Anställningsavtalets form brukar skifta från ganska omfattande dokument till några rader med

Transkript

1 RÅD OCH NORMER VID ANSTÄLLNING SOM FÖRETAGSLÄKARE Denna information riktar sig i första hand till läkare som avser ta anställning som företagsläkare inom den privata sektorn, men under varje avsnitt kommenteras de speciella förhållanden som föreligger vid anställning inom AB Previa och i kommunal anställning. Som en bilaga finns mall till enskilt anställningsavtal som kan användas som checklista. Allmänt Verksamheten som företagsläkare skiljer sig i många avseenden från annat läkararbete, inte bara när det gäller arbetets art utan kanske i första hand i fråga om de organisatoriska formerna för arbetet. För att få en allmän uppfattning om arbetsuppgifterna inom FHV rekommenderas ett studium av Socialstyrelsens målbeskrivning om den medicinska specialiteten företagshälsovård. Även på läkarförbundets hemsida ( kan värdefull information hämtas. Det är viktigt att läkarförbundet alternativt lokala företrädare för företagsläkarna (SFLFs kansli kan vid behov lämna namn på dessa) kontaktas innan man tar an- ställning för information om det råder speciella förhållanden vid den aktuella arbetsplatsen. Även företrädare på befattningen bör kontaktas. Anställningen En företagsläkarbefattning utannonseras i allmänhet som andra läkarbefattningar i Läkartidningen, i annan fackpress eller i dagspressen. Ansökningsförfarandet skiljer sig inte heller från vad som normalt tillämpas, det vill säga att förutom själva ansökningshandlingen bör meritförteckning insändas utvisande kompetens och erfarenhet. Att märka är att ansökningshandlingar inom den privata sektorn inte är offentliga handlingar. Man kan således inte formellt ställa krav på att få uppgift om medsökande. Inom den privata sektorn har arbetsgivaren fria händer att välja bland de sökande och någon form för att överklaga beslut föreligger inte. Vissa undantag från denna huvudprincip finns dock i jämställdhetslagen och anställningsskyddslagen (LAS). Anställningsavtalet Vid anställningstillfället brukar normalt råda en atmosfär av samförstånd, som kan medföra att vissa anställningsfrågor blir oreglerade ("det skall nog ordna sig") eller endast blir muntligen överenskomna. Detta samförstånd kan snabbt förbytas i misstämning när det visar sig att det blivit missförstånd eller att det inte "ordnat sig". Likaså kan en ny företagsledning eller ny ägare till företaget ställa sig oförstående till sådana tidigare gjorda överenskommelser. Även om en muntlig överenskommelse juridiskt sett är lika bindande som en skriftlig, visar all erfarenhet att många problem undviks om man dokumenterar allt man är överens om i anställningsavtalet, även småsaker. Vissa anställningsförhållanden framgår av tjänstereglemente eller kollektivavtal till vilket i så fall skall hänvisas. En anställning skall alltså alltid bekräftas med en skriftlig överenskommelse! Anställningsavtalets form brukar skifta från ganska omfattande dokument till några rader med

2 bekräftelse på anställningen och ingångslönen. De blanketter som används är i allmänhet inte lämpliga för företagsläkaranställningar (såvida inte särskild blankett finns). Läkarförbundet rekommenderar att man upprättar ett särskilt avtal där bilagda punkter - som nämnts inledningsvis - kan vara förebild och eller checklista. Anställningsavtalets innehåll Kollektivavtal, arbetsmarknadens praxis och rekommendationer är de ramar som är vägledande för innehållet i ett tjänsteavtal. Läkarförbundet sluter kollektivavtal om löner och allmänna anställningsavtal med arbetsgivarorganisationen Föreningen Vårdföretagarna inom Almega, AB Previa, Arbetsgivaralliansen, KFO samt Kommun- och Landstingsförbunden. Med Föreningen Svenskt Näringsliv (f.d. SAF) och Teknikföretagen (f.d. Verkstadsindustrierna/Verkstadsföreningen), har Läkarförbundet överenskommelse om vissa principer för lönesättningen (se nedan). Om de enskilda lokala parterna är eniga kan avsteg göras från kollektivavtalets normer. Befattningen En grund för anställningsvillkoren är att själva befattningen definieras. Detta bör ske såväl funktionellt, organisatoriskt som geografiskt. Lednings- och ansvarsförhållanden måste vara klara. Förutom i en rad författningar regleras verksamheten vid företagshälsovården av arbetsmiljöavtal inom vissa branscher. En företagshälsovårdsenhet består vanligtvis av en medicinsk och en teknisk del. Härutöver kan t.ex. särskild psykosocial funktion finnas. Den löpande administrativa ledningen utövas av särskild utsedd person - vid FHV-central i aktiebolagsform av en VD, som inför styrelsen är ansvarig för hela verksamheten. Företagsläkare som utses till chef för FHV-enhet, vilket givetvis tydligt skall framgå av avtalet, är i operativt och administrativt hänseende ansvarig inför VD eller styrelse. Det bör påpekas att det inte finns några formella hinder för att en läkare skall kunna utses som VD vid ett företagshälsovårdsföretag. Vid en företagshälsovårdsenhet skall finnas en verksamhetschef som representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksamhetschefer för all den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av denne. FHV-enhetens verksamhetschef skall anmälas till Socialstyrelsen. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar naturligtvis inte andra befattningshavare, t.ex. företagsläkarna, deras yrkesansvar. Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta, annars inte. Medicinskt ledningsansvarig kan utses av verksamhetschefen. I administrativt hänseende, t ex ifråga om ekonomi är företagsläkaren normalt underställd en VD eller annan administrativ chef utöver verksamhetschef. Om flera FHV-enheter lyder under samma administrativa ledning kan, vid sidan av verksamhetschefen, en "administrativt ansvarig" finnas vid den enskilda centralen. Inom Previa innehas det administrativa ansvaret för centralen av någon av

3 befattningshavarna som kallas platschef men det måste också finnas en verksamhetschef, vilket kan vara samma person. Vid FHV-enheter där flera företagsläkare är verksamma brukar en företagsläkare utses att vara verksamhetschef och tillika ha det administrativa ansvaret och tituleras ibland företagsöverläkare. Verksamhetsområdet brukar delas upp bland läkarna som var för sig har det medicinska ansvaret för sitt område. Att bestämma "tjänstgöringsorten" kan ha betydelse för det fall arbetet skall utföras vid flera enheter på olika orter. Traktamente utges vid resa och tjänstgöring utanför tjänstgöringsorten. Inom den privata sektorn sammanfattas ofta arbetsuppgifter och organisatorisk inplacering i en befattningsbeskrivning, som också utgör underlag för statistisk klassning (se nedan under rubriken lön). Anställningsform Huvudregeln på svenska arbetsmarknaden är anställning tillsvidare från viss tidpunkt även om andra anställningsformer på senare tid har blivit vanliga. Anställning på viss tid kan förekomma på vikariat. Annan visstidsanställning (t. ex. provanställning) får förekomma på mycket speciella villkor (angivna t.ex. i avtalet med Vårdföretagarna, sektion D) och kräver anmälan till läkarförbundet eller representant för förbundet, företrädesvis den lokala läkarföreningen. Kontakta alltid förbundet eller lokalföreningen vid krav på provanställning. Lön På alla arbetsmarknadssektorer där företagsläkare är verksamma, tillämpas fri och individuell lönesättning innebärande att lönen inte är beroende av centralt överenskomna normativa system i form av löneplaner eller andra indelningar. Friheten begränsas emellertid av eventuella centrala löneöverenskommelser. Lönestatistik eller marknadens "praxis" är vägledande vid de lokala förhandlingarna. Statistiken grundas på en yrkesgruppering för tjänstemän anpassat till det internationella yrkesgrupperingssystemet kallat "ISCO" (International Standard Classification of Occupations). ISCO bygger på de två grundbegreppen "typ av arbete" och "kvalifikationer". Typ av arbete avser de uppgifter som utförs av en person och kvalifikationer avser de kunskaper och färdigheter som erfordras för att utföra uppgifter i ett visst arbete. ISCO för Vårdföretagarna består av följande avdelningar: 1. Ledningsarbete 2. Specialistarbete (högskoleutbildade) 3. Tekniskt och administrativt arbete 4. Kontors- och kundservicearbete 5. Servicearbete Det är arbetsinnehållet som i första hand bestämmer inplacering i respektive yrkeskod. De flesta

4 företagsläkare befinner sig i gruppen "specialistarbete" under rubriken "hälso- och sjukvårdsspecialister" (kod 2220) och i de fall ledningsfunktionen är uttalad, i gruppen "ledningsarbete". Företagsläkare i ledningsarbete omfattas inte av Läkarförbundets avtal med Vårdföretagarna och inte heller läkare vars anställning är att betrakta som bisyssla (utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden).. Med Vårdföretagarna har Läkarförbundet ett kollektivavtal om framtagande av lönestatistik. För företagsläkare inom Vårdföretagarnas område upprättar Svenskt Näringsliv statistiken. Läkarförbundet upprättar årligen även en egen lönestatistik för företagsläkare som bör användas. Befattningsgrupperad statistik (se ISCO) redovisar total månadslön inklusive genomsnittligt värde av naturaförmåner och andra förmåner. Till läkarförbundets statistik inhämtas från företagsläkarna endast uppgift om kontant månadslön för anställning med 40 timmars arbetsvecka. En nyhet är att SACO har en statistiksammanställning kallad SACO Löne-Sök som kan nås via datanätet. Med ledning av förbundets lönestatistik, via SACO Löne-Sök samt utifrån Svenskt Näringslivs statistik kan lönen bedömas. Det är viktigt att ingångslönen är "marknadsmässig". Att acceptera en låg ingångslön kan straffa sig eftersom utrymmet vid de årliga lokala revisionerna är begränsat, vilket försvårar en senare marknadsanpassning. Revision av lönerna görs normalt årligen med ledning av centrala överenskommelser. För att veta när första revision skall göras är det viktigt att ange ingångslönen i visst års lönenivå. Vanligt är 1 januari, 1 april respektive 1 juli. Lönerevisionen skall följa läkarförbundets avtal med Vårdarbetsgivarna, inom kooperationen med KFO samt inom frivilligorganisationer etc. med Arbetsgivaralliansen. Dessa avtal, som f.n. förutsätter individuella lokala löneförhandlingar, kan om så önskas tillämpas för den privata sektorn i övrigt ("hängavtal") såvida inte speciella avtal gäller för företaget (CF/SIF-avtalet, bank- och försäkringsavtalen etc. där Läkarförbundet inte är part). Praxis utanför de avtalsområden där Läkarförbundet inte har kollektivavtal är att företagsläkarnas löner revideras i enlighet med vad som gäller för högre tjänstemän i respektive bransch. Medlemmar i Företagsläkarföreningen kan kontakta Läkarförbundets förhandlingsavdelning alternativt de lokala läkarföreningarna för information om avtalsinnehåll samt rekommendation om vad som bör yrkas i den lokala revisionsförhandlingen. Det bör påpekas att sådana rekommendationer endast grundar sig på statistik och en allmän bedömning av företagsläkarnas förhållanden i jämförelse med högre tjänstemän i övrigt och utgör inte något absolut lönekrav som inte får under- eller överskridas. Med ledning härav förhandlar normalt varje företagsläkare personligen med arbetsgivarens företrädare. På företagshälsovårdsenheter med ett större antal företagsläkare finns ibland läkarklubbar för företagsläkare som bevakar löneutrymmet och andra frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förutom generella lönetillägg utges i allmänhet individuella lönetillägg. Tidigare fanns s.k. icke nivåhöjande lönetillägg, ålders-, kvalifikations- och befordringstillägg (ÅKB), i avtalen på den enskilda sektorn. Dessa lönetillägg har nu utmönstrats ur avtalen och i vissa avtal ersatts av andra typer av tillägg, t.ex. strukturtilllägg.

5 De lokala förhandlingarna på Vårdföretagarnas avtalsområde löper fritt utan centralt bestämd procentsats. I stället har läkarförbundet en lokal konflikträtt. Avtalskonstruktionen och statistik utvärderas gemensamt av parterna. Ifråga om löneutvecklingen för företagsläkare inom Svenskt Näringslivs område var Svenskt Näringslivs föregångare SAF och läkarförbundet överens om följande riktlinjer: "Lönesättningen för redan anställda företagsläkare bör vara individuell och differentierad i likhet med vad som gäller för övriga tjänstemän inom SAF-området med beaktande av läkares arbetsuppgifter, erfarenhet, utbildning och övriga relevanta faktorer. Vid lönerevisionen bör man följa tillämpligt avtal på samma sätt som sker för andra högre tjänstemän". Inom AB Previa genomförs centralt förhandlingar med läkarförbundet i samråd med läkarföreningen inom företaget. Inom det kommunala området förhandlar läkarförbundets lokalföreningar. Med Samhall föreligger en särskild överenskommelse. Särskilda uppgifter och särskild kompetens skall självfallet ge utslag på lönen. Enligt läkarförbundets lönestatistik hade de läkare som genomgått Företagsläkarkursen (se nedan) enligt tidigare statistik en något högre lön än de som inte gått kursen. Denna mätning görs inte numera. Det är alltså möjligt att komma överens om en lön vid nyanställning som sedan ökar efter genomgången företagsläkarkurs, men detta bör inskrivas i avtalet redan från början. För att i all framtid garantera sig viss lönenivå har det förekommit att i enskilda avtal skrivits in en koppling av lönen till viss statistiskt värde, t.ex. övre kvartil för aktuell åldersgrupp inom viss statistik eller något etablerat index. Förutom att en sådan klausul uppenbarligen strider mot de ovan citerade riktlinjerna har det i praktiken visat sig svårt att precisera lönenivån entydigt. Tvister har uppstått som normalt medfört att klausulen övergivits. Läkarförbundet avråder från sådana klausuler. Bonus Det bör nämnas att olika bonuslönesystem förekommer. Sveriges läkarförbund avråder från sådana system där grundlönen är sänkt och ersatt av en rörlig bonusdel. Sämre förmåner vad avser pensionsavsättning, sjuklön etc. kan bli följden. Detta innebär inte att Läkarförbundet helt avråder från prestationsersättningar. Vid osäkerhet kontakta Läkarförbundets förhandlingsavdelning. Utbildningsfrågor I likhet med andra läkarkategorier är möjligheterna att utveckla och bibehålla sin kompetens mycket viktiga för företagsläkare. Företagshälsovård är numera en egen specialitet men företagsläkare med praktiskt taget alla slag av specialistkompetens rekryteras. Allmän medicin är den vanligaste specialiteten och ett mycket litet antal företagsläkare saknar specialistkompetens utöver företagsläkarspecialiteten. Det är av gemensamt intresse för arbetsgivare och företagsläkare att läkaren får den utbildning som

6 krävs för god kvalitet på företagshälsovården. Med tanke på den konkurrens som föreligger om utbildningsanslagen bör följande av företagsläkarföreningen rekommenderade utbildning säkerställas i avtalet: 1) Företagsläkarutbildningen på Arbetslivsinstitutet bör genomgås på arbetsgivarens bekostnad och kan föranleda revision av lönen (se ovan). Vissa arbetsgivare kräver återbetalning av kurskostnader för det fall företagsläkaren skulle sluta sin anställning efter viss tid efter genomgången kurs. Sådana krav skall avvisas. Det får nämligen förutsättas att dessa kostnader jämnar ut sig på sikt mellan olika arbetsgivare. 2) Tjänstledighet med bibehållna förmåner för s.k. efterutbildning under minst 14 dagar per år. 3) I syfte att kunna upprätthålla den kliniska kompetensen kan man avtala om rätt till tjänstledighet för tjänstgöring på sjukhusklinik eller annan institution. Behovet av sådan praktik är naturligtvis mycket individuell och fordrar aktiv insats av den som önskar den i form av att skaffa t.ex. ett vikariat och vikarie på den egna tjänsten. Eftersom det får förutsättas att bortovaron kan bli relativt lång, skall arrangemanget godkännas av arbetsgivaren. Tjänstledigheten får inte utgöra betydande hinder för verksamheten på FHV. Lönen bör kunna behållas genom att arbetsgivaren står för skillnaden mellan vad läkaren tjänat som t. ex. vikarie i den offentliga vården och den egna lönen och omvänt. I den mån behov föreligger att slå fast omfattningen mer konkret i avtal rekommenderar SFLF högst två månader per treårsperiod. Arbetstid Arbetstidslagen begränsar arbetstidens längd till högst 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt med en avräkningsperiod på fyra veckor. Kortare arbetstid är inte ovanligt och den faktiska arbetstiden varierar mycket beroende på bl.a. de branscher FHV:s verksamhet omfattar. Vid deltid anges överenskommen veckoarbetstid. Vid deltid understigande 16 timmar/vecka tillgodoräknas inte vissa förmåner t.ex. pensionsunderlag för avtalspension. Med anledning av ett EU-direktiv har dock detta ändrats i kollektivavtalen inom den offentliga sektorn. Motsvarande ändring kommer sannolikt att göras i den privata sektorns kollektivavtal. Dessutom bör påpekas att för medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA), erfordras en arbetstid om minst 17 veckotimmar. Övertidsersättning förekommer sällan för företagsläkare på grund av löneläget. Jour och beredskap förekommer ytterst sällan inom företagshälsovården. I avtalet med Vårdföretagarna, E & F (sektionerna vård & behandling) finns dock ersättningsregler för sådant arbete. Överenskommelse om att andra regler skall tillämpas kan träffas, t.ex. specialbestämmelser för läkare inom det landstingskommunala området. Semester Inom den privata sektorn varierar semesterns längd enligt avtal från 25 till 30 dagar beroende på om man har rätt till övertidsersättning eller ej (se framställningen ovan). Tjänstemän som ej har rätt till

7 övertidsersättning har 30 dagars semester. Företagsläkare inom privata sektorn har enligt tidigare statistik i realiteten 32 arbetsdagars semester i genomsnitt. I avtalet med Vårdföretagarna, E & F (sektionerna vård & behandling) har en anställd, om inte särskild överenskommelse om lön eller semester har träffats, 25 dagars semester som grund, kompensation med extra dagar om ej övertidsrätt samt 31 dagar vid fyllda 40 år och 32 dagar vid fyllda 50 år. Även inom kommuner och landsting samt inom AB Previa är semesterns längd beroende på den anställdes ålder. Vid nyanställning kan förskottssemester erhållas. Om anställningen upphör inom 5 år efter anställningens början görs avdrag med 1/21 av den lön som gällde under semestern för varje semesterdag. Andra förmånligare uppgörelser kan förekomma. Vid deltidsanställning erhålles nettosemester som proportioneras till antalet arbetsdagar. Semestertillägget under semester inom Vårdföretagarnas avtalsområde är 0,6 procent av månadslönen för varje uttagen semesterdag. Pensioner, försäkringar Inom den enskilda sektorn tillämpar majoriteten av arbetsgivarna det s.k. ITP-systemet normalt administrerat av Alecta. Till Vårdföretagarna anslutna företag inklusive AB Previa är normalt anslutna till Alecta. Läkaren och arbetsgivaren kan enligt avtalet med Vårdföretagarna överenskomma om alternativ pensionslösning, men skulle man inte kunna enas, gäller ITP-planen. Allmänt kan sägas att om en arbetsgivare bekräftar att ITP tillämpas, det inte erfordras någon särskild reglering i det enskilda tjänsteavtalet. I annat fall bör av anställningsavtalet framgå att företaget garanterar pensionsförsäkring enligt ITP-avtalet och grupplivförsäkring, TGL. Sådana arbetsgivare bör också garantera trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) genom AFA Försäkring. Kommunal anställning medför automatisk anslutning till det kommunala pensionsavtalet (PFA 98), tjänstegrupplivavtalet (TGL-KL), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) samt avtal om avgångsförmåner (AGF-KL). "KL" skall uttydas "kommuner och landsting". Vid byte av avtalssektor blir normalt all tidigare tjänstgöring pensionsgrundande i det nya pensionssystemet, men det är viktigt att vid anställningstillfället klargöra i vilken utsträckning tidigare tjänstgöring är pensionsgrundande i den nya anställningen. När man närmar sig pensionsåldern kan det vara svårt att täppa igen luckor i tidigare verksamhet (t.ex. forskning) som inte tillgodoräknas. För det fall sådana luckor skulle finnas bör krav på tillägg till ordinarie pensionsavgifter ställas. Ansvars- och patientskyddsförsäkring bör tecknas och den bör bekostas av arbetsgivaren. SALUS- ANSVAR lämnar närmare information om sådan försäkring. Militärtjänstgöring De anställda har rätt att vara lediga för militärtjänstgöring och FN-tjänst m.m. och också ha rätt att vara lediga för utbildning inom totalförsvaret. Under sådan tid kan ersättning utbetalas från staten, men utfyllnad kan också göras av arbetsgivaren enligt rekommendationer från förbunden inom Svenskt

8 Näringsliv. Dessa rekommendationer ersätter tidigare SAF-rekommendation. Bättre förmåner förekommer emellertid inom privata sektorn, t.ex. full täckning av inkomstbortfall, vilket givetvis bör dokumenteras i det enskilda anställningsavtalet. I kommunal anställning regleras detta i Allmänna bestämmelser (AB). Under grundutbildning finns inte någon skyldighet för arbetsgivaren att erlägga premier för avtalsförsäkringar. Under beordrad repetitionsutbildning bör dock arbetsgivaren betala premierna. Bil i tjänsten Behovet av bil i tjänsten varierar självfallet med arbetets krav och kan tillgodoses på olika sätt. Den övervägande delen av företagsläkarna ersätts med milersättning för användning av egen bil i tjänsten. Många företagsläkare har tjänstebil men i den allmänna kostnadsjakten på företagen har denna typ av bilförmån minskat i omfattning på senare år. En viktig aspekt på valet av bil i tjänsten är naturligtvis skattereglerna och företagsläkarens privatekonomi. Skärpt beskattning av tjänstebilar har medfört att det blivit mindre attraktivt med sådan förmån. Förmånen av fri bil brukar räknas in i totallönen. Värderingen av bilförmånen varierar avsevärt beroende på behov och nyttjandegrad. Avstående från bilförmån kan således innebära högre kontant lön. Tjänsteresor och traktamenten Endast inom statlig verksamhet och inom kommuner och landsting finns centrala avtal som reglerar standard och ersättningen vid tjänsteresor. Inom den privata sektorn brukar rese- och traktamentsbestämmelser regleras i lokala reglementen. Det är inte ovanligt att dessa följer de statliga bestämmelserna eftersom sådana förmåner i praktiken är skattefria. Det måste dock anges i deklarationen. Enligt vissa avtal, bl.a. läkarförbundets avtal med Vårdföretagarna, kan s.k. restidsersättning utgå vid resa utom ordinarie arbetstid med 1/250 av månadslönen (vid resa arbetsfri dag 1/200). För icke övertidsberättigad (se ovan) kan man enas om att sådan ersättning inte skall utges. Vid utrikes resa bör utlandstraktamente utgå (fastställs i Svensk Författningssamling, SFS). Styrkta hotellkostnader bör alltid ersättas. Normal standard vid tåg- eller båtresa är 1:a klass och Euroclass eller Businessclass vid flygresa. Det kan vara välbetänkt att ta del av bestämmelserna i det för företaget gällande resereglementet före anställningen. Kompletteringar kan behöva göras i tjänsteavtalet. Ersättning för intyg Ersättningar för intyg som utfärdas i tjänsten kan tillfalla bolaget eller företagsläkaren beroende på vad som har avtalats mellan den enskilde läkaren och bolaget. Skriftlig form vid en sådan överenskommelse är att föredra. Det är viktigt att denna fråga regleras så att inte onödiga tvister uppstår. Förmåner vid barnledighet

9 Mellan de olika avtalsområdena varierar förmånerna kraftigt vid barnledighet. Med anledning av att lagreglerna på detta område ofta ändras, bör den enskilde företagsläkaren när det blir aktuellt att tillämpa dessa regler, hos arbetsgivaren respektive Försäkringskassan efterhöra vad som gäller. Enligt Sveriges läkarförbunds avtal med Vårdföretagarna utbetalas till kvinnlig anställd föräldralön vid barns födelse om anställningen varat minst ett år i följd och anställningen fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten. Föräldralönens storlek beror av anställningstidens längd och utbetalas med hälften när ledigheten börjar och med den resterande hälften efter det att anställningen har pågått i tre månader efter tjänstledighetsperiodens slut vid vård av sjukt barn. Den privatanställde företagsläkaren har ingen utfyllnadslön från arbetsgivaren utan endast den tillfälliga föräldrapenningen från Försäkringskassan. Det förekommer att företagsläkare i anställningsavtalet tillförsäkrar sig de bättre kommunala villkoren vid barnledighet och i avtalet konstaterar Vårdföretagarna och Sveriges läkarförbund att kollektivavtalet inte utgör något hinder mot att individuellt eller lokalt tillämpa från avtalet avvikande (läs bättre) normer. Läkarförbundets rekommendation är att vid anställningstillfället i kontrakt försöka förbättra kollektivavtalets villkor. Övrigt Om särskild reglering inte görs, gäller kollektivavtalet mellan Vårdföretagarna och Läkarförbundet eller annat vid företaget tillämpligt avtal. Man bör i överenskommelsen notera vilket avtal som blir gällande. Särskilda anställningsvillkor kan behöva regleras, såsom olika s.k. "fringe benefits", vilka numera är relativt sparsamt förekommande. Uppsägning Uppsägningstider brukar framgå av de centrala avtalen. Normalt är att uppsägningstiden efter viss tids anställning uppgår till tre månader från den anställdes sida och sex månader från arbetsgivarens sida. Det finns inget hinder för att man överenskommer om uppsägningstider som skall gälla från anställningens början. För företagsläkare kan uppsägningstiderna vara olika för dem som är anställda före den 1 januari 1998 och anställda fr.o.m. denna tidpunkt. För detaljerad information, se kollektivavtalet. Om en arbetstagare av särskilda skäl vill sluta tidigare kan detta överenskommas med arbetsgivaren. Om arbetstagaren slutar före uppsägningstidens utgång utan samförstånd med arbetsgivaren, kan denne kräva skadestånd för uppkommen skada. Sådana skadestånd finns reglerade i vissa centrala avtal. I förbundets avtal med Vårdföretagarna föreskrivs t.ex. att skadestånd lägst utgår med ett belopp som motsvarar lönen under den tid uppsägningstiden inte iakttagits. Individen kan således drabbas av stora kostnader för ett sådant avtalsbrott. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall enligt lagen om anställningsskydd (LAS) vara sakligt grundad. Saklig grund kan antingen vara arbetsbrist eller personliga skäl. Arbetsbrist är endast saklig grund för uppsägning om arbetsgivaren saknar möjlighet att omplacera den anställde. Det bör påpekas att "arbetsbrist" är en lagteknisk term som inrymmer allt som inte är personliga skäl. Brist på pengar i bolaget är arbetsbrist i lagens mening även om det finns arbetsuppgifter. Personliga skäl är t. ex.

10 uppenbara samarbetssvårigheter eller dokumenterad oförmåga att utföra arbetsuppgifterna. Vid arbetsbrist kan det vara aktuellt att tillämpa "omställningsavtalet" som har träffats mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Anmälan skall göras till Trygghetsrådet Svenskt Näringsliv-PTK. Utöver uppsägning kan avsked förekomma då arbetstagaren skiljs från arbetet utan uppsägningstid. Avsked tillgrips endast vid mycket extrema förhållanden, t.ex. vid brottslighet eller allvarlig misskötsamhet. Kontakta alltid Läkarförbundets förhandlingsavdelning om frågan om uppsägning, skiljande från anställningen eller avsked aktualiseras. "Kontrakt" För vissa högre tjänstemän inom industrin förekommer tjänsteavtal med garantier vid avgång från tjänsten och andra förmåner. Sådana avtal brukar benämnas "fallskärmsavtal" och har förekommit även för företagsläkare även om det numera är sällsynt, bl.a. med anledning av den debatt som förevarit rörande vissa sådana avtal såväl inom näringslivet som i offentlig tjänst. Läkarförbundets förhandlingsavdelning kan informera närmare om sådana avtal och medverka vid utformningen. Nedan följer en "avtalsmall" som kan användas som en checklista när man skriver avtal. Se bilaga 1. Tvist Normalt är förhandlingsgången en lokal förhandling mellan arbetsgivaren och den lokala läkarföreningen och vid oenighet central förhandling mellan den centrala arbetsgivarorganisationen (t.ex. Vårdföretagarna) och Sveriges läkarförbund. I avtalet med Vårdföretagarna finns dessutom regler om avtalsnämnd vid oenighet om avtalets tillämpning m.m. Avtalsnämnden kan även vara skiljenämnd om parterna är ense om detta. Det bör allmänt påpekas att skiljenämndsförfarande kan vara en dyrbar lösning som dessutom kan dra ut på tiden. Målbeskrivning "Målbeskrivning för företagshälsovård". Se bilaga 2 och 3. Stockholm i september 2004 SVERIGES LÄKARFÖRBUND Förhandlingsavdelningen

11 Bilaga 1 Punkter att beakta i ett anställningsavtal (användes i tillämpliga delar) Mellan bolaget och NN har följande avtal träffats: * Bolaget anställer NN från och med... tills vidare, (som vikarie från ) som företagsläkare (företagsöverläkare) i/vid FHV i... (ort). * Företagshälsovården bedrivs enligt (eventuellt arbetsmiljöavtal eller dyl.)... * NN har ansvaret (medicinskt och/ev. administrativt) för verksamheten inom FHV:s medicinska enhet (NN är tillika chef för FHV). * Det åligger NN att även tjänstgöra i / vid... * NN är organisatoriskt/administrativt underställd VD (eventuellt annan). * De allmänna anställningsvillkoren regleras enligt kollektivavtalet mellan Föreningen Vårdföretagarna, sektion D och Sveriges läkarförbund (ev. annan avtal). * Lönen vid anställningens början är... kr/mån i. års nivå. Lönen revideras med utgångspunkt från avtalet mellan Sveriges läkarförbund och Föreningen Vårdföretagarna (annat avtal, alt. följer löneutveckling för högre tjänstemän). Lönen höjs. kr/mån efter genomgången företagsläkarutbildning vid Arbetslivsinstitutet. * Bolaget garanterar: - pensionsförsäkring enligt ITP-planen (ev. annan typ av försäkring) - tjänstegrupplivförsäkring (TGL) - trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) - ansvars- och patientskyddsförsäkring - anslutning till Trygghetsrådet Svenskt Näringsliv-PTK. * Arbetstiden är... tim/vecka. * Semester utgår vid anställningens början med... dagar per år, (eventuell förskottssemester). * NN har, efter samråd med VD, rätt till utbildning med bibehållen lön för deltagande i: - Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning - efterutbildning/fortbildning (... dagar/år) - Läkarsällskapets Riksstämma * NN har rätt till förmåner vid militärtjänstgöring enligt rekommendation utfärdad av Svenskt

12 Näringsliv (alt. full lön med avdrag för den militära ersättningen enligt det kommunala avtalet eller annat avtal) * Reseersättning och traktamente utges (enligt bolagets reglemente, ARA eller annat). * Milersättning för egen bil i tjänsten utges enligt ARA (alternativt med belopp... ). Bil ställs till NNs förfogande (villkor...) * Vid ledighet för barns födelse eller ledighet för vård av barn utgår förmåner i enlighet med kommunala avtal (AB). * Övriga anställningsvillkor:... * I övrigt tillämpas villkoren enligt avtalet mellan... och... * Detta avtal gäller med... månaders uppsägning från NNs sida och med... månader från bolagets sida. * Detta avtal har upprättats i ett ex till vardera parten X- köping den... / Bolaget NN

13 I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningen för denna kärnverksamhet är att företagshälsovården bedriver hälsovård, medicinsk och psykosocial rådgivning samt sjukvård i sådan omfattning att en preventions- och rehabiliteringsverksamhet kan garanteras. Företagsläkarens roll är att svara för den medicinska verksamheten. Utifrån detta perspektiv skall läkaren kunna verka i team eller projektgrupper tillsammans med specialister ifrån andra yrkesområden inom och utom den egna företagshälsovårdsenheten. Därutöver kan läkaren ha en ledande administrativ roll inom företagshälsovårdsenheten. Företagsläkarens verksamhetsfält är det enskilda företaget/organisationen och dess anställda. Läkarens roll är att som medicinsk rådgivare på olika sätt verka för en god hälsa och arbetsförmåga hos de anställda. Härvid arbetar läkaren såväl ur ett individperspektiv som på grupp- och organisationsnivå i nära anslutning till verksamheten. Specialistkompetens i företagshälsovård förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon specialitet med omfattande patientkontakter. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Företagsläkaren skall kunna medverka till att arbetsgivarens lagstadgade rehabilitering samordnas med den offentliga vårdens medicinska och socialtjänstens sociala rehabilitering. För detta krävs goda kunskaper i och förmåga att överblicka hälso- och sjukvårdssystemet. På liknande sätt måste företagsläkaren vara förtrogen med arbetet inom försäkringskassan och socialtjänsten samt arbetsvårdande myndigheter. Företagsläkaren skall således kunna samverka med berörda myndigheter samt andra medicinska specialiteter, särskilt yrkes- och miljömedicin, rehabiliteringsmedicin och allmänmedicin. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialiteten företagshälsovård baseras på en bred medicinsk kompetens där företagsläkaren utifrån ett generalistperspektiv skall ha kunskap och färdighet för bedömning och handläggning av de vanliga sjukdomarna hos den yrkesverksamma befolkningen. Därutöver skall företagsläkaren ha fördjupade kunskaper om hur faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan och arbetsförmågan hos de yrkesverksamma. Goda kunskaper krävs också i hälsobefrämjande

14 arbete, prevention samt rehabilitering. Specialiteten är således särskilt inriktad på sambandet arbetsmiljö - hälsa och på prevention och rehabilitering av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Företagsläkaren arbetar antingen som anställd i företaget (intern stabsfunktion) eller som en extern konsult. I bägge fallen är yrkesrollen att vara en rådgivande expertresurs för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Detta ställer stora krav på integritet och god förmåga att kunna hantera känsliga sekretess- och integritetesfrågor i samspelet individ, facklig organisation och företagsledning. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Specialistutbildningen skall syfta till att ge en för alla företagsläkare gemensam kunskapsbas, som får kompletteras efterhand beroende på under vilka faktiska förhållanden arbetet bedrivs. Sidoutbildning För att uppfylla kraven för specialistkompetens är sidoutbildning inom yrkesmedicin nödvändig. Viss del av denna utbildning kan bytas mot yrkesdermatologi. Sidoutbildningen skall ge fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsa och arbetsförmåga. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetens-

15 utvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. För att uppnå specialistkompetens inom företagshälsovård är teoretisk utbildning i form av Arbetslivsinstitutets företagsläkarkurs, eller motsvarande utbildning nödvändig. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Specialisten i företagshälsovård skall A. Självständigt och i team/projekt kunna - undersöka medicinska samband arbete - hälsa samt göra riskbedömningar som en del av arbetsgivarens internkontroll. Resultaten skall på ett övertygande sätt kunna kommuniceras till berörda intressenter såsom individ, grupp, facklig organisation och företagsledning - hantera känsliga sekretess- och integritetsfrågor i samspelet individ, facklig organisation, arbetsgivare etc. Förhållningssättet skall beakta de yrkesetiska regler som gäller för läkares yrkesutövning - hjälpa arbetsgivaren, dvs företagsledningen eller motsvarande, att utforma olika policy och åtgärdsprogram för t ex riskfaktorer i arbetsmiljön, rehabilitering, kränkande särbehandling samt narkotika/droger inklusive alkohol och tobak - svara för den övergripande och tidiga rehabiliteringen med tonvikt på den yrkes- och arbetsplatsinriktade delen

16 - utbilda chefer, arbetsledare och anställda allt efter uppdragsgivarens behov - bedriva hälso- och sjukvård i sådan omfattning så att en fullgod prevention och rehabiliteringsverksamhet kan garanteras - fungera som arbets- och miljömedicinens primärkontakt - utforma lämpliga strategier för hälsoupplysning och kunna medverka som informatör och kunskapsspridare i företagens friskvårdsarbete. B. Ha god kännedom om - socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvårdens organisation. Kännedomen skall ge förutsättningar för ett samverkande nätverk - svensk arbetsrättslagstiftning, kollektivavtal m m - arbets- och miljömedicin - det enskilda kundföretagets verksamhet, organisation, villkor och interna kultur - företagshälsovårdens speciella roll som extern konsult eller inbyggd stabsfunktion. C. Vara orienterad om - hälsoekonomiska grundbegrepp, personaladministration, företagsekonomi, organisationsmedicin, riskanalys och riskvärdering Teoretisk utbildning För specialistkompetens krävs en teoretisk utbildning som utgörs av genomgången och godkänd företagsläkarkurs vid Arbetslivsinstitutet eller motsvarande.