NEURORADIOLOGI medicinakuten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "NEURORADIOLOGI medicinakuten"

Sofia Pålsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 NEURORADIOLOGI medicinakuten

2 Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom

3 Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet (Tumör? Metastas? Abscess?)

4 Akut stroke - utredning Trombolyslarm Urakut CT skalle Blödning Stor infarkt Expansivitet Ev. CT angiografi Ev. CT perfusion Trombolys Ej Trombolyslarm CT skalle Blödning Infarkt Expansivitet MR skalle med diffusion Verifiera infarkt Differentialdiagnoser Infarkt hos cirka 80% Blödning hos cirka 20%

CT perfusion Trombolys Ej Trombolyslarm CT skalle Blödning Infarkt

5 Infarkt Ischemi är ett akut tillstånd med potentiell reversibilitet. Infarkt är ett kroniskt irreversibelt tillstånd. Kring infarkten finns en ischemisk penumbra som kan räddas med snabb revaskularisering Hemorrhagisk omvandling är vanligast inom 6 timmar till 4 dagar (vid trombolys inom 24 timmar). Större blödningar hos upp till 5% Lakunär infarkt Små perforantartärer, 25% kardiell genes. Utgör 15-20% av alla infarkter (främst basala ganglier och thalamus). Finns hos 23% av de 65 år, 89% kliniskt tysta infarkter

6 timmar till 4 dagar (vid trombolys inom 24 timmar).

6 Infarkt CT skalle Upphävd diskrepans mellan grå och vit substans ses hos % inom 3 6 timmar. Inom 24 timmar fås demarkering, svullnad och ett cytotoxiskt ödem Efter 1 vecka fås resorption med likvoromvandling och minskad svullnad MR (diffusion) Diffusion kan (teoretiskt) påvisa en färsk ischemi efter 30 minuter. En färsk infarkt har hög signal (vit), efter cirka 10 dagar inverteras signalmönstret. MR är bra för att identifiera genesen till en infarkt

likvoromvandling och minskad svullnad MR (diffusion) Diffusion kan (teoretiskt) påvisa en färsk ischemi efter 30

7 Infarkt CT perfusion MR eller CT skalle kan inte urskilja penumbran. För att göra detta krävs en perfusionsundersökning. Område med förlängd passagetid (MTT = CBV/CBF) motsvarar penumbran

8 Behandling med trombolys Kan bli aktuell om: Symtom < 4 timmar (Trombolyslarm) Ingen ökad blödningsrisk på grund sjukdom eller annan behandling Ingen påvisad blödning. Blödning är ABSOLUT kontraindikation! Inga andra radiologiska kontraindikationer som expansivitet eller stor infarktutbredning (>1/3 av en hemisfär) Trombolys kan ges intravenöst inom 4,5 timmar efter symtomdebut, intraarteriellt upp till 6 timmar (företrädesvis bakre cirkulationen)

Inga andra radiologiska kontraindikationer som expansivitet eller stor infarktutbredning (>1/3 av en hemisfär)

9 Transitorisk ischemisk attack (TIA) Neurologiskt bortfall som går i spontan regress inom 24 timmar. Inläggning och snabb utredning då risken för stroke är förhöjd. CT skalle ofta normal Karotisstenos CT angiografi av halskärl Stenosgrad >70% av kärldiametern bedöms som signifikant stenos Duplex av halskärl (ultraljud) Flödeshastighet >2,5 m/s bedöms som signifikant stenos

CT skalle ofta normal Karotisstenos CT angiografi av halskärl Stenosgrad >70% av

10 Transitorisk ischemisk attack (TIA) Karotisdissektion Vanligast är en intimaruptur i arteria carotis interna. Drabbar främst yngre (30-55 år). TIA/stroke (20% av stroke hos de yngre än 45 år), lokaliserade smärtor. Horners syndrom CT angiografi i akutskedet Karakteristiskt dubellumen. Kaliberväxling eller snipformad ocklusion MR angiografi vid uppföljning Ödem i kärlväggen

TIA/stroke (20% av stroke hos de yngre än 45 år), lokaliserade smärtor.

11 Blödning Blödningar kan bli expansiva med risk för inklämning Kontakt med neurokirurg CT skalle Hög sensitivitet. En färskt blödning har hög täthet (vit) MR skalle Ej akut. Vid svårvärderad CT kan man komplettera med MR dagtid. Utseendet beror på utförda sekvenser Trombolys är ABSOLUT kontraindicerat vid blödning!

En färskt blödning har hög täthet (vit) MR skalle Ej akut.

12 Spontan parenkymblödning Cirka 15 20% av alla med strokeinsjuknande - Hypertensiv mikroangiopati - Blödning i tumör eller metastas - Kärlmissbildningar - Sekundärt till venös trombos - Drogmissbruk (kokain) Hypertoniblödning, företrädesvis i basala ganglier (cirka 80 %). Atypisk lokal kan vara blödning sekundärt till tumör eller kärlmissbildning och kan kräva vidare uppföljning med CT eller MR

(kokain) Hypertoniblödning, företrädesvis i basala ganglier (cirka 80 %).

13 Subaraknoidalblödning (SAH) Arteriell blödning mellan arachnoidea och pia mater. 85 % av fallen ett spontant rupturerat aneurysm. Plötslig kraftig huvudvärk (åskknall), kräkningar, nackstelhet och påverkat medvetande. Ibland med varningsblödning (warning leak) dagar eller veckor innan!!observera!! En negativ CT utesluter INTE en subaraknoidalblödning! Vid negativ CT och fortsatt klinisk misstanke SKA lumbalpunktion utföras efter tidigast 6 timmar

Plötslig kraftig huvudvärk (åskknall), kräkningar, nackstelhet och påverkat medvetande.

14 Subaraknoidalblödning (SAH) CT angiografi kan påvisa % av aneurysm 2 mm SAH kan kompliceras av vasospasm och påverkan på likvorresorptionen med akut hydrocephalus (upp till 10 % kan behöva permanent ventrikelshunt) Cirka 70 % utvecklar någon grad av vasospasm, cirka 30 % får kliniska symtom. Utvecklas inom 3 4 dagar och kan kvarstå upp till dagar med risk för ischemisk infarkt. Förebyggs med kalciumflödeshämmare

ventrikelshunt) Cirka 70 % utvecklar någon grad av vasospasm, cirka 30 % får kliniska symtom.

15 Subduralblödning (SDH) Venös blödning mellan dura mater och arachnoidea. Avslitning av bryggvener. Barnmisshandel, lättare trauma hos äldre och alkoholister. Huvudvärk, påverkat medvetande, neurologiska bortfall eller konfusion. Behöver inte ha varit avsvimmad Akut < 72 timmar: Subakut 3 dagar 3 veckor: Kroniskt > 3 veckor: Högattenuerande (vit) Isoattenuerande (grå) Lågattenuerande (mörk) Subduralt hygrom som resttillstånd

Huvudvärk, påverkat medvetande, neurologiska bortfall eller konfusion.

16 Traumatiska blödningar Kontusionsblödning Traumatisk blödning till följd av hastig kompression och dekompression av hjärnparenkymet. Vid traumalokalen (coup) eller motsatt sida (contre coup). Progress från en initialt beskedlig bild är inte ovanligt Epiduralblödning Arteriell blödning mellan tabula interna och dura mater. Snabb expansiv effekt med risk för inklämning och död. Illamående, huvudvärk eller somnolens efter trauma. Medvetslöshet där patienten efter uppvaknande ter sig opåverkad (lucent fas) men sedan snabbt försämras.

Progress från en initialt beskedlig bild är inte ovanligt Epiduralblödning Arteriell blödning mellan tabula interna och dura mater.

17 Expansivitet Radiologiska tecken på expansivitet Överskjutning av medellinjestrukturer Kompression eller vidgning av ventriklar Fokalt med utslätning av sulci Herniering över tentoriet, falx eller genom foramen magnum Lumbalpunktion är KONTRAINDICERAD vid akut expansivitet eller på medvetandesänkt patient utan att neuroradiologisk utredning gjorts innan!

tentoriet, falx eller genom foramen magnum Lumbalpunktion är KONTRAINDICERAD vid akut

18 Primär hjärntumör Expansivitet Utgör ca 3-4% av samtliga maligna tumörer MEN den vanligaste solida tumören hos barn Metastas 50% av alla CNS-tumörer hos vuxna. 80% antingen från lungcancer, malignt melanom, bröst- eller koloncancer Abscess Hematogen spridning, lokal infektion eller trauma Vanligtvis anaerob blandflora

19 Således Bortfallssymtom Infarkt? Blödning? CT skalle utan kontrast Vid påvisad SAH eller trombolyslarm CT angiografi med kontrast Retningssymtom Tumör? Metastas? Abscess? CT skalle med kontrast (alternativt MR skalle med kontrast)

trombolyslarm CT angiografi med kontrast Retningssymtom

Relevanta dokument

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom