Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)"

Transkript

1 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Vänster Höger Fråga A1 (4p) Var i synbanorna tror du att Everts skada sitter? Motivera ditt svar! 1

2 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 2(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende)( Mål: T5: C1, C17) Fortsättning av fallet: Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Fråga A2 (4p) Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! 2

3 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 3(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. (Mål: T5: C1, C17) Fortsättning av fallet: För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Fråga A3 (2p) Beskriv ögats brytning vid översynthet? 3

4 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 4(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. (Mål: T5:C1) Fortsättning av fallet: Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Fråga A4 (3p) Beskriv mekanismen för presbyopi! 4

5 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 5(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. (Mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Fråga A5 (3p) Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av? 5

6 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 6(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av? Iris (regnbågshinnan), corpus ciliare (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan).(mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Evert får också genomgå en sk. fluoresceinangiografi för att undersöka blodflödet i retina. Man sprutar in kontrast i en ven i armen och fotograferar ögonbotten efter några sekunder när kontrasten nått ögat. Fråga A6 (3p) Hur får de olika lagren i retina sin blodförsörjning? 6

7 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 7(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av?iris (regnbågshinnan), corpus ciliare (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan). Evert får också genomgå en sk. fluoresceinangiografi för att undersöka blodflödet i retina. Man sprutar in kontrast i en ven i armen och fotograferar ögonbotten efter några sekunder när kontrasten nått ögat. Hur får de olika lagren i retina sin blodförsörjning? Receptorerna försörjs av kärl från choroidea, medan bipolär- och gangliecellsskikten försörjs av kärl i retina. De choroidala kärlen kommer från a. ciliaris posterior longis och brevis och de retinala från a. centralis retina.(mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Medan Evert fotograferas kommer han att tänka på att ögat i mångt och mycket faktiskt liknar en kamera. Han börjar fundera kring varje del i en kamera och vad de motsvarar i ögat. Fråga A7 (6p) Jämför ögat med en kamera! Beskriv likheter och olikheter! 7

8 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 8(18) Fall B Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga sömnbesvär (23p) Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Fråga B1 (4p) Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? 8

9 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 9(18) Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG).(Mål T5: C1, C18) Fråga B2 (8 p) Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? 9

10 Omtentamen T5 HT09 10(18) Kod nr.. Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG). Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? NREM-sömn: Generell återhämtning. Om detta är stört, blir konsekvensen dagtrötthet. Frisättning av tillväxthormoner är kopplat till första djupsömnsfasen. Konsekvensen av störning kan bli nedsatt hjärtkärlfunktion Muskelavslappning. Störning ger ökad muskelstelhet och ev. huvudvärk. Dämpning av stress-hormoner som cortisol och thyreotropin. Störning ger ökat stress-påslag med fr.a. risk för cardiovaskulära konsekvenser. Ökad frisättning av prolactin och oxytocin. Störning kan också ge ökad stress-känsla, men även allmänt minskat välbefinnande, och därmed kanske förklara den lätta depressionskänsla som är vanlig vid sömnbrist. Nedreglering av antalet corticala synapser (för att ge ökad plasticitet inför nästa vakenhetsperiod) och överföring av korttidsminne till långtidsminne. En störning kan ge försämrat minne. Sänkt blodtryck under sömn; störning kan ge risk för hypertoni. Temperaturreglering; störning ger fr.a. köldkänsla. REM: Inlärning, framförallt av procedurminnen. En störning skulle alltså fr.a. påverka förmågan att lära sig nya motoriska aktiviteter (knyppling?) Problemlösning? Kreativitet? (Mål: T5 C2, C5, C10, C16) Fråga B3 (6 p) Hypothalamus och sömn. Ge exempel på 3 olika hypothalamiska fysiologiska funktioner som påverkas av sömn och sömnbrist. Vad för slags symptom skulle Inga-Maj kunna drabbas av, som primärt vore orsakade av kronisk sömnbrist? 10

11 Omtentamen T5 HT09 11(18) Kod nr.. Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG). Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? NREM-sömn: -Generell återhämtning. Om detta är stört, blir konsekvensen dagtrötthet. -Frisättning av tillväxthormoner är kopplat till första djupsömnsfasen. Konsekvensen av störning kan bli nedsatt hjärt-kärlfunktion. -Muskelavslappning. Störning ger ökad muskelstelhet och ev. huvudvärk.-dämpning av stress-hormoner som cortisol och thyreotropin. Störning ger ökat stress-påslag med fr.a. risk för cardiovaskulära konsekvenser. -Ökad frisättning av prolactin och oxytocin. Störning kan också ge ökad stress-känsla, men även allmänt minskat välbefinnande, och därmed kanske förklara den lätta depressionskänsla som är vanlig vid sömnbrist. -Nedreglering av antalet corticala synapser (för att ge ökad plasticitet inför nästa vakenhetsperiod) och överföring av korttidsminne till långtidsminne. En störning kan ge försämrat minne. -Sänkt blodtryck under sömn; störning kan ge risk för hypertoni. -Temperaturreglering; störning ger fr.a. köldkänsla. REM: -Inlärning, framförallt av procedurminnen. En störning skulle alltså fr.a. påverka förmågan att lära sig nya motoriska aktiviteter (knyppling?) -Problemlösning? Kreativitet? Hypothalamus och sömn. Ge exempel på 3 olika hypothalamiska fysiologiska funktioner som påverkas av sömn och sömnbrist. Vad för slags symptom skulle Inga-Maj kunna drabbas av, som primärt vore orsakade av kronisk sömnbrist? -Överordnad endokrin kontroll, ex. reglering av kortisolaxeln och thyreotropin stresspåslag! - Minskad insöndring av prolactin och oxytocin = påverkar humöret (?) Lätt depressionstendens? Prolactinbrist ger också ökad risk för benskörhet. -Minskad insöndring av tillväxthormon skadligt för hjärt-kärlsystemet. -Temperaturreglering sömnbrist gör att temperaturen inte går ned på natten som den borde. Men kronisk sömnbrist brukar mest märkas som en känsla av frusenhet. -Dygnsrytm störd nattsömn kan ge tendens till sömn dagtid, med följd att den inre klockan, som främst styrs av nucleus suprachiasmaticus, inte får tillräckligt med ljusimpulser och alltså kommer att gå fel! -Födointag sömnbrist ger hunger! Risk för obesitas-utveckling (Mål: T5 C2, C5, C10, C16) Fråga B4 (5 p) Nämn 3 viktiga transmittorer i centrala nervsystemet som ökar vakenhet och 2 som ökar sömnbenägenhet. 11

12 Omtentamen T5 HT09 12(18) Kod nr.. Fall C En kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (23 p) I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Fråga C1 (1p) Vad betyder proprioception? 12

13 Omtentamen T5 HT09 13(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? (Mål: T2: C38; T5: C17) Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser Fråga C2 (4 p) Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? 13

14 Omtentamen T5 HT09 14(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden) (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C3 (2 p) Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? 14

15 Omtentamen T5 HT09 15(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. (Mål: T2:C37; T5: C17) Fråga C4 (2 p) Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? 15

16 Omtentamen T5 HT09 16(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C5 (2 p) Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? 16

17 Omtentamen T5 HT09 17(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? De tillhör gruppen alfa- och beta-neuron, och är myelininserade. Deras cellkroppar ligger i spinalganglierna. (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C6 (7 p) Hur förmedlas ovan nämnda typer av sensoriska impulser till hjärnan? Vad kallas detta bansystem? Omkopplingar etc? Somatotopisk organisation i ryggmärgen och somatosensoriska cortex? 17

18 Omtentamen T5 HT09 18(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? De tillhör gruppen alfa- och beta-neuron, och är myelininserade. Deras cellkroppar ligger i spinalganglierna. Hur förmedlas ovan nämnda typer av sensoriska impulser till hjärnan? Vad kallas detta bansystem? Omkopplingar etc? Somatotopisk organisation i ryggmärgen och somatosensoriska cortex? Dorsala kolumnen-mediala lemnisksystemet osv. Se schematiska ritade bilder i ex Brodal (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C7 (5 p) Beskriv och rita cortex cerebrums histologiska uppbyggnad från duran och inåt. 18

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) 2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p)

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Aid nr..1(27) Fall A Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p)

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Kod nr..1(27) Fall A Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Arne, 46 år, har spelat innebandy och fått en boll med hård kraft mot höger öga. Till en början såg han inget alls

Läs mer

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p)

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Fall A Aid nr..1(24) Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Klara är en 35 årig journalist på Expressen. Ensamstående. Haft en rad kortare relationer, men inte funnit

Läs mer

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling

Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Sömn, biologiska rytmer, sömnstörningar och deras behandling Anders Svensson, MD PhD Sr Medical AdvisorJanssen-Cilag AB 1 Insomnia är vanligt 20-45% av den vuxna befolkningen har sömnsvårigheter någon

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Ljus- och Mörkerseende

Ljus- och Mörkerseende Ljus- och Mörkerseende Camilla Johansson Nathalie Nordgren Gamze Eken Nova Ogmaia Frida Heijel Hanna Samuelsson Maria Bengtsson Innehållsförteckning 5. Inledning s 3 5.1 Anatomi s 4 5.2 Fysiologi s 4-5

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid Diabetisk näthinnesjukdom Upptäck och behandla i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15) medinfo@bayer.fi Bayer Oy Kägelstranden 12,

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Framsteg inom ögonsjukvården. Till vilket pris?

Framsteg inom ögonsjukvården. Till vilket pris? Framsteg inom ögonsjukvården Till vilket pris? Ögat 1/ 1000 av kroppsvikten 1-2/ 100 medicinstud. väljer ögonspec. Vanligaste op. (kataraktop. 85.000/ år) Flest mogagningsbesök inom specialistvård Aktuella

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Dagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Dagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på Dagens schema 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på 19.15-19.45 Fika 19.45 20.40 Sinnen och vad menas med avvikelser? (prova på) Aktivitets/vakenhetsnivå arousal 20.40 21.00 Sammanfatta

Läs mer

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

vi korrigerar alla dina synfel

vi korrigerar alla dina synfel vi korrigerar alla dina synfel även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & undersökningar 1 2 innehåll 4 5 6 8 11 12 14 15 DIN FRIHET ÄR NÄRA Vi hjälper dig ta steget förundersökning

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

LINSER ELLER GLASÖGON?

LINSER ELLER GLASÖGON? LINSER ELLER GLASÖGON? Många kämpar med denna fråga och behöver en hjälpande hand på traven. Därför har vi samlat nyttig information kring de två olika alternativen och vad du bör tänka på i ditt val.

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer