Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p)
|
|
- Karin Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aid nr..1(27) Fall A Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Fråga A1 (1p) Varför väljs denna undersökning och vilken viktig information ger den? 1
2 Aid nr..2(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Varför skickas patienten direkt till DT-undersökning och vad vill man avgöra med den undersökningen? Datortomografi skiljer mellan hemorragisk och ischemisk stroke (man kan utesluta blödning). Den är dessutom snabbare, billigare och mer tillgänglig än magnetresonsnstomografi. T5: C18 Strax innan själva DT-undersökningen, gör neurologen en neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Patienten berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. DT huvud utesluter blödning som orsak och graderingen enligt NIHSS visar på tillräckligt höga värden och trombolysbehandling inleds. Fråga A2 (3p) Motivera valet av behandling och redogör principiellt för vilka mekanismer som ligger bakom trombolysbehandlingens effekter! 2
3 Aid nr..3(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Patienten berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. DT huvud visar tecken på ischemisk stroke och graderingen enligt NIHSS visar på tillräckligt höga värden för att inleda en trombolysbehandling. Motivera valet av behandling och redogör principiellt för vilka mekanismer som ligger bakom trombolysbehandlingens effekter! Plasminogen aktivator (Actilyse Alteplas som är ett rekombinant t-pa) är ett proteolytiskt enzym som katalyserar en reaktion där plasminogen omvandlas till plasmin. Plasmin är i sin tur ett enzym som bryter ned fibrintromben som orsakar den ischemiska stroken. T5:C 24, 26 Efter inledande trombolysbehandling skickas Gertrud nu till sjukhusets strokeavdelning. Där utförs en överläkarbedömning. Överläkaren möter följande syn när han ser Gertrud: Fråga A3 (2p) Motivera vilken trolig diagnos överläkaren kan ställa utifrån ansiktets utseende? 3
4 Aid nr..4(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Patienten berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Motivera vilken trolig diagnos överläkaren kan ställa utifrån ansiktets utseende? Vänstersidig central facialispares, eftersom endast mungipan hänger och den övre ansiktsmuskulaturen är opåverkad. T5: C1, 8, 15 Eftersom övre ansiktsmuskulaturen är opåverkad bedöms Gertrud ha en central facialispares i vänster sida av ansiktet Fråga A4 (3p) Till vilken del av hjärnan kan du lokalisera skadan utifrån detta fynd? Motivera ditt svar 4
5 Aid nr..5(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Till vilken del av hjärnan kan du lokalisera skadan utifrån detta fynd? Motivera ditt svar Vid en central facialispares mister man kontrollen av musklerna för kontralaterala nedre ansiktshalvan, dvs skadan sitter i motorcortex-ansiktets representation-gyrus precentralis på höger sida. T5: C1, 8, 15 Fortsättning av fallet Vidare får Gertrud göra nedanstående test (fast sittande). Detta test genomförs blundande med patientens händer uppsträckta och handflator lätt supinerade. En opåverkad (frisk) person kan stå i detta läge ett bra tag. Tyvärr så uppvisar Gertrud ett positivt så kallat armar-framåt sträck -test efter några sekunder. Fråga A5a (2p) Vad innebär ett positivt armar-framåt sträck -test Fråga A5b (2p) Förklara mekanismerna bakom armar-framåt sträck testet! 5
6 Aid nr..6(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Gertrud uppvisar ett positivt så kallat armar-framåt sträck -test efter några sekunder. Vad innebär ett positivt armar-framåt sträck -test och kan du förklara mekanismerna bakom? Pronation och eventuell sänkning av ena handen är ett tecken på lätt armpares beroende på övre motorneuronskada. Vid skada i övre motorneuron är pronatorerna i armen starkare än supinatorerna varför armen proneras. T5: C28 Gertrud måste blunda när armar-framåt-sträck - testet genomförs. Fråga A6 (2p) Skulle det bli någon skillnad om Gertrud hade fått se under testet? Motivera ditt svar! 6
7 Aid nr..7(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Gertrud uppvisar ett positivt så kallat armar-framåt sträck -test efter några sekunder. Pronation och eventuell sänkning av ena handen är ett tecken på lätt armpares beroende på övre motorneuronskada. Vid skada i övre motorneuron är pronatorerna i armen starkare än supinatorerna varför armen proneras. Gertrud måste blunda när armar-framåt-sträck - testet genomförs. Skulle det bli någon skillnad om Gertrud hade fått se under testet? Synen kan kompensera så att effekten blir mindre. När patienten blundar måste hon förlita sig till sin proprioception. T5: C3, C5, 28 Det verkar som om Gertrud har extra svårt att klara armar-framåt sträck -testet när hon blundar. Hon verkar även ha svårt att veta hur långt hon ska sträcka ut sin hand i rummet för att möta doktorns hand då de hälsar innan undersökningen (den friska högerhanden) Fråga A7 (2p) Utifrån vetskapen om att den ungefärliga lokalisationen av skadan och ovanstående symtom, kan du ge en förklaring till denna spatiala oförmåga? 7
8 Aid nr..8(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Gertrud uppvisar ett positivt så kallat armar-framåt sträck -test efter några sekunder. Pronation och eventuell sänkning av ena handen är ett tecken på lätt armpares beroende på övre motorneuronskada. Vid skada i övre motorneuron är pronatorerna i armen starkare än supinatorerna varför armen proneras. Gertrud måste blunda när armar-framåt-sträck - testet genomförs. Det verkar som om Gertrud har extra svårt med att utesluta synen under armar-framåt sträck -testet. Hon verkar även ha svårt att veta hur långt hon ska sträcka ut sin hand i rummet för att möta doktorns hand då de hälsar innan undersökningen (den friska högerhanden). Utifrån vetskapen om att den ungefärliga lokalisationen av skadan och ovanstående symtom, kan du ge en förklaring till denna spatiala oförmåga? Skadan har troligtvis drabbat de områden i parietalloben där de gyri finns som integrerar synimpulser med sensoriska impulser och som har betydelse för den spatiala förmågan. T5: C3, C5, 28 Postiva fynd neurologiskt status: Central facialispares vänster ansiktshalva, motorik vänster arm nedsatt, lätt ataxi/motorikstörning vänster ben, taktil neglekt vänster arm, vänstersidig homonym hemianopsi. Fråga A8 (3p) Utifrån dessa fynd, vilket kärl är drabbat och härled detta kärl till arcus aortae 8
9 Aid nr..9(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Gertrud uppvisar ett positivt så kallat armar-framåt sträck -test efter några sekunder. Pronation och eventuell sänkning av ena handen är ett tecken på lätt armpares beroende på övre motorneuronskada. Vid skada i övre motorneuron är pronatorerna i armen starkare än supinatorerna varför armen proneras. Postiva fynd neurologiskt status: Central facialispares vänster ansiktshalva, motorik vänster arm nedsatt, lätt ataxi/motorikstörning vänster ben, taktil neglekt vänster arm. Vänstersidig homonym hemianopsi. Utifrån dessa fynd, vilket kärl är drabbat och härled detta kärl till arcus aortae Arteria cereberi media-a. carotis interna-a.carotis communis-hö:truncus brachiocehalicus=>arcus aortae/vä: arcus aortae Fråga A9 (3p) Rita in a. cerebri medias försörjning, ange och markera på bilderna de områden som har drabbats av ischemi enligt de positiva neurologiska fynden. 9
10 Aid nr..10(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Rita in arteria cerebri medias försörjning, ange och markera på bilderna de områden som har drabbats av ischemi enligt de positiva neurologiska fynden. Arteria cerebri medias blodförsörjning: Motoriska/sensoriska homunculus för arm och ansikte. Samt höger tractus opticus (hemianopsi). T5: C3, C15 Således kliniska tecken till en högersidig supratentoriell infarkt med kortikal och subkortikal utbredning, troligen parietotemporalt. Fråga A10 (2p) Vad menas med att skadan är supratentoriellt belägen? Motivera ditt svar genom att beskriva anatomin och uppbyggnaden som förklarar denna term. 10
11 Aid nr..11(27) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Vad menas med att skadan är supratentoriellt belägen? Motivera ditt svar genom att beskriva anatomin och uppbyggnaden som förklarar denna term. Dura bladen: Falx cerebri, tentorium cerebelli och dess 3-D struktur. Med supratentoriellt menas att skadan är ovanför tentorium cerebelli, alltså sitter skadan i den ena hemisfären T5: C3 Gertrud hade från början ingen uppenbar påverkan på talet men efter en dag på strokeavdelningen märker man en liten förändring i talets intonation. Fråga A11 (2p) Vilken skadelokalisation skulle kunna förklara besvären? Motivera ditt svar! 11
12 Aid nr..12(27) Avslutning fall: Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen (DT) för att ta hand om patienten. Strax innan själva DTundersökningen, gör neurologen en grov neurologisk bedömning enligt NIH strokeskala (NIHSS). Gertrud berättar att hon helt plötsligt var oförmögen att använda vänster arm, varför hon ringde ambulans. Hon har en central facialispares i vänster sida av ansiktet. Gertrud hade från början ingen uppenbar påverkan på hennes tal men efter en dag på strokeavdelningen märker man en liten förändring i talets intonation. Vad skulle detta teoretiskt kunna bero på? Motsvarande Wernickes område på höger sida kan vara påverkat-detta område är involverat i intonationen av talet. T5: C3 Slut på fall A 12
13 Aid nr..13(27) Fall B Eva, 61 år, stapplar plötsligt till (15p) När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. Väl på akutmottagningen undersökes Eva och läggs in för behandling på neurologiska kliniken. Svagheten i höger kroppshalva avtar successivt, men synen är nedsatt och Eva har problem vid läsning. Remiss skickas till dig på ögonkliniken där synfältsundersökning utförs som visar totalt synfältsbortfall (hemianopsi) åt höger. Fråga B1 (6p) Beskriv synbanans och synbarkens olika delar och funktioner. Var i synbanorna sitter Evas skada? Motivera! 13
14 Aid nr..14(27) När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. Väl på akutmottagningen undersökes Eva och läggs in för behandling på neurologiska kliniken. Svagheten till höger avtar successivt, men synen är nedsatt och Eva har problem vid läsning. Remiss skickas till ögonkliniken där man utför synfältsundersökning som visar totalt synfältsbortfall (hemianopsi) åt höger. Beskriv synbanans och synbarkens olika delar. Var i synbanorna sitter Evas skada? Motivera! Synbanas olika delar: Synnerv(gangliecell) Chiasma Tractus otpicus Corpus geniculatum laterale(synaps) Radiatio optica Synbarken(synaps). Synbarken: area 17 primära syncortex, area striata. Hit kommer impulserna först. Formseende och samsyn finns här. Area 18 och 19, högre syncentra som står för mer komplex sammanställning av bilden vi upplever. Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica på vänster sida. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. T5: C2 Fråga B2 (1p) Trots Evas bortfall ser hon hela dig och beskriver dig inte som en halv person. Hur kommer detta sig? 14
15 Aid nr..15(27) När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. Väl på akutmottagningen undersökes Eva och läggs in för behandling på neurologiska kliniken. Svagheten till höger avtar successivt, men synen är nedsatt och Eva har problem vid läsning. Trots Evas bortfall ser hon hela dig och beskriver dig inte som en halv person. Hur kommer detta sig? Hjärnan kompenserar genom att rikta om blicken åt bortfallssidan. T5: C2 Som en kompensationsmekanism riktas Evas blick åt bortfallsidan. Fråga B3 (3p) Vilka ögonmuskler/kranialnerver behöver Eva använda då hon riktar om blicken på detta sätt? Resonera om orsakerna till att naturen har försett oss med ögonrörelser? 15
16 Aid nr..16(27) När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. Väl på akutmottagningen undersökes Eva och läggs in för behandling på neurologiska kliniken. Svagheten till höger avtar successivt, men synen är nedsatt och Eva har problem vid läsning. Evas blick riktas åt bortfallsidan. Vilka ögonmuskler/kranialnerver behöver Eva använda då hon riktar om blicken på detta sätt? Varför tror du naturen har försett oss med ögonrörelser? För rikta ögonen åt höger aktiveras i höger öga M rectus lateralis, som är innerverad av N. Abducens, i vänster öga aktiveras M rectus medialis, som är innerverad av N Okulomotorius. Ögonrörelser har vi för att vi har bra synskärpa endast i gula fläcken (där tapparna är som tätast) och vi måste därför vrida ögat för att se vad som kommer in i synfältet. Om vi vore utrustade med lika bra synskärpa i hela ögat skulle i princip inte ögonrörelserna behövas. Om så vore fallet skulle vi dock behöva en alltför stor mängd neuron i synbarken för att hantera detta signalflöde. Ögonrörelserna har vi alltså mycket för att spara på neuron och energi i hjärnan. T5: C5, C18 I neurologstatus på ögonkliniken utför du pupillreaktionsundersökning, med direkt och indirekt belysning. Fråga B4 (4p) Förklara pupillreflexen. Är den Förväntar du dig att den är påverkad vid den skada som Eva har? Motivera! 16
17 Aid nr..17(27) När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. I neurologstatus på ögonkliniken utför man pupillreaktionsundersökning, med direkt och indirekt belysning. Förklara pupillreflexen. Är den påverkad vid den skada som Eva har? Motivera! Ljus faller på retina n. opticus tractus opticus Nucleus pretectalis Eding-Westphals kärna (N III) bilateralt ganglion ciliare pupillen. Pupillreaktionen påverkas inte av Evas skada, som är belägen efter tractus opticus. T5: C5, C18 Efter att pupillerna dilaterats med tropikamid och phenylephrin kan du se att ögonbottenreflexerna är röda bilateralt. Fråga B5 (1p) Varför är ögonbottenreflexen röd? 17
18 Aid nr..18(27) Avslutning fall: När Lars och Eva är ute på en promenad stapplar plötsligt Eva till. Hon faller ihop och Lars uppfattar snabbt att Evas högra arm och ben är svaga. Då Lars just har gått en kurs i AKUT (Ansikte, Kroppshållning, Uttal och Tid) inser han kvickt att något är på tok och att Eva behöver komma till sjukhuset snabbt. Efter att pupillerna dilaterats med tropikamid och phenylephrin kan man se att ögonbottenreflexerna är röda bilateralt. Varför är ögonbottenreflexen röd? Den röda reflexen orsakas till största delen av den rikliga choroidala cirkulationen. T5: C5, C18 Slut på fall B 18
19 Aid nr..19(27) Fall C Har Rune, 69 år, fått stroke? (30p) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, spelar bridge och är ganska överviktig. Han mår bra men har känt sig lite trött på sistone. Han undrar därför om han möjligen kan ha haft en stroke en av hans vänner fick en stroke för ett år sedan och har som ett av symtomen blivit väldigt trött. Fråga C1 (3p) Har Rune några riskfaktorer för stroke? Finns det några fler du kan fråga efter (eller leta i journalen)? 19
20 Aid nr..20(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, spelar bridge och är ganska överviktig. Han mår bra men har känt sig lite trött på sistone. Han undrar därför om han möjligen kan ha haft en stroke en av hans vänner fick en stroke för ett år sedan och har som ett av symtomen blivit väldigt trött. Runes ålder och övervikt är riskfaktorer. Likaså är högt blodtryck (liksom hjärtsjukdomar som t.ex. förmaksflimmer/klaffel) men det är ju under kontroll. Du frågar honom om rökning, hereditet, stress och motionsvanor och kollar i journalen efter diabetes och blodfettsvärden. T5: C15, C24 Det visar sig att Rune inte röker men att både hans far och farfar fått stroke som relativt unga. Han promenerar en del och i journalen hittar du inga belägg för att han har avvikande blodsocker eller blodfetter. Du tycker inte symtomen är så specifika för stroke och hittar inget avvikande i neurologisk status. Riskfaktorerna gör dock att du börjar fundera lite kring prevention. Du gör bedömningen att hans övervikt är den riskfaktor som är lättast att påverka och frågar honom om han funderat på att gå ned i vikt. Rune säger att han är lite av en gottegris och att han har försökt att minska sitt intag av söta produkter men att det inte har gått så bra. Du frågar honom om han kan komma på några situationer då han skulle kunna göra ett hälsosammare val i framtiden och han beskriver att han i lunchrestaurangen där han brukar äta ofta tänker att han ska ta mineralvatten till maten men alltid plockar en flaska Cola istället. Fråga C2 (4p) Beskriv vilka kretsar som kan tänkas vara aktiva i Runes hjärna då han ska göra valet mellan vatten och Cola. Inkludera vilka funktioner de olika kretsarna har i den aktuella situationen och försök vara så exakt du kan vad gäller anatomiska strukturer och signalsubstanser. 20
21 Aid nr..21(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, spelar bridge och är ganska överviktig. Han mår bra men har känt sig lite trött på sistone. Det visar sig att Rune inte röker men att både hans far och farfar fått stroke som relativt unga. Han promenerar en del och i journalen hittar du inga belägg för att han har avvikande blodsocker eller blodfetter. Du tycker inte symtomen är så specifika för stroke och hittar inget avvikande i neurologisk status. Riskfaktorerna gör dock att du börjar fundera lite kring prevention. Du gör bedömningen att hans övervikt är den riskfaktor som är lättast att påverka och frågar honom om han funderat på att gå ned i vikt. Rune säger att han är lite av en gottegris och att han har försökt att minska sitt intag av söta produkter men att det inte har gått så bra. Du frågar honom om han kan komma på några situationer då han skulle kunna göra ett hälsosammare val i framtiden och han beskriver att han i lunchrestaurangen där han brukar äta ofta tänker att han ska ta mineralvatten till maten men alltid plockar en flaska Cola istället. Beskriv vilka kretsar som kan tänkas vara aktiva i Runes hjärna då han ska göra valet mellan vatten och Cola. Inkludera vilka funktioner de olika kretsarna har i den aktuella situationen och försök vara så exakt du kan vad gäller anatomiska strukturer och signalsubstanser. Runes vilja att gå ned i vikt sitter till stor del i prefrontalcortex (huvudsakligen glutamaterg signalering) som står för mycket av individens långtidsplanering. Belöningssystemet med nucleus accumbens och dopaminerga celler i ventrala tegmentala området i centrum signalerar att Cola är belönande. För att veta att just flaskan med den röda etiketten är belönande har belöningssystemet också hjälp av andra områden som t.ex. hippocampus och olika hjärnbarksområden. Nervceller i Runes hypothalamus och hjärnstam håller ordning på blodsockernivå och törst vilket också kan spela in. T5: C12, C13 Fråga C3 (3p) Beskriv samma scenario men antag att Rune är kraftigt alkoholberoende sedan 20 år och skall välja medan öl och vatten. 21
22 Aid nr..22(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, spelar bridge och är ganska överviktig. Runes vilja att gå ned i vikt sitter till stor del i prefrontalcortex (huvudsakligen glutamaterg signalering) som står för mycket av individens långtidsplanering. Belöningssystemet med nucleus accumbens och dopaminerga celler i ventrala tegmentala området i centrum signalerar att Cola är belönande. För att veta att just flaskan med den röda etiketten är belönande har belöningssystemet också hjälp av andra områden som t.ex. hippocampus och olika hjärnbarksområden. Nervceller i Runes hypothalamus och hjärnstam håller ordning på blodsockernivå och törst vilket också kan spela in. Beskriv samma scenario men antag att Rune är kraftigt alkoholberoende sedan 20 år och skall välja medan öl och vatten. Vid alkoholberoende är belöningssystemet mycket fokuserat på allt som har med alkohol att göra och triggar ett sug då han ser ölen. Prefrontalbarken har under åren av missbruk blivit mindre aktiv och har inte förmågan att hålla emot. Belöningssystemet är också avtrubbat vilket leder till att alkoholen får betydelse på bekostnad av annat. Vidare utvecklas ofta ett negativt stämningsläge av långvarigt missbruk och alkoholen blir då ett sätt att kortsiktigt komma ur detta. Att komma ifrån abstinenssymtom kan också vara en drivkraft på kort sikt. Signalsubstanserna och strukturerna är desamma. För det negativa stämningsläget tros amygdala och CRF vara viktigt. T5: C12, C13 Nu är Rune lyckligtvis inte alkoholberoende. Han har dock hört att det finns kokain i Coca Cola och undrar om han har blivit beroende av den goda drycken. Du lugnar honom med att det inte finns något kokain i den Cola han dricker och funderar kring frågan om beroende. Fråga C4 (4p) Är Rune beroende av Cola? Diskutera utifrån hur beroende definieras. 22
23 Aid nr..23(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, spelar bridge och är ganska överviktig. Rune har hört att det finns kokain i Coca Cola och undrar om han har blivit beroende av den goda drycken. Du lugnar honom med att det inte finns något kokain i den Cola han dricker och funderar kring frågan om beroende. Är Rune beroende av Cola? Diskutera utifrån hur beroende definieras. Beroendedefinitioner bruka innehålla aspekter så som: Överdriven motivation för drogen inte sällan på bekostnad av annat. Kontrollförlust som t.ex. misslyckade försök att sluta Fortsatt intag trots allvarligare negativa konsekvenser T5: C12, C13 Rune tycker uppenbart att Cola är gott men det är svårt att säga att hans motivation är överdriven. Hans relation till Cola har ingen större negativ effekt på hans liv och den går knappast ut över andra aktiviteter. Han skulle nog klara sig utmärkt utan Cola. Han fortsätter att dricka trots att han vet att hans övervikt är farlig och han har försökt sluta med det men man kan nog anta att han skulle kunna sluta om han bara blev ordentligt motiverad eller blev drabbad av allvarligare negativa konsekvenser. Sammantaget är det inte rimligt att säga att han är beroende även om det också är sant att vad som är ett beroende inte är svart-vitt. Du funderar på om det skulle gå att bryta sockersuget hos Rune. Fråga C5 (3p) Hur signaleras sött från tungan till medvetandet? Svaret bör inkludera molekylära mekanismer såväl som vilka nerver och centrala strukturer som är inblandade! 23
24 Aid nr..24(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, älskar sötsaker och är ganska överviktig. Hur signaleras sött från tungan till medvetandet? Se bilderna. Den bana som når medvetandet är den som går till kortex framförallt insula. T5: C5 Det söta registreras inte bara av medvetandet utan är också belönande. Kokain har nästan enbart en belönande effekt (inte så mycket primärsensoriska effekter). Fråga C6a (5p) Förklara hur kokain respektive söta drycker aktiverar belöningssystemet! Diskutera skillnader som kan vara relevanta för det faktum att kokain är mer beroendeframkallande. Fråga C6b (2p) Coca Cola innehåller även koffein. På vilket signalsystem utövar koffein sin primära effekt (direkt bindning)? 24
25 Aid nr..25(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, älskar sötsaker och är ganska överviktig. Förklara hur kokain respektive söta drycker aktiverar belöningssystemet! Diskutera skillnader som kan vara relevanta för det faktum att kokain är mer beroendeframkallande. Coca Cola innehåller även koffein. På vilket signalsystem utövar koffein sin primära effekt (direkt bindning)? Kokain aktiverar belöningssystemet huvudsakligen genom att hämma dopamintransportören (DAT). Har även viss effekt på andra monoamintransportörer som SERT. Detta leder till ökade halter av dopamin i nucleus accumbens. Sött aktiverar dopaminerga celler genom samma krets som beskrivits tidigare i frågan. Dock går signalerna till det ventrala tegmentala området istället för till talamus och hjärnbarken (den exakta kretsen krävs inte för full poäng). Två skillnader som kan vara relevanta är att kokain ger upphov till en mycket högre dopaminkoncentration i nucleus accumbens än vad socker gör. Dessutom går det fort. Förutom detta är ju sött en naturlig belöning och signaleras av ett system som utvecklats för att hantera det. Detta gör att det finns en inbyggd reglering. Exempelvis tonas dopaminsvaret ned vid upprepat och förutsägbart intag. Kokain kapar systemet genom att slå direkt på den dopaminerga nervcellen vilket den inte har utvecklats för under evolutionen. Koffein verkar på adenosinsystemet. T5: C12, C13 De flesta tycker sött är gott och beskt är äckligt. Fråga C7 (3p) Vad är orsaken till att de flesta tycker sött är gott och beskt är äckligt? Diskutera ur ett evolutionärt perspektiv. 25
26 Aid nr..26(27) Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, älskar sötsaker och är ganska överviktig. Vad är orsaken till att de flesta tycker sött är gott och beskt är äckligt? Diskutera ur ett evolutionärt perspektiv. Det har funnits ett överlevnadsvärde i att tycka sött är gott eftersom socker (finns ju t.ex. i många frukter) är kaloririkt och födotillgången har varit begränsad. Många giftiga växter och i någon mån ruttnade födoämnen är beska. T5: C5 Nu tycks ju dock inte Runes sockertycke vara någon fördel för hans framtida överlevnad. Du funderar på vad som skulle hända om man bytte plats på receptorerna för sött och receptorerna för beskt i Runes celler. Fråga C8 (3p) Skulle detta göra att Rune uppfattade socker annorlunda? Förklara! 26
27 Aid nr..27(27) Avslutning fall: Du träffar Rune 69 år på vårdcentralen dit han kommit för en rutinkontroll av blodtryck som han får medicinering för. Rune är änkeman sedan 6 år, älskar sötsaker och är ganska överviktig. Nu tycks ju dock inte Runes sockertycke vara någon fördel för hans framtida överlevnad. Du funderar på vad som skulle hända om man bytte plats på receptorerna för sött och receptorerna för beskt i Runes celler. Skulle detta göra att Rune uppfattade socker annorlunda? Förklara! Det skulle göra att Rune uppfattade beskt som sött och han skulle börja uppskatta beska drycker (försöket har gjorts på möss). Budskapet som skickas i söt-banan är aktionspotentialer och det finns ingen information som beskriver vad som aktiverade dem bara att de blev aktiverade. Alltså kommer hjärnan uppfatta all aktivering i dessa banor som sött. T5: C12, C13 Slut på fall C 27
Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)
2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och
Läs merTentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Läs merFall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)
Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte
Läs merKlinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr
Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merEmotioner: aversion, belöning
Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merFall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)
Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merFall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär
Kod nr..1(26) Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär (23p) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status:
Läs merINTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merDelexamination 1 MEQ
Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merTIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)
Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat
Läs mer3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)
NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merDiabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.
Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merSå påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger
Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare
Läs merUpplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Läs merHÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER
HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.
Läs merArne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p)
Kod nr..1(27) Fall A Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Arne, 46 år, har spelat innebandy och fått en boll med hård kraft mot höger öga. Till en början såg han inget alls
Läs merFall A 75-årig kvinna med stroke (20 p)
Aid nr..1(24) Fall A 75-årig kvinna med stroke (20 p) En 75-årig kvinna drabbas av en stroke som bl.a. ger språkstörningar. Patientens spontana tal är reducerat, mödosamt och trögt. Hon upprepar sig och
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merFall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)
Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig
Läs mer1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos?
Del 1, sid 1/2 Namn:.. 1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. 2. Du är vikarierande läkare på ögonklinik. En 29-årig
Läs merbehandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes
behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 06 04 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:
Läs merStroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Läs merFRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)
1.6.a initial bedömning Registrering av initial bedömning sker på sidan Bedömning. initial bedömning Tryck på Skapa initial bedömning för att öppna dialogen Ange bedömning av A - Luftväg Ange bedömning
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merDrogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras
Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs merDe svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?
De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs mer1 Information till patienter med hål i gula fläcken
1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan
Läs merCerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merTENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003
ID: 1/19 TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ner på golvet
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merVar inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad
Läs merDel 4_5 sidor_16 poäng
Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon
Läs mer7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01
Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: SSK07 och SSK06 TentamensKod: Tentamensdatum: 121110 Tid: 09.30-12.30
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTrombektomi vid stroke
Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs mer1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker
Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).
Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merVad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merAvsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person
Avsnittets målsättning Du lär dig: a. att bedöma om en person är medvetslös b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person c. hur man stoppar en kraftig blödning d. hur man känner
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merStroke. Specialist i Neurologi
Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition
Läs merCiliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?
Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28
Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande
Läs merHur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?
Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs mer1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.
Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.
Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för
Läs merÅldersförändringar i gula fläcken
Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa
Läs merAnnikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p)
Fall A Aid nr..1(36) Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Annikki, 57 år, kommer från Finland och pratar inte så bra svenska. Hon har rökt under många år men
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merGRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merI Lilla Fridolf och Selma upplever jag att Selma ofta talar om för Fridolf vad han skall göra och hur han skall vara.
38 fyra jag- du Den kommunikativa nyckeln jag och du innebär att ha förståelse för att jag ansvarar, tänker och tycker för mig. Jag står för mina egna tankar och åsikter. Jag låter dig vara och respekterar
Läs mer