MÅLBESKRIVNING. Klinisk Neurofysiologi

Transkript

1 MÅLESKRIVNING Preciserade delmål till Utbildningsboken inom Klinisk Neurofysiologi Preciserade delmål.doc 1(5)

2 Uppdatering av målbeskrivningens Preciserade delmål till Utbildningsboken inom Klinisk neurofysiologi Denna revision har tillkommit på uppdrag av styrelsen för Svensk Förening för Klinisk Neurofysiologi efter önskemål från SPUR-inspektörerna. Revisionen är framarbetad av en studierektorgrupp inom klinisk neurofysiologi under hösten Preciserade delmål.doc 2

3 Preciserade delmål Kapitel 3:4-3:6, UTILDNINGSOK i klinisk neurofysiologi. Specialisten i klinisk neurofysiologi skall:. Självständigt kunna handlägga/utföra De här redovisade undersökningarna utförs rutinmässigt vid de neurofysiologiska centrallaboratorierna. ST-läkaren skall uppnå sådana kunskaper och färdigheter att han/hon självständigt kan utföra dessa undersökningar och bedöma resultatet samt sätta detta i relation till patientens sjukdom. ST-läkaren skall vidare kunna avgöra när en mer erfaren specialist bör konsulteras vid oväntade eller svårtolkade resultat.. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggningen/utförandet av lla specialister förväntas inte självständigt behärska nedanstående undersökningsmetoder eftersom de är mindre vanligt förekommande på flertalet centrallaboratorier. ST-läkaren bör dock få ingående kännedom om på vilka indikationer dessa metoder skall användas och bör under sin fortsatta tjänstgöring bli allt mer självständig i utförandet och bedömningen av dessa undersökningar.. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggningen/utförandet av Här redovisas undersökningar som är mindre vanligt förekommande och inte utförs på alla centrallaboratorier. ST-läkaren skall dock få sådan kunskap om dessa undersökningar att han/hon kan bedöma när det är av värde att utföra denna undersökning och vart man då skall vända sig, om metoden inte finns på det egna laboratoriet Preciserade delmål.doc 3

4 Neurofysiologiska undersökningar ordnade efter undersökningsteknik: Kat. Elektroencefalografi (EEG) EEG, vilo respektive sömnundersökningar hos vuxna, barn och i nyföddhetsperioden, med hyperventilation och fotostimulering EEG med reaktionstidsbestämning Långtidsregistrering av EEG (inkl videoövervakning) Kontinuerlig EEG-övervakning av hjärnfunktionen i samband med intensivvård Kvantitativ frekvensanalys av EEG (qeeg) vancerade metoder för EEG-analys, t ex koherensanalys Elektromyografi (EMG) och neurografi (ENeG), mm EMG i extremitets- och bålmuskler (inkl paravertebrala), samt bulbära muskler Kvantitativ analys av motor-unit-potentialer Singel-fiber-EMG med jitteranalys, vid stimulering/volontär aktivering Neurografi, motorisk och sensorisk, med ytelektroder Repetitiv nervstimulering Magnetstimulering Kvantitativ sensorisk testning (QST) av perceptionströsklar för temperatur och vibration EMG i analsfinktermuskulatur Direktstimulering av muskel linkreflex Reflexundersökningar, t ex H-reflex, masseterreflex Phrenicusstimulering EMG-vägledning vid injektion av botulinumtoxin edömning av autonoma nervsystemet med RR-intervall EMG av speciella muskler, t ex larynx, ögonmuskler och diafragma Singel-fiber-EMG med kvantitativ bedömning av fibertäthet estämning av nervledningshastighet i långsamt ledande fibrer Neurografi med nålelektroder, t ex vid Mortons metatarsalgi Metoder för muskelkraftmätning Neurofysiologisk analys av dystonier Kvantitativ rörelseanalys Muskelbiopsi Mikroneurografi Makro-EMG edömning av autonoma nervsystemet med SSR (sympathetic skin response) Sömnutredningar Multipelt sömnlatenstest (MSLT) Polysomnografi Sömnapnéanalys Utredning av sömnrubbningar med bl a aktigrafi Hjärnreaktionspotentialer Visuella hjärnreaktionspotentialer (VEP) Somatosensoriska hjärnreaktionspotentialer (SEP) uditiva hjärnreaktionspotentialer (EP) och (EP) Kognitiva hjärnreaktionspotentialer Preciserade delmål.doc 4

5 Epilepsikirurgiutredning Extrakraniell EEG-monitorering av anfall (inkl videoregistrering) Intrakraniell EEG-monitorering av anfall (inkl videoregistrering) Kortikografi Funktionell kortikal stimulering EEG med specialavledningar t.ex. sfenoidalavledningar Intracerebrala EEG-registreringar Subdurala avledningar av EEG Dipolanalys med utgångspunkt från EEG mytaltest (WD) under EEG och videoövervakning Iktal och interiktal SPET med subtraktionsanalys Multimodal bildanalys Dipolanalys från MR-modell Intraoperativ elektrofysiologi Intraoperativ monitorering (IOM), med t.ex. EEG, SEP, MEP och neurografi Vagusstimulering Stereotaktiskt lokaliserad registrering/stimulering Neurofysiologiska undersökningar av funktionen i bäckenbotten Sakrala reflexer som t ex bulbokavernosusreflex Neurografi i n pudendus (pudenduslatens) Sensoriska trösklar i sakrala segment Yt-EMG i samband med urodynamiska studier låssfinkter-emg med nålelektrod Magnetencefalografi (MEG) MEG Ögonundersökningar Elektroretinografi (ERG) Elektrookulografi (EOG) Funktionell neuroimaging Singelfotonemissionstomografi (SPET) för mätning av cerebralt blodflöde SPET för kvantifiering av cerebrala receptorer Positronemissionstomografi (PET) för mätning av cerebral metabolism PET för kvantifiering av cerebrala receptorer Funktionell magnetisk resonanstomografi (fmri) Preciserade delmål.doc 5