I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker"

Alf Lindqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Lärandemål Klinisk medicin IV, Neurospecialiteter. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Teoriperiod Under integreringsperioden ges undervisning i diagnostik, uppkomst och behandling av neurologiska sjukdomar med fokus på bakomliggande cellulära och molekylära mekanismer, samt undervisning i rehabiliteringsmedicinska principer och funktionsdiagnostik. Basala sjukdomsmekanismer diskuteras samt diagnostiska metoder inom neuroradiologi och neurofysiologi. Ett PBL fall med neurologisk inriktning kommer att analyseras under teoriperioden. II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter Klinisk undervisning innefattar integrerad undervisning i fyra kliniska specialiteter: neurologi, neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Studenterna är placerade en vecka på en neurologisk avdelning (i vissa fall stroke avdelning), en vecka på mottagning och en vecka innehåller undervisningsmoment i neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Anamnes och status är hörnpelare i neurologisk diagnostik. Den kliniska träningen ges därför stort utrymme och uppmärksamhet. Undervisningen sker i öppen och sluten vård och ges i form av seminarier, föreläsningar, frågestunder, mottagningar, fallbeskrivningar, kliniska ronder och statusträning. All patientbunden undervisning, d.v.s. den kliniska tjänstgöringen, är obligatorisk. III. Övergripande mål Målsättningen är att studenterna ska förvärva kunskaper och färdigheter inom de fyra neurospecialiteterna som en bas för AT tjänstgöring och det framtida läkaryrket. Den studerande skall efter genomgången utbildning kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och muskler och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden, samt rehabiliteringsmedicinska principer och funktionsdiagnostik. 17

Teoriperiod Under integreringsperioden ges undervisning i diagnostik, uppkomst och behandling av neurologiska sjukdomar med fokus på bakomliggande cellulära och molekylära mekanismer, samt

2 Core Curriculum, Kunskapsmål Beskrivningen av delmålen baseras för neurologidelen på det nationella Core Curriculum som omfattar vanliga och/eller viktiga neurologiska sjukdomstillstånd. Kunskapsmål Kunskapsmålen är graderade enligt nedanstående mall (SOLO taxonomi för kunskaper och förståelse): enkla kunskaper (känna till, Du skall kortfattat kunna redogöra för dessa identifiera). tillstånd. flerfaldiga kunskaper (räkna Du skall känna till följande tillstånd så pass väl att upp, beskriva, lista) du kan undersöka patienten och misstänka diagnosen samt vid behov remittera på ett adekvat relaterade kunskaper (jämföra, förklara, analysera, relatera) sätt. Du skall förvärva kunskap om etiologi, patofysiologi, symptomatologi och behandling av dessa tillstånd så att du självständigt kan handlägga dessa samt vid behov remittera på ett adekvat sätt. 18

3 Cerebrovaskulära sjukdomar Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning Behandlingsmetoder av subaraknoidalblödning Omvårdnad och rehabilitering efter stroke. Strokeenhetens och rehabiliteringsmedicins arbetssätt Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt. Utredning, prognos, sekundärprofylax inklusive utredning och behandling av karotisstenos Huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk Smärtrehabilitering vid långvarig huvudvärk Epilepsi Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad och okomplicerad epilepsi Handläggning av akut epileptiskt anfall Initial handläggning av status epilepticus Handläggning av övergående medvetanderubbning Speciella problem vid epilepsi: graviditet, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling 19

Strokeenhetens och rehabiliteringsmedicins arbetssätt Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt.

4 Hydrocefalus Handläggning av akut icke kommunicerande hydrocefalus Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke kommunicerande hydrocefalus Likvorshunt, shuntdysfunktion Sömnrubbningar Diagnostik och handläggning av hypersomni och narkolepsi Rörelsestörningar Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom Diagnostik och handläggning av essentiell tremor och läkemedelsutlöst parkinsonism Diagnostik och handläggning av restless legs Fokala dystonier och spasticitet Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom och Parkinson liknande sjukdom Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar Orsaker till ataxi Huntingtons sjukdom Multipel skleros Diagnostik Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Immunmodulerande och symtomatisk terapi Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Rehabiliteringsmedicinska aspekter vid kvarstående neurologisk funktionsnedsättning vid MS Konfusion och vissa former av demens Beteendeavvikelser efter förvärvad hjärnskada Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd 20

läkemedelsutlöst parkinsonism Diagnostik och handläggning av restless legs Fokala dystonier och spasticitet Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom och Parkinson liknande sjukdom Neurokirurgisk

5 Yrsel Diagnostik och handläggning av akut yrsel Diagnostik och handläggning av kronisk yrsel Tumörer Diagnostik och initial handläggning av vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS Infektioner Diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios Ryggmärgssjukdomar, ryggmärgsskador och rizopatier Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom/skada, Orsaker till ryggmärgspåverkan Diagnostik och handläggning vid rizopati och plexusskada Rehabilitering och vanliga problem efter ryggmärgsskada, autonom dysreflexi Vanliga komplikationer efter ryggmärgsskada Neuromuskulära sjukdomar Diagnostik och handläggning av polyneuropati Diagnostik och initial handläggning av Guillain Barrés syndrom och myasthenia gravis inklusive andningssvikt vid neuromuskulär sjukdom Fortsatt handläggning vid myasthenia gravis Diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier Orsaker till kranialnervspåverkan Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros Smärta Diagnostik av neurogen och nociceptiv smärta. Behandlingsprinciper. Principer för specialiserad smärtrehabilitering vid långvrig smärta 21

samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios Ryggmärgssjukdomar, ryggmärgsskador och rizopatier Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande

6 Principer för handläggning av patienter med neurologiska symtom efter såväl lätt skallskada (commotiocerebri) som efter svår skallskada. Handläggning av spasticitet vid hjärnskada resp vid spinalskada Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom/skada Funktionella symtom Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom Rehabilitering Principerna för funktionsdiagnostik vid rehabilitering enligt International Classification of functioning, ICF Sexuell påverkan vid neurologisk skada/sjukdom Neurotrauma Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma. Åtgärder inför transport Neurokirurgisk behandling vid traumatisk skada på hjärna och ryggmärg Diagnostik och initial handläggning av spinalt trauma/ryggmärgsskada Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Intrakraniella tryck volymkurvan Diagnostik av kroniskt subduralhematom Symtombild i icke akut efter traumatisk hjärnskada, principer för handläggning Principer för rehabiliteringsmedicinskt omhändertagande i senare skede av svår hjärnskada Principer för neuro intensivvård Vakenhetssänkning/koma Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/ koma Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning 22

sjukdom/skada Funktionella symtom Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom Rehabilitering Principerna för funktionsdiagnostik vid rehabilitering enligt International

7 Praktiska färdigheter och undersökningsmetoder Neurologisk undersökning Ta upp en neurologisk anamnes Genomföra en statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken och funktionsinskränkning Med hjälp av anamnes och undersökning ange en sannolik sjukdomsdiagnos, samt funktionsdiagnos enligt ICFs principer Med kunskap om neurologiska diagnostiska undersökningar genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer och förväntad funktionsnivå efter rehabilitering Ta upp anamnestiska data av relevans för rehabilitering Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion Genomförande av lumbalpunktion Tolkning av analysresultat av cerebrospinalvätska Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Känna till tapptest, tryckmätning Klinisk neurofysiologi Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) Neuroradiologi Indikationer för datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd Intravenös kontrastförstärkning (DT och MRT) Angiografiska metoder för undersökning av nervsystemets blodkärl Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) ochfunktionell MRT samt diffusions MR och perfusions MR/CT 23

genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett

Relevanta dokument

Medicin V, NEUROSPECIALITETER.

Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod