Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Transkript

1 MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet inom EU och befinner sig i stark utveckling. Specialiteten omfattar påvisande och värdering av sjukliga förändringar och funktionsstörningar inom centrala och perifera nervsystemet, autonoma nervsystemet, vissa sinnesorgan och muskulaturen. Klinisk neurofysiologi har nära samarbete med övriga neurospecialiteter och med ett flertal andra specialiteter inom såväl sluten- som öppenvård. Diagnostiken omfattar patienter i alla åldrar. En ökande del av verksamheten utgörs av akutverksamhet, intensivvård och intraoperativ monitorering. Den neurofysiologiska konsultationen innebär att den kliniske neurofysiologen utformar och genomför ett utredningsprogram för kartläggning, analys och prognosbedömning av de störningar, som orsakat patientens problem. Härvid krävs breda kunskaper inom olika kliniska specialiteter. Huvudsakligen används elektrofysiologiska metoder, men annan metodik ökar i omfattning. Den snabba tekniska utvecklingen, inte minst inom digital signalanalys, ökar hela tiden den diagnostiska metodarsenalen och indikationerna för att utföra vissa undersökningar vidgas. Detta innebär att forskning och metodutveckling utgör en stor del av kompetensområdet. Alla kliniker inom specialiteten har ett regionalt övergripande ansvar för neurofysiologisk diagnostik. Konsultation på distans kräver kunskaper om digital teknik och nätverkskommunikation. Professionella kompetenskrav De professionella kompetenskraven innehåller krav rörande medicinsk kompetens, kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens och administrativ kompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Som komplement till detta finns en precisering av kraven för specialistkompetens i ett dokument, som kontinuerligt revideras av Svensk Förening för Klinisk Neurofysiologi. ( Preciserade krav för specialistkompetens, SFfKNF)

2 Medicinsk kompetens Den blivande specialisten skall under sin specialiseringstjänstgöring tillägna sig de kunskaper och färdigheter inom det neurofysiologiska området, som är nödvändiga för att självständigt kunna bedriva klinisk neurofysiologisk verksamhet. För detta krävs ingående kunskap om nervsystemets anatomi, fysiologi och utveckling, om sjukdomar och skador i nervsystemet och muskulaturen samt patofysiologiska mekanismer. Vidare krävs teoretiska kunskaper om och praktisk färdighet i neurofysiologiska metoder samt relevanta kunskaper i t ex digital teknik och nätverkskommunikation. Den kliniske neurofysiologens dialog med de remitterande kollegorna är viktig, varför utbildningen skall innefatta träning i utformande av neurofysiologiska utlåtanden samt presentationer vid ronder och kliniska konferenser. Kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens och kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete En specialistkompetent läkare förutsätts utöver klinisk/medicinsk kompetens även besitta en lång rad kunskaper, färdigheter och insikter rörande relationer till andra människor, sin funktion i organisationen, samt det egna förhållandet till en ständig kunskapsutveckling. Den blivande specialisten skall under sin specialiseringstjänstgöring därför erövra kompetens inom kompetensområdena ledarskap, kommunikativ förmåga, samt medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Detta är stora och svårdefinierade områden. De delmål som anges ska ses som särskilt viktiga och mätbara indikatorer. De speglar bara en del av de önskvärda krav och möjliga inlärningsmoment som finns. Utbildningsstruktur Specialiseringsutbildningen är målstyrd. Det är verksamhetschefens ansvar att tillsammans med STläkaren tillse att en personlig studieplan utformas i enlighet med specialitetens målbeskrivning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Verksamhetschefen ansvarar för att ST-läkaren erhåller den sidoutbildning som studieplanen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålles i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Verksamhetschef och studierektor skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters studierektorer och handledare. Varje ST-läkare skall ha en handledare. Handledaren skall verka för att ST-läkaren tar ett aktivt ansvar för sin kompetensutveckling samt

3 vara ett stöd för ST-läkaren i yrkes-rollen som läkare. Ett sätt härvidlag är att positivt stödja STläkarens självutvärdering. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande utvärderas och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet. En lämplig form för detta är bl a genom regelbundna utvecklingssamtal. Uppfyllande av målbeskrivningen kräver sidoutbildning inom neurologi. Sidoutbildningen skall ge ST-läkaren de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna bedöma anamnes, symptom och kliniska fynd delgivet via en remiss och därigenom kunna planera och utföra en relevant neurofysiologisk undersökning. Tonvikten under sidoutbildningen bör ligga på att träna ST-läkarens förmåga att rutinerat genomföra och bedöma anamnes och neurologstatus på barn- och vuxenpatienter samt bibringa ST-läkaren ökad kompetens inom neurologin. Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså ska deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser och liknande ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som bidrar till att kraven i målbeskrivningen uppfylles.

4 II. Preciserade delmål Definitioner Med Litteratur avses såväl böcker som vetenskapliga tidskrifter, artiklar och annan information Uttrycket Utbildningsdokumentation innefattar: En sammanställning av genomförda utbildningsmoment, ställda i relation till målbeskrivningen Dokumenterade handledarsamtal Ifylld loggbok (checklistor) medsittning ( sit-in ) Exempel på egenhändigt utförd skriftlig dokumentation som t ex remissvar, sammanställning av litteraturöversikter mm Intyg om godkända kurser Skriftlig självvärdering Medicinsk kompetens Att ha god kunskap om de vanligast förekommande metoderna använda inom klinisk neurofysiologi. För Kurser i diagnostiska detaljer se separat dokument metoder ( Preciserade krav för specialistkompetens, SFfKNF). Att ha god kunskap om indikationerna för, utförande av och tolkning av de vanligast förekommande kliniskt neurofysiologiska undersökningarna. Kurser i diagnostiska metoder Dokumenterade föreläsingar inom ämnet Att ha kännedom om mindre vanliga kliniskt neurofysiologiska metoder. För detaljer se separat dokument ( Preciserade krav för specialistkompetens, SFfKNF). inom relevanta områden Kurser i diagnostiska metoder Tjänstgöring/ studiebesök på annan enhet Dokumenterade presentationer av nyheter 4 Att ha god kunskap om för specialiteten relevanta sjukdomstillstånd och de krav som dessa ställer på neurofysiologisk diagnostik. Sidoutbildning i neurologi och närliggande specialiteter Ronder 4

5 5 Att ha goda kunskaper i teoretisk neurofysiologi och patofysiologi Kurser Undervisning av t ex randande läkare, läkarstuderande och BMA 6 Att ha för verksamheten relevanta kunskaper i mätteknik, elektronik, signalanalys, digital teknik och nätverkskommunikation Kurser 7 Att självständigt kunna utforma och genomföra neurofysiologisk utredningsgång vid olika sjukdomstillstånd Diskussion med patientansvarig läkare och kollegor, t ex vid kliniska konferenser och ronder Randutbildning 8 Att kunna utvärdera och införa nya metoder i klinisk praxis Samarbete med andra enheter Deltagande i internationella kongresser 9 Att ha kunskap om logistiken såväl inom en neurofysiologisk verksamhet som gentemot andra verksamheter Administrativa uppgifter, t ex remissbedömning, schemaläggning 0 Ha kunskap om medicinsketiska principer och juridiska föreskrifter Kurser 5

6 Att ha kännedom om administration och ekonomi vid en neurofysiologisk enhet Kliniskt och administrativt arbete under, t ex följa VC under en vecka Kurs i administration och ledarskap Delta i klinikbudgetarbete vid ett årstillfälle Att skapa rutiner för att följa relevant medicinsk litteratur och kunna tillgodogöra sig nya rön Regelbundna litteraturstudier, inkl Internetanvändning Presentationer, t ex litteraturreferat Dokumenterade presentationer Kommunikativ kompetens Att uppnå god förmåga att kommunicera med kollegor och andra medarbetare i form av utarbetande av information till kollegor och övriga berörda parter, t ex remissvar, metodbeskrivningar Rondansvar genomförd skriftlig kommunikation Att uppnå god förmåga att på ett pedagogiskt sätt förmedla kunskap till kollegor och medarbetare Undervisning av t ex studenter, läkare och andra yrkeskategorier Muntlig presentation av olika ämnen för kollegor och personal på kliniken Rondansvar Kurs i presentationsteknik, inkl digital AV-teknik undervisning och muntliga presentationer 6

7 Ledarskapskompetens och administrativ kompetens Att kunna organisera sin egen och enhetens verksamhet samt kunna medverka till Kurser i ledarskap och utveckling av den egna och administration enhetens arbetssätt Administrativt ansvar Att kunna utöva medicinskt ledarskap inom en enhet för klinisk neurofysiologi Delegerade ledningsuppgifter under Projektansvar Att kunna handleda kollegor och andra yrkeskategorier suppgifter Handledarutbildning utvärderade handledaruppdrag Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Att kunna kritiskt värdera vetenskapliga artiklar, Deltagande i Dokumenterat deltagande i utvärdera ny kunskap och seminarier och seminarier och kongresser uppnå ett vetenskapligt kongresser förhållningssätt Att besitta kunskap om medicinsk forskningsarbete samt att kunna planera och deltaga i vetenskapliga och verksamhetsutvecklande studier Aktivt engagemang i forskningsprojekt Aktivt deltagande i utvecklingsarbete, t ex metodutveckling Kurser i forskningsmetodik vetenskapligt arbete utvecklingsarbete Att ha kännedom om principerna för kvalitetssäkring på en neurofysiologisk enhet Aktivt deltagande i kvalitetssäkringsarbete Kurser i kvalitetssäkring 7