Medicin V, NEUROSPECIALITETER.
|
|
- Ann-Christin Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod Under integreringsperioden ges undervisning i diagnostik, uppkomst och behandling av neurologiska sjukdomar med fokus på bakomliggande cellulära och molekylära mekanismer. Basala sjukdomsmekanismer diskuteras samt diagnostiska metoder inom neuroradiologin. Ett PBL fall med neurologisk inriktning (fall 1) och ett med psykiatrisk inriktning (Fall 2) kommer att analyseras under integreringsperioden. II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter Klinisk undervisning innefattar integrerad undervisning i fyra kliniska specialiteter: neurologi, neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Principen för avdelningstjänstgöringen är att varje klinisk placering börjar med en integrerad föreläsningsvecka. Därefter följer en treveckorsperiod där kandidaterna är placerade en vecka på en allmänneurologisk avdelning, en vecka på mottagningen och en vecka med blandad neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Anamnes och status är hörnpelare i neurologisk diagnostik. Den kliniska träningen ges därför stort utrymme och uppmärksamhet. Undervisningen sker i öppen och sluten vård och ges i form av seminarier, föreläsningar, frågestunder, kandidatmottagningar, fallbeskrivningar, kliniska ronder och statusträning. All patientbunden undervisning, dvs den kliniska tjänstgöringen, är obligatorisk. III. Övergripande mål Målsättningen är att studenterna ska förvärva kunskaper och färdigheter inom de fyra neurospecialiteterna som en bas för AT-tjänstgöring och det framtida läkaryrket. Den studerande skall efter genomgången utbildning kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Core curriculum, Kunskapsmål
2 Beskrivningen av delmålen baseras på det nationella Core curriculum som omfattar vanliga och/eller viktiga neurologiska sjukdomstillstånd. Kunskapsmål Kunskapsmålen är graderade enligt nedanstående mall (SOLO taxonomi för kunskaper och förståelse): enkla kunskaper (känna till, identifiera) Du skall kortfattat kunna redogöra för dessa tillstånd. flerfaldiga kunskaper (räkna upp, beskriva, lista) Du skall känna till följande tillstånd så pass väl att du kan undersöka patienten och misstänka diagnosen samt vid behov remittera på ett adekvat sätt. relaterade kunskaper (jämföra, förklara, analysera, relatera) Du skall förvärva kunskap om etiologi, patofysiologi, symptomatologi och behandling av dessa tillstånd så att du självständigt kan handlägga dessa samt vid behov remittera på ett adekvat sätt. S4 överförbara kunskaper (teoretisera, generalisera, reflektera) 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning Behandlingsmetoder av subaraknoidalblödning Omvårdnad och rehabilitering efter stroke. Stroke-enhetens arbetssätt Principer för trombolys Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt. Utredning, prognos, sekundärprofylax inklusive utredning och behandling av karotisstenos 2. Huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av patienter med temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk 3. Epilepsi Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad och okomplicerad epilepsi Handläggning av akut epileptiskt anfall Initial handläggning av status epilepticus
3 Handläggning av övergående medvetanderubbning Speciella problem vid epilepsi: graviditet, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling 4. Neurotrauma Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma. Åtgärder inför transport Neurokirurgisk behandling vid traumatisk skada på hjärna och ryggmärg Diagnostik och initial handläggning av spinalt trauma/ryggmärgsskada Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Intrakraniella tryck-volymkurvan Diagnostik av kroniskt subduralhematom Symtombild i sena skeden efter traumatisk hjärnskada, principer för handläggning Principer för medicinskt omhändertagande i sent skede av patienter med mycket svår hjärnskada Principer för neuro-intensivvård 5. Hydrocefalus Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-kommunicerande hydrocefalus Likvorshunt, shuntdysfunktion 6. Vakenhetssänkning/koma Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/ koma Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt 7. Sömnrubbningar Diagnostik och handläggning av hypersomni och narkolepsi 8. Rörelsestörningar Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom Diagnostik och handläggning av essentiell tremor och läkemedelsutlöst parkinsonism Diagnostik och handläggning av restless legs Fokala dystonier och spasticitet Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Sjukdomar som liknar Parkinsons sjukdom Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar Orsaker till ataxi Huntingtons sjukdom
4 9. Multipel skleros Diagnostik Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Immunmodulerande terapi Symtomatisk behandling Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring 10. Konfusion och vissa former av demens Kriterier för demens Principer för utredning och behandling av vissa demenstillstånd Beteendeavvikelser efter förvärvad hjärnskada Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi Neuropsykologisk undersökning Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd 11. Yrsel Diagnostik och handläggning av akut yrsel Diagnostik och handläggning av kronisk yrsel 12. Tumörer Diagnostik och initial handläggning av vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS 13. Infektioner Diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios 14. Ryggmärgssjukdomar och rizopatier Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression Orsaker till ryggmärgspåverkan Diagnostik och handläggning vid rizopati och plexusskada 15. Neuromuskulära sjukdomar Diagnostik och handläggning av polyneuropati Diagnostik och initial handläggning av Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis inklusive andningssvikt vid neuromuskulär sjukdom Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis
5 Diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier Orsaker till kranialnervspåverkan Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros Symtombild vid hereditära myopatier och polymyosit 16. Påverkan på autonoma nervsystemet Symtom och handläggning av störningar i autonoma nervsystemet Sjukdomar och läkemedel som påverkar autonoma nervsystemet 17. Smärta, rehabilitering och funktionella symtom Diagnostik av neurogen och nociceptiv smärta. Behandlingsprinciper Principer för neurologisk habilitering och rehabilitering Handläggning av spasticitet Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk undersökning Ta upp en neurologisk anamnes Genomföra en statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken Med hjälp av anamnes och undersökning ange en sannolik sjukdomsdiagnos Med kunskap om neurologiska diagnostiska undersökningar genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer 2. Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion Genomförande av lumbalpunktion Tolkning av analysresultat av cerebrospinalvätska Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Känna till tapptest, tryckmätning 3. Klinisk neurofysiologi Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) 4. Neuroradiologi Indikationer för datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd
6 Intravenös kontrastförstärkning (DT och MRT) Angiografiska metoder för undersökning av nervsystemets blodkärl Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MRT samt diffusions MR och perfusions MR/CT
I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker
Lärandemål Klinisk medicin IV, Neurospecialiteter. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I.
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merKunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merNATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI 2018-02-02 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merFrån neurofobi. Nationella lärandemål i neurologi. Utbildning
Utbildning Nationella lärandemål i neurologi Från neurofobi Stora framsteg har gjorts inom neuro login. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merCore Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet
Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 november 2019 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merNeurologi LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
847 Kompetensbeskrivning Specialiteten neurologi karaktäriseras av kompetens inom sjukdomar och skador i centrala och perifera nervsystemet hos vuxna. Nervsystemet är kroppens mest komplexa och omfattande
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 april 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 november 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 april 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 maj 2019 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 23-26 april 2018 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 26-29 november 2018 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 27-30 november 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 7-10 november 2016 i Uppsala Neurologiska
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merTentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen
Läs merBROSCHYREN. NEURO-Klinmed V, start VT 2011
BROSCHYREN NEURO-Klinmed V, start VT 2011 Välkommen till neuroplaceringen! Gruppindelning Allmän information Information om kandidatmott sid Schema Dermatom och perifera nerver RLS-85 med definitioner
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merSchema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2
Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 V 3 kursv 1 16/1 08.15 09.15 NL/NK Ögon/ÖNH Inf/Derma/Reuma Gemensamt UPPROP * Introduktion 09.15 OBL studentfotografering 10.00 10.55 L Bjartmar Kognitiv
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter
Läs merVFU BEDÖMNINGSFORMULÄR. Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13
1 VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13 VFU: n ska ske under 4 veckor (30 timmar per vecka = 120 timmar) När VFU-placeringen är klar, så fyller ni i
Läs merStudiehandledning ARB014, Neuropsykologi, 4,5 högskolepoäng Grundnivå
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning ARB014, Neuropsykologi, 4,5 högskolepoäng Grundnivå Neuropsychology, 4,5 higher education
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merRehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Läs merManual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum
Manual Medicinsk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merSveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi
Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.
Läs merNy termin T7 Studieguide
Innehåll Ny termin T7 Studieguide Bidrag från respektive momentansvariga 15 september 2010 1 Infektionsmedicin 3 2 Dermatologi och venereologi 5 3 Reumatologi 7 4 Oftalmologi 9 5 Oto-rhino-laryngologi
Läs merINTYG om provtjänstgöring
INTYG om provtjänstgöring Skicka intyget till Socialstyrelsen Behörighet 106 30 STOCKHOLM Uppgifter om provtjänstgöringen Namn på den som gjort provtjänstgöringen Personnummer Verksamhet och klinik/avdelning
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merLärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.
AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och
Läs merNationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Läs merÖversiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merTema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Ryggbesvär är en utmaning för såväl allmänläkare som ortopeder. Det är viktigt att känna till hur basal
Läs merKvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV206 Perspektiv på neurosjukvård, 7,5 högskolepoäng Perspectives on Neurological Care and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merMatris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Läs merfördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och
Kursplan Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15 högskolepoäng Kurskategori Programkurs Kurskod 8SLG50 Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5.
Läs merFörtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10
1(5) för Stadium III, Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara
Läs merTandvårdsstöd för patienter med diabetes
Tandvårdsstöd för patienter med diabetes Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Sjukhustandläkare, Tandvårdscentralen Uppsökande munhälsobedömning Högkostnadsskydd Tandvård som led i en
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merKursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-02-28 FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) Man 55 år Du är vikarierande underläkare under sommaren på infektionsakuten. Där träffar du en 55- årig man som söker den 5 augusti vid lunchtid för svår huvudvärk och feber. Han
Läs merDugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)
SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning
Läs merKursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)
Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng
Läs merPROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007 Kronisk icke bakteriell prostatit En dold sjukdom där Cernitol är den enda kliniskt dokumenterade behandlingen Kronisk prostatit drabbar ca 20% av den manliga befolkningen
Läs merAvancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan
DNR LIU-2017-00744 1(5) Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan Fristående kurs 7.5 hp Advanced Course in Magnetic Resonance Imaging (MRI), Focusing at
Läs merServiceproducentens årsrapport 2015
Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2015 Skriv ut en blankett för varje linje Besvara frågorna för endast en linje på samma blankett Fyll i uppgifterna för varje linje på en separat blankett
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08. 3,0 högskolepoäng
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 3,0 högskolepoäng Namn: Tentamenskod: (Ifylles av student) Personnummer: XXXXXXXXXX (Ifylles
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
Läs merHöstbrev 2012-08-23. Läkarkandidater Ansvariga läkare i regionen
Höstbrev 1 2012-08-23 Läkarkandidater Ansvariga läkare i regionen Erik Lundström Neurolog, medicine doktor Kursledare Inst för neurovetenskap, neurologi Ingång 85, 2 tr Akademiska sjukhuset SE-751 85 Uppsala
Läs merVisionsmål Delmål Indikator
1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson
Läs merMULTIPEL SKLEROS. Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju
MULTIPEL SKLEROS Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju Innehållsförteckning: MS- multipel skleros 3 Centrala nervsystemets sjukdom 3 MS är sjukdom för människor
Läs merNeuroborrelios och sinuit
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november
Läs merAngående specialitetsindelning för neuroradiologi
Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs mer13-08-28. Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013
Epilepsi EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013 Epilepsi Epidemiologi Klassifikation Differentialdiagnostik Utredning Behandling Vad är epilepsi? En sjukdom i hjärnan som ger en varaktig predisposition
Läs merKlinisk neurofysiologi
Klinisk neurofysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merVästerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS
Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges
Läs merKursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07
Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader
Läs merHerniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet
Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merFUNKTIONSHINDER I. Ulrika Uddenfeldt Wort
FUNKTIONSHINDER I Ulrika Uddenfeldt Wort INNEHÅLL Barn och Ungdoms-habiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Inte autism och ADHD BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Sjukgymnast Arbetsterapeut
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merAkut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala
Akut internmedicin Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet. 3-7 oktober 2016 i Uppsala Snabb och adekvat handläggning på akutmottagningen kan vara livsavgörande Handläggning av akuta
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merAkutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN
Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 Kompetensbeskrivning Specialiteten akutsjukvård karaktäriseras av handläggning av alla akuta sjukdomstillstånd och olycksfall, i alla åldrar, under begränsad
Läs merEPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska
EPILEPSI Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska Vad betyder epilepsi? Epilepsi kommer av det grekiska ordet epilamvanein som betyder att bli tagen av, att ha haft en attack. Epilepsi kallades för den
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet. Datum för planeringssamtal: Datum för utvecklingssamtal:
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 2 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Symtom och tecken på ohälsa, 20 hp. Kurs kod: OM4330 Studentens namn Studentens personnummer
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merBilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln
Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och
Läs merNeurorapporten Avsnitt 1 Diagnosresan
Neurorapporten 2019 Avsnitt 1 Diagnosresan I AVSNITT 1 Diagnosresan 1 8 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Bild 1:1 Vilken eller vilka diagnoser har du? 6 56,5% 5 4 1,8% 2,2% 1,8% 2,6% 0,1% 0,2% 0,8% 3, ALS
Läs merEpilepsi: uppdatering 2005-2009
Epilepsi: uppdatering 2005-2009 Receptarieutbildningen Lars Forsgren Professor i neurologi Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Vanligt körkort Antal månaders körförbud efter senaste
Läs merBilaga 5 förteckning över ramavtalsområden
Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning
Läs merBedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder
Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen
Läs merEpilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset
Epilepsi Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Epilepsi Återkommande (minst 2 oprovocerade) paroxysmala episoder av okontrollerad
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs mer