När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema."

Daniel Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade av atheroskleros eller embolisering. Kärlkirurgin handlägger främst patienter med akut- och kronisk extremitetsischemi, venös insufficiens, kärlskador, akut- och kronisk mesenterialischemi. Förkunskaper: Inför delkursen i kärlkirurgi ska ni ha läst kärlkirurgikapitel i läroboken i Kirurgi Grundläggande kärlanatomi Grundläggande basal cirkulationsfysiologi Grundläggande kunskap plackets patofysiologi, aterosklerosens riskfaktorer och manifestationer. När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Lärandemål I. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas Du för *perifera kärlsjukdomar och skador kunna: Analysera och värdera symtom och sjukdomsförlopp samt ta en relevant anamnes Undersöka kärlstatus Föreslå diagnostik (inkl. förstå användning av diagnostiska hjälpmedel vid perifer kärlsjd) Principiell behandling för de vanligaste perifera kärlsjukdomarna (se nedan) Kärlkirurgiska behandlingsmetoder: Riskfaktorterapi samt översiktlig kännedom om invasiva kärlinterventioner *Aktuella perifera kärlsjukdomar/symtom: Kronisk extremitetsischemi (claudicatio och kritisk ischemi) och akut extremitetsischemi Aortaaneurysm (icke rupturerat, rupturerat) Amaurosis fugax/tia/stroke(behandling av carotisutlösta symtom) Venös insufficiens Popliteaaneurysm Aortadissektioner Kärltrauma, akut och kronisk visceral ischemi

Förkunskaper: Inför delkursen i kärlkirurgi ska ni ha läst kärlkirurgikapitel i läroboken i Kirurgi Grundläggande kärlanatomi Grundläggande basal cirkulationsfysiologi Grundläggande kunskap plackets

2 II. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas Du kunna: Undersöka kärlpatienter inkl. palpation av relevanta pulsar Mäta ankeltryck Beräkna ABI (ankel-brachialindex) Diagnostiska hjälpmedel OCH indikationer vid perifera kärlsjukdom, samt för- och nackdelar. Översiktligt värdera undersökningar på kärlpatienter: CT/CT-angio, MR-angio och digital Subtraktionsangiografi #(tåtryck, gångmatteprov, ultraljud, CT/CT-angio, MR-angio, digital subtraktionsangiografi) III. Förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas: Du ha tillägnat Dig ett förhållningssätt och kommunikationsförmåga som behövs för handläggning av akuta och kroniska kärlsjukdomar. Former för bedömning och kriterier för godkänt Bedömning av uppnådda läromål. Sker under de tre undervisningsdagarna tillsammans med seminarier vid deltagande i diskussion och redovisning av patientfall och patientdemonstrationer. För godkänd kurs krävs Deltagande i minst all verksamhetsförlagd undervisning (VFU) under de tre dagarna Adekvat kunskap praktiska färdigheter (anamnes, status, ankeltryck, bedöma bilder) Deltagande i temadagar kärl/thorax Kriterierna för godkänt: Godkänd kurs(undervisningstid som missats kan tas igen efter samråd med delkursledaren) Adekvat kunskapsnivå enl. I-III i lärandemålen. Litteraturförslag Jeppsson, Naredi, Nordenström & Risberg Kirurgi, Studentlitteratur Andersson, Jeppson & Rydholm Kirurgiska sjukdomar Kontaktinformation Håkan Pärsson, kirurgiska kliniken, Helsingborg, tel , hakan.parsson@skane.se

Översiktligt värdera undersökningar på kärlpatienter: CT/CT-angio, MR-angio och digital Subtraktionsangiografi #(tåtryck, gångmatteprov, ultraljud, CT/CT-angio, MR-angio, digital

3 Bilaga 1. Checklista där lärandemålen exemplifierats med frågor I. Kunskap och förståelse Allmänt Viktigaste anamnesuppgifterna talade för ischemisk perifer kärlsjukdom? Vilka frågor bör du ställa om levnadsvanor och medicinering? Riskfaktorerna för atheroskleros? Behandlingsmålen för de olika riskfaktorerna? Vilka farmaka är aktuella för riskfaktorterapi av en patient med PAD? Vilka huvudsakliga öppna operationsprinciper finns för att återställa normalt blodflöde vid svår stenos eller ocklusion av ett perifert kärl? Vilka huvudsakliga endovaskulära operationsmetoder finns? Kronisk extremitetsischemi Typiska anamnesuppgifter vid claudicatio intermittens (Cl)? Vilken enskild anamnesuppgifter är diagnostisk för claudicatio? Vad ska du särskilt fråga efter vad det gäller levnadsvanor? Typiska fynd i status vid Cl? Vad förväntar du dig avseende ankeltryck/ankel-brachialindex (ABI)? Utesluter normalt ankeltryck resp. ABI >1,0 att patienten har Cl? Långtidsprognos för en patient med Cl? Basbehandling av Cl, inkl. farmaka? När kan invasiv åtgärd vara indicerad? Vilka invasiva behandlingsformer kan vara aktuella? Vilka anamnesuppgifter är typiska för kritisk ischemi (CLI, Critical Limb Ischaemia)? När på dygnet har patienten i regel mest besvär? Varför? Vilka stadier (allvarlighetsgrad) finns vad gäller kritisk ischemi? Typiska fynd vid klinisk undersökning? Hur ser en ischemisk fot ut när patienten ligger på britsen? Om du höjer foten kraftigt? Vilka undersökningar gör du för att bekräfta diagnosen? Vilka ankeltryck/abi förväntar du dig vid kritisk ischemi? När är behandling aktuell vid kritisk ischemi? Vilka principiella metoder för invasiv behanling finns? Akut extremitetsischemi (acute/acute on chronic ischemia) Vilka olika huvudsakliga etiologier finns? Akut extremitetsischemi Hur väljer man initial handläggning (akut operation eller diagnostisk utredning initialt)? Hur bedömer man ischemins svårighetsgrad? Vilken behandling väljs i regel om man misstänker Artäremboli i ett friskt kärl? Akut artärtrombos i ett arteriosklerotiskt kärl och med mer måttlig ischemi?

Vilka farmaka är aktuella för riskfaktorterapi av en patient med PAD?

4 Aortaaneurysm Icke rupturerat bukaortaaneurysm: Vanligaste etiologin? Finss det heriditära faktorer? Vilka symtom ger okomplicerat aortaaneurysm i regel? Typiska fysikaliska fynd vid aortaaneurysm? Kan man alltid palpera ett aortaaneurysm? Hur säkerställer du enklast att det föreligger ett aortaaneurysm? Indikationer för invasiv behandling av ett asymptomatiskt bukaortaaneurysm? Vilka principiellt olika behandlingsmetoder för aortaaneurysm finns det? Rupturerat bukaortaaneurysm: Varför dör inte alla inom några minuter efter ruptur av bukaorta? Varför kan smärtan lokaliseras på olika ställen: Buken, Ryggen, Ljumskar etc.? Typiska fynd vid undersökning av en patient med ruturerat aortaaneurysm? Hur utreder du för att fastställa diagnosen respektive utesluta differentialdiagnoser? Tempo? Hur behandlar du är diagnosen rupturerat aneurysm är säkerställd? Amaurosis fugax/tia/stroke (behandling av carotisutlösta symtom) Vad betyder amaurosis fugax (AF)? - Symtomen? Vad är i regel orsaken till carotisutlöst amauros fugax/tia/stroke? Vad betyder TIA? Symtomen? Varför är det bråttom att utreda en patient med TIA? Risker vid operation? Venös insufficiens? Etiologi Var sitter varicer vanligast? Symtom vid okomplicerade varicer? Vilka komplikationer kan varicer leda till? Hur undersöker du patienten med varicer När behöver du utreda vidare? Vilken metod är lämplig? Popliteaaneurysm Vilka symtom ger okomplicerade popliteaaneurysm? Vilka komplikationer till popliteaaneurysm kan uppstå? Hur fastställer du enklast diagnosen popliteaaneurysm?

Vilka principiellt olika behandlingsmetoder för aortaaneurysm finns det? Rupturerat bukaortaaneurysm: Varför dör inte alla inom några minuter efter ruptur av bukaorta?

5 Aortadissektion Vad är aortadissektion? Vilket symtom/symtomutveckling är patognomont för aortadissektion? Hur utreder du en akut aortadissektion? Vilka två huvudsakliga kliniska typer av aortadissektion finns (vad innebär typ A och typ B)? Vilka är de viktigaste komplikationerna till aortadissektion? Kärltrauma Vilka symtom kan kärlskador ge och när ska man misstänka kärlskada? Tempo i utredningen om en patient har misstänkt svår ischemai i en fot eller skada i knäregionen? Akut och kronisk visceral ischemi Typiska symtom vid akut respektive kronisk visceral ischemi? När ska man misstänka akut visceral ischemi? Hur ställer man diagnosen? Tempo i utredningen? Vilka behandlingsmöjligheter finns? När väljer man akut operation resp. endovaskulär åtgärd vid akut visceral ishemi? II. Färdighet och förmåga Ta kärlstatus Varför undersöka hela patienten och inte bara exempelvis det sjuka bene? Vilka pulsar ska du alltid palpera? Var mäter du blodtryck? Hur och var mäter du ankeltryck? Vad är ankel-brachialindex och hur beräknar du det? Hur bedömer du cirkulationen i ett ben/fot? Förstå diagnostiska hjälpmedel och kunna deras indikationer och för- och nackdelar När behövs diagnostiska hjälpmedel, utöver fysikaliskt status och ankeltrycksmätning, vid PAD och vilka diagnostiska hjälpmedel används i regel? När behövs diagnostiska hjälpmedel vid misstänkt TIA/Stroke/Amaurosis fugax och vilka diagnostiska hjälpmedel används i regel? När behövs diagnostiska hjälpmedel vid misstanke om aortaaneurysm eller perifera aneurysm och vilka diagnosiska hjälpmedel används i regel? III. Förhållningssätt Nämn några särskilda förhållande hos kärlpatienter som bör påverka Ditt förhållningssätt vid: Anamnes- och statusupptagning Val av diagnostiska hjälpmedel Förslag om behandling

Kärltrauma Vilka symtom kan kärlskador ge och när ska man misstänka kärlskada? Tempo i utredningen om en patient har misstänkt svår ischemai i en fot eller skada i knäregionen?

Relevanta dokument

Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )

1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....