Stockholms läns landsting 2004

2

3 Regionalt Vårdprogram Stroke Rapporten är framtagen av Nils-Gunnar Wahlgren Lars-Olov Ronnevi ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom FORUM för kunskap och gemensam utveckling, Medicin och Omvårdnadsavdelningen. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarena har en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram, fokusrapporter och rapporter från ett förbättringsarbete har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen skall vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Föreliggande regionala vårdprogram för strokesjukdomen inom SLL har utarbetats under överinseende av neurorådet inom det mediciska programarbetet i Stockholm. Arbetet med detta vårdprogram och dess underliggande delarbeten sträcker sig över en tidsrymd av tre år och inbegriper insatser från ett stort antal medarbetare som närmare framgår av sammanställningen på sidan 101. Utan deras insatser hade detta vårdprogram inte kunnat komma till stånd och vi vill rikta ett stort tack till Er alla. Det omfattande programarbetet är en återspegling av att strokesjukdomen är en av våra stora folksjukdomar med insjuknanden årligen i Sverige. Länge var detta område starkt präglat av bristen på aktiva behandlingsmöjligheter. Under de senaste åren har stroke emellertid utvecklats till ett av de medicinska områden där vi idag ser den snabbaste utvecklingen av effektiv profylax, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Det är vår förhoppning att detta vårdprogram skall bidra till strokevårdens fortsatta utveckling i Stockholm. Stockholm i mars Lars-Olof Ronnevi Medicinskt Råd Nervsystemets sjukdomar Nils-Gunnar Wahlgren Särskilt sakkunnig Stroke Förutvarande Medicinskt Råd - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Förord...3 Innehåll Medicinsk översikt Definition av stroke Symptom och förlopp Etiologi och patogenes Diagnostik Akut omhändertagande, övervakning Behandling i akutskedet Förebyggande behandling Rehabilitering och återinlärning Epidemiologi Organisation av strokevården Kartläggning av utbud, efterfrågan, behov och producenter Primär prevention & Screening Diagnostik Primär behandling Efterbehandling, kontroll Sekundär prevention Rehabilitering Behov Producenter Vårduppdraget Övergripande effekt- och inriktingsmål Kvalitetsindikatorer...42 Kvalitetsindikatorer struktur...42 Kvalitetsindikatorer - process...43 Kvalitetsindikatorer - resultat...44 Prioriterade kvalitetsindikatorer för stroke...45 Regionala riktlinjer för vård av stroke Primär prevention SOS Alarm och ambulanssjukvården Akut omhändertagande på sjukhus Medicinsk utredning och klassifikation av ischemiskt stroke och TIA inför ställningstagande till sekundär preventionsbehandling Sekundär prevention Rehabilitering Bilkörning efter stroke Vårdkedjan vid stroke

8 Schematisk beskrivning av strokevårdkedjans länkar Rehabilitering Sammanfattning och åtgärdsprogram Nacka Strokestudien och fokusrapporten Stroke i SLL Stroke Alarm Revidering av Nationella Riktlinjer Karolinska Stroke Update

9 1. Medicinsk översikt 1.1 Definition av stroke Stroke (slaganfall) definieras som plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symptom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, om orsaken inte uppenbart är annan än vaskulär. Vid djup medvetslöshet eller subarachnoidalblödning kan funktionsstör-ningen vara global. Vid transitoriska ischemiska attacker (TIA) går symtomen tillbaka inom 24 timmar. Insjuknandet bedöms även som stroke om symtomen går tillbaka inom 24 timmar som en följd av trombolysbehandling Slaganfall omfattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Synonyma uttryck är ischemiskt slaganfall respektive hemorragiskt slaganfall. Definitionen baseras på klinisk diagnostik samt på datortomografisk uteslutande eller bekräftande av blödning. Subarachnoidalblödning ingår i slaganfallsdefinitionen men har i väsentliga delar en annorlunda klinisk bild. Det svenska uttrycket slaganfall rekommenderas av Svenska Läkaresällskapets språkvårdsnämnd. Den motsvarande engelska termen stroke har accepterats i allmänt språkbruk. De båda uttrycken användes här omväxlande. 1.2 Symptom och förlopp Insjuknandet är plötsligt. Vanligen är symtomens intensitet maximal vid inledningen för att därefter gradvis avta. Hastigheten och fullständigheten i återhämtningen är svår att förutsäga i det enskilda fallet. Symtomen kan alternativt förvärras efter det initiala insjuknandet, progressivt stroke, eller uppträda som återkommande attacker med mellanliggande symtomfrihet, hopade TIA. Beroende på vilket eller vilka av hjärnans kärlterritorier som drabbats utgörs symtomen vanligen av bortfall av motoriska, sensoriska och kognitiva funktioner. Ofrivilliga rörelser är mindre vanligt förekommande. Ett år efter insjuknandet är drygt hälften av alla patienter beroende av andras hjälp för sin - 7 -

10 dagliga livsföring eller har avlidit. Förloppet varierar dock beroende på skadans orsak och lokalisation Symtom i samband med insjuknandet Motoriska symtom Motoriskt kraftnedsättning omfattar vanligen en sida av kroppen, med ansiktet, armen och benet engagerade var och en för sig eller i kombination. Kraftnedsättningen kan ha olika grad och utbredning inom de tre lokalerna. Vid skador i hjärnstammen förekommer bilateral nedsättning av den motoriska kraften. Kraftnedsättningen beskrivs ofta av patienterna som svaghet, klumpighet eller tyngdkänsla. Vanligen förekommer samtidigt bortfall av känselfunktioner, men de motoriska symtomen kan uppträda isolerade. Kraftnedsättningen har karaktären av övre motorneuronskada, med utveckling av muskulär tonusökning, ökade senreflexer, positivt Babinskis tecken och med minimal muskelatrofi. Muskeltonus kan vara sänkt, normal eller förhöjd omedelbart efter insjuknandet i slaganfall. I regel är tonus högre i armens böjmuskler än i dess sträckmuskler, medan förhållandet är det omvända i benet. Efter det akuta skedet kan muskeltonus i den förlamade extremiteten öka och begränsa kvarstående rörlighet. Tonusökningen, som är av spastisk typ, kan medföra kontrakturer, vilket innebär förkortning av muskulatur med permanent deformitet som följd. Ofrivillig ökning av den motoriska aktiviteten som hemiballism och fokal dystoni förekommer vid kontralaterala skador i nuclei subthalamici, striatum och thalamus. Nedsatt koordination av den motoriska aktiviteten, ataxi, rotatorisk yrsel, vertigo, artikulationssvårigheter, dysartri, nedsatt koordination av ögonens motorik, diplopi, sväljningssvårigheter, dysfagi, förekommer framför allt som en följd av skador inom hjärnstammen och cerebellum. Ataxi, vertigo, dysartri, diplopi eller dysfagi bedöms som relaterade till slaganfall om de uppträder i kombination eller tillsammans med fokala neurologiska symtom

11 Sensoriska symtom, syn- och hörselsymtom Bortfall av känselfunktion beskrivs ofta av patienter som bedövning eller domning. Smärta är inte vanligt förekommande i det akuta skedet. Utbredningen av känselbortfall är väsentligen densamma som för kraftnedsättning. Motoriska symtom uppträder oftast samtidigt, men känselnedsättning kan förekomma isolerad. Synnedsättning kan uppträda på ett öga eller på båda ögonen samtidigt. Monokulär synnedsättning till följd av en störning av ögats cirkulation beskrivs oftast som en rullgardin som dras för ena ögat och som i regel försvinner inom sekunder, minuter eller i ovanliga fall några timmar (amaurosis fugax). Synnedsättningen kan vara begränsad till en del av ögats synfält. Synnedsättningen kan också kvarstå permanent. Retningsfenomen som blinkande ljus, stjärnformationer och sicksacklinjer i anslutning till synnedsättningen förekommer men är betydligt vanligare vid migrän och glaukom. Homonym hemianopsi, synnedsättning åt någon av sidorna på båda ögonen samtidigt, kan förekomma som isolerat symtom vid skada i en av hjärnans nacklober. Vanligare är att homonym hemianopsi uppträder tillsammans med andra fokalneurologiska symtom. Visuella hallucinationer kan förekomma vid skador i nack-, hjäss-, och tinningloberna, i ögat och i hjärnpedunkeln. Vid nacklobsskador utgörs hallucinationerna vanligen av ljus, färger, enkla geometriska mönster och rörelser, medan mer komplexa bilder som ansikten och föremål förekommer vid skador i bakre tinningloberna. Hörselnedsättning, dysakusi, och öronsusning, tinnitus, som isolerade symtom förekommer vid skada på innerörat. Det är inte känt i vilken utsträckning isolerad hörselnedsättning har vaskulär orsak, men har associerats till ocklusion av arteria auditoria interna. Hörselnedsättning uppträder tillsammans med andra fokalneurologiska symtom vid skador i hjärnstammen. Dysakusi och tinnitus bedöms som relaterade till slaganfall om de uppträder i kombination eller tillsammans med fokala neurologiska symtom. Kognitiva symtom Svårigheter att förstå eller uttrycka sig i tal eller skrift, dysfasi, uppkommer vid skador i den dominanta hemisfärens pann-, tinning- eller hjässlob. Andra symtom som är associerade till skador i den dominanta hemisfären är svårigheter att läsa, dyslexi, räkna, dyskalkuli och skriva, dysgrafi

12 En störning av varseblivningen av den ena sidan av den egna kroppen och/eller omgivningen, neglekt eller visuospatiell-perceptuell dysfunktion, uppkommer vanligast vid skador i den icke-dominanta hemisfärens hjässlob. Glömska, amnesi, övergående eller permanent, kan i ovanliga fall utgöra det primära symtomet vid slaganfall. Tidigare ansågs amnesi associerat till bilateral skada i det limbiska systemet, oftast som följd av störd cirkulation i båda arteriae cerebri posterior vid ocklusion av toppen av arteria basilaris. Nu finns ökande bevisning för att amnesi kan förekomma vid ensidiga skador i motsvarande område. Amnesi vid slaganfall uppträder oftast tillsammans med andra fokalneurologiska symtom, vanligen utgående från vaskulära skador inom området för den bakre cirkulationen, vertebrobasilaristerritoriet. De flesta fall av transitorisk global amnesi (TGA) anses dock inte bero på cirkulationsstörning. Övriga associerade symtom Huvudvärk, epileptiska anfall, kräkningar och medvetandestörning förekommer i olika utsträckning i det akuta skedet av slaganfall. Huvudvärk uppkommer hos en fjärdedel av alla patienter med akut ischemiskt slaganfall, hos hälften av alla med hjärnblödning och hos nästan samtliga med subarachnoidalblödning. Om huvudvärken är ensidig är den oftast lokaliserad till den skadade sidan, kontinuerlig och molande. Är orsaken ischemiskt slaganfall skall temporalisarterit uteslutas och om intensiv värk förekommer över ena sidan av ansiktet, halsen, ögat, skallen eller bakhuvudet skall kärlväggsavlossning, dissektion, inom karotis- och vertebralisartärerna misstänkas. Huvudvärk kan vara det första och dominerande symtomet vid cerebral venös trombos. Epileptiska anfall förekommer hos c:a 2% av patienterna i samband med insjuknandet i slaganfall, hälften generaliserade och hälften fokala. Epileptiska anfall är vanligare vid hjärnblödning och subarachnoidalblödning än vid hjärninfarkter. Risken är förhöjd för ytterligare anfall efter akutskedet. Kräkningar förekommer vid slaganfall med uttalade bortfallssymtom vid insjuknandet och vid slaganfall som utgår från bakre skallgropen. Kräkningar som uppkommer inom två timmar efter insjuknandet är starkt associerade till hjärnblödning

13 Medvetandestörning är ovanlig i det akuta skedet av slaganfall, men uppkommer vid stora hjärnblödningar och slaganfall som utgår från bakre skallgropen Symtom och förlopp efter insjuknandet De neurologiska symtomens förlopp Vanligen förbättras de neurologiska symtomen successivt under dagar, veckor eller månader. Symtomen kan gå tillbaka helt men i många fall sker endast en partiell förbättring. En mindre andel av patienterna försämras efter ankomsten till sjukhus. Prognosen påverkas av faktorer som initial svårighetsgrad samt patientens ålder. Det är dock omöjligt att säkert avgöra förloppet i det akuta skedet. Fixerad ögondeviation samt medvetandesänkning i samband med insjuknandet talar för ett elakartat förlopp med svullnad i infarktområdet. Tryckökning av svullnad kring hjärninfarkten utgör den främsta dödsorsaken på grund av slaganfall under den första veckan Komplikationer som påverkar förloppet Pneumoni, urinvägsinfektioner Pneumoni är vanligaste dödsorsak från första veckan efter slaganfall. Aspiration, försämrad hostreflex och nedsatt rörlighet i bröstkorgen på den förlamade sidan är bidragande orsaker. C:a 20% av patienterna drabbas av pneumoni i anslutning till akutvårdstillfället. Urinvägsinfektioner förekommer såväl i akutskedet som senare under återhämtningsfasen. Incidensen i sluten vård har rapporterats vara mellan 25% och 44%. Djup ventrombos och lungembolism Ungefär hälften av alla patienter med uttalad förlamning i ena sidan av kroppen utvecklar djup ventrombos under de första 10 dagarna efter slaganfall, i regel i det förlamade benet. Embolisering till lungorna är en viktig dödsorsak efter slaganfall

14 1.2.4 Symtom i återhämtningsfasen efter slaganfall Depression Depression efter slaganfall kan vara en psykisk reaktion på insjuknandet i en allvarlig sjukdom men kan också vara orsakad av hjärnskadan i sig. Symtomen på nedstämdhet uppkommer vanligen inom tre månader och varaktigheten är ofta 1-2 år om tillståndet inte behandlas. Risken för kronisk utveckling är dock stor. Epileptiska anfall Efter akutskedet är risken för epileptiska anfall c:a 5% under det första året och därefter 1-2% per år. Patienter med epileptiska anfall vid insjuknandet, hjärnblödningar och infarkter som omfattar cortex har högre risk för anfall än övriga. Patienter som är funktionellt oberoende har en låg risk för epileptiska manifestationer. Smärta Smärta har många olika orsaker vid slaganfall. Förutom huvudvärk orsakad av kärlskadan, smärta på grund av subluxation i den förlamade sidans axelled, spasticitet, djup ventrombos, trycksår, ischemisk smärta i andra kroppsdelar som angina pectoris och claudicatio intermittens, infarktskanyler och blåskateter förekommer centralt utlöst smärta ofta associerad med någon sensorisk störning. Till skillnad mot tidigare uppfattning är denna smärta inte enbart utlöst vid skada i thalamus. Den centrala smärtan kan inledas omedelbart efter strokeinsjuknandet men kan också börja efter veckor och månader. Central smärta är relativt ovanlig men pålitliga incidensstudier saknas. Demens I epidemilogiska studier har noterats att drygt 5% av patienter över 60 års ålder och drygt 10% över 90 års ålder utvecklade vaskulär demens inom 1 år efter att ha insjuknat i slaganfall. Ålder, utbredning av vita substansförändringar på datortomografi, cerebral atrofi, tidigare infarkter, vänstersidig lokalisation av infarkter samt total infarktvolym är de mest kraftfulla prediktorerna för vaskulär demens. Förebyggande behandling mot slaganfall reducerar risken för vaskulär demens med en tredjedel

15 1.3 Etiologi och patogenes Orsaken till slaganfall är antingen en tilltäppning av ett av hjärnans blodkärl, resulterande i en hjärninfarkt (c:a 85% av alla slaganfall), bristning av ett blodkärl med blödning ut i hjärnvävnaden (c:a 10%) eller ut i det omgivande subarachnoidalrummet (c:a 5%) Orsaker till hjärninfarkt Aterosklerotiska förändringar i hjärnans blodkärl, storkärlssjuka, ledande till antingen tilltäppning av kärlet på plats (trombos) eller till lösgörande av en blodpropp med tilltäppning mer distalt (artär-artär-embolism) är en av de vanliga orsakerna till hjärninfarkt. En särskild betydelse som embolikälla har förträngning av halspulsådern, karotisstenos, vid delningen i en yttre och en inre gren på halsen. Blodproppar utgående från hjärtat, kardiell emboli, är en annan viktig orsak till hjärninfarkt och förekommer särskilt vid förmaksflimmer eller nyligen inträffad hjärtinfarkt. En tredje vanlig orsak till hjärninfarkt är småkärlssjuka, orsakad av väggförtjockning inom de små artärer som utgår från de proximala delarna av de stora hjärnartärerna in mot hjärnans centrala strukturer. Hjärninfarkterna blir typiskt små, lakunära, enligt definitionen mindre än 1,5 cm i diameter. Dessa hjärninfarkter är inte tromboemboliskt orsakade. Bland ovanliga orsaker till hjärninfarkt räknas kärlväggsavlossning (dissektion), migrän, jättecellsarterit med specialformerna temporalisarterit och Takayashu s arterit, antifosfolipidsyndrom, systemisk lupus erytematosus, Sneddon s syndrom och moya-moya, I de flesta fall kan man med hjälp av klinisk undersökning, datortomografi av skallen och uteslutningsmetoden fastställa någon av dessa orsaker till hjärninfarkt. Okänd orsak till hjärninfarkt anses framför allt föreligga när flera mekanismer är tänkbara, t.ex. karotisstenos och kardiell embolikälla, utan att man kan avgöra vilken som har betydelse i det individuella fallet. Vid en tilltäppning av något av hjärnans artärer bortfaller blodcirkulationen i motsvarande kärlområde. Förutom för de lentikulostriatala och andra djupt

16 perforerande artärer är detta bortfall relativt på grund av kollateral kompensatorisk blodförsörjning från närliggande kärlområden. En blodflödesgradient uppstår, där delar av kärlterritoriet med det lägsta blodflödet i regel snabbt infarktomvandlas. Vid en mer måttlig reduktion av blodflödet till c:a 40% av det normala upphör nervcellernas transmittorfunktion och neurologiska bortfallssymtom uppkommer. Om inte blodflödet återetableras i detta område, som brukar benämnas den ischemiska penumbrazonen, dör cellerna successivt inom loppet av några timmar. Särskilt känsliga nervceller kan också skadas vid lindrigare nedsättning av den normala cirkulationen. Vid nedsatt blodflöde skadas funktionen i cellernas energiberoende natriumkaliumpumpar som normalt uppehåller den elektriska spänningen över cellmembranen. Den urladdning av cellerna som blir följden resulterar i aktivering av spänningsberoende kalciumkanaler, frisättning av excitatoriska aminosyror som glutamat och aktivering av receptorstyrda kalcium- och natriumkanaler. Ökningen av kalciumkoncentrationen i cellerna medför en aktivering av program för cellulärt självmord, apoptos. Återetablering av blodflödet genom spontan trombolys medför att ovanstående process avbryts. Beroende på hur lång tid cirkulationen varit avstängd föreligger risk för störning av den normala mitokondriella syremetabolismen med bildning av toxiska syreradikaler som följd. Ökad svullnad i infarktområdet på grund av extracellulärt ödem kan också bidra till den ischemiska skadan Orsaker till hjärnblödning Små mikroaneurysm och lipohyalinos utefter de lentikulostriatala artärerna som försörjer centrala strukturer i hjärnan anses vara den främsta orsaken till hjärnblödning. Förekomsten av mikroaneusrysm är starkt associerad till högt blodtryck. Andra orsaker är arteriovenös missbildning, mikroangiom, amyloid angiopati, kavernösa angiom, akut blodtrycksförhöjning, behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare, trombolys, hemofili och intrakraniella tumörer. För patienter under 50 års ålder är arteriovenösa missbildningar och mikroangiom vanligaste orsak till såväl djupa som ytliga blödningar i stora hjärnan liksom i lillhjärnan och hjärnstammen. Över 50 års ålder utgör mikroaneurysm och lipohyalinos den främsta orsaken. Upp till 70 års ålder är arteriovenösa missbildningar och mikroangiom viktigaste andrahandsorsak

17 1.3.3 Orsaker till subarachnoidalblödning C:a 85% av alla spontana subarachnoidalblödningar orsakas av bristning av intrakraniella aneurysm, 10% av blödning utan aneurysm samt 5% av ovanliga tillstånd. Aneurysmen är inte medfödda utan utvecklas under livet, i regel i arteriella delningsställen i och omkring Willis cirkel. Vanligast är aneurysm vid arteria communicans anterior, och arteria carotis interna. Aneurysm i anslutning till arteria cerebri media är tredje vanligaste lokalisationen medan de i bakre cirkulationen är mindre vanliga. Ovanliga tillstånd som kan orsaka subarachnoidal blödning är cerebrala och durala arteriovenösa missbildningar, antikoagulantiabehandling och arteriell dissektion Riskfaktorer för slaganfall En rad faktorer har visats vara associerade till en ökad risk för slaganfall. En del av dessa är påverkbara, medan andra faktorer som kön och ålder inte kan påverkas. Den viktigaste påverkbara riskfaktorn är hypertoni. Risken för slaganfall dubbleras vid en ökning av diastoliska blodtrycket med 7,5 mm Hg. Förmaksflimmer och diabetes är associerade till en ökad risk för slaganfall. Rökning ökar risken 1,5-2 gånger för män och 2,5-3 gånger för kvinnor. Alkohol medför en ökad akut risk i samband med mycket stort intag av alkohol. Måttlighetskonsumenter har lägre risk än såväl absolutister som storförbrukare. Tät karotisstenos hos patienter med TIA eller lindrig hjärninfarkt har en 10 gånger ökad risk, medan riskökningen för patienter med TIA och lindrig hjärninfarkt utan stenos är c:a 5 gånger. Ålder är den viktigaste icke påverkbara riskfaktorn. Risken för hjärninfarkt vid 80 års ålder är 30 gånger högre än i 50-årsåldern. 1.4 Diagnostik Syftet med diagnostiken vid slaganfall är att Utesluta annan diagnos än slaganfall Lokalisera skadan Fastställa typ av slaganfall Fastställa orsak till slaganfall

18 Ge underlag för beslut om akut och förebyggande behandling och för rehabilitering Utesluta annan diagnos än slaganfall En differentialdiagnostisk bedömning är betydelsefull då andra tillstånd kan kräva en specifik behandling och då prognosen kan vara olika. Upp till 20% av patienter som söker akut för slaganfall har visat sig ha annan diagnos. Några tillstånd som är viktiga att överväga är: Epileptiska anfall med postiktal pares Expansivitet, t.ex. hjärntumör och subduralhematom Hypoglykemi och andra metabola rubbningar Infektioner med feber och allmänpåverkan hos patienter med tidigare etablerad hjärnskada, där fokalneurologiska symtom kan aggraveras pga allmänpåverkan Lokalisera skadan Skadans lokalisation i förhållande till de olika kärlterritorierna fastställs efter bedömning av den neurologiska symtombilden och fynd vid datortomografi och magnetkameraundersökning av hjärnan. För lokalisation till karotisterritoriet talar förekomsten av kognitiva symtom som afasi, alexi, agrafi, akalkuli, agnosi och apraxi vid störningar i den dominanta hemisfären och störning i visuospatial perception (neglekt) i den icke-dominanta hemisfären. Samtidigt debuterande monokulär blindhet talar för att associerade symtom utgår från karotisterritoriet. För övrigt kan föreligga förlamning, känselnedsättning med symtom från ansikte, arm och ben och homonym hemianopsi kontralateralt till skadan. Inom karotisterritoriet är arteria cerebri media oftast engagerad. Typisk symtombild är kontralateral hemipares, afasi eller neglekt, blickriktningspares och hemianopsi. Om minst två av dessa symtom föreligger utgår symtomen sannolikt från mediaterritoriet. Vid engagemang av arteria cerebri anterior dominerar paresgraden i det kontralaterala benet över paresgraden i kontralaterala armen. För lokalisation till vertebralisterritoriet talar förekomsten av bilaterala sensoriska och/eller motoriska symtom, dubbelseende, rotatorisk yrsel i sam

19 band med insjuknandet, ataxi samt kranialnervs- och hjärnstamssymtom som svalgpares, tungpares och dysfagi. Hjärninfarkt inom arteria cerebri posterior medför ofta homonym hemianopsi med makulär ursparning, alternativt homonym övre kvadrantanopsi. Vid skador i hjärnstammen har beskrivits olika pedunkulära, pontina och medullära syndrom. Diplopi och dissocierad nystagmus liksom kranialnervsoch hjärnstamssymtom talar entydigt för hjärnstamsskada. Huvudvärk, yrsel, kräkningar, dysartri, ipsilateral dysmetri och gångataxi talar för cerebellärt engagemang. Den kliniska diagnostiken är betydelsefull även om datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) erbjuder god hjälp vid lokalisationen av en skada. Anledningen är att dessa undersökningar, särskilt datortomografi, inte alltid visar skada i mycket tidigt skede och risken minskar att äldre infarktförändringar som framträder vid dessa undersökningar förväxlas med den akuta processen Fastställa typ av slaganfall Huruvida det aktuella insjuknandet orsakas av en hjärninfarkt eller hjärnblödning avgörs av DT. Den kliniska undersökningen kan många gånger ge en någorlunda säker sannolikhetsdiagnos men slutligt avgörande kräver DT. Det är heller inte möjligt att utan datortomografi (eller obduktion i förekommande fall) ge annat än en ospecificerad strokediagnos (I 64 enligt ICD X). MR anses ännu inte tillförlitlig för att utesluta blödning i tidigt skede. Indelning av slaganfall, särskilt hjärninfarkt, i subtyper ger värdefull information om utbredning, allvarlighetsgrad och prognos. En praktisk och nu alltmer tillämpad klinisk diagnostik är den s.k. Oxfordklassifikationen. Klassifikationen sker enligt fyra huvudtyper, TACI (Total Anterior Cirkulations Infarkt), PACI (Partiell Anterior Cirkulations Infarkt), LACI (Lakunär Infarkt) och POCI (Posterior Cirkulations Infarkt). Innan DT avgjort om den aktuella händelsen utgörs av en blödning eller en infarkt används beteckningarna TACS, PACS, LACS och POCS som uttryck för Syndrom snarare än Infarkt. Total Anterior Cirkulations Infarkt (TACI) karakteriseras av en kombination av följande tre villkor: Kraft- och/eller känselnedsättning i ena sidan av kroppen, ett kognitivt deficit som afasi eller neglekt samt homonym hemianopsi

20 Partiell AnteriorCirkulations Infarkt (PACI) föreligger vid en kombination av två av dessa villkor alternativt enbart vid kognitivt deficit. En Lakunär Infarkt (LACI) karakteriseras av endast motoriska och/eller sensoriska symtom utan kognitiva defekter och utan homonym hemianopsi. Posterior Cirkulations Infarkt (POCI) föreligger vid något av följande symtom: Bilaterala motoriska och sensoriska deficit (t.ex. korsade kranialnervssymtom och hemipares), dubbelseende, cerebellär dysfunktion samt isolerad homonym hemianopsi eller kortikal blindhet. Studier inom Oxford Community Stroke Project har visat att 95% av TACIpatienterna är avlidna eller beroende av andras hjälp för sin dagliga livsföring efter ett år, jämfört med 40% för övriga subtyper. Studier i Lund har visat att infarkterna vid TACI är 5 gånger större än vid PACI och 22 gånger större än LACI. Infarkter vid TACI har den högsta andelen kortikalt engagemang av de olika subtyperna Fastställa orsak till slaganfall Med hjälp av den neurologiska undersökningen, övrig fysikalisk undersökning, DT och vid behov ultraljudsundersökning av halskärl och ekokardiografi kan man fastställa om patientens insjuknande berott på hjärnblödning eller infarkt, och i det senare fallet om det rör sig om storkärlssjuka, kardiell embolikälla, lakunär infarkt, eller ovanlig orsak till hjärninfarkt. Om ingen särskild misstanke finns om ovanlig orsak till hjärninfarkt avgörs om symtomen överensstämmer med lakunär infarkt eller ej. För lakunär infarkt talar sensoriska och/eller motoriska symtom utan förekomst av kognitiva defekter eller homonym hemianopsi. För diagnosen krävs också att DT skall visa infarktstorlek <1,5 cm diameter eller inte visa några aktuella infarktförändringar. För diagnosen storkärlssjukdom alternativt kardiell embolikälla talar motoriska eller sensoriska symtom i kombination med kognitivt deficit och/eller homonym hemianopsi. DT-fynd av aktuell infarkt överstigande 1.5 cm i diameter styrker denna diagnos. Kardiell embolikälla föreligger vid förmaksflimmer eller annat förhållande i anamnes eller status som stöder misstanken. Ekokardiografisk undersökning understöder diagnosen. Om inte kardiell embolikälla föreligger blir slutsatsen ofta storkärlssjukdom. Aterosklerotiska manifestationer vid ultraljudsundersökning av halskärlen stöder denna diagnos. Om ultraljudsundersökning visar karotisstenos som förtränger kärllumen med mer än hälften av sin normala diameter och de

21 aktuella neurologiska symtomen överensstämmer med denna artärs utbredningsområde, kan orsaken bedömas vara storkärlssjuka, karotisstenos. Värk över halsen och med utstrålning mot hjässan och bakhuvudet i samband med insjuknandet, särkilt hos en yngre patient, bör väcka misstanke om dissektion inom samma sidas karotisartär. Ett samsidigt Horners syndrom stärker misstanken. Ultraljud av halskärlen och/eller MR kan avgöra diagnosen. Cerebral ventrombos medför akuta fokala neurologiska bortfallssymtom i ungefär en tredjedel av fallen. Huvudvärk förekommer i 75% och en tredjedel har krampanfall. Datortomografi och MR kan visa utbredda infarktförändringar och blödningsinslag Diagnostiska kriterier, ICD 10 För diagnosen slaganfall används någon av ICD 10-klassifikationerna I61, hjärnblödning, I 63, hjärninfarkt eller I 64, slaganfall som inte specificerats som hjärnblödning eller hjärninfarkt. Klassifikationen I 64 användes endast i de få fall datortomografi eller obduktion inte kunnat utföras. Vid hjärnblödning, I 61, används följande subklassifikation: Hjärnblödning, djup (storhjärnshemisfär) I 61.0 Hjärnblödning, ytlig (storhjärnshemisfär) I 61.1 Hjärnblödning, odefinierad (storhjärnshemisfär) I 61.2 Hjärnstamsblödning I 61.3 Lillhjärnsblödning I 61.4 Intraventrikulär blödning I 61.5 Hjärnblödning, multipel lokalisation I 61.6 Vid hjärninfarkt, I 63, används följande subklassifikation: Hjärninfarkt pga karotisstenos I 63.0 Hjärninfarkt pga övrig storkärlssjukdom I 63.3 Hjärninfarkt pga kardiell emboli I 63.4 Hjärninfarkt pga småkärlssjuka (lakunär) I 63.5 Hjärninfarkt, ovanlig orsak I 63.8 Hjärninfarkt, okänd orsak (flera tänkbara orsaker) I

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 NEUROLOGI CEREBROVASKULÄRA SJUKDOMAR Cerebrovaskulära sjukdomar... 2 Hjärninfarkt stroke...2 Stroke malign expansiv infarkt i a cerebri media...6 Stroke trombos/emboli

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

information om Stroke

information om Stroke information om Stroke Denna informationsbroschyr tillhör: Om stroke På stroke- och neurologisk enhet, plan 10, i Kristianstad finns 24 vårdplatser. Där vårdas du som drabbats av stroke, TIA eller annan

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1

Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1 Stroke En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden STROKE 1 Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-,

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA Stroke En skrift om slaganfall och TIA Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar

Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar Kosta Kostulas Neurologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge TB/Medicin 31 Mar 2015 ver13x. 2hr Innehåll Vad är stroke? Symptom och akut handläggning

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005 POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för stroke 2005 ISBN 978-91-85483-28-0 Artikelnr 2007-114-59 Redaktör David Svärd Text Charlotta Munter Sättning Edita Västra Aros Foton Sidorna 11, 15, 25, 29,

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI CEREBROVASKULÄRA SJUKDOMAR 2 166B Stroke 2 167B Hjärninfarkt ischemisk stroke 2 168B Stroke - malign expansiv infarkt i a cerebri media 7 169B Stroke

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Riktlinjer för behandling av. Stroke och TIA. i Skaraborg 2007. Sjunde upplagan

Riktlinjer för behandling av. Stroke och TIA. i Skaraborg 2007. Sjunde upplagan Riktlinjer för behandling av Stroke och TIA i Skaraborg 2007 Sjunde upplagan Förord Denna sjunde upplaga av Skaraborgs vårdprogram för behandling av patienter med TIA och stroke utgör en lokal anpassning

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

2014-11-10. Erik Campbell. 3 vinjetter

2014-11-10. Erik Campbell. 3 vinjetter Erik Campbell 3 vinjetter 1 Kvinna 83 år Pigg och vital, boende i villa med sonen, ingen hemtjänst Har aldrig rökt. Tidigare/nuvarande sjukdomar: Tablettbehandlad hypertoni. I övrigt frisk. Lördagen den

Läs mer

Cerebrovaskulära sjukdomar

Cerebrovaskulära sjukdomar 374 Per Wester, Umeå Strokecenter, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet, Umeå Margareta Norberg, Staben för verksamhetsutveckling,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Strokemanual. Maj 2009, gäller t o m december 2011. Handläggning av slaganfall vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, och lasarettet i Enköping

Strokemanual. Maj 2009, gäller t o m december 2011. Handläggning av slaganfall vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, och lasarettet i Enköping Strokemanual Maj 2009, gäller t o m december 2011 Handläggning av slaganfall vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, och lasarettet i Enköping Innehåll: Telefonnummer 1 Stroke och övriga cerebrovaskulära sjukdomar

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer