Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet"

Transkript

1 Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1

2 2 Institutionen för Klin Umeå Un

3 Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen vilka åtgärdats med coiling. Core Curriculum Neurologi 1998 Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande målsättning 5 Preciserade delmål 7 Neurologisk symtomlära 8 Neurologisk undersökning 9 Cerebrovaskulära sjukdomar och TIA 10 Huvudvärk 11 Epilepsi 12 Skalltrauma 13 Coma, inklämning och total hjärninfarkt 14 Rörelsestörningar 15 Demyeliniserande sjukdomar 16 Hjärntumörer 17 Delirium och demens 18 Ryggmärgens sjukdomar 19 Neuromuskulära sjukdomar 20 Yrsel 21 Sömn och sömnrubbningar 22 Perifera nervskador 23 Likvorundersökningar 24 Neurofysiologi 25 Neuroradiologi 26 4

5 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Kursen i neurologi ska ge en god kännnedom om de vanligaste neurologiska och neurokirurgiska sjukdomarna. Efter genomförd kurs ska den studerande självständigt kunna handlägga dessa patientkategorier på en nivå motsvarande AT-läkarens. Målsättningen omfattar också kunskap om undersökningsmetoder inom neuroradiologi och neurofysiologi. Grundläggande neuroanatomiska kunskaper är en förutsättning för att topiskt diagnostisera en skada inom nervssystemet och för att förstå olika neurologiska symtom och sjukdomar. Därför är återkoppling av kunskap som inhämtats tidigare under grundutbildningen viktig. En utförlig anamnes är en hörnsten i neurologisk diagnostik och nödvändig för att kunna genomföra ett riktat neurologiskt status, från vilket hypoteser om skadenivå och möjliga diagnoser byggs, och beslut om fortsatta utredningens utformning och behandling fattas. Praktisk träning i detta neurologiska arbetssätt är en mycket väsentlig komponent i kursen i neurologi. Den kliniska undersökningen kompletteras av olika neuroradiologiska och neurofysiologiska undersökningsmetoder. Tvärtemot missuppfattningen att neurologiska sjukdomar är obotbara finns numera behandlingar vid många neurologiska och neurokirurgiska sjukdomar som t ex epilepsi, rörelsestörningar, migrän, MS, akut stroke och vissa neurodegenerativa sjukdomar. Kursen i neurologi får därför en ökad tonvikt riktad mot terapi. Kursen ska ge de studerande kännedom om det neurologiska och neurokirugiska sjukdomspanoramat på olika vårdsnivåer samt kunskaper om när remittering till specialist eller specialundersökningar är motiverade. För många neurologiskt sjuka svarar primärvården för den första sjukdomskontakten. Distriktsläkaren 5

6 6 handlägger självständigt många vanliga neurologiska symtom och sköter uppföljning av vissa patienter som bedömts eller vårdats av neurospecialist. Vid internmedicinska kliniker på sjukhus utan egen neurologklinik har en betydande del (20-25 %) av patienterna neurologiska sjukdomar. Neurologiska frågeställningar är också vanliga inom rehabiliteringsmedicin, geriatrik och psykiatri. På medicin- och kirurgkliniker handläggs många patienter med akuta neurologiska symtom. En viktig kunskap är därför att adekvat kunna handlägga akuta neurologiska och neurokirurgiska sjukdomstillstånd och avgöra vilka som ska remitteras till regionsjukhus.

7 PRECISERADE DELMÅL Syftet med att precisera delmål är att stimulera studenten till egenstudier och att fungera som riktmärke för eget kunskapsinhämtande och sortering av information utifrån betydelse. Nivåerna kunskap, känna till och ha hört talas om/läst ger grova riktlinjer om de viktigaste momenten inom respektive delområde för en läkare på AT-nivå. Följande huvudrubriker har använts för att tydliggöra respektive sjukdom/symtom: Patofysiologi. Att ha kännedom om sjukdomens orsaker och dess sjukdomsutveckling. Klinik. Att veta vilka symtom eller kliniska diagnoskriterier som kännetecknar en sjukdom. I förekommande fall, t ex epilepsi eller neurovaskulära sjukdomar, innefattas också indelning och klassificering av sjukdomen/symtomet. Handläggning. Rubriken innefattar allt från farmakologisk och kirurgisk terapi till omvårdnads- och rehabiliteringsmässig behandling. Även goda råd för beslut om inläggning, transporter osv innefattas. Utredning. Att veta hur ett symtom eller sjukdom utreds. Rubriken innefattar allt från anamnes och status till laboratorieprover, neurofysiologisk och neuroradiologisk diagnostik. Differentialdiagnoser. Att utifrån patientens symtom känna till vilka sjukdomar som ger liknande sjukdomsbild och veta hur man skiljer dem åt. Psykosocialt omhändertagande. Att kunna uppfatta, beskriva och värdera psykologiska fenomen kring olika sjukdomar och etisk problematik/ställningstagande kring dessa. 7

8 NEUROLOGISK SYMTOMLÄRA 1.1 Störningar av motoriska system. Anatomi. Symtom och statusfynd i relation till lesionens anatomiska lokalisation. Orsaker. 1.2 Störningar av sensoriska system. Anatomi. Symtom och statusfynd i relation till lesionens anatomiska lokalisation. Orsaker. 1.3 Störningar av högre kortikala funktioner. Anatomi. Symtom och statusfynd i relation till lesionens anatomiska lokalisation. Orsaker. Minimental skala. Indikationer för neuropsykologisk undersökning. 1.4 Störningar av kranialnervsfunktioner. Anatomi. Symtom och statusfynd i relation till lesionens anatomiska lokalisation. Orsaker. 2.1 Störningar av autonoma system. Anatomi. Symtom och statusfynd. Orsaker. 8

9 NEUROLOGISK UNDERSÖKNING 1.1 Anamnes. Kunna etablera god patientkontakt och ge adekvat sjukdomsbeskrivning i journaltext. 1.2 Nervstatus. Att praktiskt utföra nervstatus och tolka olika statusfynd. 1.3 Topisk diagnostik. Att utifrån anamnes och status kunna föra ett resonemang kring olika skadenivåer och ange differentialdiagnostiska alternativ. 9

10 CEREBROVASKULÄRA SJUKDOMAR OCH TIA 1.1 Hjärninfarkt, TIA och intrakraniella hematom. Klinik och utredning. Handläggning i såväl akut- som rehabiliteringsfas. Insätta och styra antikoagulantiabehandling. 1.2 Subaraknoidalblödning. Klinik och utredning. Handläggning vid transport till neurointensivvårdsavdelning vid regionsjukhus. 2.1 Stroke och TIA*. Strokeenheter. Principer för omvårdnad och rehabilitering. Psykosocialt omhändertagande. Differentialdiagnoser. Prognos. Epidemiologi och riskfaktorer. 2.2 Sinustrombos. Klinik och utredning. 2.3 Transkraniell doppler. Indikationer 2.4 Ultraljud halskärl. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 3.1 Subaraknoidalblödning. Handläggning avseende neurokirurgi, interventionell radiologi och sekundära komplikationer. 3.2 Intracerebrala hematom. Kirurgisk handläggning. 3.3 Stroke och TIA. Patofysiologi. Aktuella utvecklingslinjer avseende akutbehandling. Ovanliga strokeorsaker (t ex kärlmissbildning, dissektion, migrän, hematologiska och kardiella). 3.4 Transkraniell doppler. Deltaga i patientundersökning. 3.5 Ultraljud halskärl. Deltaga i patientundersökning. 10

11 HUVUDVÄRK 1.1 Vanliga huvudvärksorsaker (t ex migrän, spänningshuvudvärk, postcommotionellt syndrom). Klinik, utredning, differentialdiagnoser och handläggning. 1.2 Åskknallshuvudvärk, symtomatisk huvudvärk, ansträngningsutlöst huvudvärk. Differentialdiagnoser och utredning. 1.3 Kronisk huvudvärk. Differentialdiagnoser och utredning. 2.1 Läkemedelsutlöst huvudvärk, postlumbal huvudvärk. Klinik, utredning och handläggning. 2.2 Hortons huvudvärk, trigeminusneuralgi, temporalisarterit. Klinik, utredning, differentialdiagnoser och handläggning. 2.3 Avgiftning. Klinik och handläggning. 3.1 Vanliga huvudvärksorsaker (se ovan). Epidemiologi och patofysiologi. 11

12 EPILEPSI 1.1 Epileptiska anfallsformer. Indelning och klassificering, klinik, differentialdiagnoser, utredning, handläggning. 1.2 Status epilepticus. Indelning, klinik, handläggning. 2.1 Epileptiska syndrom. Indelning och klassificering, klinik. 2.2 Epilepsikirurgi. Indikationer för utredning. 2.3 Epilepsi. Graviditet. Körkort. Etiologi. Psykosocialt omhändertagande. Lagar och förordningar. Epidemiologi, anfallsutlösande faktorer och prognos. 2.4 Transitorisk global amnesi. Klinik och utredning. 2.5 Antiepileptika. Monitorering. 3.1 Epilepsi. Patofysiologi, 3.2 Epilepsikirurgi. Neurokirurgiska behandlingsmöjligheter. 12

13 SKALLTRAUMA 1.1 Commotio. Klinik, utredning och handläggning. 1.2 Cerebral kontusion/hjärnödem. Klinik, utredning och handläggning. 1.3 Traumatiska blödningar. Klinik, indelning och klassificering, utredning. Handläggning vid transport till neurointensivvårdsavdelning vid regionsjukhus. 2.1 Trauma. Rehabilitering och psykosocialt omhändertagande. 3.1 Traumatiska blödningar. Handläggning vid neurokirurgisk klinik. 3.2 Ökat intrakraniellt tryck. Handläggning vid neurointensivvårdsavdelning. 13

14 COMA, INKLÄMNING OCH TOTAL HJÄRN INFARKT 1.1 Nervstatus på medvetandesänkt patient. RLS-85. Att praktiskt utföra nervstatus och tolka olika statusfynd. 1.2 Strukturellt coma. differentialdiagnoser, utredning och handläggning. 1.3 Inklämning. Indelning och klassificering. Klinik. Handläggning vid transport till neurointensivvårdsavdelning vid regionsjukhus. 1.4 Total hjärninfarkt (hjärndöd). Differentialdiagnoser, definition, utredning, lagar och förordningar. 2.1 Total hjärninfarkt (hjärndöd). Etik. 3.1 Coma. Patofysiologi och prognos. Glasgow coma scale. 3.2 Inklämning. Behandlingsmöjligheter på neurointensivvårdsavdelning och neurokirurgisk klinik. 14

15 RÖRELSESTÖRNINGAR 1.1 Idiopatisk Parkinsons sjukdom. Klinik, differentialdiagnoser, utredning och handläggning i tidig fas. 1.2 Tremor. Differentialdiagnoser, utredning och initial medicinsk handläggning. 2.1 Idiopatisk Parkinsons sjukdom. Handläggning i senfas/ komplikationsfas. Psykosocialt omhändertagande och parkinsonteam. 2.2 Huntingtons sjukdom. Klinik, utredning och handläggning. Genetik. 2.3 Dystoni. Differentialdiagnoser, klinik, utredning, handläggning. 3.1 Idiopatisk Parkinsons sjukdom. Neurokirurgisk handläggning. 3.2 Tremor. Medicinsk och neurokirurgisk handläggning. 3.3 Rörelsestörningar. Patofysiologi 3.4 Ovanliga former av rörelsestörning (t ex multisystematrofi, Wilsons sjukdom, progressiv supranukleär paralys, spinocerebellära ataxier. Klinik, utredning och handläggning. 15

16 DEMYELINISERANDE SJUKDOMAR 1.1 Multipel skleros. Klinik, differentialdiagnoser och utredning. 2.1 Multipel skleros. Handläggning av grundsjukdom och komplikationer. Psykosocialt omhändertagande. 2.2 Spasticitet. Medicinsk och kirurgisk handläggning. 3.1 Multipel skleros. Epidemiologi och patofysiologi. 3.2 Akut disseminerad encefalomyelit. Klinik och utredning. 16

17 HJÄRNTUMÖRER 1.1 Hjärntumörer. Klinik, differentialdiagnoser och utredning hos vuxna 1.2 Hjärntumörer. Handläggning av nyupptäckt tumör och indikationer för remiss. 1.3 Ökat intrakraniellt tryck. Klinik och differentialdiagnoser. 2.1 Hjärntumörer. Indelning och klassificering. Psykosocialt omhändertagande. 3.1 Hjärntumörer. Epidemiologi och handläggning. 17

18 DELIRIUM OCH DEMENS 1.1 Alzheimers sjukdom*. Klinik, differentialdiagnoser, utredning och handläggning. 1.2 Vaskulära demenser*. Klinik, differentialdiagnoser, utredning och handläggning. 1.3 Delirium. Klinik, differentialdiagnoser, handläggning. 2.1 Adult hydrocephalussyndrom. Klinik, utredning, handläggning. 2.2 Wernicke-Korsakoff syndrom. Klinik, utredning, handläggning. 2.3 Demens. Psykosocialt omhjändertagande. 3.1 Ovanliga demenser (t ex Creutzfeldt-Jacob, Picks sjukdom). Klinik och utredning. * Föreläses på andra kurser under grundutbildningen, repeteras på egen hand. 18

19 RYGGMÄRGENS SJUKDOMAR 1.1 Myelopati. Klinik, indelning och klassificering och utredning. Orsaker till akut myelopati och handläggning före transport till specialistklinik. 2.1 Myelopati. Orsaker till kronisk myelopati. 3.1 Myelopati. Handläggning vid specialistklinik. 3.2 Friedreichs ataxi. Klinik. 19

20 NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR 1.1 ALS. Klinik. differentialdiagnoser och utredning. 1.2 Guillain-Barré sjukdom. Klinik, differentialdiagnoser och utredning. Handläggning vid transport till neurointensivvårdsavdelning vid regionsjukhus. 1.3 Myasthenia Gravis. Klinik, differentialdiagnoser och utredning. Initial handläggning vid kris och transport till neurointensivvårdsavdelning vid regionsjukhus. 2.1 ALS. ALS-team och psykosocialt omhändertagande. 2.2 Guillain-Barré sjukdom. Handläggning. 2.3 Myasthenia Gravis. Patofysiologi och differentialdiagnoser. 2.4 Polymyosit. Klinik, utredning och handläggning. 2.5 Hereditära myopatier (Duchennes sjukdom, dystrophia myotonica). Klinik. 3.1 ALS. Handläggning och patofysiologi. 3.2 Guillain-Barré sjukdom. Patofysiologi. 3.3 Kronisk Guillain-Barré syndrom. Handläggning. 3.4 Myasthenia Gravis. Handläggning vid specialistklinik. 3.5 Hereditära myopatier. Orsaker, klinik, utredning, handläggning. 20

21 YRSEL 1.1 Yrsel. Differentialdiagnostik mellan central och perifer yrsel 1.2 Central yrsel. Orsaker. 2.1 Yrsel. Handläggning. 2.2 Perifer yrsel*. Orsaker. * Föreläses på andra kurser under grundutbildningen, repeteras på egen hand. 21

22 SÖMN OCH SÖMNRUBBNINGAR 1.1 Narkolepsi. Klinik. 1.2 Sömnapnésyndrom*. Klinik och utredning. 2.1 Narkolepsi. Utredning. 2.2 Sömnapnésyndrom*. Handläggning. 3.1 Narkolepsi. Handläggning. * Föreläses på andra kurser under grundutbildningen, repeteras på egen hand. 22

23 PERIFERA NERVSKADOR 1.1 Rotkompression*. Klinik, orsak, utredning och handläggning. 1.2 Polyneuropati. Klinik och utredning. 1.3 Entrapment och tryckneuropati. Klinik, orsak, utredning och handläggning. 2.1 Plexusneurit. Klinik och utredning. 2.2 Polyneuropati. Orsaker. 3.1 Charcot-Marie-Tooths syndrom. Klinik och utredning. * Föreläses på andra kurser under grundutbildningen, repeteras på egen hand. 23

24 LIKVORUNDERSÖKNINGAR 1.1 Lumbalpunktion. Indikationer och kontraindikationer. Självständigt kunna utföra. 1.2 Spektrofotometri*. Självständigt kunna tolka. 2.1 Likvorundersökning. Kännedom om indikationer för biokemiska, cytologiska, bakteriologiska och virologiska analyser. 3.1 Likvorundersökning. Indikationer och principer för tapptest och infusionstester. 3.2 Likvorshuntar. Funktion, indikation, komplikationer. * Föreläses på andra kurser under grundutbildningen, repeteras på egen hand. 24

25 NEUROFYSIOLOGI 1.1 EEG. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 1.2 EMG och neurografi. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 2.1 EEG. Deltaga i patientundersökning. Polygrafisk sömnregistrering. 2.2 EMG och neurografi. Deltaga i patientundersökning. 2.3 Hjärnreaktionspotentialer. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. Deltaga i patientundersökning. 3.1 EEG. Fysiologi. Tolkning vid epilepsi och olika typer av encefalopati. Epilepsikirurgisk utredning. 3.2 EMG och neurografi. Klassificering vid polyneuropati. Nivådiagnostik på rot- plexus- eller nervnivå. 25

26 NEURORADIOLOGI 1.1 Datortomografi. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 1.2 MRT. Indikationer och kontraindikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 1.3 Angiografi. Indikationer och kontraindikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 1.4 SPECT. Indikationer. Kunna skriva adekvat remiss. 2.1 Datortomografi. Utseende vid hjärninfarkt, abscess, hjärnblödning, subaraknoidalblödning, neurotrauma och hjärntumör. Deltaga i patientundersökning. 2.2 Angiografi. Deltaga i patientundersökning. Komplikationer vid angiografi. 3.1 MRT. Diffusion, perfusion, angiografi, spektroskopi. 3.2 PET. Indikationer. 26

27 27

28 28

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Medicin V, NEUROSPECIALITETER.

Medicin V, NEUROSPECIALITETER. Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 april 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker

I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker Lärandemål Klinisk medicin IV, Neurospecialiteter. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I.

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 november 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10 1(5) för Stadium III, Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 april 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurologi omfattar nervsystemets, musklernas och sinnesorganens sjukdomar. Neurologiska sjukdomar är vanligt förekommande

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 7-10 november 2016 i Uppsala Neurologiska

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 27-30 november 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I NEUROLOGI (Första utgåva: 2009-09-16) Denna utgåva: REVIDERAD APRIL 2011 1 INNEHÅLL 1. Inledning.1 Neurologi i ett nationellt och internationellt perspektiv.2

Läs mer

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi.

Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi. Delmål version 101015, rev 101029 Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi. Allmänna rekommendationer Vid tillträdandet av och genom hela

Läs mer

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2

Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 V 3 kursv 1 16/1 08.15 09.15 NL/NK Ögon/ÖNH Inf/Derma/Reuma Gemensamt UPPROP * Introduktion 09.15 OBL studentfotografering 10.00 10.55 L Bjartmar Kognitiv

Läs mer

Lärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.

Lärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården. AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och

Läs mer

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

VT11 Kurs 3 T7 II Neurologi 10,5hp Kurstid 7/4-27/5 2011 = obligatoriskt moment Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310

VT11 Kurs 3 T7 II Neurologi 10,5hp Kurstid 7/4-27/5 2011 = obligatoriskt moment Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310 Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310 2011-04-04 2011-04-05 2011-04-06 2011-04-07 2011-04-08 Lokal Förmaket Förmaket 08:15-9:15 Intro Neuro/NKK/Rehab (CW, BR, KSS, Amanuens) 08:15-10:00 Cerebral funktion/topisk

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Serviceproducentens årsrapport 2015

Serviceproducentens årsrapport 2015 Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2015 Skriv ut en blankett för varje linje Besvara frågorna för endast en linje på samma blankett Fyll i uppgifterna för varje linje på en separat blankett

Läs mer

NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013

NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 UNDERVISNINGENS MÅL NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 1. Lära känna neuroradiologiska bilddiagnostiska metoders tillförlitlighet och valprinciper. 2. Lära känna de bilddiagnostiska möjligheterna vid sjukdomar

Läs mer

13-08-28. Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013

13-08-28. Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013 Epilepsi EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013 Epilepsi Epidemiologi Klassifikation Differentialdiagnostik Utredning Behandling Vad är epilepsi? En sjukdom i hjärnan som ger en varaktig predisposition

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Kliniks medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Kliniks medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Kliniks medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-09-30 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 54 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar ÅRSRAPPORT RMPG Neurosjukdomar 2014 Innehåll ÅRSRAPPORT... 1 RMPG Neurosjukdomar... 1 2014... 1 Utvecklingstendenser... 3 Stroke... 3 Mb Parkinson... 3 Epilepsi... 3 Multipel skleros (MS)... 3 Sällsynta

Läs mer

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011 vid erbjuder en vidareutbildning i neurokemi Neurokemiska analyser används vid många utredningar inom neurologi och psykiatri. Den här kursen lär ut vilka analyser som kan

Läs mer

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 7 fall- 30 p- 2 tim Fall l Man46år 5 poäng 3 delar - 3 delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 54 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l - Man 46 år- 3 delar- 5 p Del l En 46-årig tidigare

Läs mer

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111 Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning

Läs mer

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI - HUVUDVÄRK 2 177B Huvudvärk 2 178B Hortons huvudvärk 3 179B Huvudvärk utlöst av ansträngning eller orgasm 3 180B Migrän 4 Huvudvärk vid reversibelt

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

NH NEUROLOGISKA HANDIKAPPORGANISATIONER

NH NEUROLOGISKA HANDIKAPPORGANISATIONER NH NEUROLOGISKA HANDIKAPPORGANISATIONER ADHD-förbundet Hjärnförbundet rf Hjärnskadeförbundet rf Autism- och Aspergerförbundet rf Epilepsialiitto - Epilepsiförbundet ry Muskelhandikappförbundet rf Alzheimers

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

SCHEMA FÖR Höstterminen -16 Vecka 36

SCHEMA FÖR Höstterminen -16 Vecka 36 SCHEMA FÖR Höstterminen -16 Vecka 36 Lokal 5/9: Akademiska sjukhuset, Kammaren ing. 70, bv. Lokal 6/9: Akademiska sjukhuset, Kammaren ing. 70, bv. TID Måndag 5/9 Tisdag 6/9 8.15-9.00 Sjukdomslära 09.00

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

NEURORADIOLOGI En liten introduktion

NEURORADIOLOGI En liten introduktion NEURORADIOLOGI En liten introduktion På medicinakuten Bortfallssymtom (vaskulärt) Infarkt? Blödning? DT hjärna utan iv kontrast Vid påvisad SAH eller trombolyslarm DT angiografi med iv kontrast Retningssymtom

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Frågor och svar vårdval Specialiserad neurologi i öppenvård

Frågor och svar vårdval Specialiserad neurologi i öppenvård Frågor och svar vårdval Specialiserad neurologi i öppenvård Ang ersättning för olika behandlingar vid kronisk migrän Om jag som specialist i neurologi har en patient med kronisk migrän och beslutar mig

Läs mer

Kursplan. Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits. Avancerad nivå Second Cycle

Kursplan. Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits. Avancerad nivå Second Cycle Dnr: G25 50/11 Kursplan OM6000, Blödnings- och trombossjukdomar, 15 högskolepoäng Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer vid vård av Multipel Skleros (MS) och Mb Parkinson Kunskapsseminarium i samverkan med Socialstyrelsen 445 661 invånare 3 akutsjukhus och 43 VC, (varav 9

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer