SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt"

Transkript

1 SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande verksamhet, dels planering, administration och utvärdering av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Begreppet socialmedicin innefattar de faktorer hos människorna i deras samlevnad i olika sociala grupper och de faktorer i samhällets struktur vilka har inflytande på det allmänna hälsotillståndet. Alla strävanden att genom ändring av dessa faktorer förbättra individens och gruppens hälsotillstånd räknas sålunda hit. Specialiteten bygger på klinisk kompetens men har sin tyngdpunkt i epidemiologiska och preventivmedicinska kunskaper och färdigheter. Specialistutbildningen syftar sålunda till att ge en klinisk baskompetens och en fördjupad befolkningsmedicinsk kompetens. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Socialmedicinsk verksamhet bedrivs huvudsakligen vid landstingens samhällsmedicinska enheter, vid socialmedicinska enheter samt vid andra FoU-enheter inom hälso- och sjukvården. Vid universitetsorterna bedrivs socialmedicinskt arbete ofta i samarbete med universitetsenheten. Den socialmedicinska verksamheten är vanligen av FoU-karaktär med användning av metoder inom epidemiologi, hälsooch sjukvårdsforskning och folkhälsoarbete inom landsting och/eller inom primärkommuner. En huvuduppgift i socialmedicinskt arbete är ofta att bidra till genomförande av, samt att utvärdera projekt som drivs i samverkan mellan hälsooch sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa och andra kommunala eller statliga aktörer samt frivilligorganisationer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ST-läkaren skall genom specialistutbildningen: tränas i dialog med företrädare för andra specialiteter och hälso- och sjukvårdsplanerare kring socialmedicinska frågeställningar fördjupa sina insikter i andra samhällsorgans funktioner, såsom samhällsplanering, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsmarknadsorgan och utveckla förmåga att smidigt samverka med dessa

2 förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll utveckla en tvärvetenskaplig kompetens innefattande dels förmåga att integrera kunskaper från olika ämnesområden såsom medicinska, samhälls-, human- och beteendevetenskapliga discipliner, dels förmåga att fungera i ett tvärvetenskapligt samarbete utveckla kunskaper och insikter i medicinsk och samhällsmedicinsk etik tillägna sig ett internationellt perspektiv på hälso- och sjukvårdens arbete få insikt i värdet av pedagogiska insatser för att befrämja hälsa, förebygga sjukdom och för att organisera goda vårdinsatser och i enlighet med detta utveckla sin pedagogiska förmåga Sidoutbildning ST-läkaren skall genom sidoutbildningen - förvärva basala kunskaper och färdigheter inom en eller flera av sådana kliniska specialiteter vilka ger en allsidig klinisk referensram - förvärva erfarenhet av förebyggande, vårdande och rehabiliterande insatser inom såväl primärvård som sjukhusvård - förvärva erfarenhet av handläggningen av de stora folksjukdomarna inom olika delar av hälso- och sjukvården - förvärva praktisk klinisk erfarenhet som ett led i att utveckla en socialmedicinskt klinisk kompetens (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett

3 individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Klinisk kompetens - utveckla sin förmåga till kommunikation dels i skapandet av en god läkarpatientrelation, dels i samarbete inom och utom hälso- och sjukvården - fördjupa sin förståelse för skilda sociala faktorers betydelse i förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliterande sammanhang - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet identifiera epidemiologiska frågeställningar, t ex identifiera anhopningar av fall och bedöma i vad mån sådana bör analyseras vidare - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet tillämpa epidemiologiskt inhämtade kunskaper och t ex kunna analysera riskfaktorer, utreda förekomsten av dessa samt föreslå åtgärder på individ- och gruppnivå

4 - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet identifiera och bedöma vårdbehov, beslutssituationer, organisatoriska frågeställningar och effekter av vården av betydelse för utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård Epidemiologisk kompetens - behärska vanliga metoder för kartläggning av sjuklighet och riskfaktorer i befolkningen - bli väl förtrogen med existerande system för diagnosklassifikation och - registrering liksom med problem med olika diagnostiska system och deras tillämpning i ett befolkningsperspektiv - bli väl förtrogen med modeller och metoder för att beskriva, förklara och förstå samband mellan social miljö och hälsa och sjukdom - behärska vanliga metoder inom analytisk epidemiologi - väl lära känna och förstå interventiv epidemiologi - behärska metoder för analys och värdering av vårdbehov och effekter av hälso- och sjukvårdens insatser på befolkningsnivå Preventivmedicinsk kompetens - bli väl förtrogen med riskfaktorerna för de stora sjukdoms- och skadegrupperna, deras fördelning i befolkningen och effekter på dödlighet och sjuklighet - behärska metoder för planering, genomförande och utvärdering av samhällsbaserade primärpreventiva program på lokal, regional och central nivå - behärska metoder för planering, genomförande och utvärdering av sekundärpreventiva program - erhålla samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper avseende samband mellan levnadsförhållanden och levnadsvanor och metoder för att påverka vanor och attityder inom befolkningen i preventivt syfte Kompetens inom hälso- och sjukvårdsplanering, beslutsprocess och ekonomi - bli förtrogen med hälso- och sjukvårdens struktur och organisation samt grundläggande juridiska regelsystem

5 - väl lära känna och förstå den politiska, administrativa och medicinska beslutsprocessen inom sjukvården samt kunna tydliggöra och bidra med underlag till prioriteringsbeslut på olika nivåer inom sjukvårdsorganisationen - väl lära känna metoder för planering och utveckling av hälso- och sjukvård lokalt, regionalt och på riksplanet - bli väl förtrogen med socialförsäkringssystemet och dess interaktion med hälso- och sjukvård - väl lära känna metoder för hälso- och sjukvården att via samhällsplaneringen inom andra sektorer förbättra det allmänna hälsotillståndet - behärska metoder för utvärdering av hälso- och sjukvårdens aktiviteter utifrån medicinska, sociala och psykologiska perspektiv och - väl lära känna hälsoekonomiska principer och arbetssätt och tillägna sig förtrogenhet med olika metoder att koppla samman kostnad med nytta inom sjukvården.

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av

Läs mer

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar

Läs mer

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk

Läs mer

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi. KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.

Läs mer

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi. KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

2 Fördjupad samverkan

2 Fördjupad samverkan Regionalt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården 1 Region Skåne och Lunds universitet träffar

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för psykologer med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för psykologer med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för psykologer med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för psykologer med

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsbok för klinisk farmakologi

Utbildningsbok för klinisk farmakologi Utbildningsbok för klinisk farmakologi Innehåll I. Några ord från Svensk förening för klinisk farmakologi... 2 II. Om specialiseringstjänstgöring i klinisk farmakologi... 3 III. Övergripande utbildningsprogram

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Datum:2015 03 23 För tandläkarexamen ska studenten: Kunskap och förståelse

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer