BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om behandling, prevention och (re)habilitering av barn och ungdomar med sjukdomar, skador och utvecklingsrubbningar i centrala och perifera nervsystemet eller i muskulaturen och övriga rörelseapparaten. Specialiteten omfattar såväl öppen som sluten vård och inkluderar såväl akuta som kroniska sjukdomar. Diagnostiken baseras i hög grad på analys av sjukhistoria och noggrann somatisk och neurologisk undersökning kompletterad med bl a biokemiska, neurofysiologiska och neuroradiologiska undersökningar. Specialisten i barn- och ungdomsneurologi med habilitering förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Specialisten i barn- och ungdomsneurologi med habilitering samverkar inom sjukvården med specialiteterna klinisk neurofysiologi, neuroradiologi, neurokirurgi, barn- och ungdomspsykiatri - speciellt barnneuropsykiatri, klinisk genetik, barn- och ungdomskirurgi, ortopedi, röst- och talrubbningar, ögonsjukdomar - särskilt neurooftalmologi, klinisk fysiologi, klinisk farmakologi och neurologi. Inom hälsovården sker samverkan med barn- och skolhälsovård. Dessutom sker samverkan med barnomsorg, socialtjänst, andra i handikappvården involverade myndigheter och institutioner samt med föräldraorganisationer och andra intresseorganisationer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Efter genomgången specialistutbildning skall ST-läkaren ha förvärvat färdighet och erfarenhet i etiologi (inkl genetisk bakgrund), epidemiologi, patogenes, patofysiologi, symtomatologi, diagnostik och differentialdiagnostik liksom behandling och prognos beträffande sjukdomstillstånd och andra störningar engagerande centrala och perifera nervsystemet samt muskulaturen och övriga rörelseapparaten. Speciellt krävs ingående kännedom och erfarenhet beträffande bedömning av normal psykomotorisk utveckling inkl normalvariationer samt utvecklingsavvikelser

2 funktionsnedsättningar som nämnda tillstånd ger vad gäller motorisk och kognitiv förmåga, kommunikation, socialt samspel, perception och inlärning samt beteende och det dagliga livets aktiviteter habiliteringens olika verksamhetsgrenar, dvs den medicinska, tekniska, sociala, pedagogiska och psykologiska för att kunna vidtaga lämpliga stödoch behandlingsåtgärder hur andra medicinska specialiteter kan bidraga med åtgärder för att minska funktionsnedsättningen. förmedlande av information om skada och sjukdom samt dess konsekvenser i form av funktionsnedsättning, behandling och prognos till barn/ungdom, anhöriga, lärare, kommun, försäkringskassa samt andra berörda teamarbete och medicinsk ledning av ett arbetslag inom barn- och ungdomshabiliteringen. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom klinisk neurofysiologi och neurologi är nödvändig eftersom specialisten måste ha goda kunskaper om den patofysiologiska bakgrunden till neurologiska sjukdomstillstånd (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning

3 Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Inom specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra - bedömning av mental, motorisk och social utveckling hos barn

4 - fullständig neurologisk undersökning - medfödda missbildningar i nervsystemet inkl olika typer av hydrocefalus - psykisk utvecklingsstörning - utvecklingsavvikelser - DAMP-problematik - autism - anfallssjukdomar, speciellt epileptiska kramper - rörelsehandikapp, t ex cerebral pares, led- och skelettmissbildningar - infektioner i nervsystemet och dess följder - traumatiska och toxiska skador på nervsystemet och dess följder - neuromuskulära sjukdomar - neurometabola-, neurodegenerativa- och neuroimmunologiska sjukdomstillstånd - neurogenetiska tillstånd inkl kromosomrubbningar - huvudvärk - klinisk diagnostik av tumörer i nervsystemet - planering för habilitering och rehabilitering av barn och ungdomar - krisreaktioner B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggningen/utförandet av - neurofysiologiska undersökningar såsom EEG inkl specialregistreringar, evoked potentials, EMG och neurografi - kirurgisk och onkologisk behandling av tumörer i nervsystemet - cerebrovaskulära sjukdomstillstånd och deras behandling - den preoperativa utredningen och kirurgiska behandlingen av terapiresistent epilepsi - kirurgisk behandling av hydrocefalus och ryggmärgsbråck - ryggmärgssjukdomar och ryggmärgsskador och deras habilitering - genetisk rådgivning - smärttillstånd - nutritionsproblem - sömnrubbningar - tal- och språkstörningar - speciella inlärningssvårigheter inkl dyslexi

5 - inverkan på barnets utveckling av andra funktionsnedsättningar, t ex syn och hörsel - habilitering vid svår hjärnskada - utformning av vårdprogram C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om - neuroradiologiska undersökningsmetoder - ortopediska behandlingsmetoder vid parestillstånd och skelettmissbildningar - urologiska behandlingsmetoder vid neurogena blåsrubbningar - mindre vanliga barnneurologiska sjukdomar - samhällsdebatten och samhällsbeslut rörande barns hälsa och utveckling Inom klinisk neurofysiologi ST-läkaren skall under utbildningstiden lära sig att - under handledning bedöma EEG hos friska, normala barn och med denna bakgrund kunna bedöma avvikelser i EEG-mönstret hos barn med de vanligaste epilepsityperna - skilja mellan myopatiska och neuropatiska EMG-fynd - bedöma neurografier, fr a avvikelser beträffande motoriska och sensoriska nervledningshastigheter - nivådiagnostisera olika typer av pareser - känna till indikationerna för och förstå innebörden av avvikelser beträffande visual, somatosensory och brain stem evoked potentials Inom neurologi ST-läkaren skall under utbildningstiden deltaga i utredning, diagnostik och behandling av - epilepsier och pseudoepileptiska tillstånd - cerebrovaskulära sjukdomar - dystona tillstånd - multipel skleros - myasthenia gravis - akuta myelopatier - skalltrauma - medvetandestörningar