NEURORADIOLOGI En liten introduktion
|
|
- Cecilia Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NEURORADIOLOGI En liten introduktion På medicinakuten Bortfallssymtom (vaskulärt) Infarkt? Blödning? DT hjärna utan iv kontrast Vid påvisad SAH eller trombolyslarm DT angiografi med iv kontrast Retningssymtom (expansivitet) Tumör? Metastas? Abscess? DT hjärna med iv kontrast (alternativt MR hjärna med kontrast) 1
2 Kvar på akuten(?) och avdelningen Tumörer Astrocytom, Meningiom, Metastaser Infektioner Abscess, Empyem, Herpesencefalit, Ethmoidit, Meningit Sinustrombos och venös infarkt Hydrocephalus Akvedukt stenos, Normaltryckshydrocephalus, Foramen Monroicysta Typiska tumörkarakteristiska Vasogent ödem Extracellulärt ödem i den vita substansen pga. kapillärt läckage (jmf med cytotoxiskt ödem som är intracellulärt). Typiskt flikigt utseende då cortex ofta sparas. Finns i huvudsak kring tumörer och abscesser men kan uppstå även kring blödningar. Kontrastuppladdning Läckage av kontrast genom en skadad blodhjärnbarriär. För abscesser och tumörer är ringformig kontrastuppladdning inte ovanlig. 2
3 Typiska tumörkarakteristiska Expansiv effekt Tumören med omgivande vasogena ödem ger en fokalt expansiv effekt (mass effect) med utslätning av sulci och överskjutning av medellinjestrukturer. Tumörer radiologisk utredning Symtom beror ofta på tumörlokal men den expansiva effekten kan ge illamående, huvudvärk, krampanfall eller fokala bortfall. Ge akt på morgonhuvudvärk eller känd huvudvärk som ändrar karaktär eller oförklarlig personlighetsförändring (frontal tumör). DT hjärna med iv kontrast MR hjärna med iv kontrast(!) (MR spektroskopi ett komplement) 3
4 Tumörer Incidens omkring 5 13 fall per (hos barn 2 4 fall per ). Neuroepiteliala tumörer dominerar (45%) följt av meningiom (15%) och metastaser (15%). Hos äldre utgör metastaser upp till 50%. Siffrorna varierar dock beroende på vilket material man utgår ifrån. I Sverige utgör hjärntumörer cirka 3-4% av alla tumörsjukdomar med cirka 900 fall/år. Hjärntumör utgör den vanligaste solida tumören hos barn. Radiologiskt delas tumörer grovt in i intraaxiala (60%) som utgår från hjärnparenkymet och extraaxiala (40%) som utgår från strukturer utanför hjärnparenkymet. Astrocytom Astrocytom utgör den vanligaste (upp till 80%) neuroepiteliala (intraaxiala) primärtumören. Utgår från astrocyter. Drabbar alla åldrar men de högmaligna formerna är vanligare vid högre ålder Lokaliserade Låggradiga astrocytom (främst hos barn) (WHO grad I-II) Diffusa Låggradiga astrocytom 10-15% (WHO grad II) Anaplastiska astrocytom 25% (WHO grad III) Glioblastoma multiforme 50-60% (WHO grad IV) 4
5 Glioblastoma multiforme Cirka 12 15% av alla tumörer i CNS (~50% av alla neuroepiteliala tumörer). Dålig prognos, med död inom 9 12 månader trots behandling. Primär eller utvecklad ur låggradigt astrocytom. Ofta med central nekros perifer kontrastuppladdning men kan som namnet antyder ha ett varierande utseende. Mikrovaskulär växt med lokal metastasering. Perifer kontrastuppladdning. Meningiom Den vanligaste extraaxiala primärtumören. Utgår från meningotheliala celler i arachnoidala villi. Hormonell faktor (kvinnor > män). Ses sällan hos personer <40 år. Benigna meningiom 88-95% (WHO grad I) Cirka 13 20% av alla tumörer i CNS. Växer långsamt. Symtom beror på lokal (>90% asymtomatiska). Ofta solida med en typisk homogen kontrastuppladdning och bred anläggning mot duran. Inte sällan inslag av förkalkningar. Atypiska meningiom 5-6% (WHO grad II) Maligna meningiom 1% (WHO grad III) Meningiom med sarkomatös degeneration << 1% (extremt ovanligt) (WHO grad IV) 5
6 Metastaser Metastaser utgör totalt 15% av alla tumörer men hos äldre kan de utgöra upp till 50% av alla tumörer. Metastaser är vanligtvis intraaxaialt och supratentoriellt belägna. Till skillnad från en primärtumör är metastaser inte sällan multifokala. Metastaser är vanligtvis supratentoriellt belägna och i övergången mellan cortex och den vita substansen. Lungcancer, bröstcancer och maligna melanom är de vanligaste ursprungen för metastaser till CNS. Dålig prognos med död inom 3 6 månader (beroende på vilket material man studerar). En intraaxial, solid tumör i CNS utgörs i 75% av fallen av en metastas eller ett astrocytom (vuxna). Abscess Hematogen spridning, lokal infektion eller trauma. Vanligtvis anaerob blandflora. Huvudvärk (90%), feber (50%) och kramper. Blododling, ej lumbalpunktion. DT hjärna eller MR hjärna med iv kontrast En abscess är morfologiskt svår att skilja från en tumör men har ofta ett distinkt utseende på MR diffusion samt förhöjda nivåer av acetat och laktat på MR spektroskopi (MRS). Det är viktigt att differentiera mot en tumör då en abscess kan botas! 6
7 Empyem Hematogen spridning, lokal infektion eller trauma. Komplikation till paranasal sinuit (>2/3), meningit (barn) eller paranasal malignitet. Kan ge upphov till venös infarkt (trombos) eller abscess. Vanligtvis subduralt beläget. DT hjärna eller MR hjärna med iv kontrast Herpesencefalit HSV1 vid 95% av fallen hos vuxna (reaktivering), HSV2 hos nyfödda (primär). Obehandlad en mortalitet på 50-70%, 2 av 3 får sequelae trots behandling. Behandling, EEG och lumbalpunktion. Radiologisk utredning EFTER insatt behandling. Snar behandling vid klinisk misstanke! 7
8 Herpesencefalit Radiologisk utredning får ALDRIG fördröja insättning av behandling! Ofta normalt eller beskedligt utseende på DT tidigt i förloppet. Radiologisk utredning med MR kan bli aktuell EFTER påbörjad behandling. OMEDELBAR antiviral behandling på blotta misstanken om herpesencefalit! Ethmoidit Ethmoidal sinuit leder till orbital periostit och abscessbildning. Blindhet hos 10% utan behandling. Kan ge meningit, abscess, empyem eller trombos i sinus cavernosus (ett potentiellt dödligt tillstånd). DT bihålor MED intravenös kontrast! 8
9 Bakteriell meningit Engagerar pia mater, arachnoidea och likvorrummen. Ökad risk vid alkoholism, diabetes, skallfraktur, kirurgi eller nedsatt immunförsvar MEN friska kan också drabbas. Kan kompliceras av empyem eller akut hydrocephalus på grund av påverkad likvorresorption. OMEDELBAR lumbalpunktion och behandling!!!observera!! Meningit är INTE en radiologisk diagnos! Vi vill inte ha remisser med denna frågeställning! Ofta normalt utseende tidigt i förloppet. Radiologisk utredning kan bli aktuell i händelse av komplikationer (empyem, hydrocephalus) eller behandlingssvikt OMEDELBAR lumbalpunktion, blododling och antibiotikabehandling! 9
10 Sinustrombos Uttorkning hos nyfödda, lokal infektion hos barn. Koagulopati (70%) eller infektion (10%) hos vuxna. Graviditet eller p-piller hos yngre kvinnor. Akut DT hjärna och angiografi med kontrast i VENÖS fas MR skalle med angiografisekvenser av vener (främst vid svårtolkad DT eller kontraindikationer mot kontrast)!!observera!! DT angiografi av hjärnans vener (MR hjärna med iv kontrast) Artärerna kan INTE bedömas med säkerhet på en DT angiografi i venös kontrastfas. Fråga INTE efter både aneurysm och sinustrombos då detta inte går att utreda i en och samma undersökning men ibland kan venerna kontrastfyllas tillräckligt för diagnos på DT av hjärnans artärer (kliniken får styra vad som är viktigast) 10
11 Venös infarkt Komplikation till sinustrombos, utvecklas under några dagar. Belägen i anslutning till den trombotiserade venen. Blödningsinslag vanligt p.g.a. det höga venösa trycket. Konvex SAH i två närliggande sulci kan tala för kortikal ventrombos. DT hjärna och DT angiografi i venös kontrastfas MR hjärna med angiosekvenser och blödningskänsliga sekvenser Hydrocephalus Kommunicerande (extraventrikulär) Påverkad likvorresorption Normaltryckshydrocephalus Subaraknoidalblödning Meningit Icke-kommunicerande (intraventrikulär) Obstruktion av likvorflöde Akveduktstenos Foramen Monroicysta DT hjärna för att påvisa - MR hjärna för att utreda 11
12 Vad är hydrocephalus? Radiologiskt definieras normalvida ventriklar som Evans index <0,3 eller cella mediaindex <4. Det går INTE att mäta intrakraniellt tryck med DT eller MR! Begreppet vida ventriklar används ofta rent deskriptivt och är INTE det samma som hydrocephalus då vida ventriklar även kan vara degenerativt betingat. Akveduktstenos Vanlig orsak till neonatal hydrocephalus. Inte ovanlig orsak hos vuxna. Inflammation eller infektion hos 50%. Behandling med ventrikuloperitonealshunt. Ultraljud (neonatala barn) DT hjärna (efter slutning av fontaneller) MR hjärna (sekvenser för likvorflöde) 12
13 Normaltryckshydrocephalus (NPH) Störd likvorresorption genom arachnoidala granulationer på grund av försämrad venös compliance vilket ger ett likvoröverskott. Klassisk symtomtriad med bredspårig gång, urininkontinens och demens SKALL finnas innan diagnosen övervägs och radiologisk utredning påbörjas.!!observera!! Normaltryckshydrocephalus är INTE en radiologisk diagnos! Klassisk symtomtriad med bredspårig gång, urininkontinens och demens SKALL finnas innan NPH övervägs Radiologisk bild (DT eller MR) med vidgade sidoventriklar, diskrepans mellan ventrikelvidd och sulci samt subependymalt vätskeutträde kan tala för normaltryckshydrocephalus men diagnosen ställs med tapptest. 13
14 Foramen Monroicysta Mucinös endodermal cysta i tredje ventrikeln. Ofta ett bifynd (40-50%). Kan leda till obstruktion av likvorflödet med akut hydrocephalus, inklämning och död. DT hjärna eller MR hjärna På mottagningen Epilepsiutredning Mesotemporal skleros, Fokal kortikal dysplasi Demyeliniserande sjukdomar MS, ADEM, Central pontin myelinolys Neurodegenerativa sjukdomar Alzheimers, Frontotemporal demens, Vaskulär demens 14
15 Epilepsiutredning Ett krampanfall är ofta sekundärt till annan patologi (expansiviteter eller infektion). Den akuta utredningen (DT hjärna) syftar till att utesluta detta. Upprepade oprovocerade anfall ger diagnosen epilepsi (1% av befolkningen). Epilepsiutredning syftar till att finna organisk orsak eller anfallsfokus. Neurofysiologisk utredning med EEG och iktal SPECT MR hjärna (epilepsiprotokoll) Epilepsiutredning Mesotemporal skleros Vanlig orsak hos vuxna. Associerad med feberkramper under barndomen eller förlossningskomplikationer. Volymsreduktion och vitsubstansförändringar i hippocampus. Fokal kortikal dysplasi Vanlig orsak hos barn. Medfödd missbildning på grund av neuronal migrationsstörning in utero. Subkortikala förändringar som kan vara ytterst subtila. 15
16 Demyeliniserande sjukdomar En heterogen grupp av sjukdomar som drabbar myeliniserade strukturer i CNS. Orsaken kan vara inflammatorisk, infektiös, ischemisk eller toxisk. Multipel skleros (MS) Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM) Osmotiskt demyeliniseringssyndrom Multipel skleros (MS) Kronisk inflammatorisk sjukdom. Vanligare längre från ekvatorn. Kvinnor > män. Förlöper i skov hos ca 85%. Skov är fokala eller multifokala symtom som inte kan förklaras av annat. Skov följs av partiell eller komplett regress. Diagnosen ställs utifrån klinik (neurolog), likvoranalys och neuroradiologiskt med MR. Minst 2 lesioner, skilda i tid och rum med minst 1 månad eller 1 nytillkommen lesion på MR inom 3 månader från första skovet. Vanliga lokaler är corpus callosum, U-fiber (juxtakortikalt), temporallober, hjärnstam, cerebellum och ryggmärg. 16
17 Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM) Immunologisk korsreaktion, cirka 1-2 veckor efter en virusinfektion eller vaccination. Barn och tonåringar. Läker inom 1 månad (50-60%) men mortalitet upp till 30%. Epilepsi som resttillstånd (hos 20-30%). Radiologiskt bild snarlik MS men kan till skillnad från MS engagera gråsubstans i thalamus och cortex. Engagerar SÄLLAN corpus callosum. Osmotiskt demyeliniseringssyndrom Tidigare kallat central pontin myelinolys. Akut demyelinisering på grund av förändringar i serumosmolalitet. Klassiskt vid för snabb korrigering av hyponatremi. Kan vara svår att se på DT då man ofta får artefakter från skallbenet i hjärnstammen. Syns på MR inom 24 timmar. MR hjärna med iv kontrast 17
18 Neurodegenerativa sjukdomar Neuropsykiatrisk utredning Nuklearmedicinsk utredning med SPECT/PET MR skalle eller CT skalle Vaskulärt degenerativa vitsubstansförändringar (WML) Demyelinisering av den vita substansen på grund av hypoperfusion eller mikroinfarkter. Vanligt bifynd. Enstaka förändringar samt lätt vidgning av sulci och ventriklar är normalt hos äldre (>75 år). Stora, sammanhängande förändringar samt måttlig till kraftig vidgning av sulci och ventriklar är patologiskt. Fynden behöver inte korrelera mot klinisk bild. Neurodegenerativa sjukdomar Vaskulär demens (VaD) Vaskulära riskfaktorer (diabetes, hypertoni, rökning). Infarkter i områden för den kognitiva funktionen eller utbredda vaskulärt degenerativa förändringar. Stegvis framför progressiv försämring. Alzheimers sjukdom (AD) Främst minnesstörningar, långsam progress. Ses hos 8% av de >65 år och hos 30% av de >85 år. Symmetrisk atrofi av hippocampus och parietallober. I slutstadiet en generell atrofi. 18
19 Neurodegenerativa sjukdomar Frontotemporal demens (FTD) Beteende- och språkstörningar. Progredierande sjukdom, vanligare hos något yngre (<65 år). Asymmetrisk atrofi av hippocampus och frontotemporalt. Således Akutmottagningen DT hjäna utan (vaskulärt) eller med (expansivitet) iv kontrast Inneliggande och mottagning MR hjärna utan eller med iv kontrast Specialundersökningar (MRS etc.) Många tillstånd ser likartade ut radiologiskt Röntgenbilden är INGET facit! (däremot ett stöd i diagnostiken) 19
NEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merSvarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens
Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111
Läs merHerniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet
Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom
Läs merHydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska
Hydrocefalus Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska Vida ventriklar Atrofi Hydrocefalus Störd likvorbalans/hemodynamik Överproduktion: Plexuspapillom Normalvariant prematura barn
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merSvarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar
Svarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar 1. Allmänt 2. Hjärna 3. Huvud och hals 4. Rygg 5. MR hjärna 1.1 Allmänna principer 2.1 DT hjärna U - akut stroke 2.2 DT hjärna U - allmänt 2.3 DT hjärna
Läs merPediatrisk neuroonkologi
Pediatrisk neuroonkologi Daniel Martin Läkare Neuroradiologiska avdelningen Radiologi i pediatrisk neuroonkologi Värdefulla metoder Röntgen Skalle Kronisk intrakraniell hypertension Thumb printing Ca 2+
Läs merI huv et på en neuroradiolog
I huv et på en neuroradiolog Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Vad är normalt och vad är sjukt.. Normal hjärna?
Läs merRätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala
Rätt retorik för publik och klinik. Del 2 Skriv i klartext så att ditt budskap når fram Röntgenveckan 2013, Uppsala Det radiologiska utlåtandet Innehåll, bedömning/konklusion, svarsmallar, professor, överläkare,
Läs merNEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013
UNDERVISNINGENS MÅL NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 1. Lära känna neuroradiologiska bilddiagnostiska metoders tillförlitlighet och valprinciper. 2. Lära känna de bilddiagnostiska möjligheterna vid sjukdomar
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merStandardiserad rapportering av småkärlssjukdom
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merNeuro-PET inom demens och tumördiagnostik
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18
Läs merCENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI
CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI DSM147 (9c) HJÄRNINFARKT MED LIKVEFAKTIONSNEKROS, 3 VECKOR Klinisk bakgrund 72-årig man, som plötsligt insjuknar med svaghet i vänster kroppshalva. Avlider cirka tre veckor
Läs merSnabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning Medial temporallobsatrofi (MTA) MTA 0 MTA 1 MTA 2 1 MTA 3 MTA 4 Vinkeln kan variera liksom snedheten i bilden. Kan behöva gradera på två olika snitt eller
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011
ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merPrimärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition
Neurokirurgisk behandling av stroke i bakre cirkulationen Fokus på intrakraniell dynamik avseende sekundär expansivitet i bakre skallgropen. Bertil Rydenhag Professor, neurokirurgin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR
Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merStroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus
Stroke hos barn Nordic RETTS-meeting 181017 Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Definition: Plötslig debut av fokalt neurologiskt bortfall av vaskulär orsak. Drabbas barn av stroke?
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merDT & neuropediatrik 2014-10-14
2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merMOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset
MOG- associerad sjukdom Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset MOG celladhe-sion reglerar microtubuli aktiverar komplement Johns & Bernard J of Neurochemistry 1999. Cellbaserad
Läs merErik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merIndikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.
Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet
Läs merVirala CNS-infektioner
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Definitioner...2 Sannolik encefalit...2 Sannolik aseptisk meningit...2 Sannolik myelit...2 Initial handläggning vid misstanke
Läs merFörstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.
Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos
Läs merOmtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.
Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning
Läs merO M T E N TA M E N 2
Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande
Läs merRöntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström
Röntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström 1 Spelar språket någon roll? 2 Spelar språket någon roll? Tydlighet 3 Spelar språket någon roll? Tydlighet Läsbarhet 4 Spelar språket någon
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs merNERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)
NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans
Läs merDiagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
Läs merPediatrisk onkologi. Med fokus på hjärntumörer. Health Department, the33
Pediatrisk onkologi Med fokus på hjärntumörer Health Department, Innehållsförtäckning Tumörer i centrala nervsystemet....3 Inledning.....3 Sammanfattad prognos och frekvens på de olika CNS tumörer...3
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
Läs merCore Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet
Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen
Läs merHjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merNEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge
NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi
Läs merHandläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom
2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
Läs merEmma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall
Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.
Läs merRiskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE
MAVENCLAD PATIENTGUIDE RISKHANTERINGS SKOLNINGSMATERIAL - FI/CLA/1117/0052 Viktig information för patienter som påbörjar behandling med MAVENCLAD Innehåll Introduktion till MAVENCLAD Hur ges behandling
Läs merGöteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Göteborg November 2016 Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad skall vi prata om? Obstruktioner Multicystisk dysplastisk njure Binjureförändringar
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var
Läs merRTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.
Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning
Läs merVårdprogram MS. Godkänt den: Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi.
Godkänt den: 2017-03-29 Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehållsförteckning Vårdprogram multipel skleros...2 Diagnostik...2 Praktiska aspekter på
Läs merNjurtumörer hos barn
Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.
Läs merSluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet
INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet 9/5 2008 kl. 9.00 14.00 Poäng från individuella delen av max 114,5 p Poäng från grupptentamen
Läs merMEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merSvarsstöd vid elektiva neuroradiologiska undersökningar
Svarsstöd vid elektiva neuroradiologiska undersökningar 1. Allmänt 2. Hjärna 1.1 Allmänna principer 1.2 Demonstrationer 2.1 Demensutredning 2.2 Extraaxial tumör 2.3 Intraaxial tumör 2.4 Multipel skleros
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merMULTIPEL SKLEROS. Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju
MULTIPEL SKLEROS Informationsteknik YH Sydväst, YHHV8 Susanna Etokari Annika Nyman Irena Sadeharju Innehållsförteckning: MS- multipel skleros 3 Centrala nervsystemets sjukdom 3 MS är sjukdom för människor
Läs merOdontologisk ÖNH diagnostik omfattar
Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik
Läs merMultipel skleros - Pars radiologica
Multipel skleros - Pars radiologica Oslo 2012-10-08 1. Radiologen är patientens advokat 2. Behandlingsmässigt paradigmskifte 3. Radiologiskt paradigmskifte 9 av 10 MS lesioner är kliniskt tysta MS är inte
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,
PEDIATRISK URORADIOLOGI Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015, VAD SKALL VI PRATA OM? Duplexanomali Urinvägsdilatation (refluxer - Eira) Pelvoureteral stenos (PUS) Distal uretärstenos
Läs merKan man se minnet på röntgen?
Kan man se minnet på röntgen? Katrine Åhlström Riklund Professor i diagnostisk radiologi Kan man se minnet på röntgen? Ja, på sätt och vis åtminstone. Med minnet menar jag då den process som sker i hjärnan
Läs merVirala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merGallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS
Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merCorpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439
Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca
Läs merMRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS
MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna
Läs merFrontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Sektionschef, Akutmottagning Östra (tobka1) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef,
Läs merÅrsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit
Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit Patienter I kvalitetsregistret noterades 107 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2016 (Figur 1). Fyra patienter
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merRANO-KRITERIER till hjälp vid bedömning av behandlingseffekt på HJÄRNTUMÖRER
RANO-KRITERIER till hjälp vid bedömning av behandlingseffekt på HJÄRNTUMÖRER Patienter med maligna hjärner behandlas i dag med resektion följd av strålbehandling och kemoterapi. Efter behandlingen kan
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merRehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Läs merÅrsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merGI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)
GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning
Läs mer