I huv et på en neuroradiolog
|
|
- Ann-Charlotte Karin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I huv et på en neuroradiolog Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet
2 Vad är normalt och vad är sjukt..
3 Normal hjärna? Lena Cavallin 3
4 Men vad står detta för? Lena Cavallin 4
5 Neuroimaging vid kognitiv sjukdom DT MR fmri Spektroskopi Perfusion MR DTI SPECT Tc -99 DaTSCAN PET med FDG PET med PIB Lena Cavallin 5
6 Förklaringsmodell för AD Lena Cavallin 6
7 Således är de funktionella röntgenundersökningarna tidigare i demensförloppet än de strukturella!
8 Hur utformar vi en bra demensundersökning Sekvenser/serier Vilken snittvinkel Vilket plan, axial, koronart eller sagital Hur vi skriver svaret Skall vi dra slutsatser i svaret Det finns ett behov av standardisering, optimering och harmonisering ADNI AddNeuroMed ingår i Innomed ICINET Lena Cavallin 8
9 ICINET Imaging Cognitive Impairment NETwork Universitetssjukhus (?) Neuroradiologer, radiologer, fysiker, teknologer, geriatriker, neurologer, psykiatriker, medicinare, volymetriker Sverige, Norge och England Standardisera Optimera Harmonisera MR (DT) Röntgensvaren Kliniska sammanhang Forskning Lena Cavallin 9
10 T2 T1 T1 Grundsekvenser i ett demensprotokoll Flair Flair Hem Lena Cavallin 10
11 Demens Alzheimers Vaskulär Frontallobs Lewy body Alkohol Creutzfelt Jacobs Blandformer Mild cognitive impairment, MCI Subjectiv cognitive impairment; SCI Lena Cavallin 11
12 Neuroradiologi i demensutredning Påvisar Utesluter Klarlägger Finns atrofi? Var finns atrofin? Hur mycket vitsubstansförändringar? Förenligt med patientens ålder? Stämmer fynden med kliniken? Deskriptiv roll. Endast enstaka spot diagnoses Lena Cavallin 12
13 Vi kan jämföra MR och DT MR DT Lena Cavallin 13
14 Vad skall vi titta efter? Medial temporallobs atrofi Kortikal atrofi, regionalt och generellt Venttrikelvidgning, regionalt och generellt Vitsubstansförändringar Parietal/posterior atrofi Blödning, infarkt, tumör, NPH..
15 Mediala temporalloben Amygdala Hippocampus Entorhinal kortex Lateral ventrikelns temporalhorn Fissura choroidea Gyrus parahippocampalis Sulcus kollateralis Sulcus fusiformis Lena Cavallin 15
16 Dx Lena Cavallin 16
17 Fem olika patienter Fem olika MTA graderingar
18 Dito DT, med MTA 0-4 Lena Cavallin 18
19 Vad är normalt? SNAC-K 555 MR Normalt MTA0, MTA1 Alltid MTA2 > 70 år MTA3 > 80 år MTA4 är alltid patologiskt MTA4 kan vara normalt hos de riktigt gamla.. Lena Cavallin 19
20 Ett observandum!! MTA är inte specifik för AD Påvisar atrofi Inte orsaken till atrofin Finns andra sjukdomar med MTA än AD Lena Cavallin 20
21 Vad skall vi titta efter? Medial temporallobs atrofi Kortikal atrofi, regionalt och generellt Ventrikelvidgning, regionalt och generellt Vitsubstansförändringar Parietal/posterior atrofi Blödning, infarkt, tumör, NPH..
22 Kortikal atrofi Global cortical atrophy Lätt att bedöma både på MR och DT GCA 0 Normal GCA 1 Öppning av sulci GCA 2 Volymförlust av gyri (vit +grå substans) GCA 3 End stage atrophy knife-blade atrophy kycklingben Lena Cavallin 22
23 GCA 0-3 Lena Cavallin 23
24 GCA0 GCA1 GCA2 GCA3 Lena Cavallin September 18,
25 Vad är normalt? Hittar inga publicerade studier avseende normalmaterial. Siffrorna nedan är mina uppskattningar GCA 0 Normalt alltid. GCA 1 > 50 år GCA 2 > 80 år GCA 3 Alltid patologiskt GCA 0 kan ju faktiskt vara riktigt patologiskt, eller hur.. Lena Cavallin 25
26 Vad skall vi titta efter? Medial temporallobs atrofi Kortikal atrofi, regionalt och generellt Ventikelvidgning, regionalt och generellt Vitsubstansförändringar Parietal/posterior atrofi Blödning, infarkt, tumör, NPH..
27 Ventrikelvidgning, central atrofi Ingen visuell skattningsskala ännu Vidgning av ventriklarna Förlust av grå substans Förlust av vit substans Normal, lätt, måttlig eller uttalad Vida ventriklar Hydrocephalus, NPH, aqueduktstenos Post infarkt och blödning Post tumör Post trauma Lena Cavallin 27
28 Två individer födda 1954 Lena Cavallin 28
29 25 år normal Lätt Central atrofi Måttlig Uttalad Lena Cavallin 29
30 Tredje ventrikelns vidd 5,6 mm 10,6 mm Lena Cavallin September 18,
31 Vad är normalt? Svårt att få fram normala riktlinjer för ventriklvidgning. Ofta mäter man framhorns index eller tredje ventrikelns vidd: < 55 år 4mm > 60 år < 7mm 80 år < 10 En diameter på 10 mm över tredje ventrikeln är alltid patologiskt Jämför med ventrikelvidden hos en 25 åring. Lena Cavallin 31
32 Vad skall vi titta efter? Medial temporallobs atrofi Kortikal atrofi, regionalt och generellt Ventrikelvidgning regionalt och generellt Vitsubstansförändringar Parietal/posterior atrofi Blödning, infarkt, tumör, NPH..
33 Vitsubstansförändringar > 26 visuella skattnigsskalor Fazekas modifierade förenklade skattningsskala Subkortikala, periventrikulära, i den djupa vita substansen Visuell rating skala 0-3 Flair på MR axialt DT axialt Lena Cavallin 33
34 Vitsubstansförändringar Kärt barn har många namn WML White matter hyperintesities Leucoareosis Ischemiska vitsubstansförändringar Ischemisk småkärlssjuka Vitsubstansförändringar FLAIR/T2 Virchow-Robin spaces (vidgade perivaskulära rum) Lakunära infarkter MS plaque Glios Lena Cavallin 34
35 Fazekas visuella skattnings skala Fazekas 0 Inga punktformade vitsubstansförändringar Fazekas 1 Multipla punktformade vitsubstansförändringar Fazekas 2 Lesioner som börjar konfluera Fazekas 3 Stora konfluerande lesioner Lena Cavallin 35
36 Fazeka 0-3 Lena Cavallin 36
37 De lägsta graderna är svåra att särskilja Fazekas 0-1 Fazekas 2 Fazekas 3 Lena Cavallin September 18,
38 Vad är normalt? Fazekas 0 Normalt till 78 års ålder Finns inte >81 års ålder Fazekas 1 Normalt hela livet Fazekas 2 Fazekas 3 Normalt till >50% hos individer 78år Ny studie som presenterades för första gången idag av Claes Öhberg. Som ung lärde jag mig att en vit prick per decenium var normalt - jag har 18.. Lena Cavallin 38
39 Vad skall vi titta efter? Medial temporallobs atrofi Kortikal atrofi, regional och generellt Ventrikelvidgning, regionalt och generellt Vitsubstansförändringar, WML Parietal/posterior atrofi Blödning, infarkt, tumör, NPH..
40 Posterior atrofi Ny visuell skattningsskala Koedam PA0-3 Posteriora delarna av hjärnan Bakre frontalloberna och parietalloberna Dessa områden fångas in även inom bestämning av GCA Men mer noggrannt Sagitalt T1 Coronart T1 Axialt Flair Early on-set AD Lena Cavallin 40
41 Sulcus posterior cinguli Sulcus parieto-occipitalis Lena Cavallin 41
42 Lena Cavallin 42
43 Lena Cavallin 43
44 Normalvärden för PA Inga finns på normalmatrerilal PA 0-1 normalt PA 2-3 patologiskt Lena Cavallin 44
45 Så skall vi skriva ett utlåtande: Normalutlåtande: Ingen intra- eller extracerebral blödning. Ingen färsk eller äldre infarkt. Inga expansiva förändringar. Ingen kortikal atrofi, GCA0. Ingen ventriklvidgning. Enstaka punktformig vitsubstansförändring, Fazekas 1. Ingen atrofi i mediala temporalloberna, MTA0/0. Således normal radiologisk bild. Lena Cavallin 45
46 Neuroradiologi i demensutredningar Diagnos? Stödja? Avfärda? Guida! Minskar risken för att medicin sätts in på felaktig grund Bra remisser ger bra svar! En bricka i det stora pusslet Dra inga slutsatser som du inte kan stå för Utesluta andra orsaker till minnessvikt i hjärnan Händer, men sällan Subduralhematom, NPH, aqueduktstenos osv Lena Cavallin 46
47 Blandade demensfall Lena Cavallin 47
48 Lena Cavallin 48
49 Lena Cavallin 49
50 Lena Cavallin 50
51 Late-onset AD >65 år MTA4/4 Uttalad hippocampus atrofi Entorhinalcortex atrofi Ventrikelvidgning Andra demenser kan också se ut så här Lena Cavallin 51
52 Lena Cavallin 52
53 Lena Cavallin 53
54 Lena Cavallin 54
55 Early onset AD <65 Normal MTA MTA1/1 Biparietal atrofi Lätt ventrikelvidgning MTA ökar vid sjukdomsprogress Lena Cavallin 55
56 Lena Cavallin 56
57 Lena Cavallin 57
58 Lena Cavallin 58
59 Lena Cavallin 59
60 Vaskulär demens Kvinna född -54 Generell kortikal atrofi Ventriklvidgning MTA i korrelation med resterande kortex? MTA 3/3 Lacunära infarkter Vitsubstansförändringar Blandform? Biparietal atrofi Vidgade bakhorn Lena Cavallin 60
61 Lena Cavallin 61
62 Lena Cavallin 62
63 Lena Cavallin 63
64 Lena Cavallin 64
65 Fronto-temporal demens, FTD (SD?) MTA3/3 Uttalad bifrontal atrofi Dilatation av lateralventrikelns framhorn Sidoskillnad Hur är det med språket? SD? Lena Cavallin 65
66 Lena Cavallin 66
67 Diffusionsviktad sekvens b=1000 Lena Cavallin 67
68 Lena Cavallin 68
69 Creutzfeldt-Jakobs disease, CJD(D) Normal MTA1/1 Ingen kortikal atrofi Ingen ventrikelvidgning Diffusion viktade sekvenser gav diagnos Caput nucleus caudatus Putamen Kortex, biparietalt och frontal vänster I stort sett enda gången röntgen kan ställa diagnos!!!! Snabbt progredierande demens Enstaka fall feldiagnosticerats som AD I liquor skyhöga halter av tau-protein Lena Cavallin 69
70 Lena Cavallin 70
71 Lena Cavallin 71
72 Lena Cavallin 72
73 Lena Cavallin 73
74 Fronto-temporal demens Kvinna född 1970 MTA3/3 Bilateral amygdala atrofi Bifrontal atrofi Dilatation av framhornen bilateralt Fick sövas även för DT CT is good enough! Lena Cavallin 74
75 Lena Cavallin 75
76 Lena Cavallin 76
77 Lena Cavallin 77
78 Lena Cavallin 78
79 90 årig frisk icke-dement kvinna MTA4/4 Amygdala atrofi bilateralt, mest på höger sida Ventrikelvidgning Vidare bakhorn Fazekas 3 MRI visar bara hur hjärnan ser ut just nu. Den talar inte om orsaken till atrofin. Om det nu är atrofi.. ATROFI ÄR INTE EN DIAGNOS Lena Cavallin 79
80 Tack
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning Medial temporallobsatrofi (MTA) MTA 0 MTA 1 MTA 2 1 MTA 3 MTA 4 Vinkeln kan variera liksom snedheten i bilden. Kan behöva gradera på två olika snitt eller
Läs merReliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy
Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September
Läs merStandardiserad rapportering av småkärlssjukdom
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi
Läs merSvarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens
Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merErik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Läs merHydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska
Hydrocefalus Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska Vida ventriklar Atrofi Hydrocefalus Störd likvorbalans/hemodynamik Överproduktion: Plexuspapillom Normalvariant prematura barn
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merRöntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström
Röntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström 1 Spelar språket någon roll? 2 Spelar språket någon roll? Tydlighet 3 Spelar språket någon roll? Tydlighet Läsbarhet 4 Spelar språket någon
Läs merMultipel skleros - Pars radiologica
Multipel skleros - Pars radiologica Oslo 2012-10-08 1. Radiologen är patientens advokat 2. Behandlingsmässigt paradigmskifte 3. Radiologiskt paradigmskifte 9 av 10 MS lesioner är kliniskt tysta MS är inte
Läs merNeuro-PET inom demens och tumördiagnostik
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18
Läs merNEURORADIOLOGI En liten introduktion
NEURORADIOLOGI En liten introduktion På medicinakuten Bortfallssymtom (vaskulärt) Infarkt? Blödning? DT hjärna utan iv kontrast Vid påvisad SAH eller trombolyslarm DT angiografi med iv kontrast Retningssymtom
Läs merNEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge
NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merSymtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
Läs merRift Valley Tanzania Lena Caval in 26 november
Skelett radiologi Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Skelettradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC, Karolinska Institutet Rift Valley Tanzania Lena Cavallin 26 november
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merVilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Läs merRätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala
Rätt retorik för publik och klinik. Del 2 Skriv i klartext så att ditt budskap når fram Röntgenveckan 2013, Uppsala Det radiologiska utlåtandet Innehåll, bedömning/konklusion, svarsmallar, professor, överläkare,
Läs merHerniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet
Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom
Läs merSvarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar
Svarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar 1. Allmänt 2. Hjärna 3. Huvud och hals 4. Rygg 5. MR hjärna 1.1 Allmänna principer 2.1 DT hjärna U - akut stroke 2.2 DT hjärna U - allmänt 2.3 DT hjärna
Läs merMild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?
Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se
Läs merAlzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Läs merRiktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel
Riktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel Utredning av misstänkt barnmisshandel är en multidisciplinär verksamhet där radiologin spelar en viktig och i vissa fall en avgörande
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in
Läs merErfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter
Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter Lisa Bjartmar M.D. Ph.D. överläkare, specialist neurologi Minneskliniken, SUS, Malmö I Skåne finns - 33 kommuner 153 vårdcentraler 5 specialistkliniker
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merKan man se minnet på röntgen?
Kan man se minnet på röntgen? Katrine Åhlström Riklund Professor i diagnostisk radiologi Kan man se minnet på röntgen? Ja, på sätt och vis åtminstone. Med minnet menar jag då den process som sker i hjärnan
Läs merHjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.
Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar
Läs mer1/23/2017. Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning. Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund. René Descartes ( )
Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund Specialistkurs i Neurovetenskaper 26/1 2017 Arne Brun René Descartes (1596-1650) Tallkottkörteln (epifysen) Corpus
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merFördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi. Håkan Sjunnesson. Neuroradiolog. Föreläsningen är gjord av Lars Stenberg
Fördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi Håkan Sjunnesson Neuroradiolog Föreläsningen är gjord av Lars Stenberg Neuroradiolog Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum Skånes universitetssjukhus,
Läs merFrontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Läs merStroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke
Akut stroke Radiologisk diagnostik och handläggning Birgitte Berthelsen Neuroradiologi SU/Sahlgrenska Stroke Incidens: Knappt 30 000 personer per år, (300/100 000 dvs 3 promille) Mortalitet: 11-12% avlider
Läs merDemenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet
Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik
Läs merAnamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars
Anamnes vid demensutredning Ragnar Åstrand 8 mars 2012 1 Autoanamnes vid demensutredning Ofta osäkra/otillförlitliga uppgifter p.g.a. Minnesstörning Försämrad tidsuppfattning/kronologi Reducerad språklig
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merMOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset
MOG- associerad sjukdom Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset MOG celladhe-sion reglerar microtubuli aktiverar komplement Johns & Bernard J of Neurochemistry 1999. Cellbaserad
Läs merDemenssjukdomar: ABC om utredning, behandling och uppföljning
Demenssjukdomar: ABC om utredning, behandling och uppföljning Lena Kilander (läk), Monika Brundin (ss), Lena Propst/Lisa Henley (AT), Ylva Cedervall (SG) Programråd Demenssjukdomar, Region Uppsala Minnes-
Läs merHypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD
Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Irritable Bowel Syndrome (IBS) Smärtor från magen i kombination med förändrade avföringsvanor Drabbar upp till 20 % av befolkningen
Läs merEpilepsi. Epilepsi. Behövs multimodal utredning? Epilepsikirurgi. Fördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi
Fördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi Lars Stenberg Neuroradiolog Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum Skånes universitetssjukhus, Lund Epilepsi Definition: Minst två oprovocerade
Läs merProton magnetic resonance spectroscopy in brain tumours: clinical applications, 1999 Lunds Universitet
Mårten Annertz MD, PhD, ÖL Ängelholm Avhandling Projekt Titel Beskrivning MRI of the lumbar spine; 1994, forskning och utbildning Lunds Universitet inom head and neckradiologin Klinisk MR spektroskopi
Läs merDemenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Läs merNeurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom
Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen
Läs merHjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Läs merNär minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS
När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,
Läs merSkelettundervisning termin 4
Rygg radiologi, MD, PhD Neuroradiolog Muskelo-skeletal radiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Skelettundervisning termin 4 Bildgivande undersökning
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs merTrombektomi vid stroke
Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merAlzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Läs merAlzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Läs merBilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Läs merNär minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
Läs merFormulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Läs merNEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013
UNDERVISNINGENS MÅL NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 1. Lära känna neuroradiologiska bilddiagnostiska metoders tillförlitlighet och valprinciper. 2. Lära känna de bilddiagnostiska möjligheterna vid sjukdomar
Läs merDiagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
Läs merDemens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom
Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet
Läs merRättsmedicin- kan röntgen vara till nytta? Neuroradiologi. Birgitta Leiram Öl, Neuroradiologi SU/S. ST-väst
Rättsmedicin- kan röntgen vara till nytta? Neuroradiologi Birgitta Leiram Öl, Neuroradiologi SU/S ST-väst 160310 Viktiga upplysningar Vad handlar det om? Tidsaspekt på dödsfallet Typ av våld. Kniv? Skjutvapen?
Läs merMigrän och stroke. Maria Lantz, specialistläkare i Neurologi, Med Dr Karolinska Institutet, Neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Migrän och stroke Maria Lantz, specialistläkare i Neurologi, Med Dr Karolinska Institutet, Neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Migrän och stroke - hur hänger det ihop? - Kliniskt ibland svårt
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merHar man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård?
Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Redovisning av 3 års uppföljning av demensutredningar där lumbalpunktion utförts för att mäta demensmarkörer i likvor Stellan Båtsman, distriktsläkare
Läs merMS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Läs merDemenssjukdomar. Upplägg Demenssjukdomar. Behandling BPSD Utredning (Nationella riktlinjer)
Demenssjukdomar Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik En del nytt om Alzheimer
Läs merHändelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Missad diagnos vid DT Hjärna. Oktober 2017
Datum: 2018-10-17 Händelseanalys Missad diagnos vid DT Hjärna Oktober 2017 Analysledare: Sjuksköterska i Verksamhetsstöd Röntgensjuksköterska Bild och Funktionsmedicin 1 Sammanfattning Uppdraget består
Läs merSymptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
Läs merGränslandet Psykiatri - Neurologi
Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner
Läs merIschemisk stroke - Basfakta
Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik Roger Siemund roger.siemund@med.lu.se Skånes Universitetssjukhus Lund Bild- och Funktionsdiagnostisk Centrum Sektion för Neuroradiologi Ischemisk stroke - Basfakta
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 15 juni 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merUtvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset
Utvärdering av onkologisk behandling Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund Kunskap om monitorering av onkologisk behandling är viktig eftersom:
Läs merRapport vårens utskick 2017
Rapport vårens utskick 2017 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2017-11-21 Sophia Frantz, läkare Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö 2017 Skelettskintigrafi Vårutskick
Läs merNEUROPATOLOGI. Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar
NEUROPATOLOGI. Förändringar i nervcellen: Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar Degenerativa förändringar neurofibrillära förändringar (tangles)
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merSTROKE I BAKRE CIRKULATIONEN
STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN KATARINA JOOD, MD, PHD Inst. för neurovetenskap och fysiologi/ Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet NO DISCLOSURES Stroke i
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merDEMENS. Seminarium för ST-tandläkare i Orofacial medicin. Malin Höglund-Wetter Sjukhustandvården Värmland
DEMENS Seminarium för ST-tandläkare i Orofacial medicin Malin Höglund-Wetter Sjukhustandvården Värmland 170607 Demens -en diagnos och samlingsnamn för en rad symtom Ordet demens kommer från latin och betyder
Läs merDemenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)
Läs merSkallskador och risken för demens, är det visade sambandet kausalt? Peter Nordström, Professor/Överläkare, Enheten för Geriatrik, Umeå Universitet
Skallskador och risken för demens, är det visade sambandet kausalt? Peter Nordström, Professor/Överläkare, Enheten för Geriatrik, Umeå Universitet Skallskador är välkända genom människans historia Skallskador
Läs merDemenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom
Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens
Läs merDelexamination 1 MEQ
Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06
Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier
Läs merMedlemsforum Nr 3 2012. - Röntgenveckan 2012. - Ny svensk HRCT-bok! - Ny avhandling: Visuell bedömning av hjärnatrofi
Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin Medlemsforum Nr 3 2012 - Röntgenveckan 2012 - Ny svensk HRCT-bok! - Ny avhandling: Visuell bedömning av hjärnatrofi Specialiserad på extremiteter Planmed
Läs merPrimära maligna hjärntumörer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Primära maligna hjärntumörer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merNORMAL neuroanatomi
Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet
Läs merCENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI
CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI DSM147 (9c) HJÄRNINFARKT MED LIKVEFAKTIONSNEKROS, 3 VECKOR Klinisk bakgrund 72-årig man, som plötsligt insjuknar med svaghet i vänster kroppshalva. Avlider cirka tre veckor
Läs merEqualis. Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014
Equalis Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014 Skelettscintigrafi enkät 2009 2014 Antal deltagare 19 11 Antal helkroppsskelettscintigrafier utförda året innan (2008 resp 2013) median 658 479
Läs merVaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion
6:e nationella konferensen i Kognitiv Medicin, Göteborg, 29 nov 2018 Tema: Exekutiv funktionsnedsättning Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion Anders Wallin, professor, överläkare,
Läs merRegional riktlinje för radiologiska utlåtanden
Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merHur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs mer