FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

Transkript

1 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningen för denna kärnverksamhet är att företagshälsovården bedriver hälsovård, medicinsk och psykosocial rådgivning samt sjukvård i sådan omfattning att en preventions- och rehabiliteringsverksamhet kan garanteras. Företagsläkarens roll är att svara för den medicinska verksamheten. Utifrån detta perspektiv skall läkaren kunna verka i team eller projektgrupper tillsammans med specialister ifrån andra yrkesområden inom och utom den egna företagshälsovårdsenheten. Därutöver kan läkaren ha en ledande administrativ roll inom företagshälsovårdsenheten. Företagsläkarens verksamhetsfält är det enskilda företaget/organisationen och dess anställda. Läkarens roll är att som medicinsk rådgivare på olika sätt verka för en god hälsa och arbetsförmåga hos de anställda. Härvid arbetar läkaren såväl ur ett individperspektiv som på grupp- och organisationsnivå i nära anslutning till verksamheten. Specialistkompetens i företagshälsovård förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon specialitet med omfattande patientkontakter. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Företagsläkaren skall kunna medverka till att arbetsgivarens lagstadgade rehabilitering samordnas med den offentliga vårdens medicinska och socialtjänstens sociala rehabilitering. För detta krävs goda kunskaper i och förmåga att överblicka hälso- och sjukvårdssystemet. På liknande sätt måste företagsläkaren vara förtrogen med arbetet inom försäkringskassan och socialtjänsten samt arbetsvårdande myndigheter. Företagsläkaren skall således kunna samverka med berörda myndigheter samt andra medicinska specialiteter, särskilt yrkes- och miljömedicin, rehabiliteringsmedicin och allmänmedicin.

2 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialiteten företagshälsovård baseras på en bred medicinsk kompetens där företagsläkaren utifrån ett generalistperspektiv skall ha kunskap och färdighet för bedömning och handläggning av de vanliga sjukdomarna hos den yrkesverksamma befolkningen. Därutöver skall företagsläkaren ha fördjupade kunskaper om hur faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan och arbetsförmågan hos de yrkesverksamma. Goda kunskaper krävs också i hälsobefrämjande arbete, prevention samt rehabilitering. Specialiteten är således särskilt inriktad på sambandet arbetsmiljö - hälsa och på prevention och rehabilitering av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Företagsläkaren arbetar antingen som anställd i företaget (intern stabsfunktion) eller som en extern konsult. I bägge fallen är yrkesrollen att vara en rådgivande expertresurs för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Detta ställer stora krav på integritet och god förmåga att kunna hantera känsliga sekretess- och integritetesfrågor i samspelet individ, facklig organisation och företagsledning. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Specialistutbildningen skall syfta till att ge en för alla företagsläkare gemensam kunskapsbas, som får kompletteras efterhand beroende på under vilka faktiska förhållanden arbetet bedrivs.

3 Sidoutbildning För att uppfylla kraven för specialistkompetens är sidoutbildning inom yrkesmedicin nödvändig. Viss del av denna utbildning kan bytas mot yrkesdermatologi. Sidoutbildningen skall ge fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsa och arbetsförmåga. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. För att uppnå specialistkompetens inom företagshälsovård är teoretisk utbildning i form av Arbetslivsinstitutets företagsläkarkurs, eller motsvarande utbildning nödvändig. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

4 II. Preciserade delmål Specialisten i företagshälsovård skall A. Självständigt och i team/projekt kunna - undersöka medicinska samband arbete - hälsa samt göra riskbedömningar som en del av arbetsgivarens internkontroll. Resultaten skall på ett övertygande sätt kunna kommuniceras till berörda intressenter såsom individ, grupp, facklig organisation och företagsledning - hantera känsliga sekretess- och integritetsfrågor i samspelet individ, facklig organisation, arbetsgivare etc. Förhållningssättet skall beakta de yrkesetiska regler som gäller för läkares yrkesutövning - hjälpa arbetsgivaren, dvs företagsledningen eller motsvarande, att utforma olika policy och åtgärdsprogram för t ex riskfaktorer i arbetsmiljön, rehabilitering, kränkande särbehandling samt narkotika/droger inklusive alkohol och tobak - svara för den övergripande och tidiga rehabiliteringen med tonvikt på den yrkes- och arbetsplatsinriktade delen - utbilda chefer, arbetsledare och anställda allt efter uppdragsgivarens behov - bedriva hälso- och sjukvård i sådan omfattning så att en fullgod prevention och rehabiliteringsverksamhet kan garanteras - fungera som arbets- och miljömedicinens primärkontakt - utforma lämpliga strategier för hälsoupplysning och kunna medverka som informatör och kunskapsspridare i företagens friskvårdsarbete. B. Ha god kännedom om - socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvårdens organisation. Kännedomen skall ge förutsättningar för ett samverkande nätverk - svensk arbetsrättslagstiftning, kollektivavtal m m - arbets- och miljömedicin - det enskilda kundföretagets verksamhet, organisation, villkor och interna kultur

5 - företagshälsovårdens speciella roll som extern konsult eller inbyggd stabsfunktion. C. Vara orienterad om - hälsoekonomiska grundbegrepp, personaladministration, företagsekonomi, organisationsmedicin, riskanalys och riskvärdering Teoretisk utbildning För specialistkompetens krävs en teoretisk utbildning som utgörs av genomgången och godkänd företagsläkarkurs vid Arbetslivsinstitutet eller motsvarande (se utbildningen).